RAPPORT. Fördjupad miljöteknisk markundersökning Skomakarudden, Bovallstrand Justerad

Transkript

1 RAPPORT Skomakarudden, Bovallstrand Justerad Upprättad av: Anna Vickman, Granskad av: Ellen Samuelsson, Lina Gyllensvärd

2 RAPPORT Skomakarudden, Bovallstrand Kund Bröderna Gustafsson c/o Gimsenius Smedjegatan Bovallstrand Konsult WSP Environmental Box Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Lennart Magnusson, Magnusson Project Management, lennart.magnusson@me.com Emma Lindberg, Liljewall arkitekter AB, emma.lindberg@liljewall-arkitekter.se Anna Vickman, WSP Environmental, anna.vickman@wspgroup.se Tel Tel Tel (14)

3 Innehåll 1 Inledning 4 2 Verksamhetshistorik 4 3 Områdesbeskrivning 5 4 Riktvärden och markanvändning 6 5 Resultat 8 6 Riskbedömning 10 7 Åtgärdsförslag 11 8 Slutsatser och rekommendationer 12 Referenser 14 Bilagor Situationsplan med undersökningspunkter och potentiella föroreningskällor Bilaga 1 Fältprotokoll Bilaga 2 Analysrapporter Bilaga 3 Jämförelse med generella och platsspecifika riktvärden för organiska Bilaga 4 föreningar Jämförelse med generella och platsspecifika riktvärden för metaller Bilaga 5 Utdragsrapport - platsspecifika riktvärden Bilaga 6 Koordinater för provtagningspunkter Bilaga 7 Sammanställning av verksamhetsutövare Bilaga 8 3 (14)

4 1 Inledning 1.1 Uppdrag WSP Environmental har på uppdrag av Bröderna Gustafsson gjort en fördjupad miljöteknisk markundersökning för området Skomakarudden i Bovallstrand, Sotenäs kommun. Undersökningen innefattar en sammanvägd bedömning av tidigare utförd undersökning (WSP, 2005) och fördjupad bedömning (WSP, februari 2010) samt en fördjupad miljöteknisk markundersökning. 1.2 Syfte och omfattning Undersökningen har gjorts inför fastställande av ny detaljplan med anledning av att området ska bebyggas med bostäder. De miljötekniska markundersökningarna har syftat till att översiktligt kartlägga områdets status avseende eventuella föroreningar i marken genom att: undersöka förekomst art, koncentration och utbredning av eventuella föroreningar i jord och grundvatten översiktligt bedöma spridnings- och exponeringsrisker för eventuella påträffade föroreningar, i förhållande till tillgängliga generella riktvärden och platsspecifika riktvärden samt föreslå fortsatta åtgärder. Den fördjupade miljötekniska undersökningen har syftat till att visa på om det är möjligt att anta, med tanke på konstaterade markföroreningar, att området kan användas för bostadsbebyggelse. 2 Verksamhetshistorik Platsen bebyggdes första gången 1926 av Firma Tobiasson & Johansson när de på fastigheten Råghult 1:28 etablerade sin trävaruhandel. Därefter har verksamheten successivt utökats till omkringliggande fastigheter av olika verksamhetsutövare. I byggnaderna har förvarats diverse byggmaterial. På en plan nordost om de befintliga byggnaderna förvarades tryckimpregnerat virke. Öster om byggnaderna fanns också en oljecistern för drivmedel ovan jord. Väster om byggnaderna, utanför planområdet finns ytterligare en öppen yta där tryckimpregnerat trä mellanlagrats. Senaste verksamhetsutövaren Nya Sotenäs Trävaru Aktiebolag flyttade under slutet av 2003 till nya lokaler i utkanten av Bovallstrand, och lokalerna har sedan dess uthyrts för olika lagerändamål. För en mer detaljerad genomgång av historiska verksamhetsutövare se bilaga 8. Möjliga föroreningar kan vara petroleumkolväten, metaller (främst koppar, krom, arsenik och kvicksilver), kreosot (PAH) samt klorfenoler. Dessa föroreningar är sådana som förekommer från impregnerat trä. Utöver ytan där impregnerat trä förvarats och den tidigare oljecisternen har inga risker för föroreningar framkommit. 4 (14)

