Kartläggning av biogas år 2009 2012 i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland BioFuel Region 2013-10-28
BioFuel Region Storgatan 35, 903 25 Umeå Org.nr: 556664-1592 www.biofuelregion.se Anna Säfvestad Albinsson anna.albinsson@biofuelregion.se, 070-615 05 05
Förord I den här rapporten vill vi visa hur utvecklingen av produktion och användning av biogas ser ut i norra Sverige. Biogas som energiform ökar runt om i världen och vi vill att norra Sverige ska kunna hänga med i den utvecklingen. Vi vill kunna ta tillvara på den energi som redan finns i befintliga energiflöden och samtidigt minska beroendet av fossila energikällor. Gör vi det kommer det att skapa regional tillväxt och arbetstillfällen. Regeringen har som mål att om endast 17 år ska den svenska fordonsflottan vara fossiloberoende. Med våra långa avstånd är det en stor utmaning och det betyder att vi måste arbeta snabbt och hårt för att hitta alternativ till bensin och diesel. Biogas är ett bra alternativ, men hur ska vi gå tillväga för att öka och effektivisera användandet? Vilka åtgärder kan göras idag och de närmaste åren? Syftet med den här kartläggningen är att utgöra ett underlag för medlemmarna i Biogas Norr* i arbetet med att öka produktionen och förbättra förädlingsvärdet av biogas. Kartläggningen i sin helhet återfinns i bilaga 1-4 där information från varje biogasproducerande anläggning i de 4 nordligaste länen presenteras och där respektive uppgiftslämnare ansvarar för siffrorna. Vi visar här nationell statistik tillsammans med vår kartläggning och ger våra reflektioner och slutsatser av faktauppgifterna. Den första kartläggningen är från 2009 och Biogas Norr har därefter genomfört en årlig uppdatering. I den här kartläggningen avser vi de fyra nordligaste länen i Sverige när vi hänvisar till regionen och norra Sverige. Rapporten är finansierad av BioFuel Region samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Trevlig läsning! Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas på BioFuel Region * Biogas Norr är ett nätverk av biogasaktörer som vill öka produktionen och förbättra användningen av biogas i de fyra nordligaste länen. Detta innebär att öka andelen biogas som används till fordonsgas, kraftvärme och ersättning av fossil energi inom industrin. Biogas Norr startade 2010 och drivs inom ramen för BioFuel Region. BioFuel Region är en ideell förening som består av medlemmar från kommuner, näringsliv och universitet. BioFuel Region arbetar med omställningen till förnybar energi, med tonvikt på transporter och hållbara produkter baserade på skogsråvara. Drivkrafterna bakom arbetet är klimatförändringen, försörjningstrygghet och regional utveckling. Nätverket Biogas Norr är en viktig pusselbit i det arbetet.
Begrepp och förklaringar Metan Den energirika molekylen i biogas är metan (en kolatom och fyra väteatomer). Metan kan distribueras i komprimerad form, 250 bar, eller i flytande form, - 163 grader Celsius. Metanet kan antingen vara av fossilt ursprung (naturgas) eller förnybart (från rötning eller förgasning = biogas). När metan produceras från rötning innehåller den 60-65 procent metan och kallas ofta rågas, eller biogas. Rågasen kan användas direkt för värmeproduktion eller kraftvärmeproduktion (värme och el) utan vidare förädling. För att få fordonsgas behöver rågasen renas från koldioxid och vatten till cirka 97 procent metan. Denna kvalitet kallas också biometan. Naturgas innehåller hög halt av metan från början och kan direkt användas som fordonsgas. Rötning Rötning är nedbrytning av organiskt material utan tillgång till syre. Det organiska materialet bildar metan, koldioxid, vatten, svavelväte samt lite andra gaser. Nedbrytning av organiskt material med tillgång till syre kallas kompostering. Samrötning Flera olika substrat/råvaror rötas samtidigt. I Sverige är rötning av gödsel tillsammans med avfall från livsmedelsindustrin och hushållsavfall vanligt förekommande. En annan variant är gödsel och gröda från åkermark, t ex vall, rörflen och hampa. Biogödsel och rötrest Vid rötning av organiskt material bildas förutom metan en rötrest. Rötresten är näringsrik och kan utnyttjas som gödningsmedel. Beroende på ursprung brukar man ge rötresten olika benämningar, biogödsel eller rötslam. Generellt kan sägas att ett rent råmaterial ger en ren slutprodukt och förorenat råmaterial ger en förorenad slutprodukt. Det finns olika typer av certifieringar för att garantera kvaliteten på rötresten, SPCR 120 eller REVAQ. Deponigas Deponigas bildas vid nedbrytning av organiskt material i deponier och har en lägre metanhalt, cirka 50 procent. Fackling Den biogas som av olika anledningar inte kommer till användning, facklas bort, utan nyttiggörande av energin. Det innebär att gasen eldas upp, i stället för att släppas ut i luften. Förgasning Förgasning av biomassa producerar syntesgas, som består av kolmonoxid och vätgas. Syntesgasen kan sedan förädlas till olika bränslen, t. ex metan, metanol, DME, mm. Syntesgasen kallas ibland för gengas. CNG / CBG / bio-cng "Compressed Natural Gas" (CNG) är naturgas som är komprimerad till 250 bar, i till exempel gastuber. "Compressed BioGas" (CBG) är samma sak men med förnybart ursprung. Internationellt kallas komprimerad biogas för bio- CNG eller biomethane. LNG / LBG Liquified Natural Gas (LNG) är naturgas som är kyld till - 163 grader och därmed flytande. Gasen förvaras i välisolerade behållare för att inte gasen ska övergå till gasform. Liquified BioGas (LBG) är samma sak men med förnybart ursprung.
Enheter 1 Nm3 Normalkubikmeter som är volymen av gas vid 0 grader och 1 bar. Standardenhet för mätning av gas 1 kwh 1 kilowattimme 1 MWh 1 Megawattimme = 1000 kwh 1 GWh 1 Gigawattimme = 1000 MWh 1 ktoe 1 kiloton oljeekvivalenter = 11 630 MWh Energiinnehåll i olika bränslen 1 Nm3 Biogas (97 % metan) 9,67 kwh = ca 1 liter diesel eller 1,1 liter bensin 1 Nm3 rågas (65 % metan) 6,5 kwh 1 Nm3 Naturgas (89 % metan + högre kolväten) 1 liter bensin 8,94 kwh 1 liter diesel 9,80 kwh (Mk1 eller Mk2) 11 kwh = ca 1,1 liter diesel eller 1,23 liter bensin Biogasens samhällsnytta Biogas är och kan vara en del av lösningen på klimatutmaningen samt bidra till en bättre miljö och bättre hälsa. Tänk globalt, agera lokalt, är en gammal sanning. De globala klimatförhandlingarna ger inte de resultat vi behöver. Förändringarna måste göras regionalt och lokalt och här är biogasen ett starkt alternativ. Biogasen är en viktig del i omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta och minskar påverkan på luftkvalitet och förbättrar folkhälsan. Biogasen har de bästa klimategenskaperna av samtliga idag tillgängliga drivmedel. Biogas bildar ingen ny koldioxid när den förbränns och bidrar inte till växthuseffekten. Biogasen är lokalt producerad och tryggar tillgången av drivmedel. Biogasprocessen knyter samman kretslopp, från stad och land och tillbaka igen. Det är det mest miljövänliga sättet att ta hand om avfall som skapar dubbla mervärden av gödsel och håller våra landskap öppna. Biogas har två klimat- och miljövänliga slutprodukter; biogas och biogödsel. Biogödseln är en produkt som kan ersätta icke- förnybar mineralgödsel. Peak fosfor är något som diskuteras allt mer och vi behöver hitta sätt att återföra näringsämnen från stad till land för att minska behovet av mineralgödsel. När gödsel rötats luktar den mindre, sprider mindre ogräs och ger bättre gödseleffekt jämfört med orötad gödsel.
