PEABJOURNALEN TIDNING FÖR PEABS ANSTÄLLDA, KUNDER OCH AKTIEÄGARE NR 1 MARS 2007 Hälsan i fokus 2007 Funktionellt och dramatiskt när myndigheter flyttar till Gotland Uppsala får nytt landmärke Dags för Peab Industri att stå på egna ben
ledare Nya utmaningar NÄR VI NU SUMMERAR ÅR 2006 kan vi med glädje konstatera att det blev ett av de mest framgångsrika åren i koncernens historia. Vi har haft en stark konjunktur under en längre tid och det gäller inte bara i Sverige utan också i Norge och Finland. Det finns tecken som tyder på att efterfrågan i byggbranschen kommer att vara fortsatt hög de närmaste åren och det ser bra ut i våra orderböcker. Det som kan dämpa utvecklingen framöver är högre räntor, brist på resurser, ökande råvarupriser och andra omvärldsfaktorer som vi har svårt att påverka. Vi kommer att ställas inför nya utmaningar den närmaste tiden. De subventioner och bidrag som under många år omgärdat byggande och boende, kommer att tas bort eller reduceras. Det kommer givetvis att påverka situationen för oss som entreprenör och den närmaste tiden kommer att visa vilka effekter dessa förändringar får. Den nya politiska situationen i Sverige kommer att påverka vår vardag. Många hyresrätter i allmännyttan kommer att omvandlas till bostadsrätter den närmaste tiden och de dominoeffekter som då sannolikt uppstår erbjuder nya möjligheter för oss. EN ANNAN VIKTIG UTMANING som vi brottas med hela tiden, är att se till att använda våra begränsade resurser på effektivaste sätt. Planeringen och förberedelsearbetet av ett projekt blir allt viktigare och det leder ibland till att vi måste avstå från att anta nya uppdrag. Om vi inte har rätt resurser eller om vi inte kan få fram en tillräckligt säker kalkyl, tackar vi nej. Många av våra kundrelationer bygger på förtroende och tidigare erfarenheter. Att avstå från ett uppdrag eller be att få vänta med igångsättandet, behöver inte ha någon negativ inverkan på ett kundförhållande. Det är snarare så att uppriktighet och öppenhet stärker relationen till våra kunder. MATS PAULSSON innehåll Ett år i Hälsans och Arbetsmiljöns tecken... 3 Miljön en allt hetare fråga................ 6 Ny på jobbet......................... 7 Mitticity ett nytt kvarter mitt i Karlstad..... 8 Funktionellt och dramatiskt när myndigheter flyttar till Gotland........... 10 Profilen Stein Eriksen................12 Analysen Anders Haskel..............13 Bostadsbyggardagen.................14 Nytt konserthus blir nytt landmärke i Uppsala..................16 Dags för Industri att stå på egna ben.....18 Mer kraft genom energirikt samarbete.....20 Ny organisation möter tillväxten i väst..... 22 Peab etablerar sig i Nordnorge.......... 26 Peab bygger ut Universitetssjukhuset i Tammerfors....................... 28 Bokslutskommuniké i sammandrag...... 30 Krönika Tro inte på vad folk säger....... 32 PEAB ÄR ETT AV NORDENS LEDANDE FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNING. Koncernen bedriver bygg- och anläggningsverksamhet främst i Sverige men även i Norge och Finland. Dessutom ingår, huvudsakligen i Sverige, kompletterande byggrelaterade industriföretag inom fabriksbetong, betongprodukter och prefab, berg och grus, transporter, tillverkning och beläggning av asfalt samt maskin- och kranuthyrning. Koncernen har cirka 12 000 anställda och en omsättning om cirka 28 miljarder kronor. Peabs motto är att vara den lokala entreprenören nära kunden, med den stora koncernens möjligheter. PEABJOURNALEN är en tidning för Peabs anställda, kunder och aktieägare. Utgiven av Peab AB, Information, 260 92 Förslöv. Tfn 0431-890 00. Fax 0431-45 19 75. E-post info@peab.se Internet www.peab.se REDAKTION Gösta Sjöström (ansvarig utgivare), Lilian Bringle samt journalister ur RHR/CCs nätverk.tidningen är producerad av RHR/CC, Gustav Adolfs torg 51, 211 39 Malmö. Tfn 040-777 30. Fax 040-799 15. www.rhr.se REPRO OCH TRYCK Holmbergs, Malmö Förslag på innehåll i PeabJournalen kan lämnas till gosta.sjostrom@peab.se eller lilian.bringle@peab.se Du kan även kontakta informationsavdelningen eller Peabs växel på tfn 0431-890 00. 2 PEABJOURNALEN 1/2007
Peab Ett år i Hälsans och Arbetsmiljöns tecken Peab arbetar på många sätt för att göra det attraktivt att vara anställd i företaget. Medarbetarnas välbefinnande och hälsa är i detta sammanhang av stor betydelse. Därför har Peabs koncernledning beslutat att 2007 skall vara ett Hälsa- och Arbetsmiljöår omfattande ett antal kraftfulla satsningar inom området. PEABJOURNALEN 1/2007 3
Peab SOM ARBETSGIVARE har man ett stort ansvar för att skapa förutsättningarna för att medarbetarna skall må bra och känna sig säkra på arbetsplatsen. Brister i arbetsmiljön drabbar inte bara den enskilde utan orsakar även omfattande kostnader i form av sjukskrivningar och arbetsbortfall för företaget. Beslutet att göra 2007 till ett Hälsaoch Arbetsmiljöår fattades redan i maj 2006, berättar Rustan Larsson, arbetsmiljöchef i Peabkoncernen. Det innebär bland annat att vi har skapat en ny organisation som har bättre möjlighet att arbeta med dessa frågor. Tidigare har ansvaret för hälso- och arbetsmiljöfrågorna och dess hantering legat på olika funktioner i företaget. Numera har dessa samlats under ett och samma tak. Områdena hälsa och arbetsmiljö går in i varandra och det kan ibland vara svårt med gränsdragningarna. Med en gemensam organisation blir det lättare att arbeta samordnat i det preventiva arbetet och i det rehabiliterande arbetet. Tillsammans med mig på koncernnivå arbetar en arbetsmiljösamordnare som heter Mikael Nilsen, fortsätter Rustan Larsson. Därutöver har varje division inom Peab och varje dotterbolag en egen arbetsmiljöchef underställd divisionernas/dotterbolagens personalchefer. Det möjliggör en starkare koppling till de regionala resurserna i form av personalsamordnare och produktionscoacher. En handlingsplan för Hälsa- och Arbetsmiljöåret 2007 har tagits fram som ska ledsaga inte bara hälso- och arbetsmiljöorganisationen utan hela företagets medarbetare och chefer i arbetet med dessa frågor. Alla skall arbeta på samma sätt Riskbedömning är ett eftersatt område. Nu görs en kraftig satsning inom detta område vilken även riktar sig till Peabs underleverantörer. En riskbedömning skall alltid göras vid planering av ett byggprojekt och åtgärder skall vidtas för att minimera riskerna. Detta omfattar också alla underleverantörer i alla