Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-19, 145 Handlingsplan mot våld i nära relationer SÄTERS KOMMUN
Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Mål... 1 Definition av våld och utsatthet i nära relationer... 1 Fysiskt... 1 Sexuellt... 1 Psykiskt... 1 Social utsatthet... 2 Materiellt/ekonomisk utsatthet... 2 Våldets verkningar... 2 Särskilt utsatta grupper för våld i nära relationer... 2 Unga kvinnor... 2 Äldre kvinnor och män... 2 Kvinnor med utländsk bakgrund... 2 Kvinnor, flickor och pojkar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck... 3 Kvinnor och män i samkönade relationer... 4 Kvinnor och män med funktionshinder... 4 Kvinnor med missbruksproblem... 4 Barn som bevittnar våld... 4 Vem räknas som närstående?... 5 Utövare av våld... 5 Kommunens och Socialnämndens ansvar... 5 Socialtjänstlagens Portalparagraf... 5 Lex Sarah... 6 VÅLD en handbok från Socialstyrelsen... 6 Regionalt samarbete... 6 Stöd från andra organisationer... 7 Kvinnojouren... 7 Mansjouren... 7 Svenska kyrkan i Säter... 7 Statistik... 8 Befolkning Säter... 8 Socialtjänstens stöd för de utsatta... 9 Kännetecken på fungerande socialtjänst enligt Socialstyrelsen:... 9 Individ- och familjeomsorg... 9 Stöd och råd speciellt inriktad för människor som utsatts för våld... 9 Socialjour... 9 Familjerådgivning... 9 Öppenvård... 9 Ungdomsmottagning (Kommun och Landsting i samverkan)... 10 Pågående lokal samverkan samt planerat samarbete inom Säters kommun... 10 Framtiden... 10 Organisatoriskt mål... 10 Uppnådda mål... 11 Utbildning av personal... 11 Referenser... 12 Föreläsningar och kurser... 13 Adresser och telefonnummer:... 14
Inledning Syfte Denna handlingsplan är gemensam för hela Säters kommun och utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (SOSFS 2009:22). Planen omfattar även våldsutsatta män, våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexualbrott, sexuella trakasserier prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Enligt SOSFS 2009:22 bör Socialnämnden Fastställa uppföljningsbara mål Beskriva hur grupper och enskilda ska informeras om verksamheten. Regelbundet kartlägga omfattningen av våld/ övergrepp mot kvinnor samt barn som bevittnat våld mot närstående. Analysera hur de sociala tjänsterna svarar mot behoven hos grupper och enskilda. Fastställa på vilka områden det finns behov av samverkan. Beskriva hur skyddade personuppgifter ska hanteras. Redogöra för ansvaret av kontroll och uppföljning av verksamhet som nämnden lämnar över ansvaret för genomförande enligt socialtjänstlagen. Redovisa hur uppföljning och utvärdering bör göras. Mål Handlingsplanen utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete, men skall utgöra riktlinjer för fortsatt arbete inom alla områden i Säters kommun och bana väg till ett gemensamt arbete med instanser som i sitt yrkesutövande kommer i kontakt med människor. Handlingsplanen skall resultera i väl fungerande arbetsrutiner inom de olika verksamhetsområdena. Handlingsplanen och rutinhandböckerna skall revideras kontinuerligt en gång om året. Definition av våld och utsatthet i nära relationer Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Fysiskt Fysiskt våld kan yttra sig i att vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Sexuellt Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som hen inte vågar säga nej till. Psykiskt Direkta eller indirekta hot mot kvinnan/mannen och/eller mot eventuella barn eller att kvinnan/mannen blir förlöjligad. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten. 1