Sammanfattning Biogas Norr har kartlagt produktion och användning av biogas i de fyra nordligaste länen i Sverige med start år 2009. I och med den här rapporten publiceras sammanhängande data för åren 2009-2012. Här får du data och kommentarer till kartläggningen och underlaget ska användas i arbetet med att öka produktion och förbättra användningen av biogas i våra fyra nordligaste län. Under år 2012 producerades 1 589 GWh i Sverige varav 174 GWh i de fyra nordligaste länen. Regionen präglas av en stor industriell produktion och hög produktion per person jämfört med andra län. En nationell jämförelse visar också att här är produktionen av fordonsgas lägre, elproduktionen högre samt att andelen facklat är större än riksgenomsnittet. Av de 174 GWh biogas som producerades under år 2012 kommer drygt hälften från två industriella anläggningar. Övrig produktion kommer från reningsverk, samrötningsanläggningar, deponier och lantbruk. De senaste fyra åren uppvisar en relativt jämn produktion av biogas där produktionen hos kommunala anläggningar har gått ned och den industriella produktionen har varierat. Nedgången beror delvis på driftstörningar, men även på svårigheter att leverera/köpa substrat. Det finns potential att öka produktionen i befintliga anläggningar med 30-40 GWh/år, motsvarande 15-20 procent av produktionen. Här i norra Sverige används biogasen främst till kraftvärmeproduktion, industriell användning och värme. 18 procent av biogasen facklas bort. Mängden biogas som används till fordonsgas har nästan fördubblats de senaste fyra åren, men står fortfarande för endast 8 procent av användningen. Antalet gasdrivna fordon har också mer fördubblats. Marknaden för fordonsgas ökar snabbt och på grund av rötkammarhaveri i Boden ersattes biogasen där därför med naturgas under år 2012. En ny rötkammare byggs i Boden och den tas i drift under år 2013, vilket kommer att fördubbla deras produktionskapacitet av biogas. Kartläggningen visar på behovet att förbättra tillgängligheten och utnyttjandet av befintliga anläggningar. Mängden facklad gas behöver minskas och projekt pågår redan idag som bör kunna minska facklingen betydligt inom några år. Bland de projekten finns såväl ny fordonsgasproduktion, kraftvärme och förbättrade lagringsmöjligheter av biogas. Framtidstron på biogas i regionen är stor. I Sundsvall planeras det för ny produktion i en samrötningsanläggning för matavfall och inom lantbruket drivs i dag tre större initiativ för att producera fordonsgas; i Vännäs, Piteå och Strömsund. Utöver dem finns flera gårdsanläggningar under byggnation där biogasen används till kraftvärmeproduktion (el och värme). Planerna på ökad produktion av fordonsgas behöver samköras med en utbyggnad av tankställen för gasdrivna fordon. Inom 5 år bör produktionen av biogas i norra Sverige kunna fördubblas och på längre sikt öka ännu mer. Utvecklingen är beroende av politiska beslut för förnybara bränslen, och dieselpris. Mängden potentiell biogas från rötning är begränsad av mängden råvara, men förgasning av skogsråvara skulle kunna öka produktionen betydligt. Fordonsgas är det alternativa drivmedel som ökar mest runt om i världen och kommer att vara en viktig del av framtidens energiförsörjning. Därför behöver vi infrastruktur för detta även i den norra landsänden. Biogas knyter samman positiva klimatinsatser, en levande landsbygd, förbättrad luftkvalitet och regional utveckling. Biogas till fordon är en del av lösningen för att skapa en fossiloberoende fordonsflotta. Genom att producera biogas lokalt och regionalt förbättras tillgången på drivmedel och regionala arbetstillfällen skapas.
Innehållsförteckning 1 Översikt - Biogas i Sverige... 2 1.1 Nationell produktion av biogas... 2 1.2 Nationell användning av biogas... 2 2 Översikt - Biogas i norra Sverige... 4 2.1 Produktion av biogas i norra Sverige... 5 2.2 Användning av biogas i norra Sverige... 6 3 Översikt biogas i norra Sverige länsvis... 8 3.1 Norrbottens län... 8 3.1.1 Biogas i Norrbottens län... 9 3.1.2 Framtidsprojekt i Norrbottens län... 9 3.2 Västerbottens län... 10 3.2.1 Biogas i Västerbottens län... 10 3.2.2 Framtidsprojekt i Västerbottens län... 11 3.3 Jämtlands län... 12 3.3.1 Biogas i Jämtlands län... 13 3.3.2 Framtidsprojekt i Jämtlands län... 13 3.4 Västernorrlands län... 14 3.4.1 Biogas i Västernorrlands län... 15 3.4.2 Framtidsprojekt i Västernorrlands län... 15 4 Översikt Biogas som drivmedel... 16 5 Översikt Biogas som drivmedel i norra Sverige... 18 5.1 Fordonspark och tankställen i norra Sverige... 18 5.2 Såld volym fordonsgas i norra Sverige... 18 6 Sammanfattande diskussion... 20 6.1 Nuläget... 20 6.2 Framtidspotential för biogasen i norra Sverige... 21 7 Referenser... 23 Bilaga 1. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas i norra Sverige, 2012.. 24 Bilaga 2. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas i norra Sverige, 2011.. 25 Bilaga 3. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas i norra Sverige, 2010.. 26 Bilaga 4. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas i norra Sverige, 2009.. 27
1 Översikt - Biogas i Sverige 1.1 Nationell produktion av biogas År 2012 producerades i Sverige totalt 1 589 GWh biogas i 242 produktionsanläggningar, en marginell ökning från året innan. Av den totala biogasen producerades 42 procent i avloppsreningsverk, 32 procent i samrötningsanläggningar, 16 procent i deponier, 8 procent i industrianläggningar och 3 procent på gårdsanläggningar, se tabell 1. Tabell 1. Mängd producerad biogas (i GWh) per anläggningstyp i Sverige. 1 2008 2009 2010 2011 2012 Avloppsrening 605 605 614 633 660 Samrötning 240 299 344 412 507 Gårdsanläggning 15 18 16 15 47 Industrier 130 106 114 133 121 Deponier 369 335 298 265 254 Totalt Sverige 1359 1363 1387 1473 1589 Produktion kwh/capita 147 146 147 156 167 De huvudsakliga substraten för biogasproduktion bestod av olika typer av avfall såsom avloppsslam, gödsel, källsorterat matavfall och avfall från slakteri- och livsmedelsindustrin. Den geografiska fördelningen visar att större delen av biogasproduktionen var centrerad till ett fåtal län. Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Östergötland stod för nära 60 procent av landets biogasproduktion. Produk@on*Na@onellt*2012* Industri,*8* Lantbruk,*3* Deponi,*16* Samrötning,*32* Reningverk,*42* Figur 1. Andel producerad biogas (i procent) per anläggningstyp i Sverige. 2 1.2 Nationell användning av biogas Fordonsgasen ökar fortfarande och är det största användningsområdet för biogas, hela 53 procent uppgraderas till fordonsgas. Av resterande del användes 33 procent för värmeproduktion (inkl. värmeförluster), 3 procent för elproduktion och 10 procent facklades bort. 3 Se tabell två och figur två. I stort kan man säga att nyproduktion av biogas går till 1 Biogasportalen 2013 2 Biogasportalen 2013 3 Biogasportalen 2013 2