led. Vi kommer även att verka på ett mer nära och långsiktigt samarbete med våra samarbetspartners det vill säga stora leverantörer och underentreprenörer så att alla lever upp till de ställda kraven, berättar Rustan Larsson. Samarbetet med våra leverantörer kommer också att omfatta framtagning av utrustning, hjälpmedel och maskiner i syfte att få fram en god kvalitet på dessa ur arbetsmiljösynpunkt. Under året kommer vi även att stärka skyddsombudens roll. Dessa är en viktig länk mellan arbetsledningen och hantverkarna och har en stor möjlighet att påverka den enskilde medarbetaren och dennes beteende. Bland annat kommer olika kompetenshöjande åtgärder för skyddsombuden att genomföras. I slutändan är det viktigt att nå ut till den enskilde medarbetaren i syfte att öka kompetensen och attityden till arbetsmiljöfrågor. Omväxling minskar belastningsskador Det förebyggande arbetet är viktigt, menar Rustan Larsson. Här gäller det att identifiera de faktorer som man kan påverka. I byggnadsbranschen är belastningsskador mycket vanliga och man behöver därför se över hur arbetet utförs. Arbetar man exempelvis med samma moment på arbets- 4 PEABJOURNALEN 1/2007
Illustration: Syster Diesel plats efter arbetsplats ökar naturligtvis risken för belastningsskador. Då får man se över den enskildes arbetssituation och kanske införa mer arbetsrotation eller se till att bättre hjälpmedel finns till hands som kan ge avlastning. Byggarbetsplatser är naturligtvis riskfyllda, men man får inte glömma bort andra delar av verksamheten. Peab kommer även att se över övriga verksamheter inom koncernen, det vill säga kontor, verkstäder och förråd. Även dessa arbetsplatser måste säkerställas ur arbetsmiljösynpunkt. Säkerhetsrutiner effektiva om de följs Även om belastningsskadorna är vanligast, så är det dock arbetsplatsolyckor som kan få de allvarligaste konsekvenserna. Vissa typer av arbetsmoment, exempelvis montage av prefabelement, innebär stora risker och det är viktigt att säkerheten sätts främst. Enligt en sammanställning från Försäkringskassan har den nedåtgående trenden under 2000- talet vad gäller arbetsolycksfall i samband med bygg- och anläggningsarbeten planat ut. Det har till och med skett en liten uppgång. Liksom tidigare år är det fallolyckor, överbelastning samt skador från maskiner och verktyg som dominerar. För dessa risksituationer har man skapat olika rutiner som måste följas för att minimera risken för olyckor. När det kommer till tillämpningen av rutinerna finns det en klar förbättringspotential. Man kanske upplever att det går fortare eller smidigare om man tar en genväg. Att riskera sitt eget och sina arbetskamraters liv är inte bara nonchalant utan helt oacceptabelt. Att inte följa säkerhetsrutinerna är främst en fråga om attityd, förklarar Rustan Larsson. Vi kommer därför att arbeta intensivt för att påverka attityderna ute på arbetsplatserna. Den enskilde medarbetaren måste förstå varför man ska göra på ett visst sätt och han eller hon måste acceptera och tillämpa det fullt ut. Utbildningsinsatser kommer att genomföras inte bara för hantverkare utan även för produktionsledningen och dess chefer. För stora företag som Peab innebär det betydande direkta och indirekta kostnader om personalen går sjukskriven. För att varaktigt minska sjukfrånvaron och kostnaderna för denna har Peab genomfört ett rehabiliteringsprojekt tillsammans med Aktiv Arbetsmedicin. Detta omfattar samtliga långtidssjukskrivna och medarbetare med upprepad korttidsjukfrånvaro. Målet är att få tillbaka så många som möjligt till sina ordinarie arbetsuppgifter. Projektet kommer under 2007 att fortsätta som en integrerad del av Peabs rehabiliteringsarbete. Orsakerna till sjukfrånvaron kan vara varierande. Det kan vara värk i leder, allergier, ryggskott eller stressrelaterade tillstånd. Individen kan därför få stöd och coachning av flera specialister som arbetar i ett team bestående av sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog, läkare och rehabiliteringssamordnare. Genom att förbättra säkerheten och arbeta förebyggande med arbetsmiljön strävar Peab efter att skapa säkra och trygga arbetsplatser med god trivsel och därmed minska ohälsa och sjukskrivningar. För de medarbetare som trots allt blir sjuka eller drabbas av olyckor kommer ett lyckat rehabiliteringsarbete innebära kortare sjukskrivningstid och att man snabbare kan återgå till sitt arbete. text INGELA ANDERSSON Rustan Larsson, arbetsmiljöchef Peab. PEABJOURNALEN 1/2007 5
Miljön en allt hetare fråga Den senaste tiden har vädret varit ett konstant samtalsämne. Stormar, översvämningar och torka väcker farhågor att klimatet håller på att förändras. Vad gör man på Peab för att minska belastningen på miljön? INOM PEAB HAR miljöfrågorna varit aktuella under lång tid, förklarar Anders Eriksson, marknadschef vid Peab Division Stockholm Hus. Vi har emellertid nu beslutat att sätta miljöaspekterna på vad vi gör ännu mer i fokus. Detta för att leva upp till de höga krav som ställs av beställare och av samhället. Inom Peab använder man projektplaner för varje projekt, där bland annat miljöaspekterna analyseras under arbetets gång. Ett viktigt område och där mycket kan göras i byggskedet är då man väljer material och kemiska produkter. Med tanke på de mängder avfall som byggnadsarbetet ger upphov till, har även hanteringen av dessa stor betydelse, hur man källsorterar och återvinner. Ser man på byggnadens hela livslängd så spelar energiförbrukningen vid förvaltningen en stor roll för dess totala miljöpåverkan. Det gäller att bygga på ett sådant sätt att energibehovet kan minimeras. Farliga ämnen ska fasas ut Kunskap om miljöfrågorna behövs i hela organisationen, menar Marianne Hedberg, miljösamordnare på Peab Division Stockholm Hus. Tillräckligt många medarbetare ska veta och reagera om något verkar fel. Därför har vi i Stockholm utvecklat en miljödiplomeringsutbildning som kan erbjudas Peabtjänstemän i hela landet. Med hjälp av de webbaserade databaserna Basta och Milab blir det lättare att undvika farliga ämnen från byggena. Det man bland annat vill få bort är cancerframkallande ämnen, ämnen som skadar arvsanlagen, allergiframkallande ämnen, ozonpåverkande ämnen samt ämnen som är giftiga för naturen och/eller är svårnedbrytbara. I produktionen är dessa databaser en stor hjälp för alla som inte är kemister, att se vilka produkter man kan använda. Förändringar kan ofta upplevas som jobbiga, fortsätter Marianne Hedberg. Samtidigt så finns det en stor vilja att göra rätt och lämna ett bra jobb efter sig. Men detta kräver en kontinuerlig utbildning och uppdaterad information, inte minst med tanke på att ny kunskap och nya myndighetskrav ständigt tillkommer. text INGELA ANDERSSON 6 PEABJOURNALEN 1/2007
