Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se under Klimatkommunen - Strategi och mål.
Inledning Klimatstrategin antogs av kommunfullmäktige 13 september 2011. Viktiga händelser i Kristianstads klimatarbete: Vindbruksplanen antogs 2011 av kommunfullmäktige efter en flerårig planprocess. Allöverket levererar årligen näst intill fossilbränslefri värme och el. Kristianstad Biogas AB startade 2011 upp en ny reaktor i Karpalund. Försäljningen av biogas slog åter rekord och nådde under året maxtaket för reningsanläggningarnas kapacitet. Kommunen gjorde 2011 en stor gasbilsupphandling, och blev enligt Trafikverket bäst i Sverige på upphandling med låg klimatpåverkan. Vindkraftsproduktionen steg 2011 till 90 GWh. Kommunens tredje klimatinvesteringsprogram avslutades 2011 det fjärde och sista avslutades i maj 2012. Skånemejerier redovisade i sin koldioxidinventering 2011 att deras utsläpp minskat med 94 %, till stor del tack vare investering i en ångledning från Allöverket med hjälp av Klimp-bidrag. Bygget av vallar för att skydda staden mot översvämningar fortsatte. Arbetet med att se över planeringsförutsättningarna vid kusten med tanke på framtida högre havsnivåer har fortsatt. Ett kanadensiskt TV-team besökte Kristianstad, och en fotograf från National Geographic fotograferade till en stor artikel om metan (biogas). Artikeln var införd i decembernumret 2012 Kristianstad deltar i två stycken Interregprojekt Öresund som Cykelregion och Energi Öresund samt via Krinova även i projektet RES-chains inom Södra Östersjöprogrammet. Miljöbarometern innehåller alla väsentliga klimatdata: http://miljobarometern.kristianstad.se/default.asp?mp=mm På följande sidor ges en genomgång av de viktigare målen och trenderna.
Utsläpp av växthusgaser Mål: Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med 40 % jämfört med 1990 års nivå. Växthusgasutsläpp fördelat per sektor (RUS) 2010 var de direkta utsläppen av växthusgaser i Kristianstads kommun ca 6,3 ton koldioxidekvivalenter per invånare. De totala utsläppen i kommunen var 2010 ca 500 670 ton koldioxidekvivalenter. Det innebär en minskning med cirka 24 % jämfört med basåret 1990. Minskningarna har framförallt skett inom sektorn för energiförsörjning. Även utsläppen från lantbruk samt avfall och avlopp har minskat. Utsläppen under 2010 ökade svagt jämfört med 2009; orsakerna bedöms vara dels att 2010 var ett kallt år samt att konjunkturen vände uppåt. Fossilbränslefri kommun Kommunen har sedan 1998 gjort stora investeringar i att minska sitt eget beroende av fossila bränslen. Den allra största effekten har uppnåtts genom att kommunala byggnader har anslutits till fjärrvärmenätet. Användningen av olja för uppvärmning av kommunala byggnader har minskat drastiskt sedan slutet av 1990-talet, och är nu nästan helt borta tack vare övergång till fjärrvärme respektive pellets. Diagrammet nedan visar den minskade oljeanvändningen i kommunens byggnader.
Fjärrvärmesatsningen är den enskilda åtgärd som haft störst betydelse för att minska koldioxidutsläppen. Ungefär 13 % av alla småhus och 85 % av alla lägenheter i kommunen värms idag upp med fjärrvärme. Bränslet som används i fjärrvärmen består till allra största delen av träflis från den lokala skogsindustrin, kompletterad med en mindre del bioolja och biogas. Den stora övergången från användning av främst olja och gasol inom fjärrvärmeproduktionen till dagens dominans av träflis skedde redan i och med invigningen av Allöverket år 1994.