fordonsgas (större anläggningar) eller kraftvärme (gårdsanläggningar) och befintlig produktion med värme ställer om till fordonsgas. Tabell 2. Fördelning av biogasanvändningen (i procent) per användningsområde i Sverige. 4 Användning % 2008 2009 2010 2011 2012 Värme 53 49 44 38 33 Fordonsgas 26 36 44 50 53 El 4 5 4 3 3 Facklat 14 10 8 8 10 Data saknas 2 1 0 0 1 Användning&Na<onellt&2012& Fackling& 10%& data&saknas& 1%& Värme& 33%& Fordonsgas& 53%& El& 3%& Figur 2. Andel förbrukad biogas (i procent) per användningsområde i Sverige. 5 4 Biogasportalen 2013 5 Biogasportalen 2013 3
Kartläggning av biogas i norra Sverige 2009-2012 2 Översikt - Biogas i norra Sverige År 2012 producerades 174 GWh i norra Sverige vid totalt 29 anläggningar. Det finns tre uppgraderingsanläggningar och fem tankställen för fordonsgas. Nya anläggningar som driftsatts sedan 2009 är uteslutande småskaliga gårdsanläggningar. Se tabell 4 och figur 5. Uppgiftslämnarna påpekar att mätosäkerheten är stor och statistiken bör därför användas indikativt och inte absolut. Här följer en sammanfattning av hur regionen särskiljer sig från nationell produktion och användning av biogas. 11 procent av den nationella produktionen 2012 Stor industriell produktion av biogas Högre produktion per capita jämfört med andra län Avsevärt lägre andel fordonsgasproduktion, som dock ökar. Större andel elproduktion Större andel facklat än riksgenomsnittet Bussdepå Samrötningsanläggning Avloppsreningsverk Deponianläggning Tankstation öppen kontorstid Publik tankstation Gårdsbiogasanläggning Industrigasanläggning Uppgraderingsanläggning Boden Luleå Piteå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Östersund Härnösand Sundsvall Figur 3. Biogasanläggningar i norra Sverige. 4
2.1 Produktion av biogas i norra Sverige De sju största producenterna utgörs av två industrier, en samrötningsanläggning med avloppsreningsverk i anslutning, tre avloppsreningsverk samt ett lantbruk. Dessa sju anläggningar står för 76 procent av regionens biogas- och deponigasproduktion. Den enskilt största producenten är Domsjö utvecklingsområde som 2012 producerade 71 GWh motsvarande 41 procent av regionens totala produktion. De minsta anläggningarna utgörs av deponier, små avloppsreningsverk och gårdsanläggningar. Tabell 3. Mängd producerad biogas (i GWh) per län i de fyra nordligaste länen. 6 2008 2009 2010 2011 2012 Norrbotten - 39,8 34,7 32,4 30,7 Västerbotten - 38,6 41,2 42,4 40,3 Jämtland - 15,1 10,4 10,1 11,0 Västernorrland - 87,9 85,5 99,3 91,9 Totalt 181,4 171,8 184,1 173,9 Produktion kwh/capita - 207 197 210 198 Produktionen ligger totalt sett stilla på samma nivåer sedan 2009, se tabell 3. Variationer i produktion beror dels på driftproblem, variationer i industriell huvudproduktion samt att mängd tillgängligt slaktavfall har minskat i både Skellefteå och Luleå. Ökningen 2011 beror till största delen på en markant produktionsökning av lignocellulosa hos Domsjö Fabriker AB. Under 2012 sjönk Domsjö utvecklingsområdes biogasproduktion på grund av driftproblem i rötkammaren. Deponigasproduktionen minskar dels på grund av driftstörningar och dels på att inget organiskt avfall längre deponeras. Ju längre nedbrytningen pågår av det befintliga materialet, desto mindre deponigas bildas. Tabell 4. Mängd producerad biogas (i GWh) per anläggningstyp i de fyra nordligaste länen. 7 2008 2009 2010 2011 2012 Avloppsrening - 44,7 37,5 39,1 38,6 Samrötning - 21,0 16,5 11,7 14,7 Gårdsanläggning/ - 9,3 9,8 9,7 9,9 lantbruk Industrier - 81,7 85,9 102,1 89,7 Deponier - 24,5 22,1 21,5 21,4 Antal anläggningar 26 27 28 29 6 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 7 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 5
Produk@on*Norra*Sverige*2012* Deponi,* 12%* Reningverk,* 22%* Industri,*51%* Samrötning,*8%* Lantbruk,*6%* Figur 4. Andel producerad biogas per anläggningstyp i de fyra nordligaste länen. 8 2.2 Användning av biogas i norra Sverige Biogasen används företrädesvis till värme och till produktion av ånga inom industrin. Andelen fordonsgas är relativt låg jämfört med övriga landet men ökar stadigt. Produktionen av fordonsgas har nästan fördubblats sedan 2009. Värme Driftproblem under 2010 har minskat den totala produktionen av biogas vid ett antal anläggningar som främst producerar värme. Därför minskar också värmeproduktionen. 2011 rapporterade Norrmejerier och Domsjö utvecklingsområde sina användningsområden mer detaljerat varför en del av värmeproduktionen försvunnit och istället redovisas under industriell användning. Elproduktion Minskningen 2010 beror på att Domsjö inte rapporterade någon elproduktion. Ökningen 2011 härrör på samma sätt från en markant ökning från Domsjö utvecklingsområde som också hör ihop med deras totala produktionsökning detta år. Fordonsgas Produktionen av fordonsgas ökade med nästan 32 procent jämfört med 2011. I Boden har produktionen mer än fördubblats efter rötkammarhaveriet 2011 och i Skellefteå ökade produktionen den med hela 31 procent. Facklad gas Deponierna stod tillsammans för 38 procent av facklad mängd, varav Sunderby deponi i Luleå står för 18 procent. Övriga anläggningar som facklar mycket är Domsjö, Tuvan, Uddeboverket, Ön och Tivoliverket. Norrmejerier, som tidigare år facklat mycket, har driftsatt en ny ångpanna och har i princip helt upphört med fackling. Samtliga aktörer arbetar med åtgärder för att minska facklingen och flera åtgärder kommer att tas i drift under 2013. Saknade data Saknade data härrör i första hand från mätosäkerhet, där den totala producerade volymen inte stämmer med de summerade användningsområdena. Vid produktion av kraftvärme så anges försåld värme och el, förlusten på ca 20 procent hamnar under saknade data. 8 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 6
