Utges av Svenska FN-förbundet 1/2011 Romska flickor i kläm mellan kulturer sidan 12 FN-förbundets samarbeten med företag sidan 20 Alltmer bråttom i klimatfrågan sidan 22 Vem bryr sig om världens flickor?
Foto: FN/Paul Banks FN-NOTISER En kvinna visar upp sitt registreringskort och sitt finger med bläck på efter att ha lagt sin röst i den historiska folkomröstningen om södra Sudans framtid. Klart med självständighet för Södra Sudan I den historiska folkomröstningen om södra Sudan den 9-15 januari röstade 99 procent av väljarna ja till självständighet. Det innebär att Sudan, Afrikas till ytan största land, i juli kommer att delas och den nya staten Södra Sudan kommer att bildas. Folkomröstningen ingick som en viktig beståndsdel i det fredsavtal från 2005 som satte punkt för ett över 20 år långt inbördeskrig. Resultatet av folkomröstningen tillkännagavs den 7 februari och följdes samma dag av ett uttalande av Sudans president Omar Bashir om att Sudans regering respekterar resultatet och att man vill ha goda relationer och ett nära samarbete med den nya staten. Enligt FN:s särskilde sändebud för Sudan, Haile Menkerios, har norra och södra Sudan gjort stora framsteg i samtalen om sina fortsatta relationer. Den 7 februari kommer att minnas och firas som en dag i Sudans och Afrikas historia då det mest utdragna inbördeskriget i kontinentens moderna historia till sist kunde avslutas och då en anda av fred och samarbete vann över krigets anda, sa Menkarios när han talade inför FN:s säkerhetsråd. Samtidigt var frågan om regionen Abyei, på gränsen mellan norra och södra Sudan, fortfarande olöst. Invånarna i Abyei skulle ha röstat samtidigt som södra Sudan om vilket land man ska tillhöra i fortsättningen. Av olika skäl har den omröstningen ännu inte kunnat genomföras. on Biodiversity and Ecosystem Services) kommer i många bemärkelser att vara en motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC. Enligt FN:s miljöprogram UNEP ska IPBES länka samman den omfattande vetenskapliga kunskapen om förstörelsen av vår natur med kunskapen om effektiva lösningar och nödvändiga politiska åtgärder. Se www.ipbes.net Flyktingkris i Elfenbenskusten Chefen för FN:s flyktingkommissariat UNHCR, António Guterres, varnade i mitten av februari för en förvärrad flyktingkris i Elfenbenskusten och sa att det politiska dödläget måste upphöra. Tiotusentals människor har tvingats fly från sina hem som ett resultat av våld och politisk osäkerhet sedan utgående presidenten Laurent Gbagbo i början av december vägrade lämna ifrån sig makten, trots att oppositionsledaren Alassane Ouattara vann valet i november. FN har fastställt Ouattaras seger och det internationella samfundet har erkänt honom som Elfenbenskustens legitime president. Minst 35 000 ivorianska flyktingar har registrerats i grannlandet Liberia och lika många i västra Elfenbenskusten. Flyktingarna är i akut behov av skydd och grundläggande förnödenheter och situationen förvärras hela tiden, sa Guterres. Han tillade att det finns risk för massiva flyktingströmmar med instabilitet i hela regionen som följd. UN Women nu igång FN:s nya enhet för jämställdhet och stärkandet av kvinnors rättigheter, UN Women, inledde sitt arbete vid årsskiftet. Den 24 februari skedde en särskild lansering i samband med att FN:s kvinnokommission samlades till sin årliga session i FN-högkvareteret i New York. UN Women blir både en operationell och en normativ enhet inom FN, vilket betyder att man kommer att bedriva olika projekt ute i världen samtidigt som man också arbetar med långsiktiga strategier för jämställdhet. Chef för enheten är Michelle Bachelet, tidigare president i Chile. Skogar, kemi, afrikaner och unga i fokus 2011 Ett antal teman kommer att uppmärksammas särskilt under 2011 genom att FN instiftat s k internationella år. Det internationella året för skogar (International Year of Forests) syftar till att skapa medvetenhet om betydelsen av hållbart skogbruk och människans roll i och för skogen. Se www.un.org/forests. Det Internationella kemiåret (International Year of Chemistry) kommer att handla om landvinningar inom kemin och dess bidrag till mänskligheten. Se www.chemistry2011.org. Det internationella året för människor av afrikanskt ursprung (International Year for People of African Descent) ska främja arbetet för dessa människors rättigheter och delaktighet och öka kunskapen om deras olika kulturer och ursprung. Det internationella ungdomsåret (International Year of Youth) inleddes på internationella ungdomsdagen den 12 augusti 2010 och sträcker sig till den 11 augusti 2011. Tanken är att ta vara på och uppmuntra ungdomars aktiva deltagande i det globala arbetet för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Se http://social.un.org/youthyear Foto: FN/Paulo Filgueiras Nya tag för biologisk mångfald och ekosystem FN:s generalförsamling har beslutat att inrätta ett nytt internationellt organ i syfte att vägleda och få igång åtgärder som ska hejda förlusten av biologisk mångfald och skydda världens ekosystem. Det nya organet IPBES (Intergovernmental Platform Ungdomar deltar i invigningen av internationella ungdomsåret i generalförsamlingssalen i FN:s högkvarter. 2 Världshorisont 1/11
Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 462 25 40 Fax: 08 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Twitter: varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Thorslund Layout: Tomorro Tryckeri: Printcenter Annonser: Display. Kontakta Lisa Ljadas, 090-71 15 00 eller lisa. ljadas@display-umea.se För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet. ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening och medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 462 25 40 eller e-posta info@fn.se. Omslagsbild nr 1/11: Afghanska Ghulam, 11, ska gifta sig med Faiz, 40. Hon vill bli lärare men tvingades sluta i skolan när hon blev förlovad. Varje dag gifts 28 000 flickor under 18 år bort i olika delar av världen. Foto: Stephanie Sinclair/VII Dags för front för världens flickor Faiz med sin turban och sitt gråsprängda skägg kanske är jättesnäll. Kanske är han Afghanistans vänligaste man och tar hand om 11-åriga Ghulam som om hon vore en värdefull blomma. Kanske förskonar han henne från att bli instängd i hemmet, slagen, sexuellt utnyttjad och tvingad till lydnad och hårt arbete. I så fall har hon osedvanlig tur. De flesta av de 28 000 flickor under 18 år som gifts bort dagligen runt om i världen går ett hårt liv till mötes. Men även om Faiz, på omslaget till denna tidning, verkligen skulle vara ovanligt snäll så är Ghulam en förlorare. För med giftermålet blev hon av med sin skolgång, den biljett till ett bättre liv som är så svår att nå för miljontals fattiga flickor. Skolgång är det viktigaste verktyget för att främja flickors rättigheter, visar entydiga undersökningar. Medan barnäktenskap leder till tidiga graviditeter, negativa hälsoeffekter, okunskap och fortsatt fattigdom leder flickors utbildning till bättre hälsa, mindre och friskare familjer, ökad demokrati samt en gynnsam ekonomisk utveckling, både för den enskilda unga kvinnan och för samhället som helhet. Att satsa på flickors utbildning kan mycket väl vara den mest lönsamma investering som går att göra i utvecklingsländer, enligt Larry Summers, Världsbankens tidigare chefsekonom. I samma veva som detta nummer av Världshoriont producerades kom ett glädjande besked. Svenska FN-förbundet har beslutat att dra igång en långsiktig kampanj för flickors rättigheter. Som detta temanummer visar är frågan extremt angelägen. En del framgångar har uppnåtts men oändligt mycket mer återstår att göra, och de olika typer av vinster som väntar om vi satsar på flickor är, som sagt, enorma. Att förhållanden för flickor och kvinnor långsamt blir allt bättre är inte heller självklart. Många bedömare menar att utvecklingen för flickors och kvinnors rättigheter på det politiska planet tvärtom har gått bakåt under de senaste 15 åren. Ett högst oroande tecken på detta har vi mitt framför näsan. En handfull medlemsländer i EU främst Polen, Irland och Malta pressar på för en mer konservativ hållning, inte minst när det gäller de för unga flickor så avgörande frågorna om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Sverige och andra progressiva länder håller emot, men följden har ändå blivit att EU idag har stora problem att samordna sina ståndpunkter i dessa frågor. I FN-sammanhang innebär det att den tydliga röst för flickors och kvinnors rättigheter, som EU-gruppen ofta tidigare utgjort, nu håller på att försvagas. En ny front för flickors rättigheter behövs. Inte bara för flickornas skull, utan för hela mänsklighetens. INNEHÅLL 4 Utbildning är biljetten till ett bättre liv för miljontals fattiga flickor på jorden. 18 8 Senegal på rätt väg med sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa. 20 Invandrar- och minoritetsflickor 10 i Sverige i kläm mellan kulturerna. 22 Svenska FN-förbundet startar 17 ny kampanj för flickors rättigheter. 23 Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se Twitter: varldshorisont Samreen Khan, 13 år, från Indiens huvudstad Delhi, vill aldrig gifta sig. Mer pengar till FN:s fältarbete när FN-förbundet samarbetar med företag. Klimatmötet i Cancún: Världen kan stå utan avtal om utsläpp i januari 2013. Recension av Inga-Britt Ahlenius och Niklas Ekdals bok om Ban Ki-moon.