Social utsatthet Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Materiellt/ekonomisk utsatthet Den våldutsattes personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebära att hon/han förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för denne. Personer som är beroende av andra människor för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. Våldets verkningar Relationsvåld är ingen ovanlig företeelse. Om den som utsätts inte får hjälp att komma ifrån våldet, så finns stor risk för fortsatt misshandel, bestående skador och t o m risk för livet. Barn som växer upp i familjer där våld förekommer, riskerar själva att utsättas för våld. Upplevelsen av att växa upp med våld kan medföra en rad skadeverkningar för barnet: akuta kroppsliga stressreaktioner, långvariga psykiska problem med långsiktig påverkan på personlighet. Den som utsätts för våld i nära relationer är inte alltid benägna att söka hjälp själva. De kan sakna kännedom om vart de ska vända sig. Ofta befinner de sig också i en hotsituation. Därför är det viktigt att personer i deras närhet inte står passiva, utan har kännedom om var den utsatte kan få stöd. Särskilt utsatta grupper för våld i nära relationer Unga kvinnor Flera studier visar att unga kvinnor (18-24 år) är mer utsatta för könsrelaterat våld än äldre kvinnor. Det finns flera skäl till att unga kvinnor är mer utsatta, genom att fler av dem lever i nya relationer och att etableringsfasen i en relation är en riskperiod. Äldre kvinnor och män Att bedöma omfattningen av våld mot äldre är svårt då det är en tyst grupp som sällan söker eller ger uttryck av behov av hjälp. Både kvinnor och män kan ha misshandlats under ett långt äktenskap. För många äldre är det särskilt svårt och skamligt att skiljas, de kan vara ekonomiskt beroende av varandra. Äldre kvinnor kan ha låg pension eller enbart folkpension, då de kanske inte yrkesarbetat sedan de fick första barnet för 50 60 år sedan. Kvinnor med utländsk bakgrund Kvinnor som har flytt från sitt hemland och som söker skydd i Sverige kan ha upplevt olika typer av trauman och övergrepp i hemlandet. De kan vara mer sårbara om de kommer från länder där deras rättsliga ställning är än mer underordnad mannens. Vissa kvinnor kan också ha svårt att bryta upp från äktenskapet eller söka hjälp utifrån eftersom de då riskerar att bli socialt utfrusna från släkt och vänner. Det sociala skyddsnätet i Sverige är ofta svagt. Språksvårigheter och andra former av utanförskap bidrar till isolering. 2
Kvinnor, flickor och pojkar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck De system av regler som hänförs till familjens heder har sin grund i den patriarkala storfamiljen. Dessa regler har ingen koppling till någon specifik religion, etnisk tillhörighet eller något samhällsskikt. Den patriarkala storfamiljen garanterar varje individs trygghet och sörjer för allt, barn- och äldreomsorg, sjukvård, skolgång och till och med arbetslöshetsersättning. Familjen måste vara stark och väl sammanhållen. Sammanhållningen styrs av en uppsättning oskrivna regler som alla medlemmar växer upp med. Reglerna slår fast hur man skall uppträda för att inte vanhedra familjen. I många länder är s.k. våld i hederns namn accepterat av samhällssystemet. Då får en brottsling mildare straff om han, eller i vissa fall hon, kan visa att brottsmotivet var att rädda familjens heder. Men man får inte glömma att även inom grupper där hedersbegreppet är starkt är mord någonting negativt. I den patriarkala familjen är fadern familjens överhuvud. Hans skyldighet är att försörja familjen och skydda kvinnor och barn från utomstående. Tillsammans med de manliga släktingarna ansvarar han för kontrollen av kvinnornas sexualitet och hela tillvaron. Sex utanför äktenskapet är oacceptabelt och faderns uppgift är att se till att döttrarnas oskuld bevaras tills de är gifta. Sköter han detta har han rätt till ett gott rykte heder. Döttrarna befinner sig längst ner i familjehierarkin, vilket yttrar sig i inskränkningar i flickornas rörelsefrihet, umgänge, klädsel och vad de får göra. Flickornas personliga integritet kränks och kontrollen hårdnar vanligtvis när de kommer upp i puberteten på grund av föräldrarnas rädsla för sexuell aktivitet i någon form. En del flickor i dessa familjer lever i en outhärdlig situation och väljer att rymma eller söka hjälp utifrån. Att vända sig till någon utomstående är ett stort steg, eftersom det innebär att svek mot familjen. Skäl till att flickan ofta väntar med att be om hjälp är att hon inte vill smutskasta sin familj och är rädd för någon form av repressalier. Våldet i hederns namn kan även drabba pojkar och unga män som t.ex. inleder en relation med en flicka/kvinna som anses tillhöra en annan man, allierar sig med en flicka som inte fogar sig, inleder en relation med en flicka/kvinna mot hennes vilja eller har en sexuell läggning som inte accepteras. Gemensamt för våld i hederns namn är att: Det ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa olydnad, bevara familjens heder och släktens sociala anseende och överlevnad. 3