Tabell 5. Fördelning av biogasanvändningen (i GWh) per användningsområde i de fyra nordligaste länen. 9 2008 2009 2010 2011 2012 Värme - 129,4 70,0 73,9 58,5 Industriell anv. - - 30,4 36,2 46,0 Fordonsgas - 8,6 9,7 10,7 14,1 El - 8,0 15,1 17,8 18,1 Facklat - 35,6 37,7 37,5 31,6 Saknad data - -0,2 8,8 8,0 5,6 Totalt 181,4 171,8 184,1 173,9 Användning'Norra'Sverige'2012' Fordonsgas,'8%' Fackling,' 18%' Värme,'37%' El,'8%' Industriell' användning,' 26%' Figur 5. Andel använd biogas per användningsområde i de fyra nordligaste länen. 10 9 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 10 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 7
3 Översikt biogas i norra Sverige länsvis 3.1 Norrbottens län Kommun Haparanda Boden Kalix Piteå Luleå Anläggningar Avloppsreningsverk Samrötningsanläggning, deponi, uppgraderingsanläggning Deponi Avloppsreningsverk, deponi Avloppsreningsverk, deponi, lantbruk Tabell 6. Mängd producerad biogas (i GWh) per anläggningstyp i Norrbottens län. 11 2008 2009 2010 2011 2012 Avloppsrening - 16,9 11,5 13,6 12,9 Samrötning - 5,0 5,3 2,6 2,9 Gårdsanläggning/ - 9,3 9,5 8,4 7,8 lantbruk Industrier - - - 0 0 Deponier - 8,6 8,4 7,8 7,7 Total produktion 39,8 34,7 32,4 31,1 Antal anläggningar 9 9 9 9 Prod kwh /capita 160 139 130 125 Tabell 7. Fördelning av biogasanvändningen (i GWh) per användningsområde i Norrbottens län. 12 2008 2009 2010 2011 2012 Värme - 22,8 19,6 16,7 13,2 Industriell anv. - - - 0 0 Fordonsgas - 2,1 2,9 1,3 2,0 El - 3,6 3,7 3,4 3,1 Facklat - 11,3 8,5 11,3 11,3 Saknade data - - - -0,2 1,5 Totalt 39,8 34,7 32,4 31,1 11 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 12 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 8
3.1.1 Biogas i Norrbottens län 2 anläggningar, Alviksgården och Uddeboverket i Luleå, stod för hälften av produktionen. Vid Svedjans avloppsreningsverk i Boden produceras fordonsgas. Tankställe för fordonsgas finns i anslutning till produktionsanläggningen. Under 2011 byggdes en naturgas back- up till fordonsgasen och flytande naturgas levereras från Nordnorge. 36 procent av gasen facklas, varav drygt hälften vid Sunderbyns deponi Mängden tillgängligt slaktavfall har minskat och gett successivt lägre biogasproduktion vid Alviksgården. Bottenvikens reningsverk i Haparanda hade driftproblem på grund av kyla och tog en av rötkamrarna ur drift 2010. Har nu endast den äldre rötkammaren igång och producerad gasmängd har minskat rejält. Svedjan i Boden har reparerat och återstartat sin rötkammare efter haveriet 2011 vilket ökat produktion av fordonsgas igen. 3.1.2 Framtidsprojekt i Norrbottens län Kommun Tankställe och uppgradering driftsätts i Luleå under 2014. På grund av överklagad upphandling har tankställe och uppgradering i Luleå dragit ut på tiden. Kiruna tittar på möjligheter att göra fordonsgas av biogas, i samverkan med LKAB och BioSling. Boden bygger ytterligare en rötkammare och kommer att fördubbla sin biogasproduktion. Lantbruk Den nystartade Piteå Biogas AB planerar för en biogasanläggning baserad på råvaror från lantbruket, främst gödsel och energigröda. Detta för produktion av fordonsgas, ca 20 GWh/år. Nytt tillståndsprojekt har startats och tillståndsansökan lämnas in under 2014. Alviksgården har tittat på möjligheterna att uppgradera biogasen till fordonsgas. Frigiva Gård utanför Luleå driftsätter en småskalig biogasproduktion under 2013. Ytterligare en småskalig biogasanläggning är under byggnation. Industri Arctic Nova har utvecklat en småskalig utrustning för uppgradering av fordonsgas, BioSling. De vann SKAPAS stora uppfinnarpris 2010. Med denna anläggning kan även mindre produktionsenheter få möjlighet att uppgradera biogas till fordonsgas. Forskning Luleå tekniska Universitet bedriver forskning inom rötning och kostnadseffektiv uppgradering (Avfallsteknik) samt förgasningsprojekt inom ramen för 4F och B4E (Energiteknik) 9
3.2 Västerbottens län Kommun Anläggningar Skellefteå Umeå Avloppsrening, samrötning, uppgradering Avloppsrening, deponi, Industri Tabell 8. Mängd producerad biogas (i GWh) per anläggningstyp i Västerbottens län. 13 2008 2009 2010 2011 2012 Avloppsrening - 9,9 11,0 10,1 9,1 Samrötning/matavfall - 16,0 11,2 9,1 11,7 Gårdsanläggning/ - 0 0 0 0 lantbruk Industrier - 12,7 17,9 22,1 18,3 Deponier - 0 1,1 1,1 1,1 Total produktion - 38,6 41,2 42,4 40,2 Antal anläggningar 4 4 4 4 Prod kwh/capita 149 159 163 155 Tabell 9. Fördelning av biogasanvändningen (i GWh) per användningsområde i Västerbottens län. 14 2008 2009 2010 2011 2012 Värme - 18,5 5,9 7,3 5,3 Industriell anv. - - 13,4 18,8 17,6 Fordonsgas - 3,5 3,1 6,1 8,0 El - 0 0 0 0 Facklat - 16,8 18,1 13,0 9,5 Data saknas - - 0,2 0,6-2,8 0 Totalt 38,6 41,2 42,4 40,2 3.2.1 Biogas i Västerbottens län Norrmejerier är den största producenten av biogas i Västerbotten, och står för 45 procent av biogasproduktionen Anläggningarna i Västerbotten kännetecknas av att samtliga har en relativt hög produktion vilket ger goda förutsättningar för en framtida satsning på fordonsgas. 31 procent av biogasen facklas 13 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 14 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 10