5 3 Områdesbeskrivning Undersökningsområdet i den tidiga undersökningen (2005) utgörs av hela planområdet som består av flera fastigheter som ligger i nordöstra delen av Bovallstrands samhälle och omfattar en yta på ca m 2, se figur 3.1. Området ligger längs Bottnefjordens strand och begränsas i norr och väst av vatten samt i öst och syd av Dinglevägen. Mitt i planområdet finns en grusplan där tryckimpregnerat virke förvarats. Den fördjupade undersökningen har koncentrerats till denna grusplan då de uppgifter som framkommit om övriga delar av planområdet tyder på att ingen förorenande verksamhet har förekommit. Marken under byggnaderna är mycket svårtillgänglig för miljöprovtagning, varför provtagning för att kontrollera att marken håller tillräckligt låga halter lämpligast utförs efter att byggnaderna rivits. Det som gör marken under byggnaderna svårtillgänglig är att byggnaderna till stor del har betonggolv på sprängsten. I mer eller mindre breda stråk längs väggarna, där betonggolv saknas bedömdes provtagning inte kunna utföras utan risk för att skada byggnaden (vilket också innebär en arbetsmiljörisk). För mer detaljerad information om området se situationsplan i bilaga 1. Där har området även delats in i tre delområden: Område 1 där inga indikationer på höga halter påträffats och detta bekräftats med provtagning, område 2 där provtagning visat på föroreningar i höga halter och område 3 där inga indikationer på föroreningar påträffats, och där provtagning för att kontrollera detta lämpligast utförs i ett senare skede. Figur 3.1: Översiktskarta där det aktuella området är markerat med röd ring. Utdrag ur digitala gröna kartan. Copyright ãlantmäteriverket (14)

6 3.1 Mark och geologiska förhållanden Planområdets södra del är bebyggd, medan den norra delen mestadels består av berg i dagen. Övriga ytor består omväxlande av grus eller vegetation, men en öppen grusplan mellan byggnaderna och berget. Områdets södra del är utfylld. Fyllningen utgörs enligt fältobservationer från 2010 års undersökning av minst 2 m sprängsten och grus närmast havet. Upp mot vägen övergår fyllnadsmaterialet till sand och grus till ett djup av mellan 0,5 och 1 m, under detta finns skalsand och lera. 3.2 Skyddsvärden Det finns inga uppgifter om närliggande brunnar för uttag av grundvatten. Behov av speciell hänsyn till extremt känsliga grupper, respektive särskilt känsliga eller speciellt skyddsvärda arter eller ekosystem, bedöms inte föreligga. Närmaste recipient är havet, som gränsar i omedelbar anslutning till fastigheten. Norr om undersökningsområdet för den fördjupade undersökningen finns en iordningställd badplats. Intag av fisk beaktas inte längre i Naturvårdsverkets beräkningsverktyg. 4 Riktvärden och markanvändning 4.1 Generella riktvärden Riktvärden anger den föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö och naturresurser normalt är acceptabel. Naturvårdsverket har tagit fram modeller för hur människor och miljö exponeras för markföroreningar och beräknat generella riktvärden för olika markanvändningar (känslig markanvändning och mindre känslig markanvändning). Känslig Markanvändning (KM) Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken skall t ex kunna utnyttjas för bostäder, daghem, odling etc. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas. Mindre Känslig Markanvändning (MKM) Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan t ex användas för kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas på objektet på sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på området tillfälligt. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas. 6 (14)

