147 Delegationsbeslut Delgivningar Handlingsplan avseende arbete mot våld i nära relationer Revisionsbesök...

Transkript

1 Socialnämnden Delegationsbeslut Delgivningar Handlingsplan avseende arbete mot våld i nära relationer Revisionsbesök... 5

2 SÄTERS KOMMUN Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Plats och tid Gränsgatan 3, IFO kl Beslutande Deltagande tjänstemän Iris Carlsson Rustas, ordförande (s) Marina Forslund, 1:e vice ordförande (s) Hans Richaud, 2:e vice ordförande (m) Anita Carlsson (s), Hans-Göran Steneryd (s), 150 Ove Wik (fp) Fia Wikström (v) Christian Richaud (m) Majlis Nyberg (c) Anette Berg (c) Marianne Trana, socialchef Eva Jondelius, verksamhetsområdeschef Individ- och familjeomsorgen Marie-Louise Snell, sekreterare Gudrun Engström-Larsson, 1:e socialsekreterare, Erica Myhr, praktikant individ- och familjeomsorgen, Curt Söderberg, revisor Lars Gabrielsson, revisor Lennart Hinders, Revisor Ersättare Hans-Göran Steneryd (s), ej tjänstgörande ersättare, Caroline Willfox (m), ej tjänstgörande ersättare, , 150 Gudrun Eriksson (s), ej tjänstgörande ersättare Utses att justera Justeringens plats och tid Anette Berg , kl , Rådhuset Underskrifter Sekreterare Paragrafer Marie-Louise Snell Ordförande Justerande Iris Carlsson Rustas Anette Berg Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Socialnämnden Socialkontoret Kerstin Andersson Datum för anslags nedtagande Utdragsbestyrkande

3 SÄTERS KOMMUN Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 2 Sn 147 Delegationsbeslut Delegationsbeslut för perioden Redovisning av antal beslut per typ och månad enl. Socialtjänstlagen (2001:453) SoL Beslut tagna under perioden avseende: Barn och ungdom (BoU) Beslut om kostnad i samband med insats BoU - Beslut om Utredning inleds och inleds ej BoU Beslut om Vård med placering utom det egna hemmet Försörjningsstöd Beslut om bistånd i avvaktan på utredning Försörjningsstöd Beslut om bistånd beviljas och avslag Försörjningsstöd Beslut om Egna medelsförv. Försörjningsstöd Beslut om bistånd under nuvarande förhållanden Försörjningsstöd Omprövning av beslut Försörjningsstöd Beslut att ej inleda Utredning FH Beslut om handledning Faderskap (FR) Faderskapsbekräftelse FR Beslut att inleda Faderskapsutredning Lag om vård av unga (LVU) Ansökan om vård LVU Dom om vård från Förvaltningsrätten LVU - Beslut om Särskilda kostnader Nyanlända (NY) Avslag av ansökan om bistånd Vård och behandling för vuxna (Vux) Beslut om Institutionsplacering Vux Beslut om Utredning inleds och inleds ej Vux Beslut om Öppenvårdsinsats Överklagan (Ö) Beslut omprövas ej enligt Förvaltningslagen (FL) och överlämnas till Förvaltningsrätten (FR) Ö Dom i FR- avslag av överklagan Delegationsbeslut Beslut per typ och månad Urvalslista för perioden Statistik försörjningsstöd Socialnämndens beslut Socialnämnden lägger delgivningarna till handlingarna. Justerande sign Utdragsbestyrkande

4 SÄTERS KOMMUN Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 3 Sn 148 Delgivningar Förvaltningsrättens dom i mål nr avseende ekonomiskt bistånd Förvaltningsrättens dom i mål nr avseende beredande av vård enligt LVU Förvaltningsrättens dom i mål nr avseende beredande av vård enligt LVU Konferenser under april månad Socialnämndens beslut Socialnämnden lägger delgivningarna till handlingarna. Justerande sign Utdragsbestyrkande