Ett intressant exempel är Norrmejerier i Umeå som har optimerat både rening och energiutvinning vid anläggningen och då också minskat belastningen på det kommunala reningsverket. Produktionen har ökade kraftigt fram till 2011, dels på grund av intrimning, men också tack vare ny utrustning (dekanter) som förhindrar slamflykt och därmed förbättrar processen. 2012 har halten vassle i råvaran ökat vilket gett en lägre metanhalt och lägre total produktion. Norrmejerier har driftsatt ytterligare en ångpanna under 2012 vilket ökar deras kapacitet att ta hand om sin biogas och ersätter olja i deras interna process. Facklingen har i princip helt upphört. Minskningen av biogasproduktion på Tuvans biogasanläggning beror på att slaktavfallet uteblev efter stängning av slakteriet och att Umeås matavfall går till Boden. Under 2012 har viss mängd råvara återkommit. Förändringar av gasmätare har gett variationer och en del av skillnaden mellan åren kan bero på mätosäkerhet. Biogasanläggningen i Tuvan har två separata linjer där avloppsslam och matrester behandlas separat vilket är unikt. De är därför i egentlig mening ingen samrötningsanläggning i dagsläget. 3.2.2 Framtidsprojekt i Västerbottens län Kommun I Skellefteå har förbehandlingsutrustningen optimerats för att få ett bättre flöde av matavfall genom anläggningen och minska den mängd som inte behandlas alls. Man har också utrett möjligheterna att ta emot gödsel från lantbrukare i närområdet och samröta detta med matavfallet. Detta initiativ ligger på is då organisationen Svensk Mjölk säger nej till att ta emot rötrest som baserats på matavfall. Arbete pågår för att få till stånd en större kapacitet på uppgraderingsanläggningen. När detta är genomfört kan också råvaran in i anläggningen öka utan att mängden facklad gas ökar. I Umeå pågår upphandling av en kraftvärmeanläggning. Reningsverket kommer i stort sett bli självförsörjande på värme och el. Kraftvärmen beräknas tas i drift i slutet av år 2014. Lantbruk En ny småskalig biogasanläggning byggs i Kulbäcksliden utanför Vindeln. Denna tas i drift under 2013. Gasen kommer att användas till kraftvärmeproduktion. Ytterligare en anläggning är under byggnation. En lantbruksbaserad samrötningsanläggning planeras i Vännäs, baserad på gödsel och energigröda, 30-45 GWh/år. Den ekonomiska föreningen Klara Gas har startats av en grupp lantbrukare och dessa samverkar med Vännäs kommun som driver ett projekt för biogas i Umeåregionen (GasKlart). LRF- föreningarna i Robertsfors bevakar Vännäs projektet och tittar på möjligheterna att följa efter. Tillståndsansökan lämnas in år 2013. Industri SCA i Obbola har idag en aerob (luftad) rening av sitt avloppsvatten. De har tidigare tittat på möjligheten att vid en ombyggnad bygga en anaerob (syrefri) rening och då ta hand om biogasen. Bedömd potential är 17 till 20 GWh/år. Projektet ligger för närvarande på is. Forskning På SLU bedrivs forskning för att odla alger med hjälp av näringsämnen från avloppsreningsverk i kombination med koldioxid från en kraftvärmeanläggning. Algerna kan sedan antingen rötas till biogas alternativt processas till biodiesel. På SLU forskas det också på hur komage- enzym kan förbättra metanbildningen i en rötkammare. UmU är drivande i projektet Bio4Energy. 11
3.3 Jämtlands län Kommun Anläggningar Berg Krokom Östersund Lantbruk Lantbruk Avloppsrening, deponi, uppgradering Tabell 10. Mängd producerad biogas (i GWh) per anläggningstyp i Jämtlands län. 15 2008 2009 2010 2011 2012 Avloppsrening - 9,4 6,2 5,2 6,2 Samrötning - 0 0 0 0 Gårdsanläggning/ - 0 0,4 0,4 0,7 lantbruk Industrier - 0 0 0 0 Deponier - 5,7 3,9 4,4 4,1 Total produktion 15,1 10,4 10,1 11,0 Antal anläggningar 2 3 3 4 Prod kwh/capita 119 82 80 87 Tabell 11. Fördelning av biogasanvändningen (i GWh) per användningsområde i Jämtlands län. 16 2008 2009 2010 2011 2012 Värme - 9,0 2,8 3,0 4,1 Industriell - - - - 0 användning Fordonsgas - 3,0 3,7 3,4 4,1 El - 2,4 1,3 1,6 1,5 Facklat - 0,7 1,6 1,1 1,3 Data saknas - 0 969 913-6 Total produktion 15,1 10,4 10,1 11,0 15 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 16 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 12
3.3.1 Biogas i Jämtlands län Jämtlands län har en hög förädlingsgrad av sin biogas. 37 procent går till fordonsgas och 14 procent till el. Endast 11 procent facklas. Yttergärde lantbruk i Berg kommun är den första gårdsbaserade biogasanläggningen i norra Sverige och togs i drift under 2010. En ny småskalig biogasanläggning togs i drift i Trångsviken, Krokoms kommun, under 2012. Den drivande personen bakom de småskaliga lantbrukssatsningarna är Mats Gustavsson, Yttergärde lantbruk, och han har utvecklat en konsulttjänst för att stötta andra lantbrukare. I princip alla de småskaliga biogassatsningarna i norra Sverige har designats av Mats. Östersund kommun har under en tid försökt sälja tankstationen samt försökt initiera ett tankställe för bussar med hjälp av privata aktörer. I början av 2012 har politikerna i Östersunds kommun tagit beslut om att avveckla sin satsning på biogasdrivna bussar, eftersom det nya tankstället inte blivit av. 3.3.2 Framtidsprojekt i Jämtlands län Kommun Åre, Strömsund och Krokom tittar på möjligheterna att bygga tankställe för fordonsgas. Östersund och Sundsvall kommuner driver gemensamt projektet Biogas Mellannorrland, se Västernorrland. Lantbruk Ytterligare 5 gårdsanläggningar är under byggnation, med driftsättning 2013 och 2014. En lantbruksbaserad samrötningsanläggning planeras i Hammerdal, baserad på gödsel och energigröda, ca 30 GWh fordonsgas/år. Den ekonomiska föreningen Jämtlandsgas har startats av en grupp lantbrukare och dessa samverkar med Strömsund kommun. Industri Scandinavian Biogas AB har tittat på möjligheterna att bygga en kombinerad förgasnings- och rötningsanläggning för skogsavfall i anslutning till reningsverket. Planerna ligger för tillfället på is. Forskning Mittuniversitetet i Östersund bedriver en del systemanalysforskning gällande biodrivmedel på avdelningen för ekosystemtjänster Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi är ett miljökompetenscenter inom Regionförbundet Jämtlands län. De arbetar för att stimulera efterfrågan och utbudet av giftfria produkter. Tillsammans med företag, kommuner, landsting och allmänhet vill de bidra till attraktiva, giftfria livsmiljöer i människors vardag. En del av dessa projekt är biogasrelaterade. 13
3.4 Västernorrlands län Kommun Hudiksvall Härnösand Selånger Sollefteå Sundsvall Örnsköldsvik Anläggningar Deponi Deponi Lantbruk Avloppsrening Avloppsrening, deponi, uppgradering Avloppsrening, deponi, industri Tabell 12. Mängd förädlad biogas (i GWh) per användningsområde i Västernorrlands län. 17 2008 2009 2010 2011 2012 Avloppsrening 8,6 8,7 10,2 11,0 Samrötning 0 0 0 0 Gårdsanläggning/ 0 0 0,8 1,0 lantbruk Industrier 69,0 68,0 80,0 71,4 Deponier 10,4 8,7 8,2 8,5 Total produktion 87,9 85,5 99,2 91,9 Antal anläggningar 11 11 12 12 Prod kwh/capita 362 355 410 380 Tabell 13. Fördelning av biogasanvändningen (i GWh) per användningsområde i Västernorrlands län. 18 2008 2009 2010 2011 2012 Värme - 79,2 41,7 46,9 41,2 Industriell - - 17,0 17,4 28,3 användning Fordonsgas - 0 0 0 0 El - 1,9 10,1 14,5 8,5 Facklat - 6,9 9,9 12,1 9,8 Data saknas - 7,2 10,0 4,1 Total produktion - 87,9 85,5 99,2 91,9 17 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 18 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 2013 14
