1 Staffan Larsson och Karin Steive FoU Södertörns skriftserie nr 140/15

Våld i nära relationer i Nacka kommun en kartläggning 1 Staffan Larsson och Karin Steive FoU Södertörns skriftserie nr 140/15

FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs gemensamt av socialtjänsten i Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. FoU Södertörns arbetsfält är individ- och familjeomsorgen, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin. Arbetet bedrivs i nära samarbete med praktiken. FoU Södertörn har en egen hemsida, www.fou-sodertorn.se Här presenteras bland annat den egna rapportserien. Rapporten kan laddas ner från www.fou-sodertorn.se Rapporten kan beställas från FoU Södertörn Doktorsvägen 2 147 30 Tumba Tel: 08-530 621 80 Fax: 08-530 621 81 E-post: info@fou-sodertorn.se 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 5 Tillvägagångssätt... 6 Avgränsningar... 6 Vad är våld i nära relationer?... 6 Från Nacka kommuns hemsida:... 7 ATV:s definition... 7 Socialstyrelsen... 7 Förenta Nationerna:... 7 Kommunens samordnare mot våld i nära relation... 8 Övrigt... 11 Våldsutsatthet barn och unga... 12 Hur statistik och tabeller bör läsas... 12 Barn kända hos socialtjänsten på grund av misstanke om våldsutsatthet... 13 2.Ursprung... 15 3.Boendesituation... 16 4.Föräldrarnas försörjningssituation... 17 5.Familjens sammanvägda problematik... 19 6.Allvarlighetsgrad och samtycke till föreslagna insatser... 22 Rutiner och samverkan för utredningar kring våldsutsatta barn... 24 Insatser för våldsutsatta barn och ungdomar... 25 Placering av barnet... 25 Familjebehandling och enskilt samtalsstöd... 25 ATV... 25 Trappansamtal... 25 Här-och-nu-samtal... 26 Anledningar till att utredning inte leder till insats... 26 Förebyggande arbete och service... 26 Föräldrautbildning på familjecentral... 26 Råd & Stöd... 26 Familjerådgivning... 27 3

ATV (Alternativ till våld)... 28 Övrigt... 29 Kvinnojouren... 30 Skyddat boende... 30 Stödsamtal... 31 Barnverksamhet... 32 Övrigt... 32 Samverkan internt och externt... 33 VÄRNA... 33 FRIDSAM... 33 Övergripande resultat och sammanfattande reflektioner... 35 Referenser... 37 Bilaga 1: Undersökningar kring våldsutsatthet nationellt... 38 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga: SOU 2014:49... 39 Bilaga 2: övrig insamlad statistik... 40 4

Inledning Våld i nära relationer har mer kommit att ses som ett allvarligt samhällsproblem än privata angelägenheter (Socialstyrelsen, 2011). Våldet får allvarliga konsekvenser för både individ och samhälle. Förutom lidande för individen har Socialstyrelsen räknat fram att våld i nära relationer kostar samhället närmare tre miljarder kronor per år (Socialstyrelsen, 2006). Barn riskerar att fara illa både av våld som riktas mot dem och av att bevittna våld mot närstående. Forskning pekar på att barn som själva varit utsatta för våld har förhöjd risk att som vuxna själva misshandla sina barn (Lagerberg & Sundelin, 2000). Barn som bevittnat våld mot närstående löper flerfaldigt ökad risk för psykisk ohälsa (Broberg, Almqvist, Axberg, Almqvist, Cater & Eriksson, 2010). Det bevittnade våldet kan innebära ett trauma i sig själv och ge allvarliga konsekvenser för barnets anknytning. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret för att varje individ får den hjälp och det stöd denne behöver. I socialtjänstlagens femte kapitel regleras sedan 2007 tydligare socialnämndens ansvar att ge stöd och hjälp till brottsoffer. De grupper som särskilt nämns i lagstiftningen är kvinnor utsatta för våld, barn som utsatts för brott samt barn som bevittnat våld. Socialnämnden bör ta ett helhetsgrepp kring problematiken när det gäller våld mot kvinnor i nära relationer (prop. 2006/07:38 s. 25). I detta ingår att även våldsutövaren bör erbjudas stöd och hjälp att förändra sitt beteende. Insatser till våldsutövande män är en viktig del i arbetet att med mäns våld mot kvinnor, anser regeringen i propositionen till lagändringen. Våldsutsatta kvinnor och barn har ofta omfattande behov av stöd och skydd och antalet myndighetskontakter kan många. Kvinnojourer i synnerhet och andra ideella föreningar utför också betydande arbete på området och större delen av landets kommuner erbjuder till exempel skyddat boende eller liknande genom en ideell förening (Socialstyrelsen, 2011). Syfte och frågeställningar Nacka kommuns social- och äldrenämnds ansvarsområde innefattar individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen samt personer med funktionsnedsättning. Nämnden har en handlingsplan för våld i nära relationer. I handlingsplanen ingår att det, utifrån aktuell forskning, ska finnas insatser till stöd och skydd för våldsutsatta barn och vuxna. Från kommunens sida önskar man en kartläggning vilken kan ligga till grund för framtida beslut om insatser för våldsutsatta samt våldsutövare. Målet är att det ska finnas adekvata stöd- och skyddsinsatser för våldsutsatta barn och vuxna. Nacka kommun har därför uppdragit åt FoU Södertörn att 1. Genomföra en målgruppsinventering av våldsutsatta vuxna och barn. 2. Genomföra en inventering av de våldsutövare som tar del av insatsen ATV (alternativ till våld). 3. Kartlägga aktuella insatser som kommunen har att tillgå 4. I den mån det är möjligt redovisa resultat av insatserna 5