5 SÄTERS KOMMUN Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 4 Sn 149 Dnr Sn 12/ Handlingsplan avseende arbete mot våld i nära relationer Ärendebeskrivning Ett förslag till handlingsplan för arbete mor våld i nära relationer har tagits fram av Marjo Sistonen, samordnare mot våld i nära relationer. Bakgrund Socialstyrelsen har de senaste åren skärpt kraven kring socialtjänstens skyldigheter att stödja och hjälpa personer som utsatts för våld i nära relationer, såväl vuxna som barn. Sedan hösten 2011 har Socialkontoret en samordnare på området anställd på 25% via utvecklingsmedel. I arbetsuppgifterna ingick b la att ta fram en handlingsplan för hur Socialtjänsten skall lägga upp sitt arbete inom området. Handlingsplanen som tagits fram av Samordnar Marjo Sistonen bygger mycket på Socialstyrelsens SOFS 2009:22 och innebär att samtliga verksamhetsområden berörs. Denna den första versionen är tänkt att vara ett diskussionsunderlag för vi inom förvaltningen går vidare inom respektive Verksamhetsområde samt tillsammans. Socialnämndens beslut Förslag till handlingsplan mot våld i nära relationer, daterad , antas. Delges: Kommunfullmäktige Justerande sign Utdragsbestyrkande

6 Handlingsplan mot våld i nära relationer SÄTERS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN

7 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Mål... 1 Definition av våld och utsatthet i nära relationer enligt Socialstyrelsen... 1 Fysiskt... 1 Sexuellt... 1 Psykiskt... 2 Social utsatthet... 2 Materiellt/ekonomisk utsatthet... 2 Särskilt utsatta grupper för våld i nära relationer... 2 Unga kvinnor... 2 Äldre kvinnor... 2 Kvinnor med utländsk bakgrund... 2 Kvinnor, flickor och pojkar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck... 3 Kvinnor och män i samkönade relationer... 4 Kvinnor med funktionshinder... 4 Kvinnor med missbruksproblem... 4 Barn som bevittnar våld... 4 Vem räknas som närstående?... 5 Utövare av våld... 5 Kommunens och Socialnämndens ansvar, (Lagstiftning och andra styrande dokument.). 6 Socialtjänstlagens Portalparagraf... 6 Lex Sarah... 7 VÅLD en handbok från Socialstyrelsen... 7 Regionalt samarbete... 7 Stöd från andra organisationer... 8 Kvinnojouren... 8 Mansjouren... 8 Svenska kyrkan i Säter... 8 Statistik... 8 Befolkning Säter... 8 Socialtjänstens stöd för de utsatta... 9 Kännetecken på fungerande socialtjänst enligt Socialstyrelsen:... 9 Vad finns idag Individ- och familjeomsorg Socialjour Familjerådgivning Öppenvård Ungdomsmottagning (Kommun och Landsting i samverkan) Pågående lokal samverkan samt planerat samarbete inom Säters kommun FRAMTIDEN Referenser Föreläsningar och kurser Adresser och telefonnummer:... 14

8 Inledning Syfte Denna handlingsplan är gemensam för hela socialförvaltningen och utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat väld (SOSFS 2009:22). Planen omfattar även våldsutsatta män, våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexualbrott, sexuella trakasserier prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Enligt SOSFS 2009:22 bör Socialnämnden Fastställa uppföljningsbara mål Beskriva hur grupper och enskilda ska informeras om verksamheten. Regelbundet kartlägga omfattningen av våld/ övergrepp mot kvinnor samt barn som bevittnat våld mot närstående. Analysera hur de sociala tjänsterna svarar mot behoven hos grupper och enskilda. Fastställa på vilka områden det finns behov av samverkan. Beskriva hur skyddade personuppgifter ska hanteras. Redogöra för ansvaret av kontroll och uppföljning av verksamhet som nämnden lämnar över ansvaret för genomförande enligt socialtjänstlagen. Redovisa hur uppföljning och utvärdering bör göras. Mål Handlingsplanen skall utgöra riktlinjer för fortsatt arbete inom socialförvaltningen och bana väg till ett gemensamt arbete med instanser som i sitt yrkesutövande kommer i kontakt med människor. Inom Socialförvaltningen skall handlingsplanen resultera i rutiner inom de olika verksamhetsområdena. Handlingsplanen och rutinhandböckerna skall revideras kontinuerligt en gång om året. Definition av våld och utsatthet i nära relationer enligt Socialstyrelsen Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Fysiskt Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Sexuellt Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som kvinnan inte vågar säga nej. 1