3.4.1 Biogas i Västernorrlands län Domsjö utvecklingsområde 19 är en av Sveriges största biogasproducenter och stod för 78 procent av produktionen i länet 2012. Näfsta gård driftsatte sin biogasanläggning 2011. Råvaran är grisgödsel. Endast 11 procent facklas Domsjö utvecklingsområdes anläggning har haft två år av relativt låg produktion men har ökat under 2011 på grund av högre produktion av pappersmassa. Flera av avloppsreningsverken har ökat sin produktion. Gräfsåsens deponi har haft problem med vattenfyllning i gasbrunnarna, varför mängden insamlad gas har minskat. I dagsläget kan gasmotorn bara köras 3-4 dagar per vecka. Användningen präglas av Domsjö utvecklingsområdes interna användning. En stor del ersätter gasol i deras interna process och resterande säljs till Övik Energi för produktion av kraftvärme. Under 2012 genomfördes en upphandling av kollektivtrafik i länet. Det fanns tankar kring biogas men i slutänden resulterade upphandlingen i dieseldrivna hybridbussar. Detta kommer att försena utbyggnaden av biogas till fordon i regionen då kollektivtrafiken skulle ha fungerat som dörröppnare för ny fordonsgasproduktion i Domsjö utvecklingsområde. 3.4.2 Framtidsprojekt i Västernorrlands län Kommun Sundsvall och Östersund kommuner driver gemensamt projektet Biogas Mellannorrland med syfte att bygga en större samrötningsanläggning i anslutning till Korstaverken i Sundsvall. Råvaran är matavfall, avloppsslam, industriellt avloppsvatten och slaktavfall. Kapacitet beräknas bli ca 40 GWh fordonsgas. I Sundsvall har man testat kryoteknik men inte gått vidare med försöken. Med tanke på resultatet i upphandlingen av kollektivtrafiken går detta projekt en osäker framtid till mötes. Härnösands kommun, via HEMAB, tittar på möjligheterna att utvinna biogas ur matavfall, avloppsslam och/eller gödsel. Kommunen har tagit beslut om att samla in hushållens matavfall med start 2014. I början kommer matavfallet att komposteras, men på sikt vill kommunen att det ska gå till biogasproduktion. Lantbruk Projektet Baltic Energy tittar på en ny biogasanläggning hos Jacobsons slakteri i Nyland, Kramfors kommun, baserat på slaktavfall. Industri Box Destilleri AB har gjort en förstudie på biogasproduktion genom rötning av dranken som är en restprodukt som bildas vid whiskyproduktion. Projektet ligger på is för tillfället. Domsjö utvecklingsområde planerar för en kraftig ökning av biogasproduktionen på grund av en aviserad produktionsökning av pappersmassa. De utreder också möjligheterna att förädla gasen till fordonsgas. De är dock beroende at av att ha en relativt säker avsättning innan de tar ett investeringsbeslut. I och med att upphandlingen av kollektivtrafiken i Västernorrland inte blev den biogassatsning som det var tänkt från början, så utreder de nu om det finns alternativa kunder eller om de kan använda gasen på annat sätt internt. 19 Domsjö utvecklingsområde är en industriell samverkan där bland annat biogasproduktion sker. Det är tre företag äger biogasanläggningen (bioreningen): Domsjö Fabriker AB, Akzo Nobel AB och SEKAB. Dessa tre företag bestämmer också gemensamt vad gasen ska användas till. 15
4 Översikt Biogas som drivmedel Av fordonsgasen som såldes i Sverige under 2012 var 57 procent biogas och resterande delen var naturgas. Fordonsgas som drivmedel fortsätter att öka. Jämfört med 2011 ökade användningen av fordonsgas med 27 procent under 2012. Fordonsgasen har under 2012 ersatt bensin och diesel motsvarande ca 91 000 personbilar och därmed släppt ut ca 260 000 ton mindre koldioxid. Tabell 14. Antal gasdrivna fordon i Sveriges fordonsflotta, antal publika tankställen och mängd såld fordonsgas år 2008 till 2012. 20 2008 2009 2010 2011 2012 Antal gasfordon 16 889 23 124 32 038 38 609 44 820 Varav personbilar 15 642 21 749 30 105 36 528 41 820 Varav tunga lastbilar 398 412 499 552 648 Varav Bussar 849 963 1 434 1 529 1 851 Antal tankställen 92 105 122 133 138 publika Såld mängd 595 697 942 1 228 1 426 fordonsgas GWh Varav biogas MWh 326 421 572 726 806 Figur 6. Mängden såld fordonsgas, även indelat i naturgas och biogas, mellan år 2000 och 2012. 21 20 Gasbilen.se 2013A 21 Gasbilen.se 2013B 16
Figur 7. Tankställen för fordonsgas i Sverige och Finland. 22 22 Gasmacken.se 17
5 Översikt Biogas som drivmedel i norra Sverige 5.1 Fordonspark och tankställen i norra Sverige Tabell 15. Antal fordon per fordonstyp i de fyra nordligaste länen. Med tunga fordon avses lätta och tunga lastbilar. År 2012 fördelades de mellan 167 lätta och 17 tunga lastbilar. 23 Antal fordon 2008 2009 2010 2011 2012 Personbilar - 487 575 781 944 Tunga fordon* - 12 116 163 184 Bussar - 13 19 31 34 Antal fordon - 512 710 975 1162 Tabell 16. Antal tankställen per län i de fyra nordligaste länen. 24 Tankställen 2008 2009 2010 2011 2012 Norrbotten - - 1 1 1 Västerbotten - 1 1 1 2 Västernorrland - 1 1 1 1 Jämtland 1 1 1 1 1 Totalt 1 3 4 4 5 Norrbottens län: Boden, Lavettvägen 2. Lokal biogas och LNG backup. Västerbottens län: Skellefteå, Fabriksgatan 2 samt Tuvan (Bockholmsvägen). 100 procent biogas. Västernorrlands län: Sundsvall, Landsvägsallén. Sverige- mix (60 procent biogas, 40 procent naturgas) och LNG backup Jämtlands län: Östersund, Lugnviksvägen 10, (Gövik) 100 procent lokal biogas. Tankstället vid Tuvan i Skellefteå är öppen för allmänhet under kontorstid. Kommunen hänvisar dock i första hand till Fabriksgatan. Detta eftersom de vill undvika trafik inne på reningsverkets område. 5.2 Såld volym fordonsgas i norra Sverige Leveranserna av fordonsgas har gått stadigt uppåt. I norr har leveranserna mer än fördubblats på 3 år och det sista året har behovet täckts upp av naturgas, främst i Boden som har haft rötkammarhaveri och därför haft stopp i leverans av biogas. I Sundsvall levereras fordonsgasen som Sverigemix av AGA och består till 60 procent hälften av biogas och 40 procent av naturgas. Tabell 17. Mängd såld fordonsgas (i GWh) per län i de fyra nordligaste länen. Volym omräknat till GWh med faktor 10,1 kwh/nm3. 25 2008 2009 2010 2011 2012 Norrbotten - 2,2 3,0 2,8 5,5 Västerbotten - 3,7 5,1 6,2 8,1 Västernorrland - 0,6 1,8 3,3 3,9 Jämtland - 3,0 3,7 3,7 4,3 Totalt - 9,4 13,7 16,0 21,8 Varav Biogas - 9,3 13,0 13,3 14,8 23 SCB 2013 A samt Söderlund 2010 24 Fordonsgas.se 2013, Söderlund 2010, Muntlig referens Edlund 2013 25 SCB 2013 B 18