Tillvägagångssätt Efter en sondering med representanter för kommunens sociala kvalitetsenhet framträdde fyra instanser som adekvata att inventera och kartlägga: Kommunens samordnare mot våld i nära relation Familjeverksamheten, enheterna ATV (alternativ till våld) och Råd och Stöd Kvinnojouren i Nacka/Värmdö. Barn- och ungdomsenheten Det visade sig tidigt att alla dessa enheter dokumenterar sin verksamhet för sig och på sitt eget sätt. Detta har medfört att någon enhetlighet i redovisningen av uppgifterna från de olika enheterna inte gått att uppnå. Förutsättningarna för att utföra uppdraget har således begränsats till de uppgifter som finns att tillgå på respektive enhet. Varje enhets dokumentationsmetod redovisas i respektive kapitel. Inventeringen kan ses som en lägesrapport med referenser bakåt i tiden där det varit möjligt. För Barn- och ungdomsenheten har en nyligen genomförd enkätundersökning använts som underlag för inventeringen. Förutom genomgång av de statistiska uppgifter som levererats från respektive enhet har representanter för personalen intervjuats vid ett eller flera tillfällen. Staffan Larsson har ansvarat och sammanställt de tre första punkterna ovan och Karin Steive barn- och ungdomsdelen. Avgränsningar Förfrågningar om förekomst av- och rutiner för våldsutsatta har också gjorts hos Äldreenheten, Enheten för personer med funktionsnedsättning, Ungdomsverksamheten i kommunen och Nacka Beroendemottagning. På ingen av dessa enheter finns någon specifik handläggning eller dokumentation av våld i nära relationer. De två förstnämnda hänvisar till sitt samarbete med kommunens samordnare mot våld i nära relation. Ungdomsverksamheten säger sig inte ha några sådana ärenden och Beroendemottagningen remitterar de fåtaliga ärenden där våld i nära relation förekommer till Familjeverksamheten. Dessa verksamheter har därför inte undersökts ytterligare. Vad är våld i nära relationer? Våld i nära relationer har undersökts i ett flertal studier under senare år. Resultaten varierar kraftigt. Anledningarna till detta kan vara skillnader i metoder, urval, sammanhang med mera. Studierna är därför svåra att jämföra inbördes, men ger ändå en bild av hur skiftande forskningsresultaten inom detta problemområde är. Se bilaga 1 för en genomgång av olika undersökningar. En faktor som sannolikt haft inverkan på resultatet av dessa undersökningar är själva våldsbegreppet. Från att för några decennier sedan ha associerats till knytnävsslag och andra fysiska angrepp definieras numera våldshandlingar betydligt bredare. Som exempel på detta följer här några definitioner av våld i nära relationer från olika instanser: 6

Från Nacka kommuns hemsida: Våld kan förekomma i alla relationer oavsett ålder, kultur, religion, etnicitet och social tillhörighet. De flesta av dem som utsätts för våld i nära relationer är kvinnor och barn, men även män kan drabbas. Psykiskt våld: elaka kommentarer, undanhållande av hjälp, isolering, hot och kontroll av olika slag; ekonomisk påtryckning som kan innebära ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att du tvingas att utföra ekonomiska olagligheter. Fysiskt våld: sexuellt våld när du blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot din vilja; trafficking, sexuella trakasserier; prostitution; könsstympning; hedersrelaterat våld. ATV:s definition Våld är varje handling riktad mot en person, som genom denna handling, skadar, smärtar eller kränker, får denne person att göra något mot sin vilja eller sluta göra något som den vill. Socialstyrelsen Definition av våld och utsatthet i nära relationer Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Fysiskt Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Sexuellt Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld. Psykiskt Direkta eller indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten. Social utsatthet Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Materiellt/ekonomisk utsatthet Personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebära att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för densamme. Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. Förenta Nationerna: Enligt FN är våld mot kvinnor: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. 7

I denna rapport används inte begreppen våld i nära relationer/våldsutsatthet på ett enhetligt sätt. De personer som anses ingå i målgruppen våldsutsatta är i denna rapport helt enkelt de personer som har kontakt med de olika verksamheterna på grund av misstanke om eller egen ansökan på grund av våldsproblematik. Kommunens samordnare mot våld i nära relation Nacka kommun har från 2008 inrättat funktionen samordnare mot våld i nära relation, som för närvarande består av två heltidstjänster. Organisatoriskt hör samordnarna, som är socionomer, till enheten Utredning vuxen under socialförvaltningens individ- och familjeomsorg. De samarbetar dock med alla sektioner inom socialförvaltningen där våld i nära relationer befaras eller uppdagats. Det finns också en styrgrupp med representanter från förvaltningens ledning som har till uppgift att utveckla och styra arbetet mot våld i nära relationer. Samordnarna för egen statistik över de personer som kontaktar, eller kontaktas av, socialförvaltningen med anledning av våld i nära relationer. Dessa indelas i tre källor varifrån kontakten initierats: - Ringt själv - Inom socialtjänsten - Från annan samarbetspartner Förra året var antalet kontakter 198, en ökning med nästan 40 procent jämfört med det tidigaste tillgängliga statistikåret 2011. Kontakterna har ökat årsvis, men mellan 2013 och 2014 togs ett större steg, från 152 till 198. Hänvisningar från andra enheter inom socialförvaltningen och de sökandes egna kontaktinitiativ står för den markanta ökningen 2014. Den tredje dokumenterade kategorin från annan samarbetspartner, till exempel polis eller socialjour, har snarast en nedåtgående utvecklingskurva. 8

Kommunens samordnare mot våld i nära relation 250 200 150 100 50 0 2014 2013 2012 2011 antal kontakter eget initiativ inom socialtjänsten från annan samarbetspartner Ärendena kategoriseras sedan efter vilken typ av åtgärd eller tjänst som vidtagits. Dessa sju kategorier löper från basal telefoninformation till skyddat boende. Utöver detta dokumenteras också antalet berörda barn och antalet personer som har utländsk härkomst. Den vanligaste typen av kontaktkategori är Lämnat info vid besök, stödkontakt. Samordnaren har då personligen träffat den våldsutsatta för mellan ett och tre informationsbaserade möten. Det rör sig oftast om orienterande samtal och vägledning till olika samhällsfunktioner, exempelvis familjerätt och kvinnojour. Samtalen syftar också till att identifiera våldets typ och omfattning, samt den övergripande sociala situationen. 60 kontakter 2014. Kategorin Rådgivning kollega innebär att samordnaren haft en konsultativ, handledande roll åt en kollega vanligast inom socialförvaltningen, men även externa uppdrag förekommer. 46 kontakter 2014. Bara telefoninfo : Kort telefonkontakt där information om vilka möjligheter till hjälp som finns lämnas till den våldsutsatta. 35 kontakter 2014. Kategorin Telefonrådgivning är ett mer ingående samtal än ovanstående, liknande det som sker när samordnaren träffar den våldsutsatta personligen. 29 kontakter 2014. Under Skyddat boende ryms alla beslut som efter utredning fattats om denna åtgärd. I cirka femtio procent av ärendena används Kvinnojourens skyddade boenden, men om dessa inte är tillgängliga eller inte anses vara optimala i det enskilda fallet, anlitas andra boenden. Kriterierna för att välja boende är många och bedömningarna individuella. Några av de viktigaste är personaltäthet, behov av särskild barnkompetens och möjlighet att hantera eventuella missbruksproblem. Det görs också en riskbedömning som kan medföra att det geografiska läget för boendet får betydelse, men de flesta boendena väljs i Stockholmsområdet. Det finns ett stort utbud av boenden att välja bland. Antalet beslut om skyddat boende har konstant legat kring 20 per år sedan 2011. Vistelsetiden är i genomsnitt tre månader, vilket är en hög siffra jämfört med andra kommuner. 9

21 beslut 2014. Bedömning innebär just detta. En bedömning av om det finns behov av att öppna en utredning, med den enskildes medverkan. Bedömningen kan också göras i en kollegas ärende, till exempel medverkan vid bedömning av försörjningsstöd. Antalet bedömningar har sjunkit avsevärt de senaste åren. Detta beror på att bedömning med ett bedömningsinstrument (FREDA-farlighetsbedömning) numera endast görs när utredning inletts. Därmed hamnar fler ärenden i kategorin Lämnat info vid besök, stödkontakt och färre i Bedömning. 4 bedömningar 2014. Skriftlig hantering är en rubrik som omfattar enbart administrativa åtgärder, exempelvis kontakt med andra kommuner vid flyttning. 3 åtgärder 2014. 70 60 50 40 30 20 10 Typ av åtgärd 0 2014 2013 0 0 Kolumn2 skyddat boende rådgivning kollega Lämnat info vid besök Bara tfninfo Tfnrådgivn Bedömning Skriftlig hantering Omkring hälften av samordnarnas klienter har utländsk bakgrund, en siffra som möjligen är något sjunkande. 2011 hade 77 av 142, eller 54 procent, av kontakterna utländsk bakgrund, 2014 var fördelningen 91 av 198, motsvarande 46 procent. Antalet berörda barn har varit något högre än antalet kontakter under 2011-2013. Detta ändrades förra året, då 192 barn var berörda och kontakterna ju uppgick till 198. Samordnarna uppskattar att cirka hälften har polisanmält våldshandlingarna de utsatts för. De insatser som används för att bistå de våldsutsatta är, förutom skyddat boende, kontaktperson, kvalificerad kontaktperson och boendestöd. Dessutom fungerar samordnarna själva som stödpersoner i vissa fall. Boendestöd är en åtgärd som kommit att användas först på senare tid. Anledningen är att en allt komplexare problembild med ökad psykisk ohälsa hos de våldsutsatta har framträtt de senaste åren, vilket motiverat denna mer omfattande biståndsform. 10

Kontaktperson och boendestöd är åtgärder som förekommer sparsamt, omkring fem gånger per år. Samordnarna mot våld i nära relation ansvarar för samverkansgruppen Fridsam. Den består av handläggare från individ- och familjeomsorgen, enheten för funktionsnedsättning och Äldreenheten. Gruppen träffas fyra gånger per termin och samordnarna informerar och utbildar representanterna för de olika enheterna om våld i nära relationer. Dessa ska sedan föra kunskapen vidare till sina kollegor. Det finns också en samverkansgrupp, VÄRNA, för externa myndigheter och föreningar där chefen för Utredning vuxen är sammankallande och leder mötena. Representanter för Kvinnojouren, polisen, socialjouren med flera finns med i gruppen som träffas två gånger per termin. Syftet är att samordna roller och ansvarsfördelning de olika instanserna emellan. Under 2014 påbörjade samordnarna en grundutbildning om våld i nära relationer för privata företag som anlitats av kommunens socialtjänst. Samordnarna uppger att kommunens satsning på speciellt avsatta tjänster för arbete med våldsutsatta är mycket positivt. De anser dock att det vore ännu bättre om en särskild arbetsgrupp bildades, en familjevåldsenhet som skötte allt inom detta problemområde. Den nuvarande organisatoriska tillhörigheten upplevs inte som självklar. Samordnarna anser att engagemanget för våldsutsatta är stort inom hela socialförvaltningen och att kommunikationen och samarbetet med andra enheter fungerar bra, inte minst tack vare Fridsam-gruppen. Övrigt Ärendeöverlämningen till samordnarna inom socialtjänsten sker flexibelt utan fastlagda rutiner, som överlämningsmöten eller dylikt. Om en handläggare inom en annan enhet av förvaltningen behöver samordnarnas kompetens initieras kontakten informellt, det vill säga via telefon, e- post eller helt enkelt genom att personligen kontakta samordnaren. Samordnarna har löpande cirka tio ärenden vardera aktuella. Dessa gäller pågående utredningar och uppföljning av beslutade insatser. Uppföljningarna rör i huvudsak åtgärden skyddat boende. De personer som erhållit skyddat boende kontaktas av samordnarna en till två gånger per månad. I genomsnitt två män per år finns bland det totala antalet våldsutsatta. Den vanligast förekommande personkategorin är mammor födda på 1970- och -80-talen. Äldsta personen i materialet är 78 år. Källor: Samordnarnas statistik, samtal med samordnarna. 11

Våldsutsatthet barn och unga Detta avsnitt handlar om de barn och unga som är kända av förvalningen och där misstanke om våldsutsatthet finns. Först kommer en redovisning över den statistik som varit tillgänglig rörande antal barn aktuella för utredning samt beskrivande statistik över barnen och deras familjer. På detta följer en beskrivning av de rutiner som finns när en utredning rör misstanke om våldsutsatthet. I ett sista stycke ges en redovisning över de insatser som finns att tillgå för våldsutsatta barn och deras familjer. För att förenkla kommer barn och ungdomar hädanefter kallas för barn, i enlighet med barnkonventionens så väl som svensk lagstiftnings definition av barn som varje person under 18 år. I enlighet med gällande lagstiftning där barn som bevittnat våld betraktas som offer för våld samt aktuell forskning där man gått från att tala om bevittnat våld till upplevt våld/våldet som vardag görs i denna kartläggning ingen distinktion mellan barn som själva blivit slagna/hotade/utnyttjade och barn som bevittnat våld i hemmet. I det följande kommer denna grupp att kallas våldsutsatta alternativt barn som upplevt våld. Den grupp där ingen av ovan indikationer på våld finns angivna av socialsekreterarna kommer kallas gruppen/barn utan känd våldsproblematik. Hur statistik och tabeller bör läsas Det har inte gått att få statistik över hur många barn som varit aktuella för utredning på grund av misstankte om våldsutsatthet under ett givet år. Men under 2014 har Nackas socialtjänsts kvalitetsenhet genomfört en inventering av de barn som varit aktuella på barn- respektive ungdomsenhet i oktober. Inventeringen har gått till så att varje socialsekreterare fått svara på ett antal frågor kring varje barn/ungdom de haft ansvaret för att utreda. Ambitionen har varit att genomföra en totalundersökning, dock finns som vid de flesta undersökningar bortfall. Uppgifter saknas från en socialsekreterare, vilket ger ett externt bortfall om total tio barn. Det är vanligt att två handläggare tillsammans genomför en utredning kring ett barns behov av stöd och skydd, där en är huvudhandläggare och den andre medhandläggare. I några fall har det uppstått missförstånd om vem av handläggarna som ska besvara enkäten. Dessa dubletter har förstås i möjligaste mån rensats ut ur materialet, men handläggarna har i flera fall svarat olika på frågorna. En lösning på detta hade kunnat vara att låta huvudhandläggarens svar gälla, men då materialet inte innehåller uppgifter om vem som varit huvudhandläggare har detta inte gått. I dessa fall redovisas därmed två olika alternativ till svar, det vill säga den procentsats som skulle gällt ifall bara handläggare ett respektive handläggare två hade svarat på enkäten. Procentsatser i tabeller ska därmed utläsas som att frekvensen av de olika svarsalternativen varierar mellan procentsats ett och två. I inget fall är dock denna varitation av så allvarlig grad att den övergripande bild materialet speglar skulle kullkastas. För läsbarhetens skull redovisas inte de fluktuerande procentsatserna i cirkeldiagramen utan bara i tabellerna. 12