9 Psykiskt Direkta eller indirekta hot mot kvinnan och/eller mot eventuella barn eller att kvinnan blir förlöjligad. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten. Social utsatthet Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Materiellt/ekonomisk utsatthet Kvinnans personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebära att hon förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för henne. Kvinnor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. Särskilt utsatta grupper för våld i nära relationer Unga kvinnor Flera studier visar att unga kvinnor (18-24 år) är mer utsatta för könsrelaterat våld än äldre kvinnor. Det finns flera skäl till att unga kvinnor är mer utsatta, genom att fler av dem lever i nya relationer och att etableringsfasen i en relation är en riskperiod. Äldre kvinnor Att bedöma omfattningen av våld mot äldre kvinnor är svårt då det är en tyst Grupp som sällan söker eller ger uttryck av behov av hjälp. Kvinnorna kan ha misshandlats under ett långt äktenskap. För många äldre kvinnor är det särskilt svårt och skamligt att skiljas, de kan vara ekonomiskt beroende av sin man. De kan ha låg pension eller enbart folkpension, då de kanske inte yrkesarbetat sedan de fick första barnet för år sedan. Kvinnor med utländsk bakgrund Kvinnor som har flytt från sitt hemland och som söker skydd i Sverige kan ha upplevt olika typer av trauman och övergrepp i hemlandet. De kan vara mer sårbara om de kommer från länder där deras rättsliga ställning är än mer underordnad mannens. Vissa kvinnor kan också ha svårt att bryta upp från äktenskapet eller söka hjälp utifrån eftersom de då riskerar att bli socialt utfrusna från släkt och vänner. Det sociala skyddsnätet i Sverige är ofta svagt. Språksvårigheter och andra former av utanförskap bidrar till isolering. 2

10 Kvinnor, flickor och pojkar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck De system av regler som hänförs till familjens heder har sin grund i den patriarkala storfamiljen. Dessa regler har ingen koppling till någon specifik religion, etnisk tillhörighet eller något samhällsskikt. Den patriarkala storfamiljen garanterar varje individs trygghet och sörjer för allt, barn- och äldreomsorg, sjukvård, skolgång och till och med arbetslöshetsersättning. Familjen måste vara stark och väl sammanhållen. Sammanhållningen styrs av en uppsättning oskrivna regler som alla medlemmar växer upp med. Reglerna slår fast hur man skall uppträda för att inte vanhedra familjen. I många länder är s.k. våld i hederns namn accepterat av samhällssystemet. Då får en brottsling mildare straff om han, eller i vissa fall hon, kan visa att brottsmotivet var att rädda familjens heder. Men man får inte glömma att även inom grupper där hedersbegreppet är starkt är mord någonting negativt. I den patriarkala familjen är fadern familjens överhuvud. Hans skyldighet är att försörja familjen och skydda kvinnor och barn från utomstående. Tillsammans med de manliga släktingarna ansvarar han för kontrollen av kvinnornas sexualitet och hela tillvaron. Sex utanför äktenskapet är oacceptabelt och faderns uppgift är att se till att döttrarnas oskuld bevaras tills de är gifta. Sköter han detta har han rätt till ett gott rykte heder. Döttrarna befinner sig längst ner i familjehierarkin, vilket yttrar sig i inskränkningar i flickornas rörelsefrihet, umgänge, klädsel och vad de får göra. Flickornas personliga integritet kränks och kontrollen hårdnar vanligtvis när de kommer upp i puberteten på grund av föräldrarnas rädsla för sexuell aktivitet i någon form. En del flickor i dessa familjer lever i en outhärdlig situation och väljer att rymma eller söka hjälp utifrån. Att vända sig till någon utomstående är ett stort steg, eftersom det innebär att svek mot familjen. Skäl till att flickan ofta väntar med att be om hjälp är att hon inte vill smutskasta sin familj och är rädd för någon form av repressalier. Våldet i hederns namn kan även drabba pojkar och unga män som t ex: inleder en relation med en flicka/kvinna som anses tillhöra en annan man, allierar sig med en flicka som inte fogar sig, inleder en relation med en flicka/kvinna mot hennes vilja eller har en sexuell läggning som inte accepteras. Gemensamt för våld i hederns namn är att: Det ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa olydnad, bevara familjens heder och släktens sociala anseende och överlevnad. 3