7 4.2 Platsspecifika riktvärden Många gånger avviker förutsättningar inom ett förorenat område från de generella antaganden i Naturvårdsverkets modell. En jämförelse med de generella riktvärdena kan därför innebära en underskattning men oftast en överskattning av riskerna, eftersom riktvärdena är försiktigt satta. För att en så rimlig bedömning som möjligt ska kunna göras av riskerna inom planområdet har platsspecifika riktvärden därför tagits fram. Nedan följer en beskrivning av de förutsättningar som legat till grund för dessa riktvärden. För förutsättningar som inte beskrivs här har bedömningen gjorts att de platsspecifika förutsättningarna stämmer med Naturvårdsverkets generella antaganden. Markanvändning Markanvändningen inom undersökningsområdet antas utgöras av känslig markanvändning då området ska bebyggas med bostäder. Skydd av markmiljön I de generella riktvärdena för känslig markanvändning ges ett skydd av markekosystemet som innebär att 75 % av de marklevande organismerna skyddas. Vid mindre känslig markanvändning bör marken kunna stödja de ekologiska funktioner som krävs av markanvändningen till exempel odling av prydnadsväxter, gräs och annan vegetation för att förhindra damning och erosion. Djur bör också tillfälligt kunna vistas i området. Riktvärdet för mindre känslig markanvändning har utifrån dess kriterier satts till motsvarande skydd av 50 % av marklevande arter. Detta medför inte att 50 % av arterna skulle påverkas negativt, det vill säga skyddet kan vara större. När marken, såsom i det nu aktuella undersökningsområdet, utgörs av fyllnadsmassor kan det vara svårt att helt återskapa en miljö som kan stödja alla naturliga funktioner. Det bedöms då inte vara lika motiverat med höga skyddskrav på markmiljön. Utifrån denna motivering har skyddet för markmiljön motsvarande mindre känslig markanvändning valts för undersökningsområdet. Detta antagande avser inte någon minskad säkerhet med avseende på människors hälsa eller den omgivande miljön (till exempel havet), utan avser endast hur väl marklevande arter trivs lokalt i marken. Kraven på skydd av människors hälsa med avseende på till exempel hudkontakt eller intag av växter odlade på platsen är desamma som i naturvårdsverkets generella antaganden. Intag av dricksvatten För de generella riktvärdena har antagits att dricksvattenuttag sker dels inom området, dels nedströms området. Riktvärdena är därför beräknade för att ge ett skydd mot exponering för föroreningar via dricksvattnet. Undersökningsområdet kommer att anslutas till kommunalt vatten och följaktligen kommer inget uttag av vatten att ske på platsen. Då något uttag av vatten inte kommer att ske vare sig inom eller nedströms området bedöms inte heller någon exponering för föroreningar ske via dricksvattenintag. Något framtida uttag av dricksvatten kan heller inte förutses, då området ligger intill havet och inte är lämpligt för dricksvattenuttag. 7 (14)

8 Det förorenade områdets storlek Det förorenade områdets yta uppskattas till 6000 m 2, d v s 125 x 50 m. I naturvårdsverkets antagande utgörs det förorenade området av en yta på ca m 2 (50 x 50 m). Halt organiskt kol Halten organsikt kol bör enligt beräkningsmodellen ligga i intervallet 0,5 15 %. Uppmätta halter i området visar på låga halter av organsikt kol i marken. Vid beräkning av platsspecifika riktvärden har ett medelvärde av uppmätta halter på 0,93 % därför använts. Beräkningen av de platsspecifika riktvärdena enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell återfinns i en utdragsrapport i bilaga 6. Tabell 4.1. Platsspecifika riktvärden i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig respektive mindre känslig markanvändning. Halter anges i mg/kg TS. Ämne Platsspecifika KM MKM riktvärden Arsenik Kadmium Koppar Zink PAH M PAH H Alifat >C16-C Monoklorfenol * Diklorfenol * Triklorfenol * Tetraklorfenol * Pentaklorfenol * Summa klorfenoler * Halter från beräkningsprogram riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverkets hemsida) utan att några avsteg från generella riktvärden är utförda. 5 Resultat Med kännedom om befintlig och tidigare verksamhet utfördes riktade provtagningar mot potentiella föroreningskällor samt viss stickprovtagning 2005 och I september 2005 utförde WSP Environmental fältarbete där skruvborrprovtagning utfördes av jord i fem provpunkter. En provpunkt (Bh 5) ligger strax utanför planområdet och beaktas därför inte i den följande riskbedömningen. (Planområdet har tidigare varit något större än det är idag.) 8 (14)