Det program som använts för att samla in och redovisa datan har inte medgivit annat än att dubbletter har behövts sorteras ut för hand, och nya procentsatser och antal har även de räknats ut manuellt. Detta har varit ett tidskrävande arbete. Av detta skäl är det material som rör barn utan känd våldsproblematik inte bearbetat på samma sätt. På detta följer att siffrorna för gruppen utan känd våldsproblematik är så pass osäkra att någon redovisning av dessa inte medges i detta material. En översiktlig jämförelse mellan de olika grupperna har dock gjorts, och i de fall där markanta skillnader iakttagits redovisas detta. Någon tydlig markör för att skillnad verkligen föreligger finns dock inte, men skulle i dessa fall kunna undersökas närmare. Barn kända hos socialtjänsten på grund av misstanke om våldsutsatthet I oktober 2014 var 438 barn aktuella (inklusive de tio bortfall som redovisades ovan) för utredning eller pågående insats på barn och ungdomsenheten. I 166 av dessa ärenden har socialsekreteraren bedömt att problem kring våld finns i familjen, i detta fall definierat som att socialsekreteraren svarat ja på någon av följande frågor: 1. Vilka problem bedömer du att modern/fadern har? a. Modern/fadern begår psykiska/fysiska övergrepp mot barnet b. Modern/fadern begår sexuella övergrepp mot barnet c. Fysisk bestraffning i uppfostrande syfte d. Våld mellan föräldrar (förutom våld mot barnet) e. Hot och stark kontroll inom familjen 2. Vilka problem bedömer du att barnet har a. Bevittnat våld i hemmet Socialsekreterarnas svar gällande barnens våldsutsatthet visar att ungefär hälften av barnen bevittnat våld i hemmet och hälften har en våldsutsatthet som består i psykiska/fysiska/sexuella övergrepp från modern och/eller fadern, fysiska bestraffning i uppfostrande syfte från modern och/eller fadern alternativt hot och stark kontroll inom familjen från modern och/eller fadern 1. Kön och ålder Som avläses i diagram 1 och 2 samt tabell 2 är det i detta material en svag övervikt pojkar som upplevt våld. Detta skiljer sig dock inte från den grupp som inte upplevt våld, där det också finns en (något starkare) övervikt av pojkar. Den största gruppen barn som har en av socialtjänsten känd våldsutsatthet är mellan sex och nio år. I den grupp som är aktuella utan känd våldsproblematik är det istället vanligare att barnen är äldre, mellan 13 och 18 år. 13

Figur 1a. Barnets kön Flicka Pojke 54% 4580% Figur 1b. Barnets ålder 16% 11% 0-2 år 3-5 år 17% 15% 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 13% 28% Tabell 1b. Barnets ålder Procent Antal 0-2 år 11,4% 19 3-5 år 14,5% 24 6-9 år 27,7% 46 10-12 år 13,2% 22 13-15 år 16,8% 28 16-18 år 15,7% 26 Svarande 166 14

2. Ursprung Runt 85 procent av barnen är födda i Sverige, 13,8 procent är födda utanför Sverige. Socialsekreterarna har angivit Vet ej i 1,2 procent av ärendena. Mödrarna är i 50,8 procent av fallen födda utanför Sverige och av fäderna är det 48,2 procent som inte är födda i Sverige. Notera dock att socialsekreterarna inte vet vilket fädernas ursprungsland är i 10,8 procent av fallen. Figur 2a. Barnets födelseland 2% 12% 1% Sverige Europa Utanför Europa Vet ej 85% Tabell 2a. Barnets födelseland Procent Antal Sverige 84,9% 141 Europa 2,4% 4 Utanför Europa 11,4% 19 Vet ej 1,2% 2 Svarande 166 Figur 2b. Moderns födelseland 2% Sverige Europa 41% 47% Utanför Europa Vet ej 10% 15

Tabell 2b. Moderns födelseland Procent Antal Sverige 47% 78 Europa 10,2% 17 Utanför Europa 40,4% 67 Vet ej 2,4% 4 Svarande 166 Figur 2c. Faderns födelseland 11% Sverige Europa 40% Utanför Europa Vet ej 40% 9% Tabell 2c. Faderns födelseland Procent Antal Sverige 39% 65 Europa 9% 18 Utanför Europa 39,2% 65 Vet ej 10,8% 18 Svarande 166 3. Boendesituation 78,3 % av barnens föräldrar lever inte tillsammans. Detta är något fler än i gruppen där våldsproblematik inte bedöms föreligga, där cirka 66 procent av barnen har föräldrar som inte lever tillsammans. Vanligast är att barnen huvudsakligen bor hos sin mamma. 13,3 procent av barnen uppges vara placerade utanför hemmet. Vilken typ av placering framgår dock inte. Detta är dock en högre andel än i gruppen utan våldsproblematik där 9,3 procent av barnen uppges vara placerade vilket kan indikera att olika typer av boenden utanför det egna hemmet är vanligare för barn som utsatts för våld. 16

Figur 3. Barnets boendesituation Bor hos båda sina föräldrar 9% 13% 21% Bor växelvis hos sina föräldrar (även helgumgänge) 9% Bor huvudsakligen hos modern Bor huvudsakligen hos fadern 48% Placerad utanför hemmet Tabell 3. Barnets boendesituation Procent Antal Bor hos båda sina föräldrar 20,5% 34 Bor växelvis hos sina föräldrar (även helgumgänge) 9% 15 Bor huvudsakligen hos modern 48,2% 80 Bor huvudsakligen hos fadern 9% 15 Placerad utanför hemmet 13,3% 22 Svarande 166 4. Föräldrarnas försörjningssituation Hälften av mammorna och något fler av papporna försörjer sig genom eget arbete. Sedan skiljer det sig dock åt, försörjningsstöd är den näst vanligaste försörjningskällan för mödrar, följt av föräldrapenning och sjukpenning. För fäderna vet inte socialsekreteraren hur försörjningssituationen ser ut i 25,9 procent av fallen. Intressant att notera kan dock vara att ingen av fäderna uppgivits försörja sig genom försörjningsstöd eller föräldrapenning. Andelen mödrar i behov av försörjningsstöd är ganska mycket högre för den våldsutsatta gruppen. I gruppen utan våldsproblematik är runt fem procent av mödrarna i behov av försörjningstöd, att jämföra med nedan redovisade 13,8 procent för gruppen där våldsutsatthet bedöms finnas. 17