11 Kvinnor och män i samkönade relationer Våld förekommer också i samkönade relationer. Rädslan för att bli avslöjad av sin partner som homosexuell, bisexuell eller transsexuell kan göra våldet svårt att hantera. Särskilt om man inte redan har berättat för sin omgivning. Det kan finnas skamkänslor att som exempelvis lesbisk, leva med våld och förtryck av en annan kvinna, eller skammen att skada bilden av homosexuella i ett samhälle där det redan finns fördomar mot denna grupp. Kvinnor med funktionshinder Det vanligaste är att våld mot kvinnor med funktionsnedsättning utförs i hemmet av en närstående person eller av den som ska garantera skydd och trygghet. Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld förekommer, liksom ekonomiska övergrepp. Kvinnor med missbruksproblem Missbrukande kvinnor som utsätts för våld upplever de problem som finns bland andra våldsutsatta kvinnor samtidigt som de är mer utsatta p.g.a. sitt missbruk. En kvinna med missbruksproblem kan uppleva sig ha en lägre status både i sina egna och i andras ögon. Det kan leda till att hon sällan anmäler övergrepp eller söker hjälp. Barn som bevittnar våld Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp får stöd och hjälp i den omfattningen de behöver. Med barn som bevittnar våld menas i första hand att barnet sett eller hört våld. Men barn som på annat sätt förstått att våld ägt rum kan vara i lika stort behov av stöd och hjälp. Barn som bevittnat våld har en högre risk för att utveckla emotionella och beteendemässiga problem såsom ångest, depression, svaga skolprestationer, låg självkänsla, trots, mardrömmar och klagomål över fysiska hälsoproblem. Barn som lever i familjer där mannen utsätter kvinnan för våld är en riskgrupp för att utveckla hälsoproblem under barndomen men också i vuxenlivet. Enligt amerikanska studier är risken för ohälsa bland barn som bevittnar våld nästan lika stor som bland dem som utsatts för våld. Ett barn i en familj där hot och våld när som helst kan förekomma, lever i ett förhöjt spänningstillstånd som innebär att det är på sin vakt, det iakttar och anpassar sig. 4

12 Hemmet som skall ge trygghet blir istället den plats som skapar rädsla och ångest för vad som kan hända. Barnet kan inte fly, brottsplatsen är hemmet. När ett barn blir vittne till våld mot mamman eller själv utsätts för fysiskt eller sexuellt övergrepp av sin förälder, blir såväl situationen som relationen skamfylld och traumatiserande för barnet. Barnet är beroende av sina föräldrar och av deras omsorg. För barn är allt våld grovt våld och plågan av att vara ett maktlöst vittne är genomträngande. Att drabbas av våld och ha en nära relation med den som utfört våldet är traumatiserande. Män som utövar våld mot sitt barns mamma skadar och förgör sina nära relationer. Undersökningar tyder på att minst en fjärdedel av barnen i familjer där modern misshandlas själva blir slagna. Ur ett barnperspektiv är det angeläget att alla myndigheter aktivt arbetar för att upptäcka relationer där våld förekommer. Det är först när barnen är synliggjorda som de i ett tidigt skede kan erbjudas olika hjälpinsatser. För att kunna hjälpa och stödja barn som befinner sig i en så komplex situation som att den förälder som ska ge skydd och omvårdnad antingen själv är hotad eller är den som utgör hotet, krävs flera samverkade insatser. Vem räknas som närstående? Utgångspunkten är att det finns en förtroendefull relation mellan barnet och den vuxne. Det kan vara barnets föräldrar, styvföräldrar eller familjehemsföräldrar men även barnets vuxna syskon och mor- eller farföräldrar. Utövare av våld Nästan allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Problematiken kring mäns våldsutövande är ett relativt outforskat område. I den forskning som finns framställs ett stort kontrollbehov som ett gemensamt drag hos män som utövar våld mot närstående. Det är inte ovanligt att männen känner sig som offer för olika omständligheter och lägger ansvaret för våldet på andra. Våldet är alltid utövarens ansvar. Varje gång våld används är ett misslyckande. Det är också utövaren som till sist är den stora förloraren. För att minska risken för att misshandlande män återfaller är det viktigt att även erbjuda dem stödjande, behandlande insatser. I de verksamheter som bedrivit insatser av terapeutisk art för misshandlande män utgår man ifrån att män som slår måste ta ansvar för sina handlingar men att de behöver stöd. 5