Försåld(mängd(fordonsgas(i(norr((MWh)( 25000" 20000" 15000" 10000" Naturgas""MWh" Biogas"MWh" 5000" 0" 2009" 2010" 2011" 2012" Figur 8. Mängd såld biogas kontra naturgas (i MWh) åren 2009 till 2012 i de fyra nordligaste länen. 26 Antalet gasdrivna fordon har även dessa mer än fördubblats under samma period. Trots att bussar och lastbilar är få till antalet så använder de en stor del av fordonsgasen. Med en genomsnittlig körsträcka på 5500 mil per år och en förbrukning på ca 4 Nm3 fordonsgas/mil så förbrukar bara bussarna knappt hälften av den försålda fordonsgasen. Antal&gasdrivna&fordon&i&norr&& 1400" 1200" 1000" 800" 600" Bussar""." Tunga"fordon*""." Personbilar""." 400" 200" 0" 2009" 2010" 2011" 2012" Figur 9. Antal gasdrivna fordon uppdelat på fordonsslag i de fyra nordligaste länen. *Med tunga fordon avses lätta och tunga lastbilar. 27 26 SCB, 2013B 27 SCB, 2013A 19
6 Sammanfattande diskussion 6.1 Nuläget Karakteristiskt för de fyra nordligaste länet är avsaknad av naturgasnät, långa avstånd och begränsad tillgång till fordonsgas. Befolkningen är koncentrerad längs kusten och det är också här de flesta biogasproduktionsanläggningarna finns. Det finns en relativt stor produktion av biogas per person räknat, till största delen beroende på två industriella anläggningar, Domsjö utvecklingsområde och Norrmejerier. Övrig biogas produceras på reningsverk, deponier och lantbruk. Det finns två anläggningar som behandlar matavfall, en i Skellefteå och en i Boden. Produktionen av biogas har totalt sett legat på en jämn nivå över de tre år som redovisas. Produktionen hos reningsverk och deponier har minskat, och varierat hos matavfallsanläggningar och industri. Biogasproduk@on"i"norr,"per"produk@onstyp"(MWh)" Producerad"mängd"biogas"(MWh)" 200000" 180000" 160000" 140000" 120000" 100000" 80000" 60000" 40000" 20000" 0" 2009" 2010" 2011" 2012" Figur 10. Biogasproduktionens utveckling fördelat per anläggningstyp. 28 Deponi" Lantbruk" Samrötning" Reningverk" Industri" Domsjö utvecklingsområdes ordinarie produktion har ökat och detta har medfört en ökad biogasproduktion, som dock sänkts på grunda av driftstörningar under 2012. Norrmejerier har förbättrat sin process, men förändrat råvarusammansättningen vilket resulterat i lägre produktion. Produktionen av biogas i regionen är 15-20 procent lägre än den möjliga på grund av produktionsstörningar och brist på substrat (t. ex matavfall och slaktavfall). Det finns potential att öka produktionen i befintliga rötkammare med 30-40 GWh/år. 28 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 20
Biogasanvändningen"i"norr"(MWh)" Användning(av(biogas((MWh)( 200000" 180000" 160000" 140000" 120000" 100000" 80000" 60000" 40000" 20000" 0" 2009" 2010" 2011" 2012" Figur 11. Biogasanvändningens utveckling fördelat på användningsområde. 29 data"saknas" Fackling" Fordonsgas" El" Industri" Värme" I regionen används biogasen främst till kraftvärmeproduktion, industriell användning och värme. Hela 18 procent av biogasen facklas bort. Fordonsgasen står endast för 8 procent trots att mängden producerad fordonsgas har fördubblats de senaste fyra åren. 6.2 Framtidspotential för biogasen i norra Sverige Dagens biogasproduktion på 174 GWh per år skulle kunna utökas kraftigt, den totala potentialen bedöms till ca 1000 GWh/år. Den kända planerade tillkommande biogasproduktionen i regionen uppgår till knappt 130 GWh per år. Planerad biogasproduktion baseras i första hand på råvara från lantbruk samt matavfall. 30 Tillgängliga råvaror för rötning kommer från matavfall, restprodukter från livsmedelsindustri och annan industri, avloppsslam, gödsel, skörderester samt energigrödor. Råvarorna är i huvudsak lokaliserade till kustregionen. I Norrbotten och Västerbotten används matavfall, avloppsslam och livsmedelsrester redan till stor andel för biogasproduktion. I Västernorrland och Jämtland nyttjas inte matavfallet för biogasproduktion och det bör finnas utrymme att bygga en större anläggning för behandling av detta. Se figur 12 31 Pappers- och massaindustrin har en stor biogaspotential från rötning av industriellt avloppsvatten, där utnyttjandet bedöms vara aktuellt tidigast om 10-20 år. Potentialen från förgasning är inte medräknad i pappersmassaindustrins potential i figur 12. Vi vill dock ändå trycka på den omfattande potential som finns inom förgasningssegmentet och där den finska anläggningen i Vasa, Vaskiluodon Voima Oy, är ett gott exempel. Den producerar 600-800 GWh syntesgas/år med råvara som levereras från 100 km radie runt anläggningen. För restprodukter från skogen som kan vara lämpliga till förgasning i norra Sverige finns den mesta råvaran i inlandet. 32 29 Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas Norr 30 Biomil 2013 A, Biomil 2013 B, Olofsson 2013 31 Biomil 2013 A, Biomil 2013 B 32 Räisänen, T. och Athanassiadis, D. 2012 21
Figur 12. Nyttjandegrad per substrat i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Med tillkommande potential avses den totala potentialen minus befintlig produktion och planerade projekt. En hel stapel (blå, röd och grön markering) representerar den totala biogaspotentialen i GWh/år. Det bör betonas att den totala potentialen är teoretisk utifrån tillgänglig råvara och tar inte hänsyn till kostnaden för att realisera produktionen. Det mest kostnadseffektiva sättet att producera biogas från nämnda råvaror är att i första hand använda befintlig infrastruktur maximalt och sedan bygga ny infrastruktur för i första hand avfall från lantbruk med energigröda som komplement. På längre sikt kan man titta på massaindustrins möjligheter att ta tillvara energin ur avloppsvatten genom rötning. Biogas knyter samman positiva klimatinsatser, en levande landsbygd, förbättrad luftkvalitet och en regional utveckling. Biogas till fordon är en del av lösningen för att skapa en fossiloberoende fordonsflotta i regionen. Genom att producera biogas lokalt och regionalt förbättras även försörjningstryggheten och regionala arbetstillfällen skapas. 22