s Ny på jobbet Vad är det som gör det kul att gå till jobbet? Det kan vara gemenskapen med kollegorna, omväxlande arbetsuppgifter, tillfredställelsen med att skapa något bestående, eller en mängd andra saker. PeabJournalen passade på att fråga tre nyanställda medarbetare bland annat vad som är deras drivkraft på jobbet. Vad de svarade kan du läsa här nedan. Anders Fält Carl Skarin Tommy Jågas Namn Anders Fält Yrkestitel Platschef Ålder 49 år Familj Fru och en hemmavarande 14- åring Bor Villa i Valbo (utanför Gävle) Fritidsintressen Skidåkning, både alpint och längd Utbildning Grundskola Arbetsplats Peab Gävle Aktuellt projekt Platschef driftområde Östhammar Det tar jag med mig till en öde ö En yxa När började du jobba för Peab? Den 1:e juli, 2006. Vad gjorde du tidigare? Jag jobbade på Vägverket Produktion med drift och underhåll. Dessförinnan arbetade jag med beläggning på Skanska i 22 år. Hur kom det sig att du valde byggbranschen? Det var en ren slump. Jag arbetade på Stora när jag fick frågan om jag ville börja arbeta med asfalt. Jag trivdes så jag stannade kvar. Vad innebär din nya tjänst? Huvudsakligen så ser jag till att vägarna inom vårt driftområde ser schyssta ut. Så här års handlar det mycket om att salta, ploga och röja träd efter alla stormar. Sammanlagt driftar vi 55 mil väg. Vad är din drivkraft på jobbet? Jag har fått komma in från början på det här projektet och därför fått möjligheten att starta upp något nytt. Det har varit mycket inspirerande att få bygga upp något eget istället för att ärva. Jag har även fått handplocka min personal. Hur tror du att din framtid inom Peab ser ut? Jag trivs väldigt bra med Peab, mina kollegor och mina överordnade så framtiden i Peab blir säkert utmärkt. Namn Carl Skarin Yrkestitel Arbetsledare/ utsättare Ålder 25 år Familj Sambo Bor I Umeå Fritidsintressen Träning, både motion och styrka Utbildning Byggnadsteknisk högskoleingenjör Arbetsplats Region Umeå Aktuellt projekt Bostadsrätter i Mariestrand Det tar jag med mig till en öde ö Recievern och högtalarna När började du jobba för Peab? I somras. Vad gjorde du tidigare? Jag utbildade mig. Hur kom det sig att du valde byggbranschen? Jag har alltid haft ett intresse för bygg och har hållit på mycket med att bygga grejor hemma och på familjens stuga. Så när jag började fundera på att läsa vidare kändes bygginriktning självklart. Vad innebär din nya tjänst? Jag håller på med planering, arbetsledning och utsättning. Det sistnämnda innebär att jag räknar ut och markerar för de andra var exempelvis väggar, balkar och rör ska vara. Vad är din drivkraft på jobbet? Jag gillar att jag får lära mig så mycket nya saker och att mitt jobb är så omväxlande. Det är också spännande att jobba med något som växer fram och att snabbt lösa problem allteftersom de dyker upp. Hur tror du att din framtid inom Peab ser ut? Jag tror att jag kommer att jobba kvar ute i produktionen ett bra tag framöver och fortsätta att lära mig nya saker. Namn Tommy Jågas Yrkestitel Elevingenjör Ålder 29 år Familj Singel Bor I Älvdalen, Dysberg Fritidsintressen Jakt, skoter, skytte, motionera, naturliv, umgås med vänner Utbildning Ekonom Arbetsplats Driftområde Älvdalen, Morakontoret Aktuellt projekt Vinterväghållning Det tar jag med mig till en öde ö En trevlig och lättsam kvinna När började du jobba för Peab? Den 30:e oktober 2006. Vad gjorde du tidigare? Jag jobbade som byggare med att montera upp glas- och aluminiumfasader. Hur kom det sig att du valde byggbranschen? Min kompis, som har en liknande tjänst hade berättat att han trivdes. Så när den här tjänsten blev ledig sökte jag den. Det verkade intressant och givande och jag får arbeta inom en expanderande del av Peab. Vad innebär din nya tjänst? Den innebär driftansvar över ett 113 mil stort område som sträcker sig från Mora i söder till Grövelsjön i norr. Jag gör det mesta från att skaffa fram nya skyltar till att skicka ut plog- och sandbilar. Jag ägnar också en hel del tid åt att prata med åkare och ta hand om åkarrapporter. Just nu är det lite mer att göra eftersom Vasaloppet närmar sig och det går till hälften i vårat driftområde. Vad är din drivkraft på jobbet? Att det är omväxlande med nya arbetsuppgifter varje dag. Dessutom jobbar jag med ett väldigt lättsamt och roligt gäng. Hur tror du att din framtid inom Peab ser ut? Jag har blivit väldigt väl omhändertagen och trivs bra så jag stannar gärna kvar i Peab och tar större ansvar om jag får möjligheten. PEABJOURNALEN 1/2007 7
Efter flera år av väntan och grusade planer innan starten blev ett faktum, har projektet Mitticity i Karlstad nu nått i mål. Resultatet är en välbesökt butiksgalleria mitt i sta n. Ovanpå gallerian finns 72 eftertraktade bostadsrätter och under den, ett underjordiskt garage. Mitticity ett nytt kvarter för både handel och bo I SEPTEMBER 2006 invigdes gallerian med pompa och ståt och strax därefter stod de första lägenheterna inflyttningsklara. Genom att byggstarten dragit ut på tiden fick projektet, med facit i hand, dels en annan och bättre utformning än ursprungligen planerat, dels hamnade det rätt i tiden, med positivt resultat för alla inblandade parter. Projektet Mitticity startade för Peabs del redan 1997, i samband med att konsortiet Mitticity bildades och förvärvade huvuddelen av ett av Karlstads mest centrala kvarter. Ovanligt nog, består konsortiet av endast lokala aktörer; alla med ett starkt intresse av att göra något till nytta för Karlstad. Förutom Peab, ingår Konsum Värmland, Nya Wermlandstidningen och Löfbergs Lila samt därutöver ett tiotal mindre aktörer. Tredimensionell fastighetsbildning viktig faktor Den ursprungliga planen var att renovera och bygga om. Men hösten 1999 brann det gamla Domusvaruhus ned, som var del i projektet och alla planer fick ändras inte bara en, utan flera gånger. Från 2004 blev det möjligt att göra tredimensionella fastighetsbildningar och Mitticity blev ett av de första projekten i landet att utnyttja det, berättar Nils Staffansson, regionchef. Ägandet fick en horisontell uppdelning: Det underjordiska garaget i två plan såldes till Karlstads kommun, de två och en halv våningarna för gallerian behölls av Mitticity, medan byggrätten för bostäder på toppen av fastigheten förvärvades av Peab. Risktagandet var stort, både för Peab och för konsortiet. Projektet, med en totalkostnad på 800 miljoner kronor, har skötts 8 PEABJOURNALEN 1/2007