Flickors rättigheter Skolgång viktiga I stora delar av världen betraktas flickor som mindre viktiga än pojkar och många utsätts redan från tidig barndom för diskriminering och våld. Att se till att flickor får gå i skolan är den enskilt viktigaste faktorn för att främja deras rättigheter. Entydig forskning visar också att de samhällen som satsar på flickors utbildning blir allmänt mer välmående och accelererar sin utveckling i positiv riktning. Foto: UNICEF/NYHQ2009-2234/Anita Khemka Babalu är 15 år gammal och bor i Dehra i Rajasthan, Indien. För ett år sedan skulle hon ha gift sig med en 45-årig man som varken har arbete eller kan läsa och skriva. Babalu hade sett sina äldre systrars hälsa försämras efter att de gifts bort som 13-åringar och gått igenom flera graviditeter. Hon ville inte möta samma öde och protesterade mot det planerade äktenskapet. Tack vare insatser från omgivningen gav föräldrarna med sig. Bröllopet stoppades och Babalu är nu tillbaka i skolbänken. 28 000 flickor under 18 år gifts bort varje dag runt om i världen, många innan de ens kommit i puberteten och ofta till betydligt äldre män. De får arbeta hårt i hemmet, misshandlas och utnyttjas sexuellt. De går miste om skolgång, utbildning och möjligheten till ett bättre liv. De blir gravida innan deras kroppar är fullt utvecklade. Varje år dör 70 000 flickor i åldern 15-19 år av förlossningskomplikationer. Största hindret Barnäktenskap är bara ett exempel på hur flickor i världen far illa idag, men det är förmodligen den sedvänja som är det största hindret för att världens flickor ska kunna förverkliga sina rättigheter och få möjlighet att uppnå sin fulla potential. Tack vare omgivningens ingripande har Babalu Garg, från den indiska byn Dehra, sluppit gifta sig med en 30 år äldre man och kan i stället fortsätta sin skolgång. I bakgrunden sitter hennes kompis Pryanka. Sedvänjan med barnäktenskap får allvarliga konsekvenser för flickors hälsa och utveckling. I Indien misshandlas 67 procent av barnbrudarna av sina män och det är två till fem gånger vanligare att de dör i förlossningar jämfört med vuxna kvinnor. Flickor gifts bort tidigt för att fattiga familjer ser dem som en belastning. Man har svårt att mätta alla munnar och då tänker man att pojkarna är framtiden, det är de som ska bli försörjare, medan flickorna måste giftas bort med hemgift och sedan inte kommer att bidra till familjen mer, förklarar Anders Pettersson, internationell koordinator på Unicef Sverige. Många flickor kommer knappt utanför hemmet. Först får de arbeta hemma och sedan gifts de bort tidigt. Och då avstannar den skolgång som de eventuellt har haft, för då blir de husmödrar och ska ta hand om en ny familj. Lena Forsgren är senior rådgivare på Sida. Trots att spädbarn som är flickor är starkare än pojkarna rent biologiskt är barnadödligheten bland flickor större, säger hon: Att födas till flicka medför stora risker i stora delar av världen. Du får mindre tillgång till mat och hälsovård, och försummas på olika sätt. Risken är stor att du inte får gå i skolan. I stället blir du bort gift och saknar både kunskap och möj ligheter att förverkliga dina rätt ig heter. Under hela livscykeln utsätts flickor och kvinnor för systematisk diskri mi n e- ring. Många får inte en chans att komma 4 Världshorisont 1/11
Flickors rättigheter st för att främja flickors rättigheter Anders Pettersson, Unicef Pernille Fenger, UNFPA in i samhällslivet, att kunna delta, att uttrycka sin åsikt och få ett bra jobb. Flickor och kvinnor är dessutom mycket utsatta för olika typer av våld, sexuellt våld i synnerhet, säger Lena Forsgren. Diskrimineringen av flickor samverkar också med andra former av diskriminering och placerar vissa grupper av flickor i extrem utsatthet. Det gäller t ex flickor med funktionsnedsättningar och flickor som tillhör minoritets- eller ursprungsfolk. När en hel grupp är marginaliserad är det som regel flickorna som har det allra svårast. VIKTIGAST ATT GÅ I SKOLAN Under senare år har biståndsbranschen ägnat alltmer uppmärksamhet åt frågan om flickor. Inte minst har FN:s millenniemål bidragit till att belysa flickors villkor och särskilda roll. Mål två, tre och fyra handlar om att alla barn ska gå i grundskolan, att könsdiskrimineringen i all utbildning ska avskaffas och att barnadödligheten ska minska. På alla nivåer i skolan är andelen flickor mindre än andelen pojkar och majoriteten av barnen som dör före fem års ålder är flickor. Att de får gå i skolan är den faktor som träder fram som den i särklass viktigaste för att främja flickors rättigheter. En rad studier har också visat att flickors utbildning inte bara gynnar de berörda individerna, utan även har en rad positiva effekter på samhället i stort. Ju längre tid en flicka utbildar sig, desto troligare är det att giftermål och barn får vänta. Flera positiva hälsoeffekter uppnås med detta och eftersom kvinnor i högre utsträckning än män spenderar intjänade pengar på familjen startas en positiv spiral som gynnar hela samhället och kommande generationer. En flicka som utbildas kommer sannolikt att tjäna upp till 25 procent mer än annars och återinvestera 90 procent i sin familj, löpa tre gånger mindre risk att smittas av hiv, få färre, friskare barn som har 40 procents större chans att leva tills de fyller fem år, föra över läs- och skrivkunnighet till sina egna barn, och sträva efter att hennes egna döttrar får gå i skolan. Flickors utbildning och rätt till skola Lena Forsgren, Sida ingår i millenniemålen, men det är också en del av Unicefs huvudstrategi. De länder som investerar i flickors utbildning, de accelererar sin utveckling, något som blir mer och mer uppenbart, säger Anders Pettersson. EFFEKTIVT VERKTYG Att investeringar i flickors utbildning, rättigheter och hälsa är ett strategiskt och effektivt verktyg för att bekämpa fattigdom är något som även FN:s befolkningsfond UNFPA (United Nations Population Fund) tagit fasta på. På sin webbsida slår UNFPA fast att flickors utbildning är ett kraftfullt verktyg för att stärka deras röst i samhället och för att minska fattigdom. Flickor som utbildar sig gifter sig senare och får mindre och friskare familjer. Utbildningen gör det också möjligt för unga kvinnor att känna till sina rättigheter och att hävda dem. Förutom att flickorna ofta tillhör de allra mest marginaliserade i samhället konstaterar UNFPA vidare att flickor har en speciell roll vad gäller reproduktion och familjebildning som förstärker betydelsen av att satsa på dem. I UNFPA ser vi unga kvinnor som en stor potential för att stärka den positiva utvecklingen i utvecklingsländer. Men för att utnyttja denna resurs är det viktigt att unga kvinnor har möjlighet att själva bestämma när de ska gifta sig och när de Världshorisont 1/11 5
Flickors rättigheter ska bli gravida, säger Pernille Fenger, chef för UNFPA:s nordiska kontor. Unga kvinnor ska ges möjlighet att skaffa en utbildning och att delta i och bidra till ekonomisk utveckling. Självklart kan de bara göra detta om de har möjlighet att planera sina graviditeter det vet vi ju själva från våra egna liv. I linje med detta arbetar UNFPA över hela världen med att främja flickors utbildning, främja tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa samt främja tillgången till information om dessa frågor (preventivmedel, aborter, graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar, m m). Det är ett svårt och kontroversiellt arbete eftersom ämnen som anknyter till sexualitet är tabubelagda i många samhällen. Sverige är ett av de länder som ger allra mest stöd till UNFPA, något som Pernille Fenger framhåller: Bidragsgivare som Sverige, som om och om igen står upp för flickors och kvinnors rättigheter på den internationella scenen, gör att man kan vara optimistisk å världens kvinnors vägnar, säger hon. GRATIS SKOLMAT FN:s livsmedelsprogram WFP (World Food Program) är ytterligare ett FN- organ som arbetar med att främja flickors skolgång. Organisationens skolmatsprogram har utvecklats till ett kraftfullt redskap för att få flickor att komma till och stanna i skolan. I Sverige arbetar Svenska FN-förbundet sedan länge med insamling till förmån för programmet. Att barnen får gratis mat i skolan innebär en stor avlastning för fattiga familjer som har svårt att få maten att räcka till. Skolmaten gör därför att andelen barn som går i skolan ökar totalt sett, samtidigt som särskilda insatser görs för att nå just flickorna. I vissa skolor i Pakistan, t ex, får flickor med sig fyra liter olja hem varje månad om de gått minst 20 dagar i skolan. Före skolmatsprogrammet sände 48 procent av föräldrarna med flickor i grundskoleålder ingen dotter till skolan, men sedan programmet inleddes skickar alla berörda familjer åtminstone en. Studier från Indien visar att skolmaten ökar flickors inskrivning i skolan markant och att de flickor som deltar i skolmatsprogrammet har 30 procents större chans Kvinnlig könsstympning utförs oftast på flickor som är fyra till åtta år gamla, oftast utan bedövning och under primitiva förhållanden. För många av flickorna kommer de att lida av konsekvenserna under resten av sina liv. att gå ut grundskolan. I Afghanistan jobbar WFP, Unicef och en rad andra organisationer för att främja flickors skolgång. Sida har nyligen beslutat att stödja Unicefs program BEGE (Basic Education and Gender Equality) med 150 miljoner kronor under tre år. Programmet syftar bl a till att förbättra kvaliteten Det finns inget verktyg för utveckling som är mer effektivt än flickors utbildning. Om vi vill lyckas i våra ansträngningar att bygga en friskare, fredligare och rättvisare värld så måste världens klassrum fyllas med flickor såväl som pojkar. Kofi Annan på skolorna, få fler flickor till skolan och öka läs- och skrivkunnigheten bland flickor och unga kvinnor. Tillsammans med andra insatser har programmet bidragit till att antalet afghanska barn i skolan ökat från endast 700 000 år 2002 till sju miljoner 2010. UTVECKLINGEN FRAMÅT Anders Pettersson och Lena Forsgren framhåller båda att utvecklingen i värld en går framåt på viktiga områden som barns överlevnad, hälsa och utbildning. Färska siffror visar t ex att dödligheten för barn under fem år sjunkit kraftigt, från 34 000 barn per dag vid mitten av 90-talet till 22 000 per dag idag. Antalet barn som går i skolan ökar också stadigt. Länder förstår att det är viktigt att satsa på dessa områden. Men när det gäller olika värderingsfrågor, som hur man behandlar barn och inte utsätter dem för olika typer av våld, så känner jag mig inte lika optimistisk. Och där är flickor särskilt utsatta, säger Lena Forsgren. Anders Pettersson lyfter fram människohandel, trafficking, som ett gigantiskt och växande problem som drabbar flickor särskilt: 1,2 miljoner barn dras årligen in i trafficking och flickor och unga kvinnor är extremt utsatta i detta. De kommer in i en situation där de aldrig kommer att kunna förverkliga några av sina rättigheter. De blir handelsvaror och behandlas som vilket gods som helst, säger han. I krig och katastrofer ökar risken att fångas upp av kriminella nätverk eller väpnade grupper, och det sexuella våldet är utbrett. Den långsiktiga lösningen för att främja situationen för världens flickor handlar om jämställdhet mellan kvinnor och män, framhåller de experter som Världshorisont talat med. Generellt är män överordnade kvinnor, de har mer makt på alla nivåer i samhället. Om kvinnors ställning i samhället stärks och de får mer att säga till om, kommer även situationen för flickor att förbättras, säger Lena Forsgren. Flickors rättigheter handlar inte om enskilda frågor utan är del av en större problematik i världen. Text: AnnaLena Andrews Foto: Unicef 6 Världshorisont 1/11
Flickors rättigheter Vi gömde oss i moskén när två civilklädda rebeller kom in. Det var mörkt men de lyste med sina ficklampor på oss och sa: Vi är här för att hämta unga flickor, oskulder. Och även om de lindar sina huvuden som gamla gummor kommer vi att hitta dem. De sa också att om folket i moskén inte överlämnade de unga flickorna så skulle de skjuta oss alla. (Ur Human Rights Watchs rapport från 2003 om sexuellt våld i kriget i Sierra Leone.) Tonårsflickor främsta målgruppen för sexuellt våld i konflikter Vi har inte ett aktivt krig i Kongo längre utan har övergått till en situation av instabilitet där våldet riktar sig mot vissa grupper. Främst handlar det om flickor och kvinnor som utsätts för sexuellt våld i massiv omfattning. Det säger Cissa Wa Numbe, generalsekreterare för FN-förbundet i Kongo, som i början av året besökte Sverige. Tyvärr saknas vilja hos regeringen att gå till grunden med problemen och att ställa de ansvariga för övergreppen inför rätta. Tvärtom så ökar den kongolesiska regeringens egna brott mot mänskliga rättigheter. ÖVERSÄTTER DOKUMENT Kongos FN-förbund har under många år samarbetat med och fått stöd från FNförbundet i Sverige. Bl a arbetar man i Kongo med att översätta dokument om barns och kvinnors rättigheter till olika lokala språk, och med att föra ut denna information i lättillgänglig form till människor ute i lokala samhällen. Med kriget och det sexuella våldet, som Foto: AnnaLena Andrews drabbar kongolesiska flickor och kvinnor i en fruktansvärd omfattning, har behovet av att informera om deras rättigheter blivit akut, fortsätter Wa Numbe. Vi har massor med juridiska instrument från FN, Afrikanska Unionen och t o m egna nationella lagar där flickors och kvinnors rättigheter slås fast. Men de omsätts inte i praktiken för folk känner inte till dem! Därför jobbar vi intensivt med att sprida denna kunskap. Vi riktar oss till barn från 10-årsåldern och uppåt, säger han. Ett jättestort problem är att det är tabu i Kongo att tala om våldtäkt och sexuellt våld, och att de flickor och kvinnor som utsatts för detta ses som skamliga. 90 procent av dem blir utstötta av sina egna samhällen. Så de blir dubbla offer, fortsätter han. Kongos FN-förbund planerar därför att som ett nästa steg börja arbeta med information gentemot bredare befolknings grupper. Syftet är att ändra folks attityder genom att få dem att förstå att flickor och kvinnor som utsatts för sexuellt våld är oskyldiga offer och att Foto: Pekka Johansson de behöver omgivningens stöd. Traumat som dessa flickor och kvinnor genomgår är enormt, en del av dem kommer aldrig att hämta sig. Samtidigt känner de sig övergivna av samhället och av staten. SÄRSKILD REPRESENTANT Några dagar efter Cissa Wa Numbe träffar Världshorisont Margot Wallström. Hon är sedan april 2010 FN:s särskilda representant mot sexuellt våld i konflikter och har bl a talat om östra Kongo som världens våldtäktscentrum. I vissa fall av massvåldtäkter har det inte funnits någon urskiljning alls utan man har våldtagit barn i alla åldrar och kvinnor ända upp i 80-årsåldern, berättar hon. Annars är tonårsflickorna mest utsatta och det är vanligt att majoriteten av offren är minderåriga, d v s under 18 år. I Kongo handlar det ofta om gruppvåldtäkter, fortsätter hon, och formerna är extremt brutala. Det gör att väldigt många blir allvarligt skadade. De blir svårt traumatiserade samtidigt som de får svåra fysiska skador som resulterar i t ex inkontinens eller fistulaproblem. En aspekt som drabbar flickorna och de yngre kvinnorna särskilt hårt är att de ofta blir sterila som resultat av övergreppet. Det i sin tur är omgivet av ett väldigt stigma för på något sätt anses du inte ha ett värde längre om du inte kan få barn. Så då löper du ännu större risk att marginaliseras i din by eller samhälle, säger Margot Wallström. Text: AnnaLena Andrews Cissa Wa Numbe Margot Wallström Läs en längre intervju med Margot Wallström på www.fn.se/wallstrom Världshorisont 1/11 7
Flickors rättigheter Foto: WFP/Banedicte Pansier Med stöd av FN:s befolkningsfond UNFPA sker i Senegal ett banbrytande och storskaligt informationsarbete om ungdomars sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa. Öppenheten och kommunikationen kring dessa känsliga frågor växer sakta men säkert som ett resultat. Sex på schemat i Senegal Flickor mellan 15 och 19 år är den grupp som har högst mödradödlighet, som lättast smittas av hiv och som är mest utsatt för sexuellt utnyttjande och våld. I många länder är det också ofta den grupp som har minst tillgång till information och prevention. I Senegal i Västafrika arbetar FN:s befolkningsfond UNFPA i nära samarbete med regeringen för att öka kunskapen och öppenheten kring de känsliga sex- och samlevnadsfrågorna. Monsieur, monsieur! Eleverna i det lilla klassrummet på den senegalesiska landsbygden viftar med armarna och knäpper med fingrarna, ivriga att få svara på frågan om vad som händer på den bild som läraren hängt upp på svarta tavlan. Läraren pekar på en elev, som svarar: Flickan säger till honom: jag vill inte ha sexuellt umgänge utan kondom. Den här situationen är ett typiskt exempel på den sexualundervisning som ingår i läroplanen för alla skolelever i Senegal. Kurserna i sexuell och reproduktiv hälsa eller familjelivskunskap, som det officiellt heter har utvecklats av landets regering i samarbete med UNFPA, FN:s befolkningsfond. Idag är de ett lika naturligt inslag i skolundervisningen som matematik. Alla elever i Senegal måste genomgå dem, från lågstadiet och genom hela grundskolan. Innehållet i undervisningen anpassas till elevernas ålder. TABUBELAGT ÄMNE I Senegal är 95 procent av befolkningen muslimer, och sex är ett tabubelagt ämne i många hem. Det gör att det ofta är svårt att tala om frågor som har koppling till sex, som t ex sexuellt överförbara sjukdomar. Men det faktum att sådana diskussioner är ett obligatoriskt inslag i skolundervisningen bidrar till att öka öppenheten. Det här är ett muslimskt land, och islam förbjuder sex före äktenskapet, förklarar Cheikh Ba, chef för UNFPA:s kontor i Kolda i södra Senegal. 8 Världshorisont 1/11
Flickors rättigheter Safietou Baldé är stolt ordförande i en ungdomsklubb där de livsavgörande frågorna om sex och samlevnad diskuteras. Kandidatou Camara, ungdoms volonär i Kolda. Så vi fokuserar på avhållsamhet, men med det förbehållet att en del människor gör misstag och att vi behöver ha omsorg även om deras hälsa. Senegal är ett av världens fattigaste länder och rankas som nr 144 av 162 länder i UNDP:s Human Development Index (2010). Samtidigt utmärker sig landet för sitt med afrikanska mått mätt extremt låga antal hiv-smittade mindre än en procent av befolkningen är hiv-positiv. Experter menar att man har regeringens långa och oförtröttliga kamp mot viruset att tacka. Redan 1986, efter att de första fallen av aids bekräftats i landet, etablerade regeringen ett nationellt råd för att bekämpa sjukdomen. Ända sedan dess har målmedvetna och kraftiga insatser gjorts, med fokus på att förhindra smittspridning bland unga. KLUBBAR FÖR UNGA Regeringens ansträngningar får draghjälp av organisationer i det civila samhället, t ex Gruppen för utbildning i befolkningsfrågor, som får stöd för sitt arbete av UNFPA. Gruppen har särskilda klubbar där ungdomar möts efter skoltid eller på lediga dagar och diskuterar allt ifrån kvinnlig könsstympning till tonårsgraviditeter och hiv/aids. Klubbarna använder film som ett sätt att locka ungdomarna att komma. En av dem som först lockades av de spännande informationsfilmerna är Safietou Baldé, 17. Med tiden blev hon alltmer engagerad i verksamheten och till slut valdes hon till sin klubbs ordförande. Det första evenemanget som jag var ansvarig för var en filmvisning om tonårsgraviditeter. Det var fullsatt! säger hon med ett stolt leende. Förutom att ungdomarna erbjuds en avspänd miljö för att diskutera laddade frågor har klubbarna en synbar effekt på lokalsamhället. I praktiken har de inneburit framväxten av ett ungt civilsamhälle. Safietous klubb har bl a arrangerat aktiviteter med koppling till hiv/aids, och i en stad i närheten arrangerade en skolklass en protestmarsch när en av flickorna i klassen skulle giftas bort mot sin vilja. Föräldrarna gav då med sig och flickan har kunnat fortsätta i skolan. BYGGT CENTRALER En stor grupp som inte nås av de skolrelaterade aktiviteterna är tonåringar som inte går i skolan p g a att familjen är fattig. I syfte att nå även denna grupp med sexualupplysning har Senegals regering i samarbete med UNFPA byggt upp 13 ungdomscentraler över hela landet. De fungerar som gratis upplysnings- och servicecentra för allt som rör sex och samlevnad. För att nå ut ytterligare bland ungdomar som inte går i skolan arbetar ungdomscentralerna med volontärer, s k peer educators. De tar med sig informationsbroschyrer, kondomer och sitt eget kunnande till sina egna hemkvarter. Kandidatou Camara är ungdomsvolonär i Kolda. Med ett ständigt leende på läpparna berättar hon att hon fick ta sin bror till hjälp för att kunna förse hans kompisar med kondomer. De var för blyga för att komma direkt till henne. När hon bemannar något av de många gatustånden för kondomutdelning, som finns runt om i staden, gäller det att våga prata med dem som passerar. Om det kommer någon för att ta en kondom så säger jag, förlåt, men vet du hur man sätter på den?. Ibland gör de det, men ibland säger de något som är helt fel. I så fall förklarar jag, säger Kandidatou med ett ännu bredare leende än vanligt. Hennes rättframhet och grundlighet är typisk för systemet med ungdomsvolontärer. Cheikh Ba på UNFPA:s Kolda-kontor säger att den främsta utmaningen i Senegal när det gäller tonårsflickors sexuella och reproduktiva hälsa är att skydda dem från en rad hot och risker. Det handlar bl a om kvinnlig könsstympning, barnäktenskap, tonårsgraviditeter, hivsmitta och sexuellt utnyttjande och våld. Tonårsgraviditeter är mycket utbrett i Senegal. Ungdomarna har varken tillgång till eller kunskaper om preventivmedel och det gör att hälften av alla graviditeter inträffar före 19 års ålder, säger han. Följderna blir dramatiska eftersom dessa graviditeter ofta leder till framkallad abort eller olika komplikationer. I fattiga områden är tonårsgraviditeter den främsta orsaken till förekomsten av fistula.* Svårt få information Brist på självförtroende och en rad andra faktorer gör det svårt för flickorna att inhämta information om dessa frågor och att kräva att deras partner ska använda preventivmedel, fortsätter Cheikh Ba. Men de aktiviteter som genomförs i skolor, byar och bostadsområden, med stöd av UNFPA, har gjort att både förmågan till och nivån på kommunikationen har ökat bland unga flickor. Utvecklingen går definitivt i positiv riktning. I regionerna Kolda och Tambacounda ökade andelen ogifta ungdomar som använder skydd från 31 till 46 procent på två år. Dessutom har man konstaterat en stadig minskning av antalet unga flickor som smittats av hiv, säger han. * Fistula är en skada som beror på sprickbildning i underlivet och som uppstår t ex i samband med förlossningar och våldtäkt. Text: Arthur Plews och AnnaLena Andrews Översättning och bearbetning: AnnaLena Andrews Världshorisont 1/11 9
Flickors rättigheter Samhället blundar för inva Är utlandsfödda tjejer i Sverige särskilt utsatta? Nej, många är det inte. Ja, många andra har det ganska svårt, och utsätts för tvång och begränsningar. Då behövs både tydliga rättigheter och samtal. Rafif Makboul är 26 år och kom till Sverige som fyraåring från ett palestinskt flyktingläger i Syrien. Hon bor i Jakobsberg, norr om Stockholm, och jobbar i Järvaområdet några kilometer bort med Rädda Barnens projekt På samma villkor. Där möter hon föräldrar och unga tjejer, många av dem födda utomlands. De har olika historier, och att vara utlandsfödd tjej innebär inte automatiskt att man är utsatt, påpekar Rafif. Men det finns mönster som har att göra med syn på individ, familj och släkt. I Sverige är det väldigt individualistiskt, men om jag kommer från ett kollektivt samhälle har mina beslut alltid att göra med familjen. Pluggar jag ska det ge Fem procent av alla unga i Sverige mellan 16 och 25 år kan inte välja vem de ska gifta sig med, visar en utredning av Ungdomsstyrelsen. status till familjen, vill jag vara ute en kväll handlar det inte bara om vad som är bra för mig utan även om familjens anseende. BEJAKAR SIN KULTUR Gemenskapen i en stor släkt kan vara fantastisk, och att vara både svensk och något annat är inget problem, säger Rafif. Tvärtom vill många unga bejaka sin familjs kultur. Men de vill också välja vem de ska leva med, och leva utifrån demokratiska värderingar. Det är när de inte får det som det blir problem. Då tvingas många tjejer ljuga och leva dubbelliv, med hemlig pojkvän som kanske tillhör fel grupp eller religion. När föräldrarna sedan utser en man går man antingen med på det eller står på sig, med risk att bli utstött. För Rafif har det varit självklart att få välja vem hon vill leva med, och det finns många som hon. Andra väljer att gå in i arrangerade äktenskap eller att gifta sig inom sin grupp. Det kan man inte säga något om, menar Rafif, så länge det är av egen vilja och man verkligen har möjlighet att säga ifrån om man inte vill. Men många blir också tvingade, och det måste vi göra något åt. Idag gör samhället akuta insatser när tjejer redan utsatts för våld, men vi måste titta på hur man kan påverka tidigare, när man börjar se tecken på att tjejer inte får gå ut, att de måste hem direkt efter skolan. Det ser man i tioårsåldern. Prata med föräldrarna, uppmanar Rafif, och gör det utan pekpinnar, utan Så här gör vi i Sverige!. Är man osäker på hur man ska göra eller känner att man kan för lite kan man ta hjälp, eller bara säga som det är: som att det är tråkigt att er dotter inte får vara med på klassfesten. Bara man inte blundar och låter det gå så långt att hon måste fly när hon är tjugo. Ungdomsstyrelsens utredning Gift mot sin vilja kom 2009 och granskar just frågan om unga som tvingas eller pressas att gifta sig. Den bekräftar Rafifs bild: samhället blundar ofta. När myndigheter gripit in för att hjälpa tjejer som riskerat tvångsgifte har det varit för att tjejerna själva sökt hjälp, efter misshandel och dödshot. Ingen har tidigare gjort något, trots att skola eller polis ofta vetat om problemen. När nu samhället öppnar ett öga visar det sig att problemen rör många. Enligt utredningen kan 70 000 personer runt fem procent av alla unga i Sverige mellan 16 och 25 år inte välja vem de ska gifta sig med. De flesta av dem är tjejer 6,6 procent jämfört med 3,8 procent av killarna och siffrorna är mycket högre i socialt utsatta områden. Religiösa familjer Vidare är problemet vanligare i mycket religiösa familjer oavsett vilken religion de har och i familjer med låg utbildningsnivå. De kan komma från olika delar av världen, men oavsett vilka grupper det gäller handlar det verkligen inte om alla individer, påminner Karen Austin, handläggare på Ungdomsstyrelsen: Vi måste ha med oss kunskap både om stigmatisering på grund av etnicitet och om begränsningar, men samtidigt förstå att vi aldrig kan förutsätta något. Och vi missar ofta de tjejer som böjer sig för föräldrars makt och de familjer där föräldrarna inte tvingar sina barn. De vi ser fast ofta för sent är tjejerna som tar strid mot pappor och släkt. De tjejerna är starka, dem får vi inte se som offer! Men bara att kontrolleras och begränsas innebär förstås en utsatthet. Det krånglar ofta till den tonårstid som kan vara nog jobbig ändå. Är man sedan homo- eller bisexuell blir det trippeljobbigt, säger Karen. Ofta får tjejerna också stort ansvar i hemmet, som tolkar och extramammor. KONTROLL OCH VÅLD HÖR IHOP Det finns ett mönster av kontroll: tjejer som riskerar att bli gifta mot sin vilja utsätts oftare för våld, hot och kränkningar 10 Världshorisont 1/11
Flickors rättigheter ndrarflickors utsatthet Föräldrar vill sina barn väl, det måste man komma ihåg i en dialog om vad som är bäst för barnet, säger Rafif Makboul. i hemmet än andra. De förbjuds oftare att hålla på med t ex idrott, eller att gå ensamma utanför hemmet eller att delta i vissa delar av skolundervisningen. Tolv procent av de 2 300 niondeklassare som 2008 svarade på en enkät från Stockholms universitet uppgav att de inte fick vara med på t ex biologi- och musiklektioner simning och studiebesök. Skolorna reagerar olika. Ganska många reagerar inte alls. Den attityden gör Sonia Sherefay djupt upprörd. Hon kom till Sverige från Egypten för 30 år sedan och har under halva den tiden arbetat med integrationsfrågor, som föreläsare, författare och direkt med unga och föräldrar. Attityden hos svenska skolor som låter föräldrar delvis ta sina barn ur skolan kallar hon naiv och passiv. Vem vinner? Ingen! Vem förlorar? Våra tjejer! Hon säger som Rafif: Prata med föräldrarna! En gång bad en rektor henne om hjälp. Det var en irakisk mamma som inte ville att dottern skulle vara med på musik, simning och naturkunskap. Vi träffades och pratade, som mammor, och jag berättade på arabiska att hennes dotter inte skulle få grundskolekompetens utan de där lektionerna. Då ändrade hon sig. Föräldrar vill sällan sina barn något ont. De flesta ger sina barn frihet, och de som förbjuder eller tvingar gör det för att de tror att det skyddar barnen. När Sonia skulle arbeta med föräldrarollen började hon med att intervjua barn och unga om hur de såg på sina liv. När föräldrarna tar del av de berättelserna och saklig information tar de intryck. Riktiga möten, med hjärtat, förändrar, menar Sonia. Det kan vara krävande, många är rädda för samtalet, men väl där kan man också förstå den andre genom sig själv, säger hon. Ni har haft kyskhetskultur i Sverige också! Man kan ta upp likheter när man pratar om olikheter, och påminna sig om sin historia för att förstå och förändra. Men inte för att acceptera. HAR SYNLIGGJORT PROBLEM Mellan en myndighet med regeringsuppdrag och enskilda utsatta tjejer är det ofta långt, men Ungdomssstyrelsens utredning har synliggjort en rad problem. Nu arbetar man vidare tillsammans med andra myndigheter, såväl med att stärka skyddet för utsatta unga och med det förebyggande arbetet som med att öka kunskapen på olika nivåer. Om rättigheter t ex det är viktigt att utsatta tjejer vet sin rätt, men då måste också samhället svara upp mot det, säger Karen Austin. Sedan kan rättighetsperspektivet vara en bra grund för samtalen. De flesta bejakar mänskliga rättigheter, och de kan bidra till tydlighet när det blir mycket tyckande. Många tycker ju mycket i frågor som gäller kvinnor och unga, men på vissa områden måste det handla om absoluta rättigheter och lagstiftning, säger Karen Austin. Sonia Sherefay tar upp både svenska lagar och mänskliga rättigheter i sin föräldrautbildning. De måste få veta, säger hon. Då kan de omarbeta de traditionella mönster som ofta stärks i exilen, och undvika missförstånd när barn och unga lär sig sina rättigheter i förskola och i skola. Rafif Makboul håller med. Jag har träffat många föräldrar som har trott att Barnkonventionen innebär att föräldrar helt fråntas makten över sina barn, att det inte ska finnas några regler och att de inte har något att säga till om. Men när vi har pratat om det har de förstått. Föräldrar vill sina barn väl, det måste man komma ihåg i en dialog om vad som är bäst för barnet. Text: David Berjlund, frilansjournalist Världshorisont 1/11 11