Figur 4a. Moderns huvudsakliga försörjning Eget arbete (huvudsakligen självförsörjande genom lönearbete/eget företag) 9% 4% 2% Försörjningsstöd - helt socialbidrag Föräldrapenning 50% Sjukpenning 12% vet ej 14% Aktivitetsersättning/aktivitetsstöd/sjukersätt ning (f.d. förtidspension) Tabell 4a. Moderns huvudsakliga försörjning Procent Antal Eget arbete (huvudsakligen självförsörjande genom lönearbete/eget företag) 50% 83 Försörjningsstöd - helt socialbidrag 13,8% 23 Föräldrapenning 12% 20 Sjukpenning 9% 15 vet ej 3,6% 6 Aktivitetsersättning/aktivitetsstöd/sjukersättning (f.d. förtidspension) 2,4% 4 Försörjd av partner/familj 2,4% 4 Försörjningsstöd - delvis socialbidrag 1,8% 3 Annat 1,8% 3 Modern avliden 1,2% 2 Etableringsersättning 0,6% 1 A-kassa/ ALFA-kassa för de som inte är fackligt anslutna 0,6% 1 Studiemedel och/eller studielån 0,6% 1 Svarande 166 För fäderna är de kända skillnaderna i försörjningsstituation små mellan de gruppen med och utan våldsproblematik. Även i gruppen utan våldsproblematik är det mycket vanligt (runt 24 procent) att socialsekreteraren inte känner till hur fadern försörjer sig. 18

Figur 4b.. Faderns huvudsakliga försörjning 7% 4% 3% Eget arbete (huvudsakligen självförsörjande genom lönearbete/eget företag) vet ej 26% 53% Fadern avliden Sjukpenning Aktivitetsersättning/aktivitetsstöd/sjuk ersättning (f.d. förtidspension) Tabell 4b. Faderns huvudsakliga försörjning Procent Antal Eget arbete (huvudsakligen självförsörjande genom lönearbete/eget företag) 53% 88 vet ej 25,9% 43 Fadern avliden 6,6% 11 Sjukpenning 4,2% 7 Aktivitetsersättning/aktivitetsstöd/sjukersättning (f.d. förtidspension) 3% 5 A-kassa/ ALFA-kassa för de som inte är fackligt anslutna 1,8% 3 Försörjningsstöd - delvis socialbidrag 1,2% 2 Studiemedel och/eller studielån 1,2% 2 Försörjd av partner/familj 1,2% 2 Annat 1,2% 2 Ålderspension 0,6% 1 Försörjningsstöd - helt socialbidrag 0% 0 Föräldrapenning 0% 0 Svarande 166 5. Familjens sammanvägda problematik Socialsekreterarna har kunnat svara ja på flera av alternativen kring familjens problematik. I tabellerna nedan redogörs för socialsekreterarens uppskattade problembild för de barn där socialsekreterarna bedömt att våld är en del av familjens problematik. Nedan redovisas förutom våldsproblematik de övriga problem socialsekreterarna bedömmer att modern, fadern respektive barnet har. 19

Figur 5a.Moderns sammanvägda problematik 7,8% 4% 6% 20% relationskonflikter mellan barn och föräldrar fysisk bestraffning i uppfostrande syfte hot och stark kontroll inom familjen 8% 9% 16% vanvård/fysisk eller psykisk försummelse från modern alkohol- och/eller drogproblem 11% 15% Tabell 5a. Moderns sammanvägda problematik Procent Antal relations- eller vårdnadskonflikter mellan föräldrarna 56,6/57,8% 94/96 våld mellan familjemedlemmar (förutom våld mot barnet) 47,5/48,2% 79/80 psykisk ohälsa/sjukdom 28,3/28,9% 47/48 ekonomiska problem 24,7% 41 relationskonflikter mellan barn och föräldrar 24,1% 40 fysisk bestraffning i uppfostrande syfte 18,7% 31 hot och stark kontroll inom familjen 16,9/18,1% 28/30 vanvård/fysisk eller psykisk försummelse från modern 12,7% 21 alkohol- och/eller drogproblem 10,8% 18 fysisk ohälsa/funktionshinder/sjukdom 9/9,6% 15/16 annat, ange vad 7,8/8,4% 13/14 modern begår fysiska/psykiska övergrepp mot barnet 7,2% 12 Integrationsproblematik 6,6/7,8% 11/13 neuropsykiatriskt funktionshinder 4,2/4,8% 7/8 Avliden/okänd förälder 2,4% 4 inga egna problem 1,8/2,4% 3/4 utvecklingsstörning/kognitiv funktionsnedsättning 1,2% 2 kriminalitet 0,6% 1 modern begår sexuella övergrepp mot barnet 0% 0 Svarande 166 20

Figur 5b. Faderns sammanvägda problematik relations- eller vårdnadskonflikter mellan föräldrarna 5% 3% 3%3% 4% 4% 20% våld mellan familjemedlemmar (förutom våld mot barnet) hot och stark kontroll inom familjen relationskonflikter mellan barn och föräldrar 5% 5% 20% alkohol- och/eller drogproblem 7% 8% 9% ekonomiska problem fadern begår fysiska/psykiska övergrepp mot barnet Tabell 5b. Faderns sammanvägda problematik Procent Antal relations- eller vårdnadskonflikter mellan föräldrarna 51,2/53,6% 85/89 våld mellan familjemedlemmar (förutom våld mot barnet) 51,2/42,2% 69/70 hot och stark kontroll inom familjen 22,2/23,5% 37/39 relationskonflikter mellan barn och föräldrar 20,5/21,7% 34/36 alkohol- och/eller drogproblem 17,5% 29 ekonomiska problem 12,6/14,5% 21/24 fadern begår fysiska/psykiska övergrepp mot barnet 12/12,7% 20/21 psykisk ohälsa/sjukdom 12% 20 fysisk bestraffning i uppfostrande syfte 11,4% 19 annat, ange vad 10,2% 17 vanvård/fysisk eller psykisk försummelse från fadern 7,8% 13 Avliden/okänd förälder 7,8% 13 inga egna problem 7,2% 12 kriminalitet 5,4% 9 Integrationsproblematik 3,6% 6 neuropsykiatriskt funktionshinder 2,4% 4 fadern begår sexuella övergrepp mot barnet 2,4% 4 fysisk ohälsa/funktionshinder/sjukdom 1,2% 2 utvecklingsstörning/kognitiv funktionsnedsättning 0,6% 1 Svarande 166 21