Sven Gustavsson, platschef på Mitticity. mitt i Karlstad städer som en förtroendeentreprenad gentemot Mitticity, med stora inslag av partnering. Alla som varit inblandade har gjort ett fantastiskt jobb, framhåller Nils. Oas mitt i centrum Det första spadtaget togs i maj 2004 och den 21 september 2006 invigdes gallerian. De första 18 familjerna flyttade in i sina bostäder i oktober och under februari mars 2007 blir de resterande 54 lägenheterna inflyttningsklara. Under projektets lopp passade konsortiet på att återköpa garaget från kommunen, för att i samband med invigningen av gallerian, sälja både butiksdelen och garaget till norska Steen & Ström. Bostäderna är placerade från tredje våningen och uppåt, men den tredje våningen är lite speciell. Mittdelen av våningsplanet är butik, medan ytterkanterna runt den består av lägenheter. Dessa är byggda kring flera mindre innergårdar, där invånarna bor skyddat och ostört, men ändå med bara några trappavsatser till absoluta centrum och dess lockelser. Att få lägenheterna sålda har inte varit något större problem, konstaterar Nils Staffansson nöjt. Det showroom för bostadsprojekt som Peab sedan tidigare har i Karlstad, har varit till stor hjälp. Mitticity är det tredje projektet som utnyttjat utställningsmöjligheterna. Här möts kunderna av kunnig personal som har gott om tid för dem och kan bemöta dem på ett bra sätt. Annorlunda arkitektur Det har varit ett intensivt byggskede med kort byggtid, förklarar Sven Gustavsson, platschef på bygget. Läget mitt i centrum gjorde det extra besvärligt att planera transporter av material, både till och från arbetsplatsen. En av många utmärkande detaljer i den spännande arkitekturen är den kopparklädda kupol, krönt med en kula, som sitter på husets ena hörn. Kupolen innehåller en skybar, som tillhör en av restaurangerna på bottenvåningen. En direkthiss tar gästerna rakt igenom bostadsplanen upp till baren, som har ett kupolformat innertak i form av en stjärnhimmel med 900 ljuspunkter. Gissa om utsikten över stan och Klarälven är fantastisk! text: BELLA DANOWSKY PEABJOURNALEN 1/2007 9
Gotland Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet flyttar till Gotland för att ersätta det nedlagda regementet A7. I en dramatisk byggnad ritad av arkitekten Johan Celsing kommer de båda att dela på 11 000 kvm och i framtiden sysselsätta nästan 300 personer. Funktionellt och dr när myndigheter fl DET VAR PÅ HÅRET att det första spadtaget för Riksantikvarieämbetets och Riksutställningars nya hus på Gotland blev av. Den utlokalisering av myndigheterna som den förra regeringen beslutat, var inte längre så säker i och med regeringsskiftet. Men bara två dagar innan starten kom beslutet om att flytten skulle genomföras. Därmed kunde Riksutställningars generaldirektör Ann Folin, Ian Harcourt från RBS Nordisk Renting, Lars-Erik Söderberg från Peab, Inger Liliequist från Riksantikvarieämbetet och arkitekten Johan Celsing den 1 november förra året sätta de fem guldspadarna i jorden och påbörja det efterlängtade bygget. Den nya byggnaden byggs på det gamla militärområdet precis utanför Visby där A7 låg tidigare. Det var när regementet lades ner som beslutet om att erbjuda ersättningsverksamheter kom och flytten blev aktuell. Och till skillnad från många andra 10 PEABJOURNALEN 1/2007
amatiskt yttar till Gotland utlokaliseringar blev protesterna bland personalen inte särskilt stora. Elva av de 60 anställda på Riksutställningar har bestämt sig för att flytta till Gotland. På Riksantikvarieämbetet är det 140 arbetstillfällen som flyttar och hittills har 16 anställda sagt ja till flytt medan 72 har sagt sig vara intresserade. Men när byggnaden står färdig kommer de båda myndigheterna ha plats för mellan 200 300 personer. Enligt planen ska Riksutställningar flytta in under december i år, medan Riksantikvarien ansluter knappt ett år senare. 500 sidor specifikationer Peab fick i uppdrag att bygga fastigheten genom ett anbudsförfarande. Men förutsättningarna var inte de vanliga. Det fanns inga ritningar, berättar Lars Åkerberg på Peab. I stället fick vi ett underlag på 500 sidor som redogjorde för vilka krav de hade på lokalerna. Bland annat ville Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar inte själva äga fastigheten. Peab tog därför kontakt med Nordisk Renting som fick bli uppdragsgivare för själva entreprenaden. De kontaktade även Arkitektbyrån Johan Celsing i Stockholm som tidigare ritat bland annat Lärarhögskolan i Stockholm och Millesgården. Peab räknade på byggkostnaden, Nordisk Renting på hyreskostnaden och Johan Celsing ritade ett förslag som bestod av två byggnadskroppar som förbinds genom en gemensam entréhall. Inspirerad av Gotlands ovanliga geologiska förhållanden lät Celsing byggnadens form utgå från betong som sedan bearbetats på olika sätt i olika skikt. Eftersom det skiljer ett år mellan inflyttningarna var det viktigt att vi kunde bygga huset i två etapper, menar Lars Åkerberg. Totalt är byggnaden på 11 000 kvadratmeter och de två byggnaderna skiljer sig i antalet våningar och i färgsättning. I Riksutställningars del av huset är ytorna öppna och här finns plats för pedagogiska presentationer och studiebesök. I samband med anbudet hade Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet satt upp ett antal kriterier för hur utvärderingen skulle bedömas. Glädjande för Peab, Nordisk Renting och Celsing var att deras förslag fick högsta betyg inom samtliga områden. Sedan spadtaget togs har arbetet med att bygga stommen kommit igång och det beräknas vara färdigt i mars. Sedan vidtar arbetet invändigt. Det är en tuff tidplan eftersom anbudsförfarandet drog ut lite på tiden, säger Lars Åkerberg. Så vi räknar med att mellan 80 och 100 personer kommer att jobba här under de närmsta två åren. text JOHAN BERGQUIST PEABJOURNALEN 1/2007 11