9 I oktober 2010 utfördes ytterligare provtagning av WSP Environmental med grävning av 8 provgropar för provtagning av jord. Denna provtagning utfördes uteslutande inom det område där impregnerat trä tidigare förvarats. Provpunkternas lägen framgår av situationsplanen i bilaga Fältobservationer Resultaten av fältanalyser och fältobservationer redovisas i fältprotokollen, bilaga 2. Vid skruvprovtagningen 2005 nådde borren i de flesta fall inte djupare än ca 1 m under markytan (m u my) på grund av mycket block och sten i fyllnadsmaterialet. Av samma orsak installerades inga grundvattenrör för provtagning av grundvatten. Under provtagningen noterades varken lukt- eller synintryck som skulle kunna tyda på föroreningar. Provgropsgrävning 2010 utfördes ner till grundvattenytan, dock fick grävningen avbrytas tidigare i ett par punkter på grund av blockighet. I provgrop 1 och 2 fick grävningen avbrytas uppskattningsvis cirka 2 dm över vattenytan på grund av blockigheten. I dessa gropar bestod fyllnadsmaterialet ytligt mestadels av grus och sand för att sedan övergå till block i storleksordningen cirka 0,5 till 1 m i diameter. Mellan blocken finns ytterst lite löst material i vilket föroreningar kan förekomma. I det grusiga materialet över blocken påträffades en liten mängd trärester samt en duk (eventuellt en gammal geotextil). Ytligt i provgrop 3 påträffades tegel och i provgrop 4 påträffades svarta klumpar som skulle kunna vara asfalt i det ytliga fyllnadsmaterialet. I övrigt påträffades ingenting i fyllnadsmaterialet som tyder på att det varit annat än rent naturmaterial när det lagts på platsen. Delar av det sandiga material som i fältprotokollet bedömts som fyllnadsmaterial skulle eventuellt kunna vara naturligt lagrat på platsen. Naturligt lagrat material (skalsand) har påträffats i provgroparna 5, 6, 7 och Organiska föreningar Totalt har 16 jordprover analyserats med avseende på organiska föreningar, varav 6 stycken även på halt av organiskt kol (TOC). Ett asfaltsprov har analyserats med avseende på PAH d v s förekomst av tjärasfalt. Resultaten framgår av laboratoriets analysrapporter i bilaga 3 och sammanställs samt jämförs med platsspecifika riktvärden i bilaga 4. Som jämförvärden används även Naturvårdsverkets riktvärden för känslig respektive mindre känslig markanvändning. Av bilaga 4 framgår att halten av PAH med hög molekylvikt som uppmätts i provet PG 8:1 (0,1-0,8) är 0,97 mg/kg TS vilket överstiger det platsspecifika riktvärdet på 0,7 mg/kg TS. Inga andra uppmätta halter av organiska föreningar i jord överstiger de platsspecifika riktvärdena. De uppmätta halterna av PAH-16 i asfalt från provpunkten PG 8:0 underskrider 70 mg/kg vilket är riktvärdet för fri återanvändning (VV, 2004). 9 (14)