Figur 5c. Barnets sammanvägda problematik. inga egna problem/visar inga symptom 3% 3% 4% 4% 5% 6% 7% 23% 13% psykisk sjukdom/ohälsa inlärningsproblem/kognitiva funktionshinder neruopsykistriskt funktionshinder utåtagerande beteende 8% 9% 13% annat, ange vad problem med kamrater Tabell 5c. Barnets sammanvägda problematik Procent Antal Bevittnat våld i hemmet 50,6/51,2% 84/85 inga egna problem/visar inga symptom 33,1/33,7% 55/56 psykisk sjukdom/ohälsa 18,7/19,3% 31/32 inlärningsproblem/kognitiva funktionshinder 18,7/19,3% 31/32 neruopsykistriskt funktionshinder 13,8% 23 utåtagerande beteende 12/12,7% 20/21 annat, ange vad 9,6% 16 problem med kamrater 9% 15 utövar våld mot andra 6,6% 11 lagöverträdelser 5,4% 9 Hemmasittare 5,4% 9 alkohol- och drogproblem/misstanke om 4,8% 8 utvecklingsstörning 4,8% 8 fysisk ohälsa/kronisk sjukdom 2,4% 4 Svarande 166 6. Allvarlighetsgrad och samtycke till föreslagna insatser Socialsekreterarna bedömer att 48,8 procent av familjerna har behov av mer än öppna kortvariga insatser. Motsvarande siffra för gruppen utan våldsproblematik är cirka 36 procent vilken antyder att gruppen med våldsproblematik anses ha något mer omfattande problematik än gruppen där ingen misstanke om våldsutsatthet finns. Detta tycks också återspeglas i huruvida familjens olika medlemmar samtycker till föreslagna insatser där en större andel av barn, mammor och pappor säger nej till föreslagna insatser i gruppen med våldsproblematik. Notera också hur stor andel av fäder och barn där socialsekreteraren inte känner till inställningen till föreslagna insatser. 22

Figur 6a. Allvarlighetsgrad. 1: familjen har inget behov av insatser 2: familjen och/eller barnet är i behov av öppna, kortvariga insatser 3: familjen och/eller barnet är i behov av insatser av mer omfattande och ingripande karaktär 4: föräldrarna har flera mångåriga problem/behov av insatser hos de flesta familjemedlemmarna. Familjen känd hos flera vårdinrättningar och i generationer. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 10,2 41 36,1 12,7 1 2 3 4 Inte alls allvarlig mycket allvarlig Tabell 6a. Allvarlighetsgrad 1 2 3 4 Svarande 10,2% 41,0% 36,1% 12,7% 166 Totalt 166 Figur 6b. Samtycke till insatser 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Barnet 12 42,2 13,3 32,5 Modern 12 59 16,3 12,7 Fadern 14,5 27,1 20,5 38 familjen behöver inga insatser ja nej vet ej Tabell 6b. Samtycke till insatser familjen behöver inga insatser ja nej vet ej Svarande Barnet 12% 42,2% 13,3% 32,5% 166 Modern 12% 59% 16,3% 12,7% 166 Fadern 14,5% 27,1% 20,5% 38% 166 Totalt 166 23

Rutiner och samverkan för utredningar kring våldsutsatta barn Sedan 1 oktober 2014 har nya föreskrifter gällt, i vilka kommunen åläggs att utan dröjsmål starta en utredning när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående. Enligt Nacka kommuns gruppchef på mottagningen, Anita Danielsson, har man i Nacka även innan föreskrifterna trädde i kraft alltid inlett utredning då misstanke funnits att ett barn utsatts för våld. Dock har i början på mars cirka tio ytterligare utredningar inletts där misstanke om bevittnat våld finns sedan lagskärpningen. Med detta sagt kan därmed antas att de barn som var aktuella för utredning på grund av våldsutsatthet i oktober 2014 är mer eller mindre samtliga av de barn som förvaltningen genom anmälan känt till. Anmälningarna gällande barn som är våldsutsatta genom att de lever i våld i nära relation kommer uppskattningsvis främst från polisen (Carlsén 2015, personlig kommunikation). När det gäller barn som själva berättar att de blir våldsutsatta så kommer anmälningar främst från skolor och förskolor. Det finns upparbetade rutiner med skolorna/förskolorna om vad som gäller vid anmälningar. Nacka har ett barncentrum som funnits sedan ca 2009/2010. Målgruppen för Barncentrum är barn från de tre samverkanskommunerna Nacka, Tyresö och Värmdö som misstänks vara eller ha varit utsatta för allvarliga brott i nära relationer, det vill säga misshandel, olaga hot, fridskränkning, samtliga sexualbrott samt hedersrelaterade brott. Övriga brott som kan inbegripas är brott mot lagen om förbud mot könsstympning. Tanken med barncentrum är att barnen ska erbjudas bästa möjliga omhändertagande av de myndigheter som genomför utredningarna, genom att barnet inte utsätts för upprepade förhör, interjuver eller fler samtal än vad som är absolut nödvändigt samt inte behöver genomföra samtal på olika myndigheter utan att myndigheterna ska komma till Barncentrum. Verksamheten på Barncentrum fungerar enligt Carlsén bra men BUP s medverkan saknas. Socialtjänsten är med under barnförhöret och kan då göra en skyddsbedömning på plats, vilket upplevs som bra. Det som kan vara svårt ärt att hantera krisen i familjen efter att barnets tagits till förhör. Enligt Carlsén uppfattar de utredande socialsekreterarna Utredarna att förhöret ofta leder till en onödigt stor kris i familjen. Barnet har sagt en sak på förskolan eller i skolan som familjen uppfattar får gigantiska proportioner. Man önskar därför att det fanns ett krisstöd att erbjuda de barn/familjer som varit i kontakt med barncentrum. Dock upplevs samtal/samverkan med åklagare och polis kring ovanstående frågor som bra, och det finns ändå möjlighet att gå in snabbt med stöd i familjen, om än inte i form av krisstöd i direkt anslutning till barnförhöret. För barn som är våldsutsatta genom att ha bevittnat våld finns ett gott samarbete med samordnarna för våld i nära relation. Dock upplevs att det saknas en snarlik tjänst som kan erbjuda våldsutövarna liknande form av vuxenutredning och stöd. Ett problem i dessa ärenden är att barnen ofta blir drabbade eftersom det oftast är mamman och barnen som måste flytta. En önskan finns om att lagstiftningen skulle göra det enklare s att flytta på våldsutövaren. I dessa ärenden hamnar utredande socialsekreterare ofta i föräldrakonflikter kring vårdnad, boende och umgänge och socialsekreterarna behöver ständigt jobba för att belysa barnets behov av stöd/skydd i ärendena. Man upplever dock att det inte är några större skillnader jämfört med andra barnavårdsutredningar. Oftast innehåller barnavårdsutredningar en komplex problematik med lite av allt vilket gör varje utredning unik. 24