profilen Ålder 45 Familj Linda samt barnen Cecilie 13 och Stein-Erik 10 Bor I Oslo Senast lästa bok Djup av Henning Mankell Reser gärna till Sommarstugan i Strömstad och till Lillehammer för att åka skidor Äter gärna En god biff eller en god fiskrätt Fritidsintressen Skidåkning (långfärd), joggar gärna, cyklar mycket, umgås med familjen. Stein Eriksen Ny VD för Peab Norge NORSKA DELEN AV PEAB har genomgått en mycket positiv utveckling de senaste åren. 2001 började Stein Eriksen på Peab Norge AS som direktör för strategiutvecklingen och året därpå anställdes Petter Elvestad som VD. I den vevan fick företaget också en ny ledning, som tillsammans utvecklade de strategier och visioner som bidragit till framgångarna. Efter fyra framgångsrika år, har nu Petter Elvestad övergått till posten som styrelse- ordförande för Peab Norge. Efterträdaren på VD-stolen heter från den 1 januari 2007 Stein Eriksen. Jag är mycket tacksam över att ha fått detta erbjudande och känner mig både smickrad och ödmjuk inför tanken på att få leda en så stor verksamhet, förklarar Stein Eriksen. Men jag vill samtidigt understryka att utan stödet, tilliten och styrkan från såväl medarbetarna, som ägarna i Peab, hade jag inte tagit på mig uppgiften att leda Peab i Norge. Den sittande företagsledningen har även efter VD-skiftet valt att fortsätta i sina gamla befattningar, vilket gläder mig mycket. Både de och jag ser framåt med tillförsikt. Vi kommer att i stort sett behålla den tidigare organisationen och kompletterar bara med några enstaka nyrekryteringar. Allt detta gör att uppdraget känns både stabilt och tryggt. År 2002, då Petter började på Peab Norge, var ett år då företaget på många sätt startades på nytt: Vi fick ny VD, ny ledning och helt nya styrsystem. Jag har varit med om att rekrytera många av våra nuvarande medarbetare. Faktum är, att cirka 80 procent av medarbetarna anställts sedan 2001/2002. Samtidigt är också en stor del av kunderna nya sedan samma tidpunkt. Även volymen har ökat. År 2003 var vår omsättning 900 Mkr. Under 2007 beräknar vi att omsättningen blir 2,7 miljarder kronor. Vi har helt enkelt gjort en fantastisk resa, med en oerhört stark utveckling. Den resan har vi tänkt att fortsätta! Huvudfokus för Stein under närmaste tiden blir att åstadkomma en ökad lönsamhet för 2007 och 2008. Dessutom vill han vidareutveckla den framgångsrika strategi han varit med om att lägga upp tillsammans med Petter Elvestad. I den ingår bland annat arbete med kvalitetsförbättringar och en nollfelsvision. Vi etablerade begreppet nollfelsvision år 2004, med målet att leverera alla våra projekt med noll fel och brister. Under 2006 började visionen bli verklighet; då levererades nästan 60 procent av våra projekt med noll fel eller brister, säger Stein stolt. Att ha engagerade medarbetare är av stor betydelse för mig, framhåller han. Tillsammans med god arbetsmiljö bidrar de till att skapa ett gott ledarskap, vilket i sin tur leder till goda resultat. Ledarskapets roll är viktig. Därför ser jag som en av mina närmaste arbetsuppgifter att skapa förutsättningar för ett klart och tydligt ledarskap. SOM PERSON beskriver Stein sig som öppen och utåtvänd, med stabilt gott humör. Han har bott i Oslo sedan 1982, men kommer från en helt annan del av landet från Lakselv i Finnmark så långt norrut i Norge som det går, innan havet tar vid. I Steins bakgrund finns såväl en civilekonomutbildning, som militär utbildning vid norska krigshögskolan. Steins första civila anställning var i det statliga bolaget Statsbygg, som ansvarar för förvaltning och drift av statliga byggnader. Därefter började han på norska Skanska och var med om att bygga upp och utveckla den verksamheten mellan åren 1997 och 2001. När Skanska så gick samman med byggföretaget Selmer, som var mycket väletablerat på den norska marknaden, försvann många av de utmaningar han uppskattat. Ungefär 12 PEABJOURNALEN 1/2007
Undvik de psykologiska fällorna av ANDERS HASKEL samtidigt fick han emellertid ett lockande erbjudande från Peab, där han kände att utvecklingsmöjligheterna var större. Det har jag verkligen inte ångrat, säger han. Inför framtiden vill Stein bygga vidare på företagets erfarenhet och kompetens och utveckla Peab Norge till att bli den partner som kunder och leverantörer helst föredrar att samarbeta med. En annan målsättning är att skapa värden för såväl ägare, kunder som medarbetare. DEN NORSKA byggmarknaden går sedan flera år på högvarv inom alla segment och upplever för närvarande en byggboom. Bostadsbyggandet har slagit rekord år efter år och 2006 var inget undantag. Ingen vet dock hur länge den utvecklingen håller i sig. Förutom att räntenivåerna kan påverka situationen, börjar det nu bli brist på bra tomter. Detta gäller framförallt i Oslo, där markpriserna stigit dramatiskt. Liksom i Sverige upplever byggbranschen dessutom brist på kvalificerad arbetskraft, vilket innebär stora utmaningar. Vi skall leverera resultat och vidareutveckla organisationen, så att vi behåller och drar till oss de bästa människorna i branschen, slår Stein fast. Peab Norge köpte i slutet av 2006 Björn Bygg AS en av de mest välrenommerade byggfirmorna i Troms och Finnmark. Vi gläder oss åt att få Björn Bygg med i Peabfamiljen och vi ser fram emot att satsa tillsammans med dem i denna nordliga tillväxtregion! text BELLA DANOWSKY DET ÄR OPTIMISTERNA SOM dragit det längsta strået på börsen på senare tid. Den allmänna känslan är dessutom att pessimisterna får svårt att hävda sig även framöver. Boksluten visar att de högt ställda förväntningarna på börsföretagens vinster kunnat infrias. Samtidigt tyder allt på att de goda tiderna håller i sig. Orderingången är stark och företagsledare målar framtiden i glada färger. Räntor, valutor och andra faktorer i omvärlden som kan påverka humöret på börsen känns stabila. Företagen kommer att lämna rekordhöga utdelningar. Det gör att mycket pengar hamnar på marknaden som kommer att söka sig tillbaka till aktieplaceringar. Som aktieplacerare bör det med andra ord bara vara att luta sig tillbaka i fåtöljen, leta upp börskurserna på text-tv:n och glädjas åt nya uppgångar. Ja, med hög sannolikhet. Samtidigt är det helt säkert att börsen förr eller senare drabbas av en nedgång. Och en sådan inträffar inte sällan då man minst anar det. Då gäller det att vara rätt förberedd. Ett av de viktigaste råden är att undvika girighet. Den som höjer insatsen på börsen i takt med att uppgången fortskrider, allt i syfte att krama ur så mycket vinst som möjligt, kommer i nio fall av tio att tillhöra de stora förlorarna när kurserna viker. Några få lyckas hålla sig nära utgången när larmet går, men de flesta kommer inte att hinna kliva av i tid. I det läget är det lätt att hamna i nästa psykologiska fallgrop rädslan för att förlora ännu mer. Denna rädsla kan ta sig olika uttryck men det är inte ovanligt att stor villrådighet uppstår och att aktieplacerare blir sittande med sina innehav och för stora risker när kurserna börjat falla. Samtidigt som man är rädd för att kurserna ska backa ytterligare vill man invänta en rekyl uppåt för att förhoppningsvis kunna sälja till lite bättre pris. Vad är det då som händer när denna lilla uppgång inträffar? Ofta ingenting, aktierna finns kvar i portföljen, kurserna vänder på nytt nedåt och förlusterna växer ytterligare. Placeraren har hamnat i ytterligare en psykologisk fälla. Går det då överhuvudtaget att undvika att hamna i denna situation som man kan le åt så länge allt är frid och fröjd, men som blir blodigt allvar när nedgången är här? Kanske inte helt, men till stor del. Först och främst gäller det att hela tiden vara uppmärksam på riskerna. Placera bara i sådana aktier som du eller din rådgivare har bra koll på och där ni vet vad företagen sysslar med. Då blir det avsevärt mycket enklare att veta när toppen är nära med hjälp av några enkla tumregler och nyckeltal. Glöm inte heller att aktier är ett långsiktigt sparande. Det handlar sällan om allt eller inget på börsen. Jag får ofta frågan om det blivit dags att sälja. Sanningen är att det inte går att svara ja eller nej på en sådan fråga, framför allt inte om frågan gäller hela eller stora delar av portföljen. Den som säljer allt och spelar på att börsen ska gå ner tar en väldig risk att gå miste om avkastning precis på samma sätt som att den som ligger fullinvesterad eller till och med belånad riskerar stora och snabba förluster. Det gäller inte minst i ett läge när börsuppgången har pågått i flera år. Anders Haskel är ansvarig för HQ Banks verksamhet i Skåne. Tidigare har han bland annat varit verksam som börsjournalist på Veckans Affärer. PEABJOURNALEN 1/2007 13
Den effektiva byggprocessen är här! Det var parollen när Peab bjöd in till den sjätte Bostadsbyggardagen på Norra Latin i Stockholm. Drygt 80 politiker, stadsplanerare och andra beslutsfattare inom kommun- och landsting samt byggsektorn fick under en halv dag lyssna på bland annat regeringens nya bostadspolitik, hur Peab bygger effektivt tillsammans med Svenska Bostäder till lägre kostnader i Vällingby utanför Stockholm och hur staten genom Byggkommittén verkar för att utveckla hela samhällsbyggnadssektorn. Anna Olin var årets moderator och skapade en trevlig stämning med frågor och debatt. Bostadsda Statssekreterare Dan Ericsson, Finansdepartementet, presenterade regeringens nya bostadspolitik. Eller snarare uppmanade de närvarande att faktiskt komma in till regering med förslag på hur bostadspolitiken skulle kunna utformas. Ett problem, framhöll han, är att bostadsfrågorna ligger ansvarsmässigt över så många olika departement, men en samordning är på gång. Lars Luttropp, Västerås Stad, var en av deltagarna som lyssnade intensivt. 14 PEABJOURNALEN 1/2007
Bo Wetterud, Svenska Bostäder, pratade tillsammans med Jonas Berg, Peab, om hur man utvecklat en effektiv byggprocess för en serie om fem typhus i Vällingby i västra Stockholm. Vi har sänkt byggkostnaden med flera tusen per kvadratmeter, löd budskapet. Sonny Modig, Byggkomittén, Jonas Berg, Peab och Rasmus Wærn, Wingårdh Arkitektkontor. Roland Larsson, vice ordförande i bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun, var en av de flitigare frågeställarna under dagen. Värden Tomas Anderson, Peab, var mycket nöjd med dagen. Bra stämning, mycket frågor från åhörarna och intressanta talare summerade han efteråt. g om effektivt bygge Tomas Pousette, Peab. Årets Bostadsbyggardag inleddes med ett lunchanförande av statssekreterare Dan Ericsson. Liv Hahne, Uppsala kommun, passade på och framförde lite synpunkter till statssekreterare Dan Ericsson efter dennes lunchanförande. PEABJOURNALEN 1/2007 15
Uppsala Protesterna blev högljudda när planerna på ett nytt konserthus i Uppsala blev offentliga. Fel plats, fel tid och fult hus var några av invändningarna. Men det hör snarare till regel än undantag att det stormar när något nytt och spektakulärt ska sjösättas. Och snart har Uppsala fått ett nytt förstklassigt landmärke, ritat av den danske världsarkitekten Henning Larsen Arkitektbyrå. REDAN FÖR 15 ÅR SEDAN tog kommunfullmäktige i Uppsala beslut på att ett nytt konserthus skulle byggas. Allt sedan dess har diskussionernas vågor gått höga. Man har diskuterat både utformning, storlek och placering. De ursprungliga planerna skrinlades när man kom fram till att platsen var fel. Men när konserthuset nu äntligen är på väg att byggas sker det på den tomt som ursprungligen föreslagits. Även uppsalaborna har engagerat sig, med både protester och lovord. Bland annat har man diskuterat om husets utformning. Det är ritat av den kände danske arkitektbyrån Henning Larsen som bland annat ritat Köpenhamns nya operahus. Deras förslag är ett åtta våningar högt hus som liknar en futuristisk kub med breda glasade partier och en reliefförsedd fasad. Det är alltid så när man gör något nytt och annorlunda, säger Andris Zarins, arbetschef på Peab. Det uppstår protester och upprörda känslor. Men det ät tveklöst så att Uppsala med sin nya 37 meter höga och 14 600 kvm stora byggnad får ett nytt landmärke av samma dignitet som Globen i Stockholm eller Turning Torso i Malmö. Med sina karaktärsdrag kommer den att hävda sig väl jämfört med både domkyrkan och Uppsala slott. Förutom konserter kommer byggnaden även att användas för kongressverksamhet, vilket inte är minst viktigt då Uppsala seglat upp som en av de mest välbesökta kongressstäderna i Sverige, på andra plats efter Stockholm. Redan nu har bokningarna börjat strömma in och det finns arrangemang inplanerade fram till 2009. Konserthuset kommer att innehålla en stor sal med kapacitet för 1 150 personer, en mindre sal för 350 personer och en liten sal för 110 personer. Förutom dessa kommer det att finnas ett antal olika konferensrum och Omdiskuterat ko blir nytt landmärk 16 PEABJOURNALEN 1/2007