10 5.3 Metaller Totalt 27 st jordprover har analyserats med avseende på metaller. Resultaten framgår av laboratoriets analysrapporter i bilaga 3. Resultaten har sammanställts i bilaga 5 där uppmätta halter jämförs med platsspecifika riktvärden. Som jämförvärden används även Naturvårdsverkets riktvärden för känslig respektive mindre känslig markanvändning. De metaller som överskrider platsspecifikt riktvärde är arsenik, koppar och kadmium. Arsenik har påvisats i halter upp till 150 mg/kg TS vilket jämförs med platsspecifikt riktvärde på 10 mg/kg TS. Den högsta uppmätta halten koppar är 900 mg/kg TS och jämförs med riktvärdet 200 mg/kg TS. Kadmium har påvisats i en punkt på 0,79 mg/kg TS vilket överskrider riktvärdet för platsen som är 0,7 mg/kg TS. 6 Riskbedömning Vid jämförelse mellan uppmätta halter för grusplanen, till vilken 2010 års undersökning har koncentrerats, och framtagna platsspecifika riktvärden framgår att de uppmätta halterna av framförallt arsenik och koppar kan utgöra en risk för negativ påverkan för människors hälsa och miljö. Arsenik har påträffats i höga halter jämfört med platsspecifikt riktvärde i flertalet provpunkter på nivåer mellan 0-1 m under markytan. Då arsenik i uppmätta halter dessutom är akuttoxiskt bedöms de påträffade halterna inte kunna accepteras inom området. De påvisade halterna koppar som överskrider det platsspecifika riktvärdet återfinns i två av de analyserade provpunkterna på nivå mellan 0-0,3 m under markytan. De högsta uppmätta halterna av koppar bedöms i huvudsak utgöra risk för negativ påverkan på markmiljön i de aktuella punkterna De högsta uppmätta halterna av PAH med hög molekylvikt och kadmium skulle kunna vara en risk för människors hälsa vid intag av växter som odlats i området. Stora delar av planområdet kommer inte att vara möjliga att odla på, då de är bebyggda eller kommer att utsättas för frekvent översvämning. I vissa delar av planområdet (hustomterna närmast huvudgatan) skulle det dock vara möjligt att odla grönsaker någon gång i framtiden om tomternas utformning med trädäck ändras. Spridning med grundvattnet sker sannolikt främst till havet, där föroreningen späds ut eller avsätts i sedimenten. Förorenade sediment och eventuell anrikning i dessa har inte varit en faktor i denna utvärdering. Detta behandlas istället i rapporten Analys av marina sediment vid skomakarudden, Bovallstrand (HydroGIS AB, 2011). Resultaten i den rapporten visar på naturliga bakgrundshalter eller normala nivåer för antropogent påverkade områden i vissa punkter och något högre halter som klassas som ingen/liten påverkan av punktkälla. Något behov av sanering av sediment bedömer HydroGIS inte föreligga. 10 (14)

11 7 Åtgärdsförslag Utifrån uppmätta halter och den information som framkommit om tidigare verksamhet kan planområdet delas in i tre delområden efter vilka åtgärder som rekommenderas. Målet inom samtliga områden är att föroreningshalterna i marken inte ska överskrida de platsspecifika riktvärdena. 7.1 Nordöstra delen Den del av planområdet som benämns delområde 1 (se bilaga 1) och som ligger nordöst om 2010 års undersökningsområde, samt i vattenområdet utanför, bedöms inte vara förorenat och några åtgärder rekommenderas därför inte. Någon verksamhet som innebär särskild risk för förorening har inte bedrivits inom denna del av planområdet, enligt vad som framkommit under inventeringsarbetet. Den provtagning som utförts inom detta område (Bh 1, se situationsplan i bilaga 1) har inte visat några tecken på föroreningar och laboratorieanalysen har inte visat på några förhöjda halter. 7.2 Mellersta delen Den grusplan inom vilken impregnerat trä förvarats och till vilken 2010 års undersökning har koncentrerats har uppvisat förhöjda halter av mestadels metaller. Detta område benämns delområde 2 i bilaga 1. Den fördjupade miljötekniska markundersökningen visar att förekomsten av höga arsenikhalter medför ett behov av saneringsåtgärder inom grusplanen mellan byggnaderna och berget. Då de arsenikhalter som uppmätts dessutom är i flera fall akuttoxiska så gör WSP bedömningen att åtgärder inom området mellan husen i söder och berget i norr är nödvändiga om den delen av området ska bebyggas med bostäder. Arsenik kommer troligen att vara styrande för en sanering. De höga halter av koppar som påvisats bidrar också till att riskreducerande åtgärder bör genomföras. De uppmätta halterna av arsenik- och kopparföroreningar har uppmätts på nivåer mellan 0-1 m under markytan på flera delar av området mellan husen och berget. WSP föreslår att man, när stabilitetsläget är utrett och det är klart vilka massor som kommer att fraktas bort oberoende av föroreningshalter, tar ställning till om sanering ska ske direkt eller om man först ska utföra ytterligare provtagning för att avgränsa vissa föroreningar noggrannare. Båda alternativen är acceptabla ur ett miljöperspektiv så i detta val bör hänsyn tas till vad som är praktiskt rimligt, t ex med avseende på stabilitet. Om man väljer att sanera utan föregående provtagning rekommenderas att de översta av jordlagren (ner till ca 1 m) bortschaktas inom undersökningsområdet (mellan husen och berget, se bilaga 1) och fraktas till lämplig mottagare. Miljökontroll bör utföras i samband med saneringsarbetena för att garantera att de jordmassor som lämnas kvar inte innehåller halter överstigande de platsspecifika riktvärdena för 11 (14)