Flickors rättigheter Vi romer måste kunna vara stolta över vårt ursprung och vår kultur och samtidigt tillåta våra flickor att växa till starka och fria människor. Det är en balans vi måste hitta, säger Rosita Grönfors, ordförande för Romska och resande kvinnors organisation. Många romska flickor är utsatta för en stor press från sin familj och släkt. Reglerna för hur man ska uppföra sig är många. Svår balansgång för romska flickor Romska tonårsflickor har extremt hård bevakning på sig och är utsatta för stor press. En flicka får inte skämma ut familjen för då riskerar hon att stötas bort från gemenskapen. Hon får inte gå ut ensam och hon måste klä sig och föra sig på ett visst sätt. Hon måste veta hur hon ska tala, hur hon ska sitta, hur hon ska stå och hur hon ska gå. Hon ska vara som en robot, säger Rosita Grönfors, ordförande för Romska och resande kvinnors organisation. Samtidigt har hon inte mycket talan när det gäller sin egen framtid. Ofta utser föräldrarna en make när hon är 13-14 år och hon tvingas hoppa av skolan tidigt för att gifta sig. KLYFTAN ENORM Romerna, tidigare kallade zigenare, är Europas största etniska minoritet och kom till Sverige redan på 1500-talet. Trots detta är klyftan alltjämt enorm mellan den romska gruppen och samhället i övrigt. Jag gör ogärna jämförelser, men till och med invandrargrupper som bara har funnits här i några år har gått om oss, säger Rosita Grönfors. Hennes egen organisation är del av en framväxande romsk kvinnorörelse som medför nya öppningar och möjligheter till samarbete. Sedan 2003 driver organisationen en kvinnojour som väckt mycket intresse. Eftersom kunskapen om romsk kultur är så dålig och misstron mellan romer och svenskar är så stor krävs det romska kvinnor för att kunna hjälpa romska kvinnor, menar Rosita Grönfors. Samtidigt krävs det stöd av svenska kvinnor och organisationer för att lyckas med verksamheten och för att få olika typer av stöd som utsatta flickor och kvinnor har rätt till. ROMSK TJEJjOUR En aspekt av romsk kultur som skiljer sig från svenska normer är att flickor inte kan tala om tabubelagda och känsliga ämnen med äldre kvinnor. Detta faktum, i kombination med ökad insikt om tonårsflickornas stora utsatthet, ledde till att en romsk tjejjour startades för två år sedan. Alla som jobbar på tjejjouren är unga kvinnor, vilket gör att de kan tala ganska öppet med tonårsflickorna, berättar Angelica. Hon är själv i 25-årsåldern och har varit involverad i tjejjouren sedan starten. Flickorna som söker sig till tjejjouren har ofta hamnat i konflikt med sin familj. Det kan handla om att flickan inte vill gifta sig med den som familjen utsett, att hon vill ha en svensk pojkvän eller att hon inte vill finna sig i reglerna om hur hon bör klä sig och bete sig. De som jobbar på tjejjouren har själva haft det jobbigt och de är romer. Detta är väldigt viktigt för att tjejerna som söker sig dit ska bli förstådda direkt, utan att behöva förklara och föreläsa om romsk kultur, och för att de ska få rätt råd och stöd, fortsätter Angelica. Först och främst måste vi tänka på flickans säkerhet. Är hon i konflikt med sin familj försöker vi bedöma hur sträng Forts. på sid. 17 12 Världshorisont 1/11
FN-fakta Flickors rättigheter RÄTTVIS FN OCH HANDEL EU Foto: UNICEF/NYHQ2009-2260/Kate Holt Fatima, 7 år, från Etiopien sitter på en säng i sitt hem. Hon könsstympades vid ett års ålder i sin by Karenssa. Nu är hennes mamma gravid igen men hälsoarbetare talar med henne om att inte könsstympa barnet om det blir en flicka. Etiopien är ett av de länder i världen där flest flickor könsstympas, men i takt med att samhällen får information om de skadliga effekterna minskar omfattningen sakta men säkert. Världens flickor diskriminerade och utsatta På många platser i världen utsätts flickor för en konsekvent och förödande diskriminering i förhållande till jämnåriga pojkar. Den börjar redan på fosterstadiet och fortsätter genom hela barndomen och upp i vuxen ålder. Denna diskriminering drabbar inte bara den utsatta individen. Hela samhället blir lidande när flickors och kvinnors rättigheter kränks. I detta faktablad redogör vi för några av de mest flagranta brotten mot flickors rättigheter och ger exempel på artiklar i FN:s barnkonvention som berörs. Generellt sett betraktas flickor i många kulturer som mindre viktiga än pojkar. Det handlar både om nedärvda värderingar och om traditioner som upprätthåller värderingarna, t ex seden att flickor gifts bort och därmed lämnar den egna familjen. Eftersom flickorna efter giftermålet upphör att bidra till sin egen familj betraktas det i många samhällen som bortkastat att spendera tid, kraft och pengar på döttrarna. I stället läggs fokus på pojkarnas utveckling, utbildning och framtida försörjning. I en familj med kvinnor, män och barn är flickorna ofta de som har den i särklass lägsta ställningen. Flickor nekas utbildning, hälsa och skydd just för att de är flickor. Konsekven sen av att deras rättigheter på detta sätt berövas dem begränsar deras liv, tvingar dem att leva så som omgivningen kräver och minskar deras möjligheter att nå sin fulla potential som vuxna. Ofta saknar de juridiska rättigheter och den kunskap och de möjligheter som krävs för att göra sin röst hörd och för att ta sig ur sin situation. SELEKTIV ABORT Modern ultraljudsteknik har medfört att diskrimineringen av flickor börjar redan på fosterstadiet. I många länder, däribland befolkningsjättarna Indien och Kina, tar många familjer reda på vilket kön fostret har. Är det en flicka aborteras det. De flickebarn som ändå föds riskerar att dödas efter födseln eller att dö under sina första levnadsår av brist på mat, sjukvård och annan omvårdnad. De resurser som finns satsas i stället på pojkarna. Sammantaget har denna extrema diskriminering Fortsätter på nästa sida.
Dagens flickor är morgondagens kvinnor. Flickors talanger, idéer och energi är avgörande för att nå våra mål om jämställdhet, utveckling och fred. För att en flicka ska kunna nå sin fulla potential behöver hon växa och utvecklas i en omgivning som ger henne möjligheter, som tillgodoser hennes själsliga, intellektuella och materiella behov av överlevnad, skydd och utveckling, och som respekterar hennes rätt till likabehandling. Beijing Platform for Action gjort att mellan 60 och 100 miljoner kvinnor idag fattas i den officiella statistiken i Sydasien, Kina, Nordafrika och Mellanöstern. Barnkonventionen artikel 6: Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Kvinnlig könsstympning förekommer på många håll i världen men är vanligast i delar av Afrika. Det innebär att man skär bort eller skadar delar av en flickas könsorgan. Sedvänjan ser olika ut på olika platser och hur allvarliga konsekvenserna blir varierar därför. Oftast är flickan mellan fyra och åtta år vid ingreppet men det förekommer även att man könsstympar spädbarn, tonårsflickor eller unga kvinnor. Ingreppet sker oftast utan bedövning och under primitiva former. Det gör att risken för infektioner och komplikationer är stor, liksom risken för långvariga psykiska men. Det framtida sexuallivet blir smärtsamt och förlossningarna ofta svåra med risk för dödlig utgång för både mor och barn. Trots att kvinnlig könsstympning är en djupt rotad sedvänja i många kulturer har arbetet mot dessa skadliga ingrepp varit framgångsrikt och förekomsten minskar sakta men säkert. Många länder har infört lagar som förbjuder könsstympning, däribland Burkina Faso, Egypten, Etiopien och Aqila, 8 år, passar sin lillebror Abdul Wahid utanför deras hem i Bamyanprovinsen, Afghanistan. Familjen tillhör minoritetsgruppen Hazarer och Aqila och hennes syskon väver mattor i upp till åtta timmar om dagen. Aqila måste också hjälpa till med hushållsarbetet och passa mindre syskon. Ibland går hon i skolan. Hon har ingen tid att leka. Hon kan inte de enklaste lekar, som att hoppa rep. Barn borde få leka men vi har inte den förmånen, säger hennes äldre bror. Sudan. Unicef uppskattar att det idag finns mellan 70 och 140 miljoner flickor och kvinnor i världen som har blivit könsstympade. Barnkonventionen artikel 24:3: Alla länder ska arbeta för att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Barnkonventionen artikel 37: Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. ARBETE I HEMMET Stora krav ställs på många flickor när det gäller arbete i hemmet. Från mycket ung ålder måste de t ex hämta vatten, laga mat, städa och ta hand om småsyskon. Förutom att vara ett hinder för deras skolgång innebär detta att många flickor inte får tid att leka. I Afrika och Asien uppskattar man att flickor i åldern 10 till 14 år arbetar sju timmar eller mer om dagen i sina hem medan deras bröder tillåts ägna sig åt t ex läxor eller lek. Barnkonventionen artikel 31: Barnet har rätt till lek, vila och fritid. SÄMRE HÄLSA Kartläggningar visar att andelen undernärda flickor på många platser är större än andelen undernärda pojkar. När det är knappt om mat är det i första hand männen och pojkarna Foto: UNICEF/NYHQ2007-1230/Shehzad Noorani som får äta sig mätta. Det är också vanligare att pojkar vaccineras och får tillgång till sjukvård vilket gör att barnadödligheten bland flickor är högre. För de lite äldre flickorna från fattiga familjer finns stor risk att de hamnar i farliga okvalificerade arbeten och därigenom drar på sig skador och sjukdomar. Våldet mot flickor är utbrett i många länder. I Pakistan, t ex, accepterar många flickor våld i och på väg till skolan eftersom de är vana vid att utsättas för våld hemma. Barnkonventionen artikel 24: Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och till bästa möjliga hälsa. BRISTANDE SKOLGÅNG Fattiga familjer har ofta inte råd att skicka alla barnen till skolan. Bl a måste man i många länder betala både avgifter och skoluniformer. I det läget väljer många att satsa de pengar som finns på pojkarnas skolgång. Flickorna får istället arbeta i hemmet. Problemet visar sig t ex i statistiken över läskunnighet. I utvecklingsländerna saknar 14 procent av flickorna i åldern 15-24 år läs- och skrivkunnighet medan motsvarande siffra för pojkarna i samma ålder är 9 procent. En positiv utveckling är att andelen flickor som går i grundskolan ökat markant under senare år. Att flickor får gå klart skolan har inte bara en positiv effekt på deras egna liv, utan påverkar enligt entydiga studier hela samhället i positiv riktning. Ett extra utbildningsår ökar flickornas framtida inkomst med mellan 10 och 20 procent. Barnkonventionen artikel 28: Barnet har rätt att gå i skolan. ARBETE SOM HEMHJÄLP Många flickor skickas iväg för att arbeta i främmande familjer som hemhjälp. Denna grupp är väldigt utsatt eftersom ingen ser vad som försiggår innanför hemmets väggar. De utsätts ofta för olika typer av övergrepp, t ex misshandel och sexuellt utnyttjande. Globalt uppskattas över 100 miljoner människor de flesta flickor och unga kvinnor arbeta i främmande hem där de är helt skyddslösa. Enligt FN:s arbetsorganisation finns det fler flickor under 16 år i denna sektor än i någon annan typ av arbete. Barnkonventionen artikel 9: Barnet ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja. Barnkonventionen artikel 32: Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa.