en 900 kvm stor bankettsal där det även är möjligt att anordna utställningar. Dessutom kommer konserthuset att hysa ett café och möjligheter till både lunch och middag, berättar Andris Zarins. Peabs arbetschef Andris Zarins i nära samarbete med arkitekten Håkan Sandhagen. nserthus e i Uppsala Arkitekten på besök varje vecka Uppsala Konsert & Kongresshus kommer att invigas i september och arbetet med att få allt färdigt är i full gång. Tidplanen är tuff trots att projektet drog igång redan 2005. En av anledningarna är att varje delmoment tar tid. Som arkitekt är Henning Larsen noga med detaljerna och vill därför att allt först görs i en fullskaleprototyp innan den kan byggas på riktigt. Det handlar mycket om olika ytor som ska testas, berättar Andris Zarins. Arkitekten Håkan Sandhagen från Henning Larsen är här varje vecka för att diskutera och se så att allt blir som de tänkt sig. Men det handlar inte bara om konstnärlig integritet. Huset i sig är ett mycket komplicerat bygge. Delvis för att det uppförs mitt i centrala Uppsala, vilket ställer stora krav på logistik och gör det svårt att komma till. Men det är egentligen inga konstigheter, menar Andris Zarins. Då är det mer komplicerat med stora salen som har över 18 meter i takhöjd och ett sluttande golv. Peab fick uppdraget av Fastighetskontoret vid Uppsala kommun genom ett anbudsförfarande och det är en generalentreprenad som genomförs i form av en förtroendeentreprenad. Den siste augusti 2007 överlämnas huset till brukarna, vilka förutom Uppsala Konsert & Kongress även är Musik i Uppland. text JOHAN BERGQUIST PEABJOURNALEN 1/2007 17
Peab Industri I höst förökar sig Peab. Då delas koncernens industriverksamheter ut som den nya koncernen Peab Industri. Förra gången Peab gjorde en extra utdelning var 2003 då Peabs fastigheter under namnet Brinova delades ut till aktieägarna. Dags för Industri att stå på egna ben Mats Leifland, ekonomichef Peab och ansvarig för utdelningen av Peab Industri. SKÄLEN ÄR DESAMMA NU SOM DÅ. Det handlar om att ge de olika delarna av koncernen bästa möjligheter att utvecklas på egen hand. I förlängningen innebär det att aktieägarna får den bästa avkastningen på sitt kapital. Även medarbetarna gynnas; ett företag som utvecklas bra är en trygg arbetsgivare som också erbjuder en personlig utveckling. Verksamhetsområde Industri, som är huvuddelen av det framtida Peab Industri, svarade under 2006 för en sjättedel av Peabkoncernens omsättning, cirka 5,5 miljarder kronor, och 527 Mkr i rörelseresultat, drygt en tredjedel av koncernens. En skillnad jämfört med byggverksamheten är att industridelen kräver mer kapital för investeringar i tunga maskiner, kranar och andra uthyrningsmaskiner, fabriker med mera. Det gör att industridelen kan arbeta med högre marginaler än byggverksamheten. Genom uppdelningen av koncernen kan bolagen utvecklas bättre på sina marknader. En stor del av Peab Industris försäljning går redan idag till kunder utanför koncernen, säger Mats Leifland, ekonomichef och ansvarig för utdelningen av Peab Industri. Med den tydliga uppdelningen av koncernen bedöms Peab Industri kunna öka den andelen ytterligare. Samtidigt finns det i namnvalet en tydlig signal att kundbanden med det tidigare moderbolaget finns kvar och att familjerna Paulsson även i fortsättningen avser att vara långsiktiga ägare. Det är nära samarbete som gäller, liksom idag på affärsmässiga villkor. Sett ur aktiemarknadens perspektiv blir den nya koncernen lite enklare att analysera och sätta värde på. Hittills har koncernen bestått av två ben; bygg och industri. 18 PEABJOURNALEN 1/2007
PEABJOURNALEN 1/2007 19
Peab Industri Förenklat behöver byggsidan relativt lite kapital medan industri är en kapitaltung verksamhet. Börsen har emellertid varit tvungen att köpa båda delarna som ett paket och beräkna avkastningen på kapitalet som ett genomsnitt. När det inte är möjligt att investera bara i den del som man bedömer har de bästa förutsättningarna finns en risk att börsen sätter en rabatt på aktien. Bara uppdelningen i sig kan alltså innebära ett visst plusvärde för aktieägarna. Till det kommer att de båda enheterna kan utvecklas bättre på egen hand genom exempelvis ytterligare specialisering. Nya affärsmöjligeter kan också öppna sig, kanske på nya marknader eller nya produktområden. Det är frågor för Peab Industris nya styrelse och ledning att ta ställning till, säger Mats Leifland. Idag arbetar Peab Industri i Sverige, Norge och Finland och det blir i första hand dessa länder som gäller även fortsättningsvis. Under de senaste åren har en konsolidering ägt rum med kompletteringsköp av företag. Det är en utveckling som säkert kommer att fortsätta. Villkoren i utdelningen av Peab Industri är en på en. I höst blir alltså aktieägarna ägare till två aktier i stället för en, som båda kommer att innehålla familjenamnet Peab. text: ANDERS KJÄLL Ola Angel, divisionschef El Lambertsson, Mattias Söderqvist, marknadschef Atlas Copco, Steven Kjell, försäljningschef Atlas Copco och Jesper Mårtenssion, depåchef El Lambertsson. energ LAMBERTSSONS VERKSAMHET består av att hyra ut all den utrustning som behövs vid ett byggprojekt. Det handlar om bodar, maskiner och redskap men även om elkraft. För att kunna erbjuda sina kunder bra lösningar inom energi och el letade man under 2001 efter en leverantör som kunde erbjuda generatorer av hög kvalitet och med de styrsystem som behövdes. Valet föll på Atlas Copco. Deras maskiner är av mycket hög kvalitet, säger Ola Angel, divisionschef i Lambertsson El. Dessutom är deras styrsystem i världsklass. Samtidigt behövde Atlas Copco hjälp med den tekniska kompetensen vid installationerna, något som Lambertsson hade lång erfarenhet av. Vi hade tidigare arbetat mycket med installationer ute hos kunden, berättar Steven Kjell, ansvarig för generatorverksam- 20 PEABJOURNALEN 1/2007