13 Kommunens och Socialnämndens ansvar, (Lagstiftning och andra styrande dokument.) Socialtjänstlagens Portalparagraf Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas: - ekonomiska och sociala trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Kommunen har enligt 2 kap 2 SoL det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. 3 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL): Kommunerna skall svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Detta förtydligas för våldutsatta kvinnor i 5 kap. 11 SoL första stycket samt för barn i tredje stycket: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för den som utsatts för brott och dennes närstående för stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. 6

14 I socialtjänstens ansvar ligger att ta initiativ till kontakt med kvinnan när det blir känt att hon har utsatts för våld. Ansvaret inkluderar naturligtvis även män och barn som utsatts för våld i nära relationer. Våld inom familjen bevittnas ofta av barnen som är särskilt utsatta och måste noggrant uppmärksammas. Barn som växer upp i familjer där våld förekommer, utsätts för psykiskt våld då de bevittnar våld mot föräldern, oftast modern. De riskerar även att utsättas för fysisk och eller sexualiserad våld av både fadern och modern. Socialtjänsten måste aktivt erbjuda hjälp av olika slag, till exempel kontakt med kvinno- och mansjour, tillfällig bostad, rådgivning, kontaktperson, hjälp att kontakta andra myndigheter och även i vissa fall verka för skyddade uppgifter. Lex Sarah From gäller nya regler om Lex Sarah och Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd. Tillämpningsområdet ha utökats och bestämmelserna gäller nu även inom individ och familjeomsorgen samt vid utförande av personlig assistans. Lex Sarah gäller även i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och genomförande av insatser vilket innebär de fäll där till exempel en kvinna beviljats skyddat boende. VÅLD en handbok från Socialstyrelsen 2011 utgav Socialstyrelsen en handbok, betitlad VÅLD, Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Den kan beställas eller laddas ner från Socialstyrelsens hemsida Regionalt samarbete Länsstyrgruppen har övergripande ansvar för att vidareutveckla arbetet mot våld i nära relationer. Gruppen består av verksamhetschefer i länets socialtjänster samt medarbetare från Landsting, polis- och Åklagarmyndighet. Under Länsstyrgruppen finns alla samordnare i Dalarnas län, medarbetare som arbetar med frågor kring kvinnofrid och våld i nära relationer. DKV Dalarnas kompetenscentrum för arbete mot våld i nära relationer är ett projekt som drivs i samverkan med Högskolan Dalarna och regionens kommuner. De håller också i sammankomster med tjänstemän som arbetar med våld i nära relationer inom regionen med syfte att få en varaktig struktur för kompetensutveckling och stöd i arbetet. I Falun finns Högskolan där Dalarnas kompetenscentrum för arbete med våld i nära relationer verkar. Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD) är ett samverkansorgan mellan Högskolan Dalarna och yrkeslivet inom det sociala välfärsområdet. Högskolan erbjuder intressanta öppna föreläsningar inom ämnet våld i nära relationer. På Barnahus i Dalarna genomförs samråd samt videoförhör med barn som blivit utsatta eller bevittnat våld. Förhören sker av professionella yrkesutövare. Kvinnojour och skyddat boende finns i Borlänge och är under uppbyggnad i Falun. Falun och Borlänge bedriver Kris- och våldsmottagning för män. De erbjuder hjälp för män som är våldsbenägna eller som känner att de ligger på gränsen och vill göra något åt situationen innan det blir värre. Socialnämnden i Säters kommun har inbjudits att deltaga i mottagningen. 7

15 Stöd från andra organisationer Kvinnojouren Säters kommun har länge samverkat med Kvinnojouren i Borlänge.. Kvinnojouren är helt ideell men får årlig stöd från kommuner som också betalar per plats vid placeringar av hjälpbehövande. Kvinnojourens statistik gällande Säter 2011 Totalt antal stödåtgärder, kvinnor 179 Totalt antal stödåtgärder, barn 18 Myndighetskontakt, kvinnor 0 Myndighetskontakt, barn 13 Boendenätter, kvinnor 6 (1 kvinna) Boendenätter, barn 0 Mansjouren Grupper för män som vill ha hjälp med sitt våldsamma beteende finns i Falun och Borlänge. Svenska kyrkan i Säter Svenska kyrkan kontaktar alltid socialtjänsten om de får kännedom om att barn är inblandade och de upplyser även de hjälpsökande om detta. Enligt diakonen är det ändå mest människor i ekonomisk nöd som söker kyrkans hjälp. Statistik Socialtjänsten i Säter hade vid årsskiftet sex (6) ärenden gällande våld i nära relationer. Två ärenden gällande kvinnomisshandel, en barnmisshandel, ett där barnen bevittnat våld och två ärenden med hedersrelaterad våld mot flickor. Dessa ärenden fanns hos behandlarna på 4:an. År 2012 har det tillkommit 2 anmälningar till socialtjänsten varav en mans våld mot kvinna och ett gällande hedersrelaterad våld. Insamlandet har skett manuellt, men målsättningen är att dessa ärenden skall skrivas in i systemet under en egen rubrik. Befolkning Säter Befolkningsutveckling År Ant. invånare Förändring

16 Brå (Brottsförebyggande rådet) statistik år 2010 år 2011 (preliminär) i Säters Kommun Våldsbrott prel. Antal Antal Säter kommun Dödligt våld (se not!) 1 0 Försök till mord eller dråp 1 0 Misshandel inkl.grov Våldtäkt inkl. grov (ingår även i sexualbrott) 2 6 Grov kvinnofridskränkning (ingår även i hotbrott) 2 2 Grov fridskränkning (ingår även i hotbrott) 9 3 Olaga förföljelse (ingår även i hotbrott) 0 0 Sexualbrott Våldtäkt inkl. grov (ingår även i våldsbrott) 2 6 Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 0 0 Sexuellt ofredande (ej blottning) 19 6 Utnyttjande av barn för sexuell posering inkl grov 0 1 Koppleri inkl. grovt 0 0 Köp av sexuell handling av barn under 18 år 0 0 Barnpornografibrott inkl. grovt 0 2 Sexköpsbrott 0 0 Människohandel för sexuella ändamål (trafficking) 0 0 Sexuellt utnyttjande av barn under 18 år 0 1 Sexuellt övergrepp mot barn under 18 år 0 3 Kontakt med barn under 15 år i sexuellt syfte 2 1 Hot-, kränknings- och frihetsbrott Socialtjänstens stöd för de utsatta Kontakt med socialtjänsten kan ske på olika sätt. Det vanligaste gällande våld i nära relationer är att socialtjänsten mottar en anmälan från polisen. Socialtjänstlagen skall följas av alla som i sin tjänst arbetar med människor och i lagen ges även enskilda personer anvisningar om att anmälan bör göras till socialtjänsten. Med barn som bevittnar våld menas i första hand att barnet sett eller hört våld. Men barn som på annat sätt förstått att våld ägt rum kan vara i lika stort behov av stöd och hjälp. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp får stöd och hjälp i den omfattning de behöver. Kännetecken på fungerande socialtjänst enligt Socialstyrelsen: Det skall finnas lättillgängligt information på kommunens hemsida om vart personer utsatta för våld i nära relationer kan vända sig för stöd och hjälp. Att det finns handlingsplaner för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld som följs upp. Att kunskap om förekomst av våld inom kommunen samlas in systematiskt och att arbetet sker i ordinarie verksamhet samt att det finns personal med adekvat kompetens och erfarenhet. 9