Kommunens egna verksamheter ska vara fossilbränslefria år 2020. Diagrammet visar att energianvändningen till ca 91 % är fossilbränslefri. Fossilbränslefri kommun; läget för kommunkoncernen 2011 Förnybara drivmedel 1,3% Fossil värme 3,9% Fossila drivmedel 5,1% Fossil el 0,3% Förnybar el 33,8% Förnybar värme 55,7% Förnybar el Mål: År 2020 ska 500 GWh/år förnybar el produceras i Kristianstad. Att öka mängden förnybar el som produceras i Kristianstad är ett viktigt långsiktigt mål. Den vindbruksplan som antogs under 2011 bedöms ge möjlighet att bygga ut vindkraften på land till en årsproduktion om ca 500 GWh. Resultat: Vid utgången av 2011 producerades ca 190 GWh förnybar el i Kristianstads kommun. Det fanns 34 vindkraftverk i kommunen som tillsammans producerade ca 90 GWh förnybar el. I kommunen finns också ett vattenkraftverk (Torsebro) som producerar ca 25 GWh/år. Allöverkets produktion uppgick 2011 till ca 74 GWh med en bedömd framtida potential på ca 100 GWh när ytterligare en turbin installeras 2013. 2011 fanns två nätanslutna solcellsanläggningar i Kristianstad, en på Österäng och en på det nybyggda Naturum. Diagrammet visar hur den förnybara elproduktionen i Kristianstad utvecklats sedan 1998:
Biogas Mål: År 2020 ska 260 GWh biogas produceras i kommunen. Biogasen ska främst användas som fordonsbränsle. Resultat: I biogasanläggningen i Karpalund produceras cirka 40 GWh biogas årligen och merparten säljs som fordonsbränsle. I reningsverket produceras ca 8 GWh/år, varav hälften går till fordonsbränsle. I övrigt är den största biogaskällan fortfarande den före detta deponin vid Härlöv (2011: 18 GWh) en källa som succesivt kommer att avklinga eftersom deponin är stängd. Gasen från Härlöv används i Allöverket.
Transporter Mål: Utsläppen från transportsektorn ska minska med 10 % till 2015 jämfört med 2007 års nivå. Kommunens egna transportmedel ska till år 2020 vara helt och hållet fossilbränslefria, och 10 % mer energieffektiva än 2009. Resandet med buss och tåg i kommunen ska till 2020 ha ökat med 40 % jämfört med nivån 2005. Resultat: Bensin och diesel dominerar fortfarande stort som drivmedel. Andelen förnybart har dock ökat under senare år främst tack vare övergången till biogas i regiontrafiken. Etanol används dels som rent bränsle (E85) dels som låginblandning i bensin. Biodiesel används också rent i liten utsträckning (som RME) men främst som låginblandning i diesel. Användningen i det geografiska området visas här: Energianvändningen för fordon i kommunkoncernen uppgår till sammanlagt ca 15 500 MWh och illustreras i diagrammet nedan.
Resandet med kollektivtrafik ökar också inte minst tack vare snabbare och tätare tågförbindelser. Senast år 2014 öppnar även nya Pågatågsstationer i Fjälkinge och Önnestad på linjen Malmö Bromölla. Det nya resecentrat vid Kristianstad C kommer att göra byten mellan buss och tåg enklare. Resandet med stadsbussarna har också ökat, och genom byggandet av Kristianstadslänken genom centrum kommer även resande med dessa att gå snabbare. År 2011 fanns cirka 195 km gång- och cykelvägar i kommunen, varav 160 km snöröjs vintertid. Dessutom finns ytterligare 78 km cykelväg på gamla banvallar. Avfall Det övergripande målet för kommunens avfallshantering är ökad återanvändning och återvinning av såväl material som energi. När det gäller återvinning av avfallets energiinnehåll prioriteras i första hand rötning till biogas och i andra hand förbränning med energiåtervinning. Andelen insamlat matavfall ska öka till 60 % år 2015. Utvecklingen över tid visas i diagrammet nedan: