OM MARKNADSFÖRING AV ANSIKTSKRÄMER

OM MARKNADSFÖRING AV ANSIKTSKRÄMER Juli 2006 Konsumentföreningen Stockholm

Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har under hösten 2005 och våren 2006 granskat marknadsföringen av ansiktskrämer, främst så kallade antirynkprodukter. 2005 omsatte den europeiska kosmetikindustrin 65 miljarder euro. Hudvårdsprodukter, dit antirynkprodukter räknas är bland de största produktgrupperna. Mellan 1997 och 2004 har omsättningen av hudvårdsprodukter i Sverige ökat med nära 75 % - från 1208 miljoner kronor till 2104 miljoner kronor. Kosmetiska och hygieniska produkter regleras genom Kosmetikdirektivet. Marknadsföringen av antirynkkrämer regleras i Marknadsföringslagen och Läkemedelsverkets föreskrift LVFS 2004:12. Det företag som är ansvarig för en produkt måste kunna presentera bevis för den effekt som de uppger att produkten har. En produktdossier ska finnas tillgänglig för myndigheter där effektstudier och annat ska redovisas. Effektstudier görs genom in vitrostudier på hud eller cellkulturer, genom studier på människa och/eller genom olika mätinstrument. Colipa, den europeiska branschorganisationen för kosmetik och hygien, har tagit fram riktlinjer som bland annat tar upp vad företag ska tänka på när det gäller reklam och marknadsföring av kosmetiska och hygieniska produkter. KfS har granskat 58 annonser, varav 35 är för antirynk/anti-age-produkter. En majoritet av annonserna för antirynkprodukter hade någon form av påstående om produktens effekt. Knappt hälften av dem hade ytterligare information, till exempel vilken slags studie som genomförts. När det gäller ansiktskrämer och hudvårdserier var det betydligt färre som hänvisade till studier eller som gav mer information. Informationen är i stort sett alltid mycket kortfattad och det finns små möjligheter för konsumenter att få djupare information. Hänvisningarna till studier varierar från minimal information, som Dermatologiskt testad, Testad av oberoende kosmetikalaboratorier eller In vitro till något mer utförlig information, Testad på 38 kvinnor i 12 veckor. Bäst uppnådda resultat på 25 % av testgruppen. Generellt är det svårt att få mer information om hur studien är gjord. I reklam och marknadsföring används ofta uttryck av vetenskaplig eller teknisk karaktär. Exempel är Multi-funktionell bio-protector (Lumene), 25000 mikro-lyft (Lancôme), V itanutri8-systemet (Lancôme), Kollagenbiokapslar expanderar (L Oréal), Future Perfect cellvektor-teknologin (Estée Lauder), Natural Musculifter (Kanebo), Expert-systemet Microdermabrasion (Roc). Information som inte säger gemene man någonting. När det gäller antirynkprodukter, så är det inte uppenbart vilka rynkor det är som försvinner om man använder dem. Som oinvigd i hur huden fungerar man kan mycket väl få intryck att alla slags rynkor kan påverkas. Det är följande exempel på: Serum för ökad kollagenproduktion som reducerar rynkor (Lancôme) Nästan som nylyft och tydligt föryngrad (Yves Rocher) Kan förhindra hudens åldrande (Priori) Bli år yngre. 7 x snabbare (Estée Lauder) Dior Innovation Center har identifierat 20 orsaker till hudens åldrande. Capture Totale bekämpar dem alla (Dior) 2

Slutsats Det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att utifrån kosmetikbranschens marknadsföring av antirynkkrämer bedöma relevansen i det som påstås om produktens effekt. Det är också svårt för en vanlig konsument att få fördjupad information om de studier som ligger till grund för ett påstående. Endast den myndighet som ansvaret för tillsynen av kosmetik- och hygienprodukter i respektive land har rätt att granska en produktinformationsmapp. Det är mycket svårt att som konsument göra ett medvetet val och kunna jämföra en produkts effekt med en annan med utgångspunkt från marknadsföringen. Det är inte bara svårt att skilja en antirynkprodukt från en annan, utan det är också svårt att förstå skillnaden hur en ansiktskräm som sätter igång en förnyelseprocess på flera nivåer eller som neutraliserar följderna av UVA/UVB-strålning skiljer sig från en antirynkprodukt. Krav Konsumentföreningen Stockholm vill att: För att få använda påståenden om en kosmetikas effekt i marknadsföringen ska produkten ha testats dubbelblint mot en placebo eller en standardiserad krämbas. Standardiserade vetenskapliga metoder ska användas. Produktens effekt in vitro ska inte kunna åberopas i marknadsföringen. Testpersonerna ska vara relevanta för målgruppen och för det som påstås i reklamen. Det bör finnas ett oberoende system för utvärdering av produkternas effekt, antingen ett certifieringssystem eller standarder för till exempel antirynkeffekt hos antirynkprodukter. Termerna som används skulle kunna harmoniseras. För att visa att påståendena i marknadsföringen har genomgått en oberoende vetenskaplig granskning kan en särskild logotyp finnas på produkten. Biverkningar och eventuella restriktioner för hur produkten ska användas ska stå klart och tydligt på förpackningen. Konsumenten ska kunna få ta del av den dokumentation som ligger till grund för påståendena i marknadsföringen. Om reklamen inte refererar till publicerade rapporter utan till interna studier så ska dessa kunna lämnas ut vid begäran. Läkemedelsverket ska avsätta erforderliga resurser för att kontinuerligt granska reklam och marknadsföring av kosmetik så att den stämmer överens med gällande regler. Internationella Handelskammaren (ICC) ska ta fram regler för reklam och marknadsföring av kosmetika. För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor, tel 08-714 39 71, 070-341 55 30 Ulrika Lamberth, informatör, tel 08-714 39 72, 070-341 55 31 Webbplats: www.konsumentforeningenstockholm.se Konsumentföreningen Stockholm har 570 000 medlemmar. Föreningen arbetar med att stärka konsumenternas ställning i samhället och är delägare i Kooperativa Förbundet. 3

Innehållsförteckning Bakgrund 5 Syfte 5 Kartläggningens omfattning 5 Avgränsningar 6 Marknadsutveckling 6 Lagar och regler för kosmetiska produkter 6 Marknadsföring med medicinska påståenden inte tillåtet 7 Effektbevisning 8 Branschens riktlinjer 8 Kosmetika + läkemedel = kosmeceutika 9 Kan hudens åldrande förhindras? 10 Vad innehåller krämerna? 11 Hur testas krämernas effekt? 11 Hur redovisas testerna? 13 Vad kan konsumenterna få reda på? 13 Har krämerna någon effekt? 14 Har priset någon betydelse? 15 Resultat och avslutande diskussion 15 Information som förvillar 16 Omöjligt med en djupare effekt? 16 Svårt att avgöra krämens effekt 17 Inför standarder 17 Konsumentföreningen Stockholms krav 18 Bilaga 1: Sammanställning annonsstatistik 19 Bilaga 2: Exempel på annonser 20 Övrigt material: Marknadsföring av skönhetskrämer 79 exempel 4

Bakgrund Marknadsföringen av kosmetiska produkter som hudkrämer är omfattande. Konsumenterna möter den framförallt genom veckotidningsannonser, där krämerna marknadsförs med hjälp av vetenskapliga uttryck, referat till kliniska studier och genom att olika ingredienser och deras effekter framhålls. Konsumentföreningen Stockholm har under många år arbetat med att granska marknadsföring. Konsumenterna ska få den information som de behöver inför ett köp, och vilseledande marknadsföring ska motverkas. I år har vi valt att granska marknadsföringen av så kallade antirynkprodukter. Vi har tittat på vilken lagstiftning och andra regler som gäller för marknadsföringen av denna typ av krämer och jämfört med verklighetens annonser och annat marknadsföringsmaterial. Är det möjligt för en vanlig konsument att bedöma om påståenden i annonserna stämmer och hur ska man veta vilken kräm som är bäst den som kostar 100 kronor eller den som kostar 1000 kronor? Syfte Att undersöka marknadsföringen av ansiktskrämer, främst antirynkprodukter, och se om den stämmer överens med de lagar och regler som gäller. Att undersöka om konsumenterna får den information som behövs för att kunna göra ett medvetet val. Kartläggningens omfattning Vi har under hösten 2005 och våren 2006 granskat: 35 annonser för olika slags antiage/antirynkprodukter 1 annons för ett kosttillskott 16 annonser för olika slags ansiktskrämer 4 annonser med produkter riktade till män 2 annonser för cellulitkrämer i ett slumpvis urval av tidningar; Amelia, Tara, Damernas värld, M Magasin, Elle, Femina, Café, Slitz och King. Vi har också granskat: Yves Rochers produktkatalog 13 produktinformationsblad från Olay, Jabu she, Roc, Kanebo, Dior, Vichy, Phytomer, Lancôme, Clarins, Estée Lauder, Elizabeth Arden och Dr Hauschka. Informationen på 7 produktförpackningar Vi har jämfört påståenden i annonser, i produktkatalogen, produktinformationsblad och på förpackningar med regelverket för marknadsföring av denna typ av produkter. Olika produkter riktar sig till olika målgrupper. Vi har tittat på produkter som enbart säljs på salonger, produkter som säljs på apotek, produkter som riktar sig till konsumenter i allmänhet (har ett lägre pris) och lyxigare produkter (har ett betydligt högre pris). Vi har också tagit del av en jämförande undersökning av en vanlig hudkräm och en dyrare kräm när det gäller deras effekt på huden. 5

Avgränsningar Kartläggningen gäller framförallt marknadsföring av antirynkprodukter, men även annonser för andra slags ansiktskrämer har granskats. Vi har också tittat på ett fåtal annonser för krämer som ska förhindra celluliter. Krämer klassade som läkemedel omfattas inte av denna undersökning. Marknadsutveckling Försäljningen av kosmetika och olika slags skönhetskrämer ökar. Mellan 1997 och 2004 har omsättningen av enbart hudvårdsprodukter i Sverige ökat med 75 % - från 1208 miljoner kronor till 2104 miljoner kronor 1. 2005 omsatte den europeiska kosmetikindustrin 65 miljarder Euro. Hudvårdsprodukter, dit antirynkprodukter räknas är bland de största produktgrupperna vid sidan av hårvård och hygienprodukter 2. Ökningen hänger samman med det stora intresse för vårt utseende som finns idag, bland såväl kvinnor som män. Från att tidigare varit ett kvinnligt område, har försäljningen av hudvårdsprodukter riktad till män ökat. Bland annat visar L Oréals senaste årsrapport att hudvårdprodukter för män är den snabbast växande varukategorin för företaget en ökning med 11 procent 3. Att det ligger mycket forskning bakom många av företagens produkter råder ingen tvekan om. L Oreal som är världsledande i kosmetik- och hygienbranschen har nästan 3000 anställda som arbetar med forskning och utveckling. Under 2005 investerade de 496 miljoner euro i forskning och utveckling 4. Lagar och regler för kosmetiska och hygieniska produkter Kosmetiska och hygieniska produkter regleras genom Kosmetikdirektivet (76/768/ EEG). I Sverige införs kosmetikdirektivet genom Förordningen om kosmetiska och hygieniska produkter (SFS 1993:128) och Läkemedelsverkets föreskrifter. Kosmetikadirektivet innehåller krav på produktens sammansättning, märkning och förpackning. Producenterna måste kunna visa upp detaljerad information gällande produktsäkerhet och information om biverkningar kan fås vid anmodan. Kosmetiska och hygieniska produkter är ämnen eller beredningar som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre delar eller på tänder och slemhinnor i munhålan i uteslutande eller huvudsakligt syfte att rengöra eller parfymera dem, förändra deras utseende, korrigera kroppslukt, skydda dem eller bibehålla dem i gott skick. 5 1 Statistik från Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet (KTF), www.ktf.se. 2 Pressmeddelande från Colipa 2 juni 2006. 3 Artikel Försäljning av hudvårdsprodukter för män ökar fortfarande, Supermarket.se, 2006-06-09. 4 www.loreal.com. 5 SFS 1993:1283, l Utdrag ur förordning om kosmetiska och hygieniska produkter. Exempel på produkter är hudkrämer, makeup och munvårdsprodukter. 6