Kvinnor och män i samkönade relationer Våld förekommer också i samkönade relationer. Rädslan för att bli avslöjad av sin familj eller partner som homosexuell, bisexuell eller transsexuell kan göra våldet svårt att hantera. Särskilt om man inte redan har berättat för sin omgivning. Det kan finnas skamkänslor att som exempelvis lesbisk, leva med våld och förtryck av en annan kvinna, eller skammen att skada bilden av homosexuella i ett samhälle där det redan finns fördomar mot denna grupp. Kvinnor och män med funktionshinder Det vanligaste är att våld mot kvinnor, män samt barn och ungdomar med funktionsnedsättning utförs i hemmet av en närstående person eller av den som ska garantera skydd och trygghet. Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld förekommer, liksom ekonomiska övergrepp. Kvinnor med missbruksproblem Missbrukande kvinnor som utsätts för våld upplever problem som finns bland andra våldsutsatta kvinnor, samtidigt som de är mer utsatta p.g.a. sitt missbruk. En kvinna med missbruksproblem kan uppleva sig ha en lägre status både i sina egna och i andras ögon. Det kan leda till att hon sällan anmäler övergrepp eller söker hjälp. Barn som bevittnar våld Socialnämnden tillsammans med andra kommunala inrättningar där barn vistas har ett särskilt ansvar för att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp får stöd och hjälp i den omfattningen de behöver. Med barn som bevittnar våld menas i första hand att barnet sett eller hört våld. Men barn som på annat sätt förstått att våld ägt rum kan vara i lika stort behov av stöd och hjälp. Barn som bevittnat våld har en högre risk för att utveckla emotionella och beteendemässiga problem såsom ångest, depression, svaga skolprestationer, låg självkänsla, trots, mardrömmar och fysiska hälsoproblem. Barn som lever i familjer där en förälder utsätter den andre föräldern för våld är en riskgrupp för att utveckla hälsoproblem under barndomen,men också i vuxenlivet. Enligt amerikanska studier är risken för ohälsa bland barn som bevittnar våld nästan lika stor som bland dem som utsatts för våld. Ett barn i en familj där hot och våld när som helst kan förekomma, lever i ett förhöjt spänningstillstånd som innebär att barnet är på sin vakt. De iakttar och anpassar sig. Hemmet som skall ge trygghet blir istället den plats som skapar rädsla och ångest för vad som kan hända. Barnet kan inte fly, brottsplatsen är hemmet. När ett barn blir vittne till våld mot mamman eller mot pappan eller själv utsätts för fysiskt eller sexuellt övergrepp av sin förälder, blir såväl situationen som relationen skamfylld och traumatiserande för barnet. Barnet är beroende av sina föräldrar och av deras omsorg. För barn är allt våld grovt våld och plågan av att vara ett maktlöst vittne är genomträngande. Att drabbas av våld och ha en nära relation med den som utfört våldet är traumatiserande. Män och kvinnor som utövar våld mot sin partner skadar och förgör sina nära relationer. Undersökningar tyder på att minst en fjärdedel av barnen i familjer där modern misshandlas, själva blir slagna. 4
Ur ett barnperspektiv är det angeläget att alla myndigheter och vårdmottagningar samt förskolor och skolor aktivt arbetar för att upptäcka relationer där våld förekommer. Det är först när barnen är synliggjorda som de i ett tidigt skede kan erbjudas olika hjälpinsatser. För att kunna hjälpa och stödja barn som befinner sig i en så komplex situation som att den förälder som ska ge skydd och omvårdnad antingen själv är hotad eller är den som utgör hotet, krävs flera samverkade insatser. Vem räknas som närstående? Utgångspunkten är att det finns en förtroendefull relation mellan barnet och den vuxne. Det kan vara