Lambertsson Atlas Copco och Lambertsson möttes första gången 2001 när Lambertsson var på jakt efter att köpa in dieseldrivna reservkraftaggregat. Efterhand som tiden gick och de insåg att de kunde dra nytta av varandras kompetenser har samarbetet utvecklats till en punkt där Atlas Copco idag samarbetar med Lambertsson vad gäller service och installation av reservkraftaggregat. Mer kraft genom irikt samarbete heten på Atlas Copco. Våra kunder söker oftast en lösning snarare än en produkt. Och vår styrka ligger i tillverkning och utveckling. Det visade sig alltså rätt snabbt att båda hade kompetenser som den andre kunde dra nytta av. I dag köper vi alla våra generatorer av Atlas Copco, säger Ola Angel. Samtidigt hjälper vi dem med installationerna. Faktum är att Atlas Copco nu helt har avvecklat sin egen installationsservice och anlitar Lambertsson istället. Lambertsson är en bra partner, säger Steven Kjell. Genom dem kan vi leverera en färdig lösning. Dessutom är de nu en fullvärdig servicepartner vilket innebär att de även servar våra maskiner ute hos andra kunder. Vi är å andra sidan specialister på generatorer och har fokuserat på att vara en säljande organisation. I och med att Lambertsson använder produkterna väldigt intensivt kan de även bidra till produktutvecklingen och kvalitetssäkringen. En normal användare kör sitt reservkraftverk i kanske 100 timmar per år, medan vi kör det i 700 timmar per månad, säger Ola Angel. Därför upptäcker vi eventuella fel och brister på ett mycket tidigt stadium, vilket är värdefullt för Atlas Copco. Både Ola Angel och Steven Kjell är överens om att det är ett samarbete som verkligen fungerar som det ska, och att de båda är med och bidrar på lika villkor. Lambertssons har en fördel eftersom de är geografiskt spridda över hela landet, menar Steven Kjell. När projekten löper måste vi kunna ha täta kontakter och vara nära kunden. En annan fördel för Atlas Copco är att Lambertssons hyr ut maskiner. Det innebär att de kan leverera en generator på mycket kort varsel även om kunden vill köpa den. Vi kan inte agera så snabbt för vi har inte generatorer på lager, säger Steven Kjell. Men genom Lambertssons kan vi ändå erbjuda kunden en lösning. För Lambertssons är det viktigt med en flexibel partner och det har de funnit i Atlas Copco. I vår bransch är det snabba ryck när något händer, säger Ola Angel. Och Atlas Copco har visat sig kunna hänga med i svängarna. Vi ser det här som en viktig marknad för oss. Idag har Lambertsson cirka 60 mobila dieselgeneratorer i sin hyrespark och antalet ökar hela tiden. Så det finns goda förutsättningar för att både samarbetet och marknaden kommer att utvecklas positivt även i framtiden. text: JOHAN BERGQUIST PEABJOURNALEN 1/2007 21
Göteborg Ny organisation möter tillväxten i väst Den kraftiga tillväxten på byggmarknaden i västra Sverige har tvingat Peab att skapa en ny organisation. Genom att dela en region i två samt skapa två helt nya har man nu maximerat resurserna och gjort det möjligt att fullt ut dra nytta av konjunkturen. Dessutom kommer vi närmare kunderna på ett annat sätt, säger Tore Hallersbo, divisionschef i Peab Väst. Tore Hallersbo, divisionschef Peab NÄR TORE HALLERSBO tillträdde som chef för Division Väst under 2005 var hans uppdrag bland annat att se över organisationen. Både Peab och divisionen hade växt kraftigt under en längre tid och därmed hade resurserna inte riktigt hängt med. Vi hade tagit en bra position på marknaden och rekryterat mycket, berättar han. Men för att anpassa organisationen till den nya marknadsläget var vi tvungna att hitta en ny struktur. Efterhand som orderstocken fylldes på riskerade man att nå till en nivå där man inte längre kunde acceptera nya uppdrag. Det fanns helt enkelt inte resurser att ta in allt det som man fick förfrågningar på. Vi kunde inte möta kundernas behov, säger Tore Hallersbo. Dessutom började vi få problem med att ta in nya projekt för redan befintliga kunder. Ny region för speciella projekt Innan omorganisation var Division Väst uppdelad i tre regioner: Göteborg, Trollhättan och Karlstad. Men de största resursproblemen fanns i Göteborg, vilket var anledningen att man började med att se över denna region. Vår första åtgärd var att dela upp Region Göteborg i två delar, Region Göteborg och Region Storgöteborg. Storgöteborg blev en ny region som omfattar kranskommunerna och Sjuhäradsbygden. Till posten som regionchef internrekryterades Håkan Olsson. Region Göteborg kom då att omfatta alla projekt som drivs inom Göteborgs kommungränser, vilket direkt skapade en betydligt bättre kontaktyta mot marknaden. Men även efter denna förändring märkte vi att det inte räckte till. Vi var tvungna att förstärka organisationen ytterligare. Lösningen blev att skapa en helt ny region: Region Speciella Projekt. Denna region arbetar gränsöverskridande inom hela Division Väst och tar hand om förfrågningar som en enskild region annars inte hade klarat av att hantera. 22 PEABJOURNALEN 1/2007
Det kan vara av olika anledningar, berättar Tore Hallersbo. Brist på resurser eller brist på kompetens inom ett specifikt område, som till exempel att bygga höghus. Helt enkelt komplexa projekt som kräver mycket resurser. Region Speciella Projekt startades helt från grunden och här har man byggt upp en helt ny organisation och rekryterat personal. Bland annat anställdes Pekka Merta som regionchef. Idag är Region Speciella Projekt väl mannad och har den nyckelkompetens som krävs. och för bostäder Sammantaget har dessa förändringar fungerat väl och frigjort resurser. Men under det senaste året har Division Väst ändå fortsatt arbetet med att hitta ytterligare områden för förbättringar. Framför allt bostäder har blivit en allt mer trång sektor. Bostadsbyggandet har växt kraftigt och än finns det inga tecken på att det håller på att mattas av. Därför anpassas organisationen för att kunna hantera stora volymer även i framtiden. På kort sikt handlar det om att kunna hantera tillväxten som vi räknar med kommer att öka med mellan 200 och 300 bostäder per år, säger Tore Hallersbo. Sannolikt landar vi så småningom på 1 000 bostäder per år i snitt. Och på längre sikt handlar det om att kunna vidmakthålla den nivån. För att kunna möta denna tillväxt har Division Väst därför inrättat en sjätte region: Region Bostad. Under ledning av den nyrekryterade regionchefen Peter Bellevik arbetar de över hela divisionen och kommer att samla kompetenser och resurser inom projektutveckling, bildandet av bostadsrätter och kring hur man tar fram nya bostadsutvecklingsprojekt. Här kommer man även att utveckla bostadsförsäljningen och bostadsbutikerna. Men även i fortsättningen sker all produktion i samarbete med de lokala regionerna. Det är viktigt att initiativen fortfarande finns kvar i den lokala organisationen, menar Tore Hallersbo. Våra kunder vill behålla sina lokala kontakter och därför är det viktigt att vi även i fortsättningen finns nära marknaden. text: JOHAN BERGQUIST PEABJOURNALEN 1/2007 23