I Sverige är Läkemedelsverket central tillsynsmyndighet för kosmetiska och hygieniska produkter. Alla företag som tillverkar, importerar eller saluför kosmetiska eller hygieniska produkter omfattas av särskilda bestämmelser. Tillverkaren eller importören ansvarar själv för att gällande bestämmelser efterföljs. Läkemedelsverket ska genom marknadskontroll följa upp att reglerna efterföljs. Alla företag som säljer hygien- och kosmetikprodukter ska anmäla sig till Läkemedelsverkets företags- och produktregister och betala en årlig avgift. Det finns en omfattande lagstiftning kring hygien- och kosmetikprodukter i Sverige; miljöbalken, Läkemedelsverkets föreskrifter, lagen om brandfarliga och explosiva varor, arbetsmiljölagen, marknadsföringslagen samt produktsäkerhetslagen 6. Framförallt två av dessa regelverk är aktuella när det gäller marknadsföringen av anti-rynkkrämer; Marknadsföringslagen och Läkemedelsverkets föreskrift LVFS 2004:12. Marknadsföringslagen säger att näringsidkaren ska lämna sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt. Marknadsföringen får inte vara vilseledande. Det som utlovas ska vara sant. Vidare säger Paragraf 15 i Läkemedelsverkets föreskrift 2004:12 att Behållaren, ytterförpackningen eller annan varupresentation får inte vara försedd med information som kan tillägna produkten egenskaper som den inte har. Eller, med andra ord en skönhetskräm måste ha den effekt informationen på förpackningen och marknadsföringen säger att den har. Ansvarig för att informationen utformas på rätt sätt är den som säljer och marknadsför produkten. Marknadsföring med medicinska påståenden inte tillåtet Kosmetiska och hygieniska produkter får inte marknadsföras med påståenden om medicinska effekter. Marknadsföring som direkt eller indirekt anger att en produkt kan användas till att förebygga, bota eller lindra sjukdom kan göra att produkten måste klassas som ett läkemedel. Eftersom produkterna inte är godkända som läkemedel, kan sådan marknadsföring innebära ett brott mot läkemedelslagen. Ett läkemedel är en vara som är avsedd att förebygga, bota eller lindra sjukdom, eller användas i likartat syfte. Avsikten med varan är alltså en central del av klassificeringen. En produkt kan också klassas som ett läkemedel om den innehåller en läkemedelssubstans eller annan ingrediens som ger produkten ett underförstått medicinskt syfte. I vissa fall kan en ingrediens ha ett kosmetiskt syfte i låg halt, men syftet blir medicinskt om halten är högre 7. I november 2005 kom EU-kommissionen med ett vägledande dokument när det gäller gränsdragningen mellan läkemedel och kosmetika 8, i vilket gränsen mellan kosmetika och läkemedel skärps. Där framgår att produkter klassas som läkemedel om de har farmakologiska, metaboliska eller immunologiska effekter på kroppen ( every product that restores, corrects or modifies physological functions by exerting a pharmacological, immunological or metabolic action ). De vägledande dokumenten används som rättesnöre av EU:s medlemsstater. 6 Informationsblad från Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet (KTF). 7 Läkemedelsverkets hemsida, www.lakemedelsverket.se. 8 Guidance Document on the Demarcation between the Cosmetic Products Directive 76/768 and the Medicinal Products Directive 2001/83. 7

Läkemedelsverket ger på sin webbplats exempel på påståenden som får och inte får användas vid marknadsföring av kosmetiska och hygieniska produkter. Exempelvis får man inte säga att en kosmetik- eller hygienprodukt kan motverka, bota eller lindra hudproblem, såsom klåda, eksem, utslag eller allergiska reaktioner, eftersom det är att betrakta som medicinska påståenden. Däremot är det tillåtet att säga till exempel en kräm kan vara mjukgörande vid torr hy, det är inte ett medicinskt påstående. Effektbevisning I såväl Kosmetikdirektivet, artikel 7a, som i Läkemedelsverkets författningssamling, 23 9, står att det företag som är ansvarig för en produkt måste kunna presentera bevis för den effekt som de uppger att produkten har. Det innebär att det är ett krav att studier görs för att bevisa de effekter som en produkt sägs ha i marknadsföringen. För varje produkt som tillverkas eller släpps på marknaden inom EU ska det också finnas en produktinformationsmapp som myndigheterna har rätt att granska. Det land/stad som är understruket på förpackningen anger var mappen finns. Branschens riktlinjer Utöver att Läkemedelsverket övervakar att branschen följer gällande lagstiftning, så gör även den svenska branschorganisationen Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet (KTF) det i viss mån. Dels genom att det är ett krav att medlemmar följer gällande lagar och regler, dels genom att KTF håller ett öga på företagens marknadsföring. De har också en vägledning för marknadsföringspåståenden om kosmetiska och hygieniska produkter. Vägledningen håller på att ses över i syfte att skärpa skrivningarna. Utöver detta så har Colipa, den europeiska branschorganisationen för kosmetik och hygien, riktlinjer för vad kosmetiktillverkare bör tänka på för att marknadsföring och reklam ska möta kraven i Kosmetikadirektivet och inte vara vilseledande. De är dock inte bindande och det finns inte någon nämnd eller dylikt som granskar att riktlinjerna följs. Colipas riktlinjer säger bland annat att man vid utformande av produktpåståenden ska väga in en eller flera av nedanstående villkor. Produkten ska leva upp till rimliga förväntningar som påståendena om produktens fördelar skapat hos konsumenten. När påståenden formuleras är det viktigt att väga in det helhetsintryck som produktpresentationer och reklam ger konsumenten. Abstrakta, retoriskt överdrivna påståenden behöver vanligtvis inte bevisas, men ska vägas in när man uppskattar vilken effekt ett påstående kan få. Påståenden om en kosmetisk produkt ska stödjas av information på den färdiga produkten och/eller dess ingredienser och/eller kombination av ingredienser. Påståenden ska stödjas av sunda, relevanta och tydliga bevis. Sådana bevis kan baseras på generellt accepterade fakta, experimentella studier (biokemiska metoder, olika slags utvärderingar, till exempel sensoriska samt studier där man inte använder sig av människor) och konsumenttester 10. 9 Bevisning för den effekt som produkten uppges ha, om detta är motiverat med hänsyn till arten av denna verkan eller typen av produkt. 10 Guidelines for the Evaluation of the Efficacy of Cosmetic Products, s. 4. Fritt översatt. 8

Frivilliga branschöverenskommelser och grundregler för reklam Inom vissa branscher och produktområden förekommer frivilliga överenskommelser när det gäller marknadsföring av produkter. Ett exempel är den svenska livsmedelsbranschen som har enats om regler för marknadsföring av livsmedel med produktspecifika hälsopåståenden. För att få påstå att ett livsmedel har vissa hälsofrämjande egenskaper, så måste detta bevisas vetenskapligt och studierna granskas av en oberoende expertpanel. Om det finns vetenskapliga bevis för hälsopåståendet så får produkten marknadsföras med en speciell logotype. Om man vill klaga på en produkts påstådda hälsoeffekt vänder man sig till Bedömningsnämnden för Kost- /Hälsainformation, BKH som behandlar ärendet 11. Vidare har den Internationella handelskammaren (ICC) tagit fram ICC:s grundregler för reklam. De säger att reklamen ska vara vederhäftig, inte vilseledande samt att den ska följa vad som anses vara god marknadssed. Om man tycker att en viss marknadsföringsåtgärd inte följer dessa krav kan en anmälan göras till Marknadsetiska Rådet (MER), som behandlar inkomna frågor och tolkar ICC: s regler. För vissa områden, till exempel miljöreklam, har ICC utarbetat en särskild miljöreklamkod, som en slags fördjupning av grundreglerna. När det gäller kosmetik- och hygienbranschen har ICC idag inte någon kosmetikreklamkod. Inte heller har kosmetikbranschen någon frivillig överenskommelse med en granskningsnämnd lik den som den svenska livsmedelbranschen har. Kosmetika + läkemedel = kosmeceutika Samtidigt som gränsen mellan läkemedel och kosmetika skärps på EU-nivå, kommer produkter ut på marknaden som marknadsförs som en korsning mellan kosmetika och läkemedel - cosmeceuticals 12. Dessa antirynkpreparat och hudvårdsprodukter som gör medicinska anspråk växer snabbare än någon annan typ av kosmetika och kosmetikföretagen satsar stora summor på forskning och marknadsföring. Tvärtemot de lyxiga förpackningar som anti-rynkprodukter vanligtvis säljs i, är förpackningarna ofta mer modesta. Ett exempel är Stri-Vectin, som säljs i plasttub. Konsumenternas tankar ska gå till läkemedel, inte kosmetika 13. Begreppet cosmeceutical är skapat av kosmetikindustrin och det finns inte idag som ett regulatoriskt begrepp eller som en etablerad produktkategori. Läkemedelsverket har ännu inte gjort någon närmare granskning av denna typ av produkter, utan en bedömning görs från fall till fall om produkterna ska klassas som kosmetika eller läkemedel 14. Produkterna faller dock idag under kosmetiklagstiftningen, vilket innebär att det inte ska vara några skillnader mellan cosmeceuticals och kosmetiska/ hygieniska produkter vare sig det gäller produkteffektivitet eller produktsäkerhet 15. De kan inte heller ha farmakologiska, metaboliska och immunologiska effekter, eftersom de då hade klassats som läkemedel. Dermarome, som marknadsför md formulations, hävdar att cosmeceuticals innehåller ingredienser som har en vetenskapligt 11 Mer om egenåtgärdsprogrammet Hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel finns på www.hp-info.nu. 12 Begreppet Cosmecuticlas myntades 1990. Det kallas också dermal hudvård. Samtal med Anna Lanner, VD Dermarome, 2006-06-30. 13 M Magasin, nr 1, april 2006. 14 Samtal med Läkemedelsverket, 2006-05-10. 15 Mail från Anna Öst, scientific officer, L Oréal Sweden. 9

dokumenterad effekt på huden och det ska finnas mer vetenskapliga studier kring produktens effekt jämfört med en vanlig antirynkprodukt 16. Exempel på cosmeceuticals som marknadsförs i Sverige: md formulations Akademiklinikens hudvårdsserie Stri-Vectin Kan hudens åldrande förhindras? Huden åldras över tiden. I takt med att vi blir äldre ändras hudens sammansättning. Hudens översta lager, hornlagret, består av fetter och döda hudceller och motverkar uttorkning genom att reglera hur mycket vatten huden släpper ifrån sig till omgivningen. Med stigande ålder förändras fettsammansättningen och huden avger mer vatten än tidigare. Det leder till att många äldre människor får torr hy och torrhetsrynkor. Under överhuden finns läderhuden som bland annat består av kollagen och elastin som ger huden spänst och styrka, det vill säga hjälper till att hålla huden stram. I takt med att vi åldras bryts kollagenet ner och huden blir tunnare, rynkigare och mindre elastisk. Sol, mat- och motionsvanor, liksom rökning påverkar hur snabbt vår hud åldras. Generellt kan sägas att om man mår bra, motionerar, inte röker, undviker alkohol och solar med måtta så mår också huden bra. Åsikterna om hur man ska vårda sin hud på bästa sätt går isär alltifrån att det räcker att tvätta med vanlig tvål och vatten till att använda rengöringskrämer, peeling-produkter, ansiktsvatten och krämer. Idag finns inga ämnen som säkert kan förhindra hudens åldrande. Men, i viss mån går det att påverka hur snabbt den åldras. Solens UV-strålar påskyndar åldrandet. Därför är det bra att använda solskyddskrämer och sola med måtta. Regelbunden användning av återfuktande kräm motverkar torr hud och torrhetsrynkor. 16 Samtal med Anna Lanner, VD Dermarome, 2006-06-30. 10

Skönhetskrämer innehåller ofta antioxidanter, som sägs kunna fånga upp så kallade fria radikaler. Hudens åldrande tros delvis bero på att mängden fria radikaler är större hos äldre människor. De kan starta reaktioner i kroppen som på sikt bryter ner kollagenet i huden. Vissa studier tyder på att vitamin C och E skyddar huden mot skador som orsakas av solljus. Vitamin C är också involverat i bildningen av kollagen. Idag finns det dock inga övertygande studier som visar att vitamintillsatserna har någon påverkan på rynkor. Detsamma gäller antioxidanter 17. Vitamin-A-syra har i flera studier visat sig påverka de rynkor som uppkommer hos solskadad hud. Effekten kommer först efter lång tids behandling. Biverkningar, till exempel hudutslag, kan upplevas 18. Vad innehåller krämerna? Den största ingrediensen i de flesta skönhetskrämer är vatten, som hjälper till lösa andra ingredienser i krämen. De innehåller också ytaktiva ämnen som tillsätts för att förhindra att krämen skär sig och konserveringsmedel för att förhindra bakterietillväxt. Nästan alla krämer verkar återfuktande på huden genom att de innehåller fetter och återfuktande ämnen, till exempel karbamid, glycerol, natriumklorid och pidolsyra. För att ge god doft och dölja ämnen som luktar illa tillsätts parfym. Många krämer innehåller antioxidanter, till exempel vitamin C, E, koenzym Q10. Små mängder alger, jäst och koffein tillsätts ibland och sägs ge olika effekter på huden. Antirynkkrämer innehåller dessutom ofta solfilter, titanoxid och zinkoxid, som filtrerar bort solens UV-strålar. Hur testas krämernas effekt? Det finns i princip tre olika möjligheter att studera effekten hos en produkt: in vitro, på djur eller på människa. In vitro betyder att testet görs i provrör och kan vara allt från enkla ph-mätningar till mer komplicerade system som t.ex. involverar celler från människa. Djurförsök kan tillföra information som kan vara svår (t.ex. oetisk, resurskrävande) att få från studier på människa och helt omöjliga att belysa med provrörstester 19. Att genomföra tester på cellkulturer eller odlad hud har kommit starkt bland annat som alternativ till djurförsök. Men, det är ett stort steg att dra slutsatser från provrörstester till effekter på människa, eftersom andra faktorer än krämen kan påverka huden under behandlingen 20. Människor kan användas i studierna på tre sätt 21 : Konsumentester: konsumenter ger information om vad de anser om produkten. De som deltar ska motsvara produktens potentiella målgrupp. 17 Intervju med Marie Lodén, forskningschef ACO Hud. Eventuellt kan sådana ämnen som ger en lätt irritation ge en övergående påverkan på hudens släthet. 18 www.fass.se, sökning på tretinoin och krämen Retinova som är ett medel mot skador i huden förorsakade av långvarig solbestrålning. Tillhandhålls för närvarande inte på Apoteket. 19 Ren, mjuk och vacker, s.125, av Marie Lodén. 20 Intervju med Marie Lodén, forskningschef ACO Hud samt Efficacy testing of cosmetic products, Jørgen Serup, s.145 21 Ren, mjuk och vacker, s.126, av Marie Lodén 11

Tränade bedömare: graderar intensiteten av olika produktegenskaper eller förändringar som skett på det behandlade området på kroppen. Man kan exempelvis undersöka hur en kräm kladdar eller hur lätt den är att stryka ut. Försökspersoner: produkten testas på personen. Det har också blivit allt vanligare att använda olika instrument för att objektivt beskriva egenskaper hos exempelvis huden. Instrumenten är känsliga och kan avslöja förändringar som inte går att se med blotta ögat. Exempelvis kan man mäta ytstruktur, vattenavgivning, fukthalt och talgkörtelproduktion. Dessutom kan man följa en förändring utan att till exempel hudytan påverkas, till skillnad mot när man tar ett vävnadsprov 22. Genom att filma eller fotografera huden och sedan analysera bilderna kan man jämföra hudens utseende efter olika behandlingar, till exempel med en antirynkkräm. Ibland kan man också belysa huden så att det bildas skuggor, som sedan analyseras. Skuggornas storlek och form används därefter för att beskriva ytan. Denna metod kan vara lämplig när man vill beskriva tydliga rynkor i huden, som till exempel de runt ögonen. Man kan också göra avtryck av huden som sedan analyseras 23. När det gäller krämer går dubbelblinda tester utmärkt att göra och bör alltid göras. En dubbelblind studie bör innefatta ett test med en krämbas utan den aktiva ingrediensen och ett test med den aktiva ingrediensen. Då kan man bättre bedöma om ingrediensen är aktiv eller inte. 24. Eftersom en kosmetisk/hygienisk produkt består av en blandning av olika ämnen, där varje ingrediens bidrar till produktens funktion kan det vara mer komplicerat att definiera vilken sammansättning som skall användas som placebo, än vad det är för läkemedel som ofta innehåller en enda aktiv ingrediens. Ett läkemedelsplacebo är helt enkelt tabletten eller läkemedlet utan den aktiva substansen. 25. För att få ett signifikant säkerställt resultat av till exempel effekten av en antirynkkräm kan det räcka att genomföra ett test på 20-30 personer, om effekten är påtaglig. Ju svårare det är att se vilken effekt en produkt har, desto fler måste man testa på. Det är viktigt är att man är noggrann när man gör urvalet, så att testet utförs på den målgrupp som krämerna riktar sig till. Man kan inte testa på 20-30-åringar och dra slutsatsen att samma effekt skulle fås för 50-60-åringar. En minskning av rynkorna med 15 procent syns knappt på en 20-30-åring, till skillnad på en 50-60- åring. Andra faktorer som kan påverka är om testpersonerna har torr hud redan innan, eftersom effekten då blir större än om de har normal hud 26. Viktigt att tänka på är att olika slags studier väger olika tungt när det gäller att bevisa en produkts effekt. Systematiska genomgångar av publicerade data, gjorda av expertgrupper eller myndigheter, väger tyngst. Sedan följer studier på rätt målgrupp, där placebokontrollerade, dubbelblinda studier väger tyngre än öppna studier utan kontrollpreparat. Lättast väger anekdoter, till exempel enstaka personers upplevelser 27. 22 Ren, mjuk och vacker, s.128, av Marie Lodén. 23 Ren, mjuk och vacker, s.141-142, av Marie Lodén. 24 Intervju med Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud 25 Mail från Anna Öst, scientific officer, L Oréal Sweden, 2006-07-10. 26 Intervju med Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud. 27 Intervju med Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud. 12

Hur redovisas testerna? Det finns idag inget krav på att tester av en antirynkkräm ska redovisas i annonser eller i annat marknadsföringsmaterial, utan hur det redovisas varierar mellan olika tillverkare och olika länder. Men, ibland anges det kortfattat i annonserna vilken slags test som ligger bakom de påståenden som görs. Exempel på hur tester/studier kan redovisas i en annons. 1. En förnyad hud: jämn, mjuk hud full med lyster och en förfinad hudyta 91 % (Självutvärdering, test på 122 kvinnor, NCS Care) 2. Synlig minskning av rynkor. (Synlig minskning av rynkor efter 30 minuter: testat på 19 kvinnor, i jämförande fototester med chromasphere, NCS Care) Annons Biotherm Anti-Rides Line Peel Vad kan konsumenterna få reda på? I annonser, på förpackningar och bipacksedlar är informationen om produkterna och vilka studier som ligger bakom mycket kortfattad. Vill konsumenten veta mer om de studier som är gjorda, kan de i vissa fall få viss utökad information på företagens webbplatser eller genom att kontakta företagen direkt. Hur pass mycket information som ges ut varierar från företag till företag. Det som konsumenten definitivt har rätt att få tillgång till enligt det europeiska kosmetikdirektivet och Läkemedelverkets föreskrifter är information om vilka ämnen som ingår i en produkt (ingredienslista) samt vilken typ och frekvens av biverkningar en viss produkt kan ge upphov till. Tidigare var denna information endast tillgänglig för myndigheterna, men detta ändrades i och med den sjunde ändringen av kosmetikdirektivet. När det gäller studier som ligger till grund för marknadsföringspåståenden, så kan inte enskilda konsumenter ta del av dem i någon större utsträckning. Utan där är det tillsynsmyndigheterna som är ansvariga för kontrollen av marknadsföringspåståenden som kan inspektera vilka studier 13

och annan information som ligger till grund för ett påstående för en viss produkt från ett företag 28. Läkemedelsverket har dock bara tillgång till de produktinformationsmappar som finns i Sverige. Om produktinformationsmappen finns i ett annat land, måste verket kontakta den ansvariga myndigheten i det landet och begära en granskning av mappen. De måste motivera varför de vill ha tillgång till informationen. Det vanligaste skälet är att man vill ha tillgång till säkerhetsinformation, till exempel vilka biverkningar en produkt kan ge. Att mappen granskas för att på grund av marknadsföringspåståenden är inte så vanligt förekommande, men kan givetvis göras 29. På www.european-cosmetics.info finns länkar till de stora kosmetiktillverkarna för att konsumenter ska kunna nå företag som marknadsför hygien- och kosmetikprodukter inom EU. Har krämerna någon effekt? Svaret är både ja och nej. Generellt sett kan inte en antirynkkräm ta bort rynkor från huden. Den når nämligen inte tillräckligt långt ner i hudlagren för att ge en varaktig och synlig effekt. Krämen kan få skrattrynkor och fina linjer att tillfälligt försvinna, men det beror huvudsakligen på att den, precis som en vanlig fuktkräm, hjälper den översta huden att behålla fuktigheten och därmed får den att se mjukare ut. Den ger med andra ord inte någon långtidseffekt. Djupare rynkor kan däremot inte tas bort med någon känd kosmetikprodukt, eftersom det kräver behandling av läderhudens innehåll av kollagen och elastin 30. Enligt L Oréal kan man inte laga rynkor, som är skador i läderhuden, men man kan fylla ut, göra dem mindre synliga och senarelägga att nya uppstår. Vissa rynkor (skrattrynkor vid ögonvrårna, rynkor i pannan och runt munnen) orsakas av mikrospänningar. I vissa krämer, till exempel Wrinkle-De-crease eller GARNIER Ultra-Lift finns ämnen som får hudcellerna att slappna av och därmed slätas rynkorna ut 31. Denna effekt får dock inte vara farmakologisk, metabolisk eller immunologisk, eftersom produkterna då skulle klassas som läkemedel 32. Det finns också svårigheter att definiera vad man menar med effekt; en kräm kan till exempel ha ett skimmer i sig, vilket när ljuset träffar huden ger en optisk effekt, som gör att rynkorna ser mindre ut. Man kan föreställa sig det som att det fanns en spegel på botten av en fåra, vilken gör att skuggorna i fåran minskar, vilket gör att fåran inte syns. Vidare är det svårt att avgöra hur ofta man måste smörja sig med den för att effekten ska bestå, men precis som med make-up-krämer som sitter på hela dagen kan den optiska effekten i en antirynkkräm också vara länge 33. Det torde dock vara lättare för en konsument att se de effekter som är omedelbara, till exempel en 28 Mail från Anna Öst, scientific officer, L Oréal Sweden, 2006-07-10. 29 Samtal med Kerstin Erni, Läkemedelsverket 2006-07-12. 30 Illustrerad vetenskap nr 16/2001. 31 Nu ska männen in på fåfängans marknad, Dagens Industri, 2002-05-04 och samtal med Anna Öst, L Oréal, 2006-07-05. 32 Guidance Document on the Demarcation between the Cosmetic Products Directive 76/768 and the Medicinal Products Directive 2001/83. 33 Intervju med Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud. Mail från Anna Öst, scientific officer, L Oréal Sweden. 14

optisk effekt, än när det står på förpackningen att effekten först kommer efter flera veckors användning. När krämens effekt påstås bygga på att den bromsar utvecklingen av nya rynkor (exempelvis med antioxidanter) är det helt omöjligt för konsumenten att göra ett medvetet val mellan olika typer av antirynkprodukter. 34. Har priset någon betydelse? Antirynkkrämer kan kosta alltifrån några hundralappar till flera hundratals eller till och med tusentals kronor. Men, ger de dyrare krämerna verkligen ett bättre resultat än en vanlig mjukgörande kräm? Det är svårt att svara på, eftersom det inte finns så mycket publicerad information om effekten av dessa krämer 35. 2004 genomfördes en studie i samarbete mellan Uppsala universitet och ACO Hud. Där jämfördes antirynkeffekten av en exklusiv så kallad antirynkkräm med en vanlig mjukgörande kräm. Studien visade att den exklusiva antirynkkrämen inte hade bättre antirynkeffekt än den mjukgörande krämen. Varken den visuella bedömningen av hudens ålderstecken eller analys av hudavgjutningar visade på några skillnader mellan grupperna. Antirynkkrämen gav inte någon påverkan på hudens rynkor, medan den mjukgörande krämen gav en liten, men dock signifikant minskning av ojämnheter i huden efter sex veckors användning. När det gällde effekt av antirynkkrämen i lyxig och neutral förpackning skilde sig inte grupperna åt. Men, de som fick krämerna i exklusiva förpackningar använde väsentligt mer kräm än de som fick krämen i neutral förpackning. När den vanliga hudkrämen var i den dyrare burken, angav kvinnorna att den absorberades bättre än de andra två testprodukterna och de uppfattade den också som mer lyxig än den lyxiga krämen i den neutrala, vita burken. Den lyxiga krämen uppfattades som bättre när den var i sin originalburk, men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. Studien antyder dock att marknadsföring och förhoppningar kan påverka följsamheten vid behandling av krämer. Dyra krämer behöver alltså inte vara bättre när det gäller antirynkegenskaper 36. Resultat och avslutande diskussion Konsumentföreningen Stockholms granskning visar att av 35 granskade annonser för antinrynk/anti-age-produkter hänvisar 21 (60 procent) till någon form av genomförda studier. 16 (46 procent) ger ytterligare information i annonsen. Här varierar det från att ge utförliga beskrivningar om hur studien gått till, till mer kortfattad information om att det är Testat av oberoende laboratorier eller Testad på XX kvinnor. När det gäller 16 annonser som marknadsför olika slags ansiktskrämer och hudvårdsserier är det 5 som hänvisar till någon form av studie och 2 som ger mer information i annonsen. Ibland ges mer information om genomförda studier på företagens webbplatser, ibland inte. Kontakt med några företag visar att det för en vanlig konsument är mycket svårt att få ut mer detaljerad information om de studier som genomförs, bland annat eftersom de räknas som interna företagsstudier. 34 Intervju med Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud. 35 Dyra lyxkrämer inte bättre än vanlig ansiktskräm artikel av Karin Halvarsson. 36 Dyra lyxkrämer inte bättre än vanlig ansiktskräm artikel av Karin Halvarsson. 15