barnets föräldrar, styvföräldrar eller familjehemsföräldrar, men även barnets vuxna syskon och mor- eller farföräldrar. Utövare av våld Nästan allt våld i familjen utövas av någon närstående, oftast mannen, men även av kvinnan i familjen. Problematiken kring mäns våldsutövande är ett relativt outforskat område. I den forskning som finns framställs ett stort kontrollbehov som ett gemensamt drag hos män som utövar våld mot närstående. Det är inte ovanligt att männen känner sig som offer för olika omständligheter och lägger ansvaret för våldet på andra. Kvinnors våld mot män är ännu ett mindre utforskat område då det förekommer i mindre omfattning enligt statistik. Våldet är alltid utövarens ansvar. Varje gång våld används är ett misslyckande. Det är också utövaren som till sist är den stora förloraren. För att minska risken för att misshandlande män återfaller är det viktigt att även erbjuda dem stödjande och behandlande insatser. I de verksamheter som bedrivit insatser av terapeutisk art för misshandlande män, utgår man ifrån att män som slår måste ta ansvar för sina handlingar och att de behöver stöd. Kommunens och Socialnämndens ansvar (Lagstiftning och andra styrande dokument) Socialtjänstlagens Portalparagraf Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas: ekonomiska och sociala trygghet jämlikhet i levnadsvillkor aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Kommunen har enligt 2 kap 2 Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. 3 kap 1 SoL: Kommunerna skall svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. 5
Detta förtydligas för våldutsatta kvinnor i 5 kap. 11 SoL första stycket samt för barn i tredje stycket: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för den som utsatts för brott och dennes närstående för stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. I socialtjänstens ansvar ligger att ta initiativ till kontakt med kvinnan när det blir känt att hon har utsatts för våld. Ansvaret inkluderar naturligtvis även män och barn som utsatts för våld i nära relationer. Våld inom familjen bevittnas ofta av barnen som är särskilt utsatta och måste noggrant uppmärksammas. Barn som växer upp i familjer där våld förekommer, utsätts för psykiskt våld då de bevittnar våld mot föräldern, oftast modern. De riskerar även att utsättas för fysisk och eller sexualiserad våld av både fadern och modern. Socialtjänsten måste aktivt erbjuda hjälp av olika slag, till exempel kontakt med kvinno- och mansjour, tillfällig bostad, rådgivning, kontaktperson, hjälp att kontakta andra myndigheter och även i vissa fall verka för skyddade uppgifter. Lex Sarah From 2011-07-01 gäller nya regler om Lex Sarah och Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd. Tillämpningsområdet ha utökats och bestämmelserna gäller nu även inom individ och familjeomsorgen samt vid utförande av personlig assistans. Lex Sarah gäller även i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och genomförande av insatser vilket innebär de fäll där till exempel en kvinna beviljats skyddat boende. VÅLD en handbok från Socialstyrelsen 2011 utgav Socialstyrelsen en handbok, betitlad VÅLD, Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Den kan beställas eller laddas ner från Socialstyrelsens hemsida: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/vald Regionalt samarbete Länsstyrgruppen har övergripande ansvar för att vidareutveckla arbetet mot våld i nära relationer. Gruppen består av verksamhetschefer i länets socialtjänster samt medarbetare från Landsting, polis- och Åklagarmyndighet. Under Länsstyrgruppen finns alla samordnare i Dalarnas län, medarbetare som arbetar med frågor kring kvinnofrid och våld i nära relationer. DKV Dalarnas kompetenscentrum för arbete mot våld i nära relationer är ett projekt som drivs i samverkan med Högskolan Dalarna och regionens kommuner. De håller också i sammankomster med tjänstemän som arbetar med våld i nära relationer inom regionen med syfte att få en varaktig struktur för kompetensutveckling och stöd i arbetet. 6
I Falun finns Högskolan där Dalarnas kompetenscentrum för arbete med våld i nära relationer verkar. Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD) är ett samverkansorgan mellan Högskolan Dalarna och yrkeslivet inom det sociala välfärsområdet. Högskolan erbjuder intressanta öppna föreläsningar inom ämnet våld i nära relationer. På Barnahus i Dalarna genomförs samråd samt videoförhör med barn som blivit utsatta eller bevittnat våld. Förhören sker av professionella yrkesutövare. Kvinnojour och skyddat boende finns i Borlänge och i Falun. Falun och Borlänge bedriver Kris- och våldsmottagning för män. De erbjuder hjälp för män som är våldsbenägna eller som känner att de ligger på gränsen och vill göra något åt situationen innan det blir värre. Socialnämnden i Säters kommun har inbjudits att delta i mottagningen. Stöd från andra organisationer Kvinnojouren Säters kommun har länge samverkat med Kvinnojouren i Borlänge.. Kvinnojouren är helt ideell men får årlig stöd från kommuner som också betalar per plats vid placeringar av hjälpbehövande. Kvinnojourens statistik gällande Säter 2011 Totalt antal stödåtgärder, kvinnor 179 Totalt antal stödåtgärder, barn 18 Myndighetskontakt, kvinnor 0 Myndighetskontakt, barn 13 Boendenätter, kvinnor 6 (1 kvinna) Boendenätter, barn 0 Mansjouren Mottagning för män som vill ha hjälp med sitt våldsamma beteende finns i Falun och Borlänge. Svenska kyrkan i Säter Svenska kyrkan kontaktar alltid socialtjänsten om de får kännedom om att barn är inblandade och de upplyser även de hjälpsökande om detta. Enligt diakonen är det ändå mest människor i ekonomisk nöd som söker kyrkans hjälp. 7
Statistik Befolkning Säter Befolkningsutveckling 2000-2012 År Ant. invånare 2000 11 259-57 2001 11 157-102 2002 11 043-114 2003 11 041-2 2004 10 980-61 2005 10 989 9 2006 10 991 2 2007 11 000 9 2008 10 957-43 2009 10 900-57 2010 10 840-60 2011 10 861 21 2012 10 851-10 2013 10 903 52 Förändring Brå (Brottsförebyggande rådet) statistik år 2013 tom 3:e kvartalet i Säters Kommun Anmälda brott 2013 prel. 2013 prel. 2013 prel. Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Antal Antal Antal Säter kommun Totalt antal brott 193 238 234 Våldsbrott 23 30 27 Misshandel inkl grov 14 24 23 Hot-, kränknings- och frihetsbrott 40 42 38 Vårdslöshets och vållandebrott 1 1 2 Skadegörelsebrott (inkl. mordbrand) 21 39 17 Statistik från socialtjänsten IFO 2013 tom augusti (manuell) Mans våld mot kvinna 10 st Barnmisshandel 5 st Barnen bevittnar våld 1 st Kvinnans våld mot man 1 st Sexuellt utnyttjad av fadern som barn 1 st Våld mellan boende på Älvan 2 st 8
Socialtjänstens stöd för de utsatta Kontakt med socialtjänsten kan ske på olika sätt. Det vanligaste gällande våld i nära relationer är att socialtjänsten mottar en anmälan från polisen. Socialtjänstlagen ska följas av alla som i sin tjänst arbetar med människor och i lagen ges även enskilda personer anvisningar om att anmälan bör göras till socialtjänsten. Med barn som bevittnar våld menas i första hand att barnet sett eller hört våld. Men barn som på annat sätt förstått att våld ägt rum kan vara i lika stort behov av stöd och hjälp. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp får stöd och hjälp i den omfattning de behöver. Kännetecken på fungerande socialtjänst enligt Socialstyrelsen: Det skall finnas lättillgängligt information på kommunens hemsida om vart personer utsatta för våld i nära relationer kan vända sig för stöd och hjälp. Att det finns handlingsplaner för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld som följs upp. Att kunskap om förekomst av våld inom kommunen samlas in systematiskt och att arbetet sker i ordinarie verksamhet samt att det finns personal med adekvat kompetens och erfarenhet. Vad kan vi erbjuda i dag? Individ- och familjeomsorg Efter en inkommen anmälan görs alltid en förhandsbedömning och om ärendet är akut så behandlas det med skyndsamhet. Barn- och ungdomsgruppen har personal som utbildat sig i Trappan-modellen som är en samtalsmetod som används i mötet med barn som bevittnat våld. Socialsekreterarna som arbetar med barn och familj i Säter har ett fungerande samarbete med polismyndigheten. Stöd och råd speciellt inriktad för människor som utsatts för våld Sedan hösten 2013 finns ett rum på Öhlinska villan för mottagning av personer i behov av stöd och råd. Samordnaren för arbete mot våld i nära relationer arbetar 50 % och ombesörjer även utbildning för all kommunal personal inom IFO, vård, skolor, integration, mm. Det finns en broschyr tillgänglig för allmänheten och för personalen var man kan få hjälp vid behov. Informationsmaterial finns utspritt i lokaler som besöks av kommuninvånare. Socialjour Socialjouren i Säter ingår i den länsgemensamma socialjour som ansvarar för akuta händelser utanför kontorstid, alla dagar i veckan. Socialjouren nås via 112. Familjerådgivning Familjerådgivning inkluderande samarbetssamtal ges av familjerättshandläggaren inom IFO. Mer omfattande familjerådgivning för kommuninnevånare finns att tillgå genom Familjerådgivningen i Borlänge. Öppenvård I Säter finns individ- och familjeomsorgens (IFO) öppenvård 4:an på Kungsvägen 26. Där arbetar tre behandlare med adekvat utbildning och de kan genomföra några samtal med människor i behov utan beslut från socialtjänsten. Längre kontakter remitteras från socialtjänsten efter en utredning som klargjort behovet. 4:an har också tjänsten föräldratelefon, dit oroliga föräldrar kan vända sig med sina frågor. Till 4:an kan människor i alla åldrar vända sig. 9
Ungdomsmottagning (Kommun och Landsting i samverkan) Ungdomsmottagning har sina lokaler på samma adress som Öppenvården 4:an och tar emot ungdomar en eftermiddag i veckan. Här finns barnmorska, sjuksköterska och kurator. Pågående lokal samverkan samt planerat samarbete inom Säters kommun Det finns idag pågående loka samverkan med flera olika partners. Barn och Utbildningsnämnden Primärvård Öppenpsykiatriska mottagningen Polisen Socialnämnden (Sn)och Barn och Utbildningsnämnden (BUN) har idag väl fungerande rutiner gällande barn och ungdomar som vistas i förskolor och skolor inom Säters kommun. Det finns en Handbok som är tillgänglig för alla som arbetar inom organisationerna och den har tydliga anvisningar hur anmälan skall gå till, samt hur socialtjänstens förhandsbedömning och utredning genomförs och hur besluten tas och vilka personer som meddelas om detta. I rutinhandboken har man också klargjort vad som är skolans ansvarsområde, respektive socialtjänstens. En målsättning är att Handboken skall kompletteras med hur man bemöter barn som utsatts eller bevittnat våld och om hur man bemöter barn och ungdomar som utsatts för hedersrelaterade brott. Samverkan med Öppenpsykiatriska mottagningen samt Primärvården finns då det gäller missbruksarbete. Samverkan med Barnavårdscentralen (BVC) och Mödravårdscentralen (MVC) har inletts och tanken är att den ska följa den mall som använts i samverkan med BUN. Framtiden Gemensamma mål för Socialförvaltningen och för Säters kommun: Alla våldsutsatta människor som förvaltningen kommer i kontakt med ska snarast informeras om vilket stöd de kan erbjudas inom kommunen och frivilligorganisationer Alla barn som förvaltningen kommer i kontakt med och som bevittnat våld i nära relationer ska efter bedömning erbjudas stöd och hjälp Alla verksamhetsområden inom Säters kommun ska ha kännedom om handlingsplanen samt upprätta rutiner för sitt verksamhetsområde. Kompetensutveckling inom området våld i nära relationer ska successivt ges till all personal inom förvaltningen. Organisatoriskt mål Den lokala samverkansgruppen skall utökas med representanter från skolan och polisen. Målsättningen bör vara att alla arbetar mot våld i nära relationer och tillsammans sprider information, utvecklar samarbetsformer och rutiner som rör stöd- och hjälpinsatser till de berörda, både egen personal och allmänheten. Det finns bra rutiner för kartläggning och uppföljning av våld i nära relationer och barn som bevittnat våld. 10