Foto: UNICEF/NYHQ2009-0488/Olivier Asselin Foto: UNICEF/NYHQ2009-2316/Humaira Yasmin Sheba Jane, 16 år, från Sierra Leone blev tillsagd att lämna hemmet när hon blev gravid. Nu är hon i åttonde månaden och bor med sin mormor, som också hjälper barnets far. Ingen av de två ungdomarna går i skolan. 54 procent av flickorna i Sierra Leone gifter sig före 18 års ålder och graviditet är den tredje vanligaste orsaken till att elever lämnar grundskolan. Rina, 14 år, från Bangladesh togs ur skolan i sjätte klass för att gifta sig. Hennes man slog henne och lämnade sedan tillbaka henne till föräldrarna och krävde en större hemgift. Nu står hon utanför sina föräldrars hem i Jamalpur och vet inte vad som kommer att hända. BARNÄKTENSKAP Barnäktenskap är en sedvänja som är på tillbakagång över hela världen. Men det är fortfarande ett enormt problem i många länder. 28 000 flickor under 18 år gifts bort varje dag, en del inte äldre än i 10-årsåldern. 35 procent av de kvinnor i utvecklingsländerna som idag är 20-24 år gifte sig innan de fyllde 18 år. I Sydasien gifts hela 46 procent av flickorna bort för 18 års ålder medan siffran för västra och centrala Afrika är 43 procent. En del flickor tvingas gifta sig i mycket tidig ålder, innan de ens kommit i puberteten. Generellt sett gifter sig inte barn som fortfarande går i skolan. Att uppmuntra att flickor går i skolan är därför ett effektivt sätt att minska antalet barnäktenskap. Barnkonventionen, flera artiklar: Barnet har rätt till utbildning, fritid, god hälsa, yttrandefrihet och att skyddas mot våld och sexuella övergrepp. TIDIGA GRAVIDITETER Liksom barnäktenskapen minskar andelen tonårsgraviditeter i alla regioner i världen, förutom i Afrika söder om Sahara. Ändå står tonårsflickor för tio procent av alla förlossningar i världen. För flickor mellan 15 och 19 år är den vanligaste dödsorsaken relaterad till graviditet. Varje år föder 14 miljoner flickor mellan 15 och 19 år barn. 70 000 av dem dör av förlossningskomplikationer som ofta hänger samman med att deras kroppar inte är färdigutvecklade. Många andra tonårsflickor dör i samband med osäkra aborter. Barn som föds av tonårsflickor föds ofta för tidigt och är mycket små. Barnadödligheten för barn under ett år är 60 procent större när mamman är yngre än 18 år, jämfört med om mamman är över 19 år. Barnkonventionen, flera artiklar: Barnet har rätt till överlevnad, utbildning och god hälsa. HIV OCH AIDS Kvinnor smittas av biologiska skäl lättare av hiv-viruset än män. Flickor och unga kvinnor är allra mest utsatta eftersom de ofta utsätts för sexuellt våld och tvång och ofta inte har möjlighet att säga nej till sex eller kräva att kondom används. Unga kvinnor har också sämre kunskaper om hiv och aids än de unga männen. På många platser, bl a i Afrika, är det vanligt att tonårsflickor har en äldre s k sugar daddy som förser dem med pengar i utbyte mot sex, något som bidrar till hiv-spridningen. Inte sällan har manliga lärare liknande förhållanden med kvinnliga elever. Globalt sett är över 60 procent av alla ungdomar som lever med hiv flickor och unga kvinnor. I Afrika söder om Sahara är siffran nästan 70 procent. Barnkonventionen artikel 24: Barnet har rätt att åtnjuta bästa möjliga hälsa. BRISTANDE TILLGÅNG TILL VATTEN OCH SANITET Närmare hälften av jordens befolkning saknar riktiga toaletter och möjlighet att tvätta händerna i samband med toalettbesök. Det är en humanitär katastrof som orsakar miljontals människors död årligen. För flickor medför bristen på skoltoaletter särskilda problem eftersom det gör att många undviker att gå till skolan, särskilt i samband med mens, och att de hoppar av från skolan i förtid. När de är hemma tvingas de ofta ge sig ut nattetid i fälten eller skogarna, eller till offentliga toaletter, något som ofta är både stressande och farligt. Att förbättra tillgången på rent vatten genom att t ex bygga lokala brunnar innebär en avgörande förbättring för flickor och kvinnor eftersom det ofta är deras uppgift att hämta vatten. Lokala brunnar sparar många timmar i veckan som kan användas till skolarbete eller annan produktiv verksamhet. Barnkonventionen, flera artiklar: Barnet har rätt till utbildning, fritid och god hälsa. GATUBARN Flickor är generellt sett mer utsatta för våld och sexuella övergrepp än pojkar. Det innebär att flickor som lever på gatan är extremt utsatta. 30 miljoner flickor lever idag som gatubarn runt om i världen. I Etiopien uppger 95 procent av flickorna som bor på gatan att de utnyttjats sexuellt. Barnkonventionen artikel 34: Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.
BARN I KRIG OCH KATASTROFER I det kaos som uppstår i krig och katastrofer ökar alltid våldet mot flickor och kvinnor. I krig kidnappas många flickor och unga kvinnor av väpnade grupper och används som barnsoldater eller som sex- och hushållsslavar. I krigen i bl a Kongo och Sudan har väpnade styrkor satt i system att våldta flickor och kvinnor som ett sätt att knäcka samhällen psykiskt, skrämma människor till lydnad och förödmjuka fiender. De risker som flickor utsätts för i en väpnad konflikt gör att många föräldrar förbjuder sina döttrar att röra sig fritt i samhället eller att ens lämna hemmet, vilket visserligen innebär ökad trygghet, men samtidigt medför att de t ex inte kan gå i skolan. Efter naturkatastrofer, som jordbävningen i Haiti 2010, råder ofta kaos och familjer har splittrats. Detta utnyttjas av kriminella till att röva bort ensamma barn och ungdomar till trafficking. Flickor är särskilt utsatta. Barnkonventionen artikel 38: Barnet får inte användas av väpnade grupper. Barnkonventionen artikel 35: Bort förande, försäljning eller handel med barn ska förhindras. TRAFFICKING Den vanligaste formen av trafficking människohandel är sexuell exploatering. 79 procent av all trafficking handlar om sexuell exploatering och dess offer är nästan uteslutande flickor och kvinnor. De som lyckas fly och återvända till sin hemort möter ofta en tuff verklighet. På grund av skam och skvaller blir de ofta socialt utstötta, både av sin familj och av samhället i stort. Risken är därför stor att de hamnar i prostitution eller annan exploatering. En orsak till att barn utnyttjas beror på att de är lättare att kuva än vuxna. En del betraktar också barn, och särskilt flickor, som objekt utan några som helst rättigheter. De flesta sexköpare är också män vilket gör flickor mer utsatta. Barnkonventionen artikel 34: Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Barnkonventionen artikel 35: Bort förande, försäljning eller handel med barn ska förhindras. Det här kan DU göra! Listan över den diskriminering och det våld som särskilt drabbar flickor är förfärande. Samtidigt menar många experter att satsningar på flickors rättigheter inte bara hjälper de enskilda flickorna utan även är det mest effektiva sättet att generera utveckling och bekämpa fattigdom. Kom med i den nya fronten för flickors rättigheter! 1 2 3 Utbilda en flicka i Kongo om hennes rättigheter! I Kongo kränks människors rättigheter dagligen och flickor är särskilt utsatta. Den flicka som har kunskaper om mänskliga rättigheter och vet sitt eget värde har större möjlighet att göra anspråk på sina rättigheter. FN-förbundet arbetar med att öka barns och flickors kunskaper i frågor som mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati, och med att ge dem verktygen och självförtroendet som de behöver för att använda dessa kunskaper. Om du bidrar med 100 kr ser vi till att tre flickor i Kongo får ökade kunskaper om sina rättigheter. Ge din gåva på pg 90 00 79-5, ange flicka. Engagera andra! Många skulle reagera och vilja göra en skillnad ifall de kände till förhållandena för världens flickor och gavs möjligheter att agera. Du kan ge dem denna möjlighet genom att sprida informationen vidare, kanske med koppling till Internationella Kvinnodagen den 8 mars! Detta fyrsidiga faktablad kan beställas gratis i upp till tio exemplar mejla info@fn.se. Världshorisonts temanummer om flickor kan beställas från FNförbundets butik på nätet: www.fn.se/butik. Sprid tidningar och faktablad till kollegor, skolor, vänner och bekanta! Att skicka insändare till lokalpressen är ett effektivt och enkelt sätt att nå ut till många människor. Berätta kortfattat om hur flickor har det i världen och ge förslag på hur läsarna kan agera. Skicka texten till din lokala tidning! Bjud ett barn på skolmat! Gratis skolmat gör så att fler barn kommer till skolan och studieresultaten förbättras. Framförallt leder det till att antalet flickor i skolan ökar. En flicka som får utbildning föder färre barn och löper mindre risk att drabbas av fattigdom och sjukdomar. Utbildningen leder även till ökad självkänsla hos flickor och att samhällen på sikt blir mer jämställda och välmående. Bjuder du ett barn på skolmat förbättrar du situationen för en hel familj och i förlängningen för ett helt samhälle! Att ge en skolmåltid till ett barn som lever i fattigdom kostar bara två kronor. För 100 kr ser vi till så att ett barn får skolmat i två månader och 250 kr räcker för en hel termin. Ge din gåva på pg 90 00 79-5, ange skolmat. FN-fakta nr 1/11: Flickors rättigheter Text: AnnaLena Andrews. Faktakällor: Unicef, UNFPA och Plan. Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock). E-post: info@fn.se Telefon: 08 462 25 40 Webb: www.fn.se
Flickors rättigheter Forts. från sid. 12 familjen och släkten är innan vi uttalar oss om vad hon bör göra. Det krävs mycket insikt och fingertoppskänsla. Mycket står ju också på spel eftersom flickor som hamnar på kant med familjen riskerar att bli utstötta. MÅSTE FÖRÄNDRAS Rosita och Angelica menar att de romska sedvänjor som är skadliga för flickorna måste förändras, särskilt de tidiga äktenskapen. Romska flickor måste få en chans att hitta sin identitet, att utbilda sig och blir fria och starka människor. Som det är nu är utbildningsnivån bland flickor och kvinnor låg, vilket gör att man varken känner till sina rättigheter eller har självförtroende nog att hävda dem. Genom alla tider har romer inte fått sina rättigheter respekterade. Därför ska vi som folkgrupp inte själva hindra våra egna flickor från att utöva sina rättigheter, säger Angelica. Samtidigt måste vi kunna bejaka våra rättigheter utan att tappa bort vår kultur. På tjejjouren informerar vi flickorna om deras rättigheter och uppmuntrar dem att satsa på skolan. Även om familjen först ogillar det så blir de mycket stolta till slut om deras dotter tar studenten och får ett bra jobb! Kunskapen om romsk kultur är mycket dålig hos många företrädare för t ex Vi uppmuntrar flickorna att satsa på skolan. Utbildning höjer ens status, särskilt om man är kvinna. Angelica skola och socialtjänst, fortsätter Angelica, och osäkerheten är stor om hur man bör agera när en romsk flicka slutar komma till skolan. Men mänskliga rättigheter ska gälla alla. Samhället måste stå upp för flickors rätt att gå i skolan! Vi har också sett exempel på att flickor som blivit utstötta fått komma tillbaka till gemenskapen om de lyckats bra i samhället. Då har de visat att den väg de valde inte ledde till katastrof, som familjen befarade. Text och foto: AnnaLena Andrews FN-förbundet startar kampanj för flickor Svenska FN-förbundet kommer under våren 2011 att starta en kampanj till förmån för flickors rättigheter. Det gör att förbundet därmed kommer att ha långsiktiga insamlingskampanjer för var och en av FN:s tre pelare. På området fred och säkerhet har man kampanjen Röj-en-mina, på området utveckling och fattigdomsbekämpning kampanjen Skolmat blir kunskap och på området mänskliga rättigheter den nya flicka-kampanjen, som ännu inte fått sitt namn. Inom ramen för flicka-kampanjen UN Women, FN:s nya kvinnoenhet, inledde sitt arbete i januari. Fortfarande återstår dock utformningen av många detaljer som rör verksamheten. Klart är att fokus till stor del kommer att ligga på tre områden, nämligen att främja kvinnors ekonomiska möjligheter, att arbeta för kvinnors deltagande i samhället samt att bekämpa våld mot kvinnor. Under beskrivningen av UN Women på dess hemsida nämns flickor specifikt på två olika ställen. Världshorisont har pratat med Gretchen Luchsinger som är talesperson för UN Women för att närmare ta reda på hur man kommer att relatera till flickor och unga kvinnor. LÄGER PÅ HAITI Luchsinger berättar att arbete som riktar sig till flickor redan pågår inom den del av UN Women som arbetar med våld mot kvinnor. Till exempel stödjer man ett läger på Haiti till skydd för unga kvinnor och flickor som har överlevt våld av något slag. UN Women har också en särskild plattform på nätet Say no to violence against women! som till viss del kommer att fokusera specifikt på unga under kommer två insamlingar att bedrivas. Den ena ska fokusera på situationen i Kongo och pengarna kommer att gå till den verksamhet som Kongos FNförbund bedriver till förmån för flickors rättigheter. Den andra genomförs i samarbete med FN:s befolkningsfond UNFPA och de insamlade medlen ska gå till UNFPA:s arbete med bl a flickor. UN Women också för flickor Den första januari i år fick FN en ny kvinnoenhet UN Women. Men i vilken mån kommer den nya enheten att intressera sig för flickor under 18 år? Läs mer om Kongos FN-förbund på sidan 7 och om UNFPA på sid 8-9. Senaste nytt om den nya kampanjen finns på www.fn.se. det kommande året. Plattformen involverar unga kvinnor och uppmuntrar dem att dela med sig av vad de gör inom sina samhällen och hemländer för att bekämpa våld mot sin egen grupp. Men, förklarar Luschinger, UN Womens arbete baseras på behovet i individuella länder. Det innebär att insatser som rör flickor och unga kvinnor kan komma att få stort utrymme i ett land och mindre i ett annat. Dessutom, fortsätter hon, är det framför allt Unicef som även fortsättningsvis kommer att vara den huvudsakliga enheten för barns rättigheter. Man kan dock tänka sig en situation där vi samarbetar med Unicef och något av deras projekt genom att hjälpa dem med vår genusexpertis och på så sätt ser till att mer fokus läggs på flickor, säger Gretchen Luschinger. Samtliga projekt under UN Women kommer att definieras tydligare under de närmaste månaderna. I juni ska en strategisk plan presenteras som förhoppningsvis kommer att räta ut en del frågetecken. Hannah Bergqvist, frilansjournalist Världshorisont 1/11 17
Flickors rättigheter Samreen vill vara med och bestämma Indiska Samreen är 13 år gammal och drömmer om att bli journalist. Men i den statliga skolan, där hon delar en lärare med 90 andra flickor, är chanserna till god utbildning små. Föräldrarna står i valet mellan giftermål och utbildning. På ett sätt är Samreen Khan lyckligt lottad. Hon har fyra systrar i ett land där flickfoster dödas på grund av sitt kön, en lösning hennes föräldrar inte skulle drömma om. Men det kan inte hjälpas; de oroar sig för framtiden. Ska vi ge våra barn en utbildning, eller ska vi spara till deras hemgifter?, undrar Samreens mamma Shaheen. På allvar. Det kostar åtminstone motsvarande 60 000 kronor att få en flicka bortgift, berättar hon, och giftermål jämställs med en tryggad framtid här. MUSLIMER EN MINORITET Familjen Khan är muslimer, en minoritets grupp i Indien, och mamma Shaheen får ibland utstå glåpord från grannarna. Men det är inget som letat sig in i Samreens värld. Hon sover på en madrass i den lilla enrummaren ihop med sina tre yngre systrar. Minstingen delar säng med mamma. Pappa har en separat bädd i köket, som ligger i fil. Den rosakaklade enrummaren har en liten TV i ett hörn och på hyllan med blå plastduk står porslinskoppar vackert staplade. Pappa Meraj köpte huset för ett par år sedan, och på övervåningen bor svägerskan och de tre kusinerna. De lever som en enda stor familj, vilket är brukligt här i Indien. Shaheens pappa reparerar bilar, elva timmar om dagen, sju dagar i veckan. Mamma är hemmafru men extraknäcker genom att brodera. Familjens inkomst ligger på runt 2 000-2 500 kr i månaden, de räknas till lägre medelklass. Samreen lämnar hemmet klockan sju om morgnarna och går till skolan en kilometer bort. Hon går i sjuan och tycker allra bäst om engelskalektionerna. Hon drömmer om att bli TV-reporter. Men undervisningen lämnar mycket att önska. Med 90 elever per lärare finns inte något större utrymme för interaktion. Och trots engelskaintresset så behöver vi tolk. Hemma talar de hindi och god undervisning kostar. GICK I PRIVATSKOLA Fram till fjärde klass gick Samreen i en privatskola med bara 30-40 klasskamrater. Där läste flickor och pojkar ihop. Att gå i privatskola nu skulle kosta alldeles för mycket, runt 9 000 kronor per barn i engångsavgift. Idag går hon i en statlig flickskola och träffar nästan aldrig pojkar, vilket hon är glad för. Jag gillar inte att prata med dem, säger hon med en grimas. Mamma Shaheen tycker det är bra att hon slipper, det passar sig ändå inte för muslimska flickor. Klockan tio är det kvartsrast och då vankas mellanmål. I Indien bjuds barnen på husmanskost som linser och ris eller potatiscurry. Undervisningen är också gratis, till åttonde klass, sex dagar i veckan. Det finns en badmintonplan i skolan och ibland stannar Samreen kvar och spelar lite. Men oftast går hon hem vid 12.30, då lektionerna är slut. Hon och de två äldsta systrarna hjälper till att brodera i två-tre timmar efter lunch. Det är ett jobb som inte ger mer än 50 rupier åtta kronor dagligen, även om mamma tillbringar sju till åtta timmar med nål och tråd. Men det är rätt mysigt att sitta och prata medan händerna syr, liksom av sig själva. Samreen hinner spela lite tevespel också och titta på tecknat eller någon serie. Sedan är det dags för läxor. Hon lyssnar varken på musik eller ser på film, men skulle gärna ha dansat om det funnits pengar. LÄSER KORANEN Vid tolv års ålder började Samreen lära sig om islam av en kvinna i kvarteret. Ett 15-tal flickor går dit en till två timmar om dagen, för att läsa koranen. Hon drömmer om att åka på pilgrimsresa med familjen till Mecka. Trots att allesammans är muslimer är bara pappa välkommen till moskén. Istället ber familjen ihop hemma, på fredagar. Pappa Meraj är liberal, så ingen av dem bär slöja, förutom när de hälsar på hos farföräldrarna i Kanpur, Uttar Pradesh, en nattlig tågresa bort. Det är enda stället som Samreen har besökt i Indien, förutom Delhi. Trots att centrala Delhi ligger bara några tunnelbanestationer bort så åker familjen inte in mer än ett par gånger om året. Samreen drömmer om att se Kashmir. Och USA. Hon vill aldrig gifta sig. Jag hatar att mannen ska bestämma allt, säger hon. Text & Foto: Hannah Sistek, frilansjournalist 18 Världshorisont 1/11
Flickors rättigheter Hallå där! Rose-Marie Asker, ordförande i Sunne FN-förening. Vad gjorde du i Haiti nyligen? Jag var där för att undersöka situationen för landets kvinnor och flickor tio månader efter jordbävningskatastrofen. Resan var en uppföljning av ett besök 2003 som arrangerades av Fonden för mänskliga rättigheter ( MR-fonden ) där jag jobbade på den tiden. Då var vi en delegation på fyra personer som reste. En av dem var Joy Ezeilo som sedan 2008 är FN:s särskilda rapportör för människohandel. Vilka var med den här gången? Vi var en delegation på tre svenskar: jag själv, Anita Klum (tidigare generalsekreterare för Svenska Amnesty och även för MR-fonden, nu representant för Unifem) samt MR-juristen Anna Wigenmark. Joy kunde tyvärr inte delta eftersom hon skulle presentera sin årliga rapport i generalförsamlingen den veckan. Vilken organisation stod bakom resan? Vi var inbjudna av det nationella nätverket för mänskliga rättigheter i Haiti, RNDDH. Vi reste alla i vår personliga kapacitet men resan betalades av Olof Palmes Minnesfond. Hur ser situationen för kvinnor och flickor ut på Haiti? Kvinnor är alltid de fattigaste av de fattiga, och Haiti är det fattigaste landet i Latinamerika. Utbildningsnivån är låg, arbetslösheten hög och våld mot flickor och kvinnor är extremt vanligt. I kaoset efter jordbävningen blev kvinnor och flickor ännu mer utsatta. Bl a gjorde bristen på skydd i form av riktiga bostäder att våldtäkterna blev fler och att risken att utsättas för människohandel ökade, särskilt som många förlorat eller separerats från sina familjer. Vidare finns det inga jobb och därför ingen möjlighet att försörja sig. Det gör att många flickor och unga kvinnor säljer sex i utbyte mot mat, vilket i sin tur bl a leder till att det blir många tonårsgraviditeter. Det är allmänt känt i Haiti att även FN-soldater från FN-missionen MINUS- TAH utnyttjar unga flickor på det sättet. Vad har resultatet av ert besök blivit? Vi hade ett seminarium i Stockholm i november då vi redovisade vad vi kommit fram till samt ett mindre seminarium vid MR-dagarna i Örebro. I Sunne arrangerade FN-föreningen och kyrkan ett möte. Vi jobbar också med en rapport som kommer att offentliggöras under våren. FN:s särskilda rapportör för människohandel Joy Ezeilo är involverad i det här projektet, hur kommer det sig? Vi fick kontakt med varandra för ett antal år sedan då jag var handläggare på MR-fonden för bl a Haiti och Nigeria, som hon kommer ifrån. MR-fonden gav under många år stöd åt hennes organisation som arbetade med att utbilda människor i Nigeria i mänskliga rättigheter. Faktiskt är både hon och jag hedersbyhövdingar i samma by i Nigeria! Kungen i byn hade varit på en av kurserna om mänskliga rättigheter och blev så entusias tisk att han tyckte att både Joy och jag skulle hedras på detta sätt. Rose-Marie Asker är ordförande i Sunne FN-förening och har även länge jobbat ideellt som landsamordnare inom svenska Amnesty. Hon var anställd på Fonden för mänskliga rättigheter 1998-2004 och var då bl a handläggare för Latinamerika (inklusive Haiti) och Nigeria. Rapporten om kvinnors och flickors situation i Haiti finns på www.palmefonden.se från 15 mars. 70 procent av världens kvinnor utsätts för våld Våld mot flickor och kvinnor är ett problem av enorma proportioner. Den statistik som finns tillgänglig tyder på att upp till 70 procent av världens kvinnor utsätts för fysiskt eller sexuellt våld av män någon gång under sin livstid. I de flesta fall är angriparen kvinnans make, partner eller någon hon känner, skriver FN:s nya kvinnoenhet UN Women på kampanjsajten Say NO UNiTE to End Violence against Women. För kvinnor i åldern 15 till 44 år orsakar våld fler dödsfall och permanenta skador än cancer, malaria, trafikolyckor och krig sammantaget. Våldet mot kvinnor är kanske det mest svårbekämpade brottet mot mänskliga rättigheter som vi känner till. Det ödelägger liv, slår sönder samhällen och förhindrar utveckling. Det tar sig många former och äger rum på många platser: misshandel i hemmet, sexuella övergrepp mot flickor i skolor, sexuella trakasserier på arbetsplatser samt våldtäkter av makar eller främlingar, i flyktingläger eller som en strategi i krig, fortsätter UN Women. Följande exempel lyfts fram: I Sao Paolo, Brasilien, attackeras en kvinna var 15:e sekund. I Sydafrika dödas en kvinna var sjätte timme av sin partner. I Indien dödades 22 kvinnor om dagen 2007 p g a konflikter om hemgift. 150 miljoner flickor under 18 år ut sattes för någon form av sexuellt våld enbart under 2002. 37 procent av de tonårsflickor i Ecuador som anmält att de utsatts för sexuellt våld i skolan angav att för övaren var deras lärare. Var fjärde gravid kvinna utsätts för fysiskt eller sexuellt våld, vilket bl a kan leda till missfall eller till att barnet dör. Kvinnor i Darfur, Sudan, marscherar i protest mot könsbaserat våld på Internationella dagen mot våld mot kvinnor den 25 november 2010. Foto: FN/Albert Gonzalez Farran Världshorisont 1/11 19
Foto: FN-förbundet/Marcus Oliveras Björn Almér från Barista Fair Trade Coffee på besök hos skolbarnen i Muka Dhera, Etiopien, som tack vara Baristas samarbete med FN-förbundet får gratis skolmat. Ömsesidig nytta när FN-förbundet samarbetar med företag Allt fler företag har fått ett ökat samhällsengagemang. FN-förbundet är en populär samarbetspartner för dem som vill arbeta för de mänskliga rättigheterna och samtidigt stärka sin etiska profil. Svenska FN-förbundets företagssamarbeten började ta fart för åtta år sedan, men den riktiga skjutsen kom när FN-fonden startades 2006. Tanken med fonden är att företag ska stödja och vägleda FN-förbundet. Flera av företagen som sitter i styrelsen medverkar också i våra kampanjer, säger Jonas Nyström, kampanjansvarig på FNförbundet. Idag är omkring 50 företag involverade i FN-förbundets verksamhet och med ett tiotal av dem pågår ett nära samarbete. Ett av dem är cafékedjan Barista Fair Trade Coffee. När dess VD Björn Almér var med och startade Barista var grundidén att arbeta för de mänskliga rättigheterna. Jag själv som privatperson kan inte ge mycket av min lön, men ett företag kan ge desto mer, säger han. Barista stödjer FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap. Bl a sponsrar man en egen skolklass i Etiopien och varje gång kunderna använder de s k stammiskorten skänker Barista pengar till kampanjen. Arbetet har gett resultat. Varje dag får över 500 skolbarn i Etiopien ett mål mat tack vare Barista. Stammis i skolan Skolmaten i sig är inte det viktigaste, utan att maten gör det möjligt för fler barn att gå i skolan. 91 procent av barnen i Muka Dhera går i skolan mot tio procent i grannprovinsen. Blir man stamgäst hos oss kan ett barn i Etiopien bli stammis i skolan! säger Björn Almér. Måltidsföretaget Servera letade förra vintern efter ett CSR-projekt med anknytning till mat. (CSR står för Corporate Social Responsibility; företagens sociala ansvar.) Även Servera fastnade för Skolmat blir kunskap. Responsen från deras kunder har varit positiv. När vi presenterar vårt samarbete med Skolmat blir kunskap blir många intresserade av att själva skänka pengar eller att bidra på annat sätt. Samtidigt får de en positiv bild av Servera som företag, säger dess marknadschef Christina Gezelius. Enligt henne innebär samarbetet att företagets varumärke stärks och att det får en långsiktigt ökad försäljning. Men att det blev just Skolmat blir kunskap handlar om att det är ett område som Servera brinner för. Kampanjen har en stark anknytning till livsmedel. Därför är det lätt att använda den i kommunikationen om varför det är viktigt att jobba med uppförandekod och krav på underleverantörer. SKA GYNNA BÅDA FN-förbundet tycker att det är viktigt att både förbundet och företagen får ut något av samarbetet. Dels handlar det om att rent allmänt öka stödet för FN:s humanitära arbete i fält och dels vill vi bidra med finansiering till denna viktiga verksamhet. Företagen har en ambition att stärka sin etiska profil och samtidigt medverka till något bra, säger Jonas Nyström. För att ett samarbete ska kunna inledas 20 Världshorisont 1/11