Information som förvillar I annonserna används ofta uttryck av vetenskaplig karaktär ; till exempel Multifunktionell bioprotector (Lumene), 25000 mikrolyft (Lancôme), Förstärker hudens naturliga försvar: VitaNutri8-systemet (Lancôme), Kollagenbiokapslar expanderar (L Oréal). Den banbrytande Future Perfect cellvektor-teknologin (Estee Lauder), Ingrediensen Natural Musculifter (Kanebo), Expertsystemet Microdermabrasion (Roc). Uttryck som inte tillför någon information till konsumenten, mer än att det låter vetenskapligt och därmed ger någon slags trovärdighet. Att som konsument bilda sig en uppfattning om vad olika påståenden innebär eller vilken effekt olika ingredienser har är inte enkelt, för att inte säga omöjligt. Vidare är det svårt som konsument att bilda sig en uppfattning om krämernas effekt och att jämföra olika krämer med varandra. Generellt kan man säga att antirynkkrämer inte ger någon långtidseffekt, utan de fungerar bara så länge som man använder dem. I de annonser som KfS granskat framgår inte hur länge krämens effekt kvarstår. Ett fåtal anger däremot att effekt kan uppnås efter 24 timmar, efter två veckor eller någon månad. Det är heller inte uppenbart vilka rynkor som försvinner om man använder produkterna. Som oinvigd i hur huden fungerar man kan mycket väl få intryck att alla slags rynkor kan påverkas. Det är följande exempel på: Serum för ökade kollagenproduktion som reducerar rynkor (Lancôme) Nästan som nylyft och tydligt föryngrad (Yves Rocher) Kan förhindra hudens åldrande (Priori) Bli år yngre.7 x snabbare (Estée Lauder) Dior Innovation Center har identifierat 20 orsaker till hudens åldrande. Capture Totale bekämpar dem alla (Dior) Omöjligt med en djupare effekt? Enligt Kommissionens vägledande dokument om gränsdragningen mellan läkemedel och kosmetika så klassas produkter som läkemedel om de har farmakologiska, metaboliska eller immunologiska effekter på kroppen. Antirynkprodukter förändrar fysiologiska funktioner genom att de har en effekt på hudcellerna, men deras påverkan bedöms som liten och därför klassas de som kosmetika 37. Med andra ord kan man ifrågasätta om antirynkprodukter överhuvud taget kan ha någon djupare effekt på huden 38. Trots detta så visar en fransk studie av marknaderna i Italien, Frankrike, Grekland och Spanien att uttryck som agerar på djupet och avlägsnar rynkor på 15 dagar förekommer i marknadsföringen. Vanligast förekommande är det i marknadsföringen för antirynkprodukter, produkter som motverkar graviditetsstrimmor och andra produkter gör anspråk på att korrigera skavanker (rosaeca, hudfläckar, acne) 39. 37 Kosmetikdirektivet 76/768/EEG, LVFS 2004:12, bilaga 1: Vägledande lista över produkter som betraktas som kosmetiska och hygieniska produkter samt Guidance Document on the Demarcation between the Cosmetic Products Directive 76/768 and the Medicinal Products Directive 2001/83. 38 Intervju med Marie Lodén, forskningschef på ACO Hud. Projet produits cosmetiques - Le contenu des étiquettes et les exigences des consommateurs, Christian de Thuin med flera, s.26-27 39 Projet produits cosmetiques - Le contenu des étiquettes et les exigences des consommateurs, Christian de Thuin, med flera, s.26-27. 16

KfS granskning av svenska annonser visar att även om uttryck som agerar på djupet inte förekommer, så finns det snarlika formuleringar och framförallt ett otydligt språk som gör det svårt att avgöra hur stor effekt en produkt kan ha. Begrepp som cosmeceuticals, där man anspelar på läkemedel, ökar dessutom förvirringen för konsumenterna. Svårt att avgöra krämens effekt och om den passar ens hudtyp Att veta om en dyrare kräm är bättre än en billigare är omöjligt för en konsument att avgöra. En gängse uppfattning kan vara att ett högre pris ska betinga en högre kvalitet. Men, så behöver inte vara fallet. Konsumentföreningen Stockholm menar att fler jämförande studier liknande den som genomfördes på Uppsala universitet bör göras, eftersom det inte går att dra en säker slutsats av en enda studie. Ett sätt att underlätta för konsumenterna att avgöra om en kräm är avsedd för dem är att i annonserna ange ålder på testpersonerna och vilken hudtyp de har. Detta eftersom huden kan påverkas på olika sätt av en behandling beroende på i vilken ålder man är i. Att det ligger mycket forskning bakom de många av företagens produkter råder ingen tvekan om. Det visar inte minst tidigare nämnda siffror gällande L Oreal. Kravet på effektbevisning innebär att företagen måste kunna presentera bevis för att krämerna har den effekt som anges i marknadsföringen. Problemet är alltså inte att forskning inte förekommer, men att konsumenterna har svårt att bedöma marknadsföringen och om studierna är relevanta. Många mindre företag har dock inte lika stora forskningsresurser. Frågan är hur det påverkar vilka möjligheter de har att testa produkterna. I takt med att forskning och utveckling ökar, konkurrensen hårdnar och skiljelinjen mellan läkemedelsingredienser och kosmetika blir alltmer otydlig är det också osäkert om det ges tillräckligt med tid och resurser för riskforskning och utvärdering av möjliga biverkningar. Inför standarder En väg att gå för att förenkla för konsumenterna och underlätta jämförelser, är att införa standarder på europanivå för att utvärdera kosmetiska produkter effekt. Det framförs bland annat i ett förslag till EU från det danska miljödepartementet Efficacy testing of cosmetic products. Där hävdas att det är fullt möjligt för kosmetikindustrin att utgå från redan existerande riktlinjer inom läkemedelsbranschen för att skapa ett system för att utvärdera kosmetiska produkters effekt 40 Vidare menar rapportförfattaren att det absolut bästa sättet att testa kosmetiska produkters effekt är genom att testa slutprodukten på människor. In vitro-tester är viktiga som forskningverktyg, men kan generellt inte accepteras som ett sätt att avgöra slutproduktens effekt. 41 KfS anser att det viktiga är att konsumenterna ska kunna uppleva att produkterna gör en skillnad. Om förändringarna är så små att de endast kan mätas med instrument, kan deras värde ifrågasättas. 40 41 Efficacy testing of cosmetic products, Jørgen Serup, s.144 Efficacy testing of cosmetic products, Jørgen Serup, s.146 17