Socialnämnden har i sin verksamhetsplan uppföljningsbara mål avseende våld i nära relationer och för barn som bevittnat våld samt fastslaget hur uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på området bör göras. Övriga verksamhetsområden inom Säters kommun skall utarbeta rutiner för hur man uppmärksammar och handlägger våld i nära relationer samt se över rutinerna för samverkan med övriga aktörer utöver Socialförvaltningen. Uppnådda mål Samverkansgrupp har bildats bestående av företrädare från IFO, LSS, Äldreomsorg, Hemtjänst samt Syn- och hörselansvarig samt Samordnare för våld i nära relationer i Säter. Gruppen träffas fyra ggr/år och då bjuds också polis och andra intressanta personer med ytterligare information till mötena. Utbildning av personal Grupper som genomgått utbildning: Hemtjänstpersonal, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, undersköterskor samt sjuksköterskor, BVC (Barnavårdscentralen) och MVC (Mödravårdscentralen). Nytillkomna flyktingar. Hösten 2013: LSS, Särskilda boenden, skolhälsovården. Information: KPR, Säter 11
Referenser Omslagsbild: Privat Socialtjänstlagen Socialstyrelsen IBSN 978-91-86885-30-4 Handbokför handläggning 2011: Våld, om socialnämndens ansvar för våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Per Isdal: Meningen med våld Regeringens skrivelse 2007/08:39 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:3 Kartläggning över insatser för män som utövar våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterad våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer Regeringens skrivelse 2009/10:229 Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir giftas mot sin vilja SOSFS 2003:16 Socialstyrelsens allmänna råd om anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SOSFS 2009:22 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Regional handlingsplan för socialtjänsten I Dalarnas län 2011-2014 Landstinget Dalarna: Riktlinjer - våld i nära relationer Beteckning/diarienr LD11/02248 Brå, Brottsförebyggande rådet Kvinnojouren statistik 12
Föreläsningar och kurser NCK: Våldutsatta kvinnor - samhällets ansvar, 2-dagars utbildning för yrkesverksamma Länsstyrelse i Dalarna: Konferens om våld mot äldre kvinnor Josefin Grände: Hur ska vi hantera våldet mot äldre kvinnor? Att våga fråga och samtala med våldutsatta kvinnor Juno Blom: Hedersrelaterad våld Åklagare Nicklas Eltenius: rättsprocessen Jennifer Qvarnström, polisen: Brottsoffer Elisabeth Näsman: Barn som bevittnar våld Helena Jönsson, Rosens beh hem: Våldutsatta missbrukande kvinnor Viveca Holst: Våldutsatta kvinnor med funktionshinder Olof Risberg: Om utsatthet, sexuella övergrepp och våld med särskild focus på barn med funktionsnedsättning och deras utsatta situation Andreas Norlén, Ewa Thalén Finne, riksdagsledamöter (M) Vem ska tro på mig? Mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer Margreth Eklund-Moroney och Robert Reuterskiöld: Sista slaget Film: I skuggan av våldet: En film av kvinnomisshandel ut ett barnperspektiv BUP-Bågen och Rädda Barnen (Måsen Film AB) Elisabeth Näsman, När barn upplever våld Kerstin Kristenssen, Våldutsatt och funktionsnedsatt Karin Engström-Tirus, Kontaktförbud Rädda Barnen, Könsstympning Barn utsatta för människohandel Maria Boustedt, Missbrukare och våldutsatt Barns rätt i praktiken God kvalite - hur når vi det? Våga prata, våga minnas, om en våldtäkt Film: Från idiot till medborgare "100 år av omsorg om de utvecklingsstörda" del 1 och 2 13
Adresser och telefonnummer: Kontakt med stödperson i Säter 0225-55165 E-post: kvinnofrid@sater.se BRIS Barnens hjälptelefon 116 111 Vuxentelefon - om barn 077-150 50 50 Kvinnofridslinjens Stödtelefon, syns inte på telefonräkning 020-50 50 50 www.kvinnofridslinjen.se Kvinno- och tjejjouren i Borlänge 0243-814 01 E-post: borlange@roks.se Hemsida: www.kvinnojourenborlange.se Kris- och våldsmottagning för män i Falun och Borlänge Sturegatan 99C, Falun Leif Jonsson och Claes Holm 0223-831 50 Socialjouren, via polisen 114 14 Polisen 114 14 Polisen, akut 112 Skatteverket skydd av personuppgifter 08-764 81 60 www.skatteverket.se/folkbokföring Terrafem, nationell jourtelefon på 43 olika språk www.tarrafem.org 08-643 05 10 www.voov.nu www.brottsoffermyndigheten.se 090-70 82 00 Fakta om brott för ungdomar http://www.brottsrummet.se Veterinär omtanke om våldutsatta 070-728 06 11 jourhem för husdjur 14