17 Vad finns idag Individ- och familjeomsorg Efter en inkommen anmälan görs alltid en förhandsbedömning och om ärendet är akut så behandlas det med skyndsamhet. Barn- och ungdomsgruppen har personal som utbildat sig i Trappan-modelllen som är en samtalsmetod som används i mötet med barn som bevittnat våld. Socialsekreterarna som arbetar med barn och familj i Säter har ett fungerande samarbete med polismyndigheten. Socialjour Socialjouren i Säter ingår i den länsgemensamma socialjour som ansvarar för akuta händelser utanför kontorstid, alla dagar i veckan. Socialjouren nås via 112. Familjerådgivning Familjerådgivning inkluderande samarbetssamtal ges av familjerättshandläggaren inom IFO. Mer omfattande familjerådgivning för kommuninnevånare finns att tillgå genom Familjerådgivningen i Borlänge. Öppenvård I Säter finns IFO:s Öppenvård 4:an på Kungsvägen 26. Där arbetar tre behandlare med adekvat utbildning och de kan genomföra några samtal med människor i behov utan beslut från socialtjänsten. Längre kontakter remitteras från socialtjänsten efter en utredning som klargjort behovet. 4:an har också tjänsten föräldratelefon, dit oroliga föräldrar kan vända sig med sina frågor. Till 4:an kan människor i alla åldrar vända sig. Ungdomsmottagning (Kommun och Landsting i samverkan) Ungdomsmottagning har sina lokaler på samma adress som Öppenvården 4:an och tar emot ungdomar en eftermiddag i veckan. Här finns barnmorska, sjuksköterska och kurator. Pågående lokal samverkan samt planerat samarbete inom Säters kommun Det finns idag pågående loka samverkan med flera olika partners. Barn och Utbildningsnämnden Primärvård Öppenpsykiatriska mottagningen Polisen Socialnämnden och Barn och Utbildnin gsnämnden (BUN) har idag väl fungerande rutiner gällande barn och ungdomar som vistas i förskolor och skolor inom Säters kommun. Det finns en Handbok som är tillgänglig för alla som arbetar inom organisationerna och den har tydliga anvisningar hur anmälan skall gå till, samt hur socialtjänstens förhandsbedömning och utredning genomförs och hur besluten tas och vilka personer som meddelas om detta. I rutinhandboken har man också klargjort vad som är skolans ansvarsområde, respektive socialtjänstens. En målsättning är att Handboken skall kompletteras med hur man bemöter barn som utsatts eller bevittnat våld och om hur man bemöter barn och ungdomar som utsatts för hedersrelaterade brott. 10

18 Samverkan med Öppenpsykiatriska mottagningen samt Primärvården finns då det gäller missbruksarbete. Samverkan med Barnavårdscentralen (BVC) och Mödravårdscentralen (MVC) har inletts och tanken är att den ska följa den mall som använts i samverkan med BuN. FRAMTIDEN Gemensamma mål för Socialförvaltningen. Alla våldsutsatta kvinnor som förvaltningen kommer i kontakt med ska snarast informeras om vilket stöd de kan erbjudas inom kommunen och frivilligorganisationer Alla barn som förvaltningen kommer i kontakt med och som bevittnat våld i nära relationer ska efter bedömning erbjudas stöd och hjälp Alla verksamhetsområden inom förvaltningen ska ha kännedom om handlingsplanen samt upprätta rutiner för sitt verksamhetsområde. Kompetensutveckling inom området våld i nära relationer ska successivt ges till all personal inom förvaltningen. Organisatoriskt mål: Är att få till en lokal samverkansgrupp för arbetet mot våld i nära relationer där alla berörda aktörer tillsammans sprider information, utvecklar samarbetsformer och rutiner som rör stödoch hjälpinsatser. I de lokala samverkansgrupperna ingår bl.a. representanter från socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och berörda frivilligorganisationer. Det finns bra rutiner för kartläggning och uppföljning av våld i nära relationer och barn som bevittnat våld. Socialnämnden har i sin verksamhetsplan uppföljningsbara mål avseende våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld samt fastslaget hur uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på området bör göras. Övriga verksamhetsområden inom Socialförvaltningen ska utarbeta Rutiner för hur man uppmärksammar och handlägger Våld i Nära Relationer samt skall det finnas rutiner för samverkan inom Socialförvaltningen. 11