Liknande tankar tas upp av Institut National de la Consommation, i en studie av lagar och regler kring kosmetik i Italien, Frankrike, Spanien och Grekland - Projet produits cosmetiques- Le contenu des étiquettes et les exigences des consommateurs. Studien kommer fram till att information på förpackningar och i produktpresentationer kan vara tvetydig, innehålla felaktigheter och utelämna för konsumenten viktig information. En slutsats av rapporten är att det behövs en standard på EU-nivå och ett certifieringssystem för att kunna utvärdera produkternas funktion, till exempel antirynkeffekten hos antirynkprodukter. Detta för att konsumenterna ska kunna få den information som de förväntar sig. En annan väg att gå menar man vore att skapa en myndighet som granskar marknadsföringen av kosmetiska produkter. I Frankrike finns en sådan motsvarighet för produkter som marknadsförs som bra för hälsan 42. Avslutningsvis, bilden av hur konsumenter ser på antirynkprodukter är inte entydig. En Sifoundersökning från 2004 att 81 procent av de tillfrågade (kvinnor 40 +) inte tror att antirynkkrämer hjälper mot rynkor. 69 procent av de tillfrågade säger sig aldrig ha använt antirynkkräm 43. Men, samtidigt ökar försäljningen av hudvårdsprodukter där antirynkprodukter ingår år från år, så någonstans lever hoppet om evig ungdom ändå kvar. Konsumentföreningen Stockholms krav Konsumentföreningen Stockholm vill att: För att få använda påståenden om en kosmetikas effekt i marknadsföringen ska produkten ha testats dubbelblint mot en placebo eller en standardiserad krämbas. Standardiserade vetenskapliga metoder ska användas. Produktens effekt in vitro ska inte kunna åberopas i marknadsföringen. Testpersonerna ska vara relevanta för målgruppen och för det som påstås i reklamen. Det bör finnas ett oberoende system för utvärdering av produkternas effekt, antingen ett certifieringssystem eller standarder för till exempel antirynkeffekt hos antirynkprodukter. Termerna som används skulle kunna harmoniseras. För att visa att påståendena i marknadsföringen har genomgått en oberoende vetenskaplig granskning kan en särskild logotyp finnas på produkten. Biverkningar och eventuella restriktioner för hur produkten ska användas ska stå klart och tydligt på förpackningen. Konsumenten ska kunna få ta del av den dokumentation som ligger till grund för påståendena i marknadsföringen. Om reklamen inte refererar till publicerade rapporter utan till interna studier så ska dessa kunna lämnas ut vid begäran. Läkemedelsverket ska avsätta erforderliga resurser för att kontinuerligt granska reklam och marknadsföring av kosmetik så att den stämmer överens med gällande regler och god affärssed. Internationella Handelskammaren (ICC) ska ta fram regler för reklam och marknadsföring av kosmetika. 42 Projet produits cosmetiques- Le contenu des étiquettes et les exigences des consommateurs, Christian de Thuin, et al., s.34-35 43 Undersökning utförd av Sifo för Svenska Dagbladet, augusti-september 2004. Telefonintervjuer till 516 kvinnor, 40 år och äldre. 18

Bilaga 1: Annonsstatistik Produkt Antal Hänvisningar till studier Information om studierna i annonsen Annonser antirynk-produkter 35 21 16 Annonser ansiktskrämer och 16 5 2 hudvårdserier Annonser cellulitkrämer 2 2 1 Annonser kosttillskott 1 1 1 Annonser produkter för män 4 1 0 Produktinformationsblad 12 7 7 antirynkprodukter Produktinformationsblad 1 1 1 cellulitkrämer Produktkatalog 1 1 1 Förpackningar 7 6 5 Totalt granskat material 79 45 34 Totalt antal annonser 58 30 20 Totalt antal annonser antirynkprodukter och ansiktskrämer 51 26 18 19

Bilaga 2: Exempel på annonser KfS kommentar: Krämen sägs ha tre bevisat föryngrande effekter. Men ingenting kan göra vår hud yngre, så det är tveksamt om detta är ett godkänt påstående. Anti-age: Rynkor och fina linjer minskar upplevs av 73 % Fasthet: Huden blir slätare upplevs av 83 % Lyster: Huden blir lenare redan efter första appliceringen upplevs av 78 % KfS kommentar: Det framgår inte av annonsen hur många som har testat produkten eller hur man gått tillväga för att genomföra testet. 20

KfS kommentar: Vad är egentligen ett mikrolyft? Och vem har räknat dem? Kan en vanlig konsument verkligen urskilja sådana förändringar? Troligen in vitrotest. Det framgår inte av annonsen hur många som har testat produkten eller hur man gått tillväga för att genomföra testet. 21

KfS kommentar: Vad innebär VitaNutri8-systemet? Är detta en antirynkprodukt eller inte? 22

KfS kommentar: Exempel på en annons där man tydligt spelar på vetenskapliga begrepp. Kollagen-biokapslar expanderar upp till 9 gånger volymen i kontakt med vatten och fyller ut rynkan inifrån. Baseras på in vitrotest som knappast säger något om hur slutprodukten fungerar. Baserar sig övriga påståenden om effekt på dubbelblinda och placebokontrollerade studier? 23

KfS kommentar: Kan man verkligen jämföra effekten av ett serum med effekten av laserbehandling? Och blir inte dess effekt i så fall så pass stor att den produkten borde klassas som ett läkemedel? 24

KfS kommentar: Ger sken av att krämen gör personens hud tio år yngre. Det är knappast möjligt. Och hur kommer man fram till en person blir 13,2 år yngre under ögonen, medan skrattrynkorna bara blir 12 år yngre? 25

KfS kommentar: Ger sken av att bekämpa de djupaste rynkorna, vilket antirynkprodukter inte kan göra. 26

KfS kommentar: Om effekten av produkten är så stor att den jämställs med ett ansiktslyft bör den troligen klassas som läkemedel. 27

KfS kommentar: Sägs kunna dämpa rynkor på djupet, vilket antirynkprodukter inte kan göra. I katalogen talas också om återaktiverad cellandning, återaktiverad energi hos hudcellerna och dynamiserad proteinproduktion. Uttryck som inte tillför konsumenten någon information av värde. 28

KfS kommentar: Hur testades produkten? 29