Insatser för våldsutsatta barn och ungdomar Stödinsatser erbjuds alltid i ärenden där våld förekommit (Carlsén, 2015 personlig kommunikation). Många familjer hänvisas dock även till kommunens icke-biståndsbedömda stödinsatser. Insatser erbjuds så snart socialsekreteraren ser att det är nödvändigt, det kan vara när som helst under utredningens gång eller då utredningen avslutas. De insatser som erbjuds är Trappansamtal, stöd i föräldraskapet kring att fostra utan att använda våld (det vill säga någon form av familjebehandling) och ATV och något som kallas Här-och-nu-samtal. I vissa fall är det nödvändigt att placera barnet utanför hemmet. Den personal som kontaktats under inventeringen har haft svårt att bedöma hur många barn och familjer som får de olika insatserna. FoU Södertörn har dock under hösten 2014 genomfört en kartläggning kring öppenvård i samtliga södertörnskommuner (Östberg 2014, kommande). Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika insatserna Nacka kommuns representanter uppger finns för våldsutsatta barn och deras familjer, samt den statistik som representanter för Nacka kommun uppgivit i denna eller den tidigare genomförda kartläggningen från FoU Södertörn: Placering av barnet Det är ett fåtal ärenden som leder till tvångsingripande. Under 2014 var det aktuellt i 2-3 familjer. Familjebehandling och enskilt samtalsstöd Under 2013 hade 46 barn 40 ungdomar insatsen familjebehandling enligt FoUs tidigare kartläggning. Det går dock inte att uppskatta hur många av dessa som fått insatsen på grund av våldsproblematik i familjen. Samma sak gäller för enskilt samtalsstöd vilket gavs till 20 barn. 32 ungdomar hade enskilt samtalsstöd via Nacka Ungdomsverksamhet och 349 föräldrar hade detta via familjeverksamheten. Enskilt samtalsstöd har givits både som bistånd och service. I de fall det enskilda samtalsstödet inte varit biståndsbedömd insats får man dock anta att ansvarig behandlare har gjort en orosanmälan till BoU i de fall någon form av våldsproblematik framkommit under samtalen. ATV Nacka erbjuder i samarbete med Värmdö ATV (Alternativ till Våld) en manualbaserad modell som erbjuder stöd till föräldrar som utsatts eller är förövare. Under 2013 hade 71 familjer insatsen enligt tidigare kartläggning. Mer om ATV finns att läsa under separat stycke. Trappansamtal En stödmodell utvecklad av Rädda Barnen. Syftet är att barn och ungdomar som upplevt eller blivit utsatta för våld i sin familj ska få möjlighet att bearbeta sina traumatiska upplevelser Föräldrar kan boka tid för Trappan samtal direkt hos Familjeverksamheten få insatsen som bistånd genom Barn eller Ungdomsenheten. En behandlare träffar barnet för enskilda samtal anpassade efter barnets ålder. Mindre barn från 3 år träffar deltar i samtalen tillsammans med en vårdnadshavare. Under samtalen har man tillgång till olika material som papper, pennor, dockor, små möbler, polisbil, ambulans med mera. Detta för att kunna illustrera och bearbeta händelsen. Antal samtal varierar beroende på många olika faktorer bland annat graden av våld, barnets ålder och uttrycksförmåga och om situationen runt barnet är trygg. Enligt kartläggningen hade fem barn genomgått TRAPPAN under 2013. Familjeverksamheten kommer förklaringen att de tror att socialtjänsten har svårt att motivera föräldrar samt att det sällan föreligger de ultimata förutsättningarna för Trappan-samtal. Med ultimata förutsättningar avses här inget pågående våld, ordnat boende och vetskap om att den närmaste framtiden är tryggad. Barnet ska vidare inte ha någon kontakt med våldsutövaren som varken ska bo med barnet eller ha umgänge under tiden för samtalen. Från socialtjänstens barnenhet 25

menar man att en förklaring kan vara att det inte är ovanligt att barn genomgår Trappansamtal om de bor med sin mamma på skyddat boende, varvid myndigheten anser att det inte finns någon anledning att bevilja ytterligare Trappansamtal som bistånd. Det saknas kontrollerade studier av Trappan vilket gör att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att uttala sig om insatsens effekter (SBU 2010). Dock finns en studie där för och eftermätningar gjorts som visar att problemen för många barn generellt har lindrats under tiden de fick Trappan-samtal. Dock ökade problemen för ett fåtal. Hyperaktivitet hade minskat och känslomässig hälsa förbättras mest bland pojkar. Barnen själva uttryckte i de flesta fall att de upplevde en positiv förändring efter Trappan-samtalen. Studien saknade kontrollgrupp vilket gör att det inte går att, utifrån dessa resultat, uttala sig om ifall Trappan-samtal är bättre eller sämre än någon annan form av samtal/behandling för barn som utsatts för våld (Källström Cater, 2014). Här-och-nu-samtal Om förutsättningarna för Trappansamtal inte finns kan barnet istället erbjudas stödjande samtal, så kallade här-och-nu-samtal, som handlar om hur sammanhanget kan tryggas och innehåller psykoedukativa inslag med mera. Hur många barn som fått sådana samtal har man dock inte heller någon statistik över. Samtalen sker i andra insatser som familjebehandling eller familjestöd under utredning och går till så att en behandlare träffar föräldern för att få mandat och en beskrivning av vad som hänt. Första gången behandlaren träffar barnet sker det tillsammans med föräldern då ska föräldern bekräfta att det är ok för barnet att prata fritt med behandlaren om sina upplevelser. Syftet med samtalen är inte att gå igenom det hemska som hänt utan att förmedla att man vet vad barnet varit med om, att det inte är ensamt om att uppleva våld, att barnet inte har någon skuld i det som hänt samt berätta om andra barn som varit med om liknande. Det viktigaste är att försöka skapa trygghet och stabilisering trots att barnet kanske lever i en osäker situation. Anledningar till att utredning inte leder till insats I vissa ärenden kan socialsekreteraren bedöma att utredningen i sig har startat en tillräcklig förändring i familjen. I vissa ärenden behövs ingen insats för att familjens problem inte bedöms som särskilt allvarliga. Det förekommer också att insats erbjuds familjen men att föräldrarna tackar nej. Många barn påbörjar dock insatserna under utredningens gång (till exempel trappansamtal för det barn som är på kvinnojour med sin mamma) och när utredningen avslutas finns det inte behov av en fortsättning som är biståndsbedömd. Förebyggande arbete och service Föräldrautbildning på familjecentral Familjecentralen i Fisksätra har föräldrautbildning (invandrarföräldrar) med information om barnkonventionen och alternativ till fysisk disciplinering. Detta baseras på ett program från en skotsk modell som bygger på Incredible Years och påminner om KOMET. Föräldrar träffas 11 gånger och gör också övningar hemma. De föräldrar som deltagit får ett intyg. Under 2013 hade man två föräldragrupper med 16 föräldrar totalt. Råd & Stöd Familjeverksamheten i Nacka kommun erbjuder upp till fem kostnadsfria råd och stödsamtal till föräldrar med barn upp till tolv år. Inga journalanteckningar upprättas, men samma typ av registrering som hos ATV används. Registeruppgifterna förstörs efter avslutad kontakt. 26