19 Referenser Omslagsbild: Privat Socialtjänstlagen Socialstyrelsen IBSN Handbokför handläggning 2011: Våld, om socialnämndens ansvar för våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Regeringens skrivelse 2007/08:39 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:3 Kartläggning över insatser för män som utövar våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterad våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer Regeringens skrivelse 2009/10:229 Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir giftas mot sin vilja SOSFS 2003:16 Socialstyrelsens allmänna råd om anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SOSFS 2009:22 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Regional handlingsplan för socialtjänsten I Dalarnas län Landstinget Dalarna: Riktlinjer - våld i nära relationer Beteckning/diarienr LD11/02248 Brå, Brottsförebyggande rådet 12

20 Föreläsningar och kurser NCK: Våldutsatta kvinnor - samhällets ansvar, 2-dagars utbildning för yrkesverksamma Länsstyrelse i Dalarna: Konferens om våld mot äldre kvinnor Josefin Grände: Hur ska vi hantera våldet mot äldre kvinnor? Att våga fråga och samtala med våldutsatta kvinnor Juno Blom: Hedersrelaterad våld Åklagare Nicklas Eltenius: rättsprocessen Jennifer Qvarnström, polisen: Brottsoffer Elisabeth Näsman: Barn som bevittnar våld Helena Jönsson, Rosens beh hem: Våldutsatta missbrukande kvinnor Viveca Holst: Våldutsatta kvinnor med funktionshinder Olof Risberg: Om utsatthet, sexuella övergrepp och våld med särskild focus på barn med funktionsnedsättning och deras utsatta situation Andreas Norlén, Ewa Thalén Finne, riksdagsledamöter (M) Vem ska tro på mig? Mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer Margreth Eklund-Moroney och Robert Reuterskiöld: Sista slaget Film: I skuggan av våldet: En film av kvinnomisshandel ut ett barnperspektiv BUP-Bågen och Rädda Barnen (Måsen Film AB) 13

21 Adresser och telefonnummer: BRIS Barnens hjälptelefon Vuxentelefon - om barn Kvinnofridslinjens Stödtelefon, syns inte på telefonräkning Kvinno- och tjejjouren i Borlänge E-post: borlange@roks.se Hemsida: Kris- och våldsmottagning för män i Falun och Borlänge Sturegatan 99C, Falun Leif Jonsson och Claes Holm Socialjouren, via polisen Polisen Polisen, akut 112 Skatteverket skydd av personuppgifter Terrafem, nationell jourtelefon på 43 olika språk Fakta om brott för ungdomar Veterinär omtanke om våldutsatta jourhem för husdjur 14

22 SÄTERS KOMMUN Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 5 Sn 150 Revisionsbesök Ärendebeskrivning Vid dagens sammanträde deltar revisorerna, Curt Söderberg, Lars Gabrielsson och Lennart Hinders för att presentera sina arbetsuppgifter och för att se hur socialnämnden arbetar. Revisorerna har till uppgift att granska politikernas arbete i de olika nämnderna. Revisionsberättelse presenteras för kommunstyrelsen i slutet av året. Socialnämnden beslutar Informationen läggs till handlingarna. Justerande sign Utdragsbestyrkande