12 platsen. Ett förslag är att utreda möjligheten att använda XRF 1 vid sanering för att i fält kunna analysera förekomsten av metaller som bedöms som styrande parameter. Analys med ett XRF-instrument är en fältmetod för detektion av tungmetaller i jord, där många olika metaller kan identifieras. Detta kan vara en tids- och kostnadseffektiv metod. Vid saneringen är det möjligt att block, som bedöms tillräckligt rena från finmaterial, kan lämnas kvar då blocken i sig får antas vara fria från föroreningar. En sådan bedömning görs i så fall av miljökontrollanten i samråd med tillsynsmyndigheten. Exakta schaktdjup och volym schaktmassor kan anges först när utbredningen av arsenik och de andra föroreningarna är ytterligare avgränsad. Föreslagna åtgärder innebär att även noterade risker för intag av växter från området med anledning av förhöjda halter av kadmium och PAH-H elimineras. 7.3 Sydvästra delen I sydvästra delen av området, som benämns delområde 3 i bilaga 1, har inga indikationer på föroreningar framkommit. Här rekommenderas att provtagning för att kontrollera att marken håller tillräckligt låga halter utförs efter rivning av byggnaderna. En översiktlig provtagning med 4-6 provpunkter föreslås. En punkt bör läggas nära Bh 5, då där uppmätts rester av oljeprodukt i tidigare undersökning. Utifrån resultatet från den översiktliga provtagningen bestäms sedan om ytterligare undersökning eller åtgärder behövs. Om åtgärder behövs inom detta område så rekommenderas att de utförs så att kvarlämnade halter inte överskrider de platsspecifika riktvärdena. Detta för att undvika negativ påverkan på miljön och på människors hälsa genom till exempel intag av växter eller annan exponering för markföroreningar. 8 Slutsatser och rekommendationer Utifrån den information som finns idag bedöms det troligt att området, utifrån markföroreningssituationen, kan lämpa sig för bostäder, under förutsättning att saneringsåtgärder utförs inom delområde 2. Vid jämförelse mellan representativa halter (maxhalter) för området och framtagna platsspecifika riktvärden framgår att uppmätta halter inom området kan innebära en risk för negativ påverkan på människors hälsa. För att säkerställa att människor som bor i området inte utsätts för negativa hälsorisker rekommenderas därför att riskreducerande åtgärder genomförs inom delområde 2. För att tillräckligt låga föroreningshalter ska uppnås inom detta delområde krävs sanering med avseende på arsenik- och kopparföroreningar samt kadmium och PAH med hög molekylvikt. Anmälan om schakt i förorenad mark skall lämnas till tillsynsmyndigheten i god tid innan schakt påbörjas. 1 XRF (X-Ray Fluorescence Spectroscopy), röntgenfluorescensdetektor. 12 (14)

13 Enligt miljöbalken 10 kap 9 skall den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts förorenat, genast underrätta aktuell tillsynsmyndighet om det upptäcks en förorening på fastigheten och om föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. WSP Environmental, Göteborg Anna Vickman 13 (14)

14 Referenser Avfall Sverige 2007: Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Rapport 2007:01. HydroGIS AB 2011: Analys av marina sediment vid skomakarudden, Bovallstrand, Naturvårdsverket 1999: Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport Naturvårdsverket 1997: Bakgrundshalter i mark. Rapport Naturvårdsverket 2009: Riktvärden för förorenad mark Modellering och vägledning. Rapport SWECO 2009: Storstadspecifika riktvärden för Malmö, Göteborgs och Stockholms stad VV 2004: Hantering av tjärhaltiga beläggningar. Vägverket publ 2004:90 WSP 2005: Översiktlig miljöteknisk markundersökning- Skomakarudden, Bovallstrand, WSP februari 2010: Översiktlig miljöteknisk markundersökning med fördjupad utvärdering- Skomakarudden, Bovallstrand, (14)