2014 inkom 200 ärenden till Råd & Stöd enligt verksamhetens egen statistik. Om ATV:s våldsdefinition appliceras på dessa bedöms 48 ärenden rymmas inom definitionen. Inget fysiskt våld bedöms ha förekommit. Av de 48 bor 19 i Fisksätra, 28 i Nacka, Älta eller Saltsjö-Boo. I fem av ärendena förekom missbruksproblem. Åldersspannet var 18-55 år. När maximalt antal samtal genomförts går flera ärenden vidare till familjebehandling efter beslut av socialtjänsten. Familjerådgivning Familjerådgivning gav under 2013 till 147 familjer via den kommunala verksamheten. Detta är en frivillig insats som familjen själva söker och betalar 270 kronor för fem träffar för. Nacka har dock många privata familjerådgivningar. Även här gäller att det inte går att veta hur många av familjerna som hade någon form av våldsproblematik. Dock bör ju ansvarig behandlare ha gjort en orosanmälan i de fall familjerna tagit upp sådan problematik. 27

ATV (Alternativ till våld) ATV i Nacka är en av fyra enheter i Sverige där den ursprungligen norska metoden för behandling av våldsutövande män tillämpas. ATV sorterar organisatoriskt under Nacka kommuns familjeverksamhet. Verksamheten startade i begränsad skala 2006 med en 25- procentstjänst som har vuxit efter hand till nuvarande 1,25. Tre personer, två socionomer och en socialpedagog, delar på tjänsteutrymmet. Alla har vidareutbildning. ATV registrerar ålder, familj, bostad, kön på den som kommer till behandlingen. Under perioden 2010 2014 har sammanlagt fem kvinnor sökt hjälp för att hantera sina aggressioner, resten är män. I behandlingen ingår kontakt med personer i den våldsutövandes nätverk, oftast partnern. Detta förklarar det stora antalet kvinnor som förekommer i statistiken, som sträcker sig från 2010 och framåt. Antal behandlade per år: 2010-55, 35 män 20 kvinnor 2011-91, 60 män 31 kvinnor 2012-75, 46 män 29 kvinnor 2013-79, 48 män 31 kvinnor 2014-55, 38 män 17 kvinnor 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 ATV 0 0 2010 2011 2012 2013 2014 behandlade personer män kvinnor Den lägre siffran 2014 förklaras av att det då inte pågick någon gruppverksamhet, vilket det gjort under åren dessförinnan. Gruppverksamheten har avslutats delvis på grund av utrymmesbrist. En annan orsak till minskningen är att flera ärenden övergått till familjebehandling. 28

I mitten av januari 2015 pågick behandling av 24 män och 16 kvinnor, 36 av dessa hade barn, en person undergick missbruksbehandling, åldersspannet var 19 69 år. Inget tolkbehov förelåg. Ungefär hälften av alla som behandlas på ATV har sökt sig dit på eget initiativ, den andra halvan kommer efter biståndsbeslut från socialförvaltningen. De som kommer spontant har i de flesta fall fått information om ATV via internet eller sociala kontakter. Cirka tio procent av de behandlade har en missbrukshistorik, men under pågående behandling får inget missbruk förekomma. Uppskattningsvis tio procent av personerna som söker hjälp har utövat fysiskt våld. De vanligaste våldsformerna är verbalt våld, hot och kränkningar och ekonomiskt våld. Cirka hälften av de behandlade är kvar i relationen med sin partner, den andra halvan separerade. Personer som kommit till mottagningen på eget initiativ har oftast en något mindre komplex problematik, bättre ekonomi och inte lika krävande vardagsliv. Behandlingen inleds med en genomgång av ett tiosidigt intervjuformulär. Då görs en bedömning av våldet; personens våldshistorik kartläggs och kopplas till det aktuella våldsbeteendet. Under första behandlingstillfället får alla också ta del av ATV:s våldsdefinition: Våld är varje handling riktad mot en person, som genom denna handling, skadar, smärtar eller kränker, får denne person att göra något mot sin vilja eller sluta göra något som den vill. Samtalsbehandlingen pågår vanligen mellan ett halvt och ett års tid. Under behandlingen bearbetas våldsutövarens förhållande till ett antal nyckelområden: - Egen våldshistorik - Eget ansvar - för den nuvarande situationen. - Sammanhang - uppväxtförhållanden, tidigare beteendemönster i närmiljön. - Konsekvenser - för familj och övrig omgivning. - Alternativ - till nuvarande beteende, självkontroll, kommunikation. - Efter en tid är det vanligt att någon berörd person, oftast partnern, tas med i behandlingen. ATV samarbetar regelbundet med Kvinnojouren, socialförvaltningen och andra delar av familjeverksamheten, samt deltar i kommunens samverkansmöten. Övrigt Representanter för ATV menar att de har fått fler ärenden från socialförvaltningen de senaste åren. Förvaltningens större uppmärksamhet för- och högre kompetens inom problemområdet våld i nära relationer har bidragit till detta. Väntetiden för första kontakt är för närvarande tre till fyra veckor, ATV försöker erbjuda kontakt så snabbt som möjligt för att fånga upp personen i optimalt motivationsläge. De som behandlas på ATV kommer från alla samhällsskikt och har högst varierande bakgrundsförhållanden. Utländsk bakgrund noteras inte i statistiken. En stabil och erfaren personalstyrka och det faktum att nästan alla familjeverksamhetens enheter finns under samma tak är positiva faktorer, enligt personalen. En viss underbemanning och avsaknad av behandling för barn som upplevt våld inom familjen är brister som anges. Behov av en barnverksamhet grundad på ATV finns. Personalen får regelbunden handledning från ATV i Oslo. 29