7 Referenser Bilaga 1-4 Kartläggning av Biogas i Norr (nedan) Biogasportalen. (2010). www.biogasportalen.se. Biomil 2013 A. Biogaspotential i Norrbotten och Västerbotten, delrapport inom projektet Färdplan Biogas AC/B B. Biogaspotential i Västerbotten, Västernorrland och Österbotten, delrapport inom projektet Biogas Botnia. Edlund, P 2013 Muntlig kommunikation Energigas. http://www.energigas.se/ Fordonsgas.se 2013 Gasbilen.se 2013 Gasmacken.se http://www.fordonsgas.se/svenska/tankstallen A http://gasbilen.se/att- tanka- pa- miljon/fordonsgas- i- siffror/gasbilarutveckling B http://gasbilen.se/att- tanka- pa- miljon/fordonsgas- i- siffror/fordonsgasutvecklingsverige http://www.jakeri.net/wp- content/uploads/2009/09/screenshot_29.png Olofsson, J- O (2013) Muntlig kommunikation Räisänen, T och Athanassiadis, D (2012) Available potentials of forest biomass for biorefineries. SCB A. Antal lastbilar och bussat i trafik fördelat på drivmedel och län. Årskiftet 2012/2013 köpt statistik samt Fordonsbestånd 2012, tabell RS5 B. Leveranser av fordonsgas länsvis 2009-2012 Flera tabeller på http://www.scb.se/pages/producttables 307506.aspx Söderlund, T. 2010 Kartläggning av bio- och deponigasproduktion, konsumtion samt allmän projektstatus inom Västernorrlands, Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län år 2009. Delrapport inom Biogas Norr 23
Bilaga 1. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas i norra Sverige, 2012. Bilaga 1. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas inom region Biogas Norr, 2012. Anläggningsöversikt. Län Kommun Anläggning Total prod NM3 Total prod MWh Värme MWh Industriell användning El Facklat Fordonsgas Data saknas Metan-konc (vol-%) VästernorrlandSundsvall Fillanverket 414000 2567 1649 243 675 62% Västernorrland Tivoliverket 678000 4204 460 3744 62% VästernorrlandSundsvall Essviksverket 77000 477 391 87 0 62% VästernorrlandSundsvall Blåbergstippen 1552340 4812 3683 655 474 31% Västernorrland Näfsta gård 180000 1026 626 400 0 57% VästernorrlandÖrnsköldsvik Domsjö Fabriker AB & Ö-vik Energi 10200500 71404 29504 28356 7843 5701 0 70% Västernorrland Må deponi 330363 1487 1487 0 45% Västernorrland Bodum 101740 610 537 73 0 60% VästernorrlandÖrnsköldsvik Prästbordet 140000 840 720 120 0 60% VästernorrlandÖrnsköldsvik Knorthem 146852 881 831 50 0 60% VästernorrlandHärnösand Äland deponi 407249 2191 2191 810-810 54% VästernorrlandSollefteå Hågesta 235990 1416 646 770 0 60% Västerbotten Umeå Norrmejerier 2810000 18265 17648 618 0 65% Västerbotten Umeå Ön 1406444 9142 5292 3849 0 65% Dåva deponi 343939 1135 1135 0 33% Västerbotten Skellefteå Tuvan & Skellefteå samrötn. Anl. 1400000 11724 3770 7954 0 65% Jämtland Östersund Göviken 1003865 6224 1023 1087 4108 6 62% Jämtland Östersund Gräfsåsen deponi & Jämtkraft AB 1158000 4053 2022 1625 406 0 35% Trångsviken Lägda Gård 58400 356 162 32 162 0 61% Berg Yttergärde Lantbruk 58000 348 270 70 20-12 60% Norrbotten Piteå Sandholmen 478880 2969 581 1763 625 0 62% Norrbotten Piteå Bredviksberget deponi 596377 1646 1646 0 28% Norrbotten Luleå Uddeboverket 1357074 8550 4860 3084 606 63% Norrbotten Luleå Sunderby deponi 1425092 5843 5843 0 41% Norrbotten Luleå Alviksgården 1200000 7800 6400 1400 0 65% Norrbotten Boden Svedjan 440000 2948 67 2010 871 67% Norrbotten Boden Brändkläppen deponi Norrbotten Kalix Kalix deponi 57895 220 122 98 0 38% Norrbotten Haparanda & Torneå Bottenvikens avloppsreningsverk Totalt Andel 183960 1141 1139 4-2 62% 28 441 960 174 278 63 177 46 003 13 375 32 099 14 072 5 551 100% 36,3% 26,4% 7,7% 18,4% 8,1% 3,2% Anläggnings-typ Kontaktperson Reningsverk Malin Tuvesson Reningsverk Malin Tuvesson Reningsverk Malin Tuvesson Deponi Mikael Englund Lantbruk Nils Andersson Industri Stig Nylander Deponi Ulrika Almén Reningsverk Ulrika Almén Reningsverk Ulrika Almén Reningsverk Ulrika Almén Deponi Peter Häggström Reningsverk Roger Eklund Industri Tony Bäckström Reningsverk Maria Nordlund Deponi Jörgen Aronsson Samrötning Khalid Aljubori Reningsverk Peder Göransson Deponi Kenenth Ivansson/Göran Englund Monica och Hans-Peter Eriksson. Lantbruk Mats Gustafsson Reningsverk Roland Johansson/Alf Sandgren Deponi Annika Fors Reningsverk Lars Brännvall Deponi Peter Åker Lantbruk Mikael Lång Samrötning Ove Andersson/Urban Jansson Deponi Ove Andersson/Urban Jansson Deponi Tommy Johansson Reningsverk Pia Waara Kommentar Data angett i MWh, Nm3 beräknat av Biogas Norr Data angett i MWh, Nm3 beräknat av Biogas Norr Data angett i MWh, Nm3 beräknat av Biogas Norr 24
Bilaga 2. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas i norra Sverige, 2011. Bilaga 1. Produktion och konsumtion av biogas och deponigas inom region Biogas Norr, 2011. Anläggningsöversikt. Län Kommun Anläggning Västernorrland Sundsvall Fillanverket Västernorrland Tivoliverket Västernorrland Sundsvall Essviksverket Västernorrland Sundsvall Blåbergstippen Näfsta gård Västernorrland Örnsköldsvik Domsjö Fabriker AB & Ö-vik Energi Västernorrland Må deponi Västernorrland Bodum Västernorrland Örnsköldsvik Prästbordet Västernorrland Örnsköldsvik Knorthem Västernorrland Härnösand Äland deponi Västernorrland Sollefteå Hågesta Västerbotten Umeå Norrmejerier Västerbotten Umeå Ön Dåva deponi Västerbotten Skellefteå Tuvan & Skellefteå samrötn. Anl. Jämtland Östersund Göviken Jämtland Östersund Gräfsåsen deponi & Jämtkraft AB Berg Yttergärde Lantbruk Norrbotten Piteå Sandholmen Norrbotten Piteå Bredviksberget deponi Norrbotten Luleå Uddeboverket Norrbotten Luleå Sunderby deponi Norrbotten Luleå Alviksgården Norrbotten Boden Svedjan Norrbotten Boden Brändkläppen deponi Norrbotten Kalix Kalix deponi Norrbotten Haparanda & Torneå Bottenvikens avloppsreningsverk Totalt Andel N r Total prod NM3 Total prod MWh Värme MWh Industriell användning El Facklat Data saknas Fordonsgas Metankonc (vol- %) 483 710 2999 942 0 537 1 520 0 0 62% 607 541 3706 1214 0 0 2 088 0 404 61% 46 885 286 286 0 0 0 0 0 61% 1 028 710 3 189 3 189 0 0 0 0 0 31% 140 000 826 766 0 60 0 0 0 59% 10 810 811 80 000 34 763 17 400 12 196 6 000 0 9 641 74% 238 259 1 215 0 0 0 1 215 0 0 51% 100 000 550 473 0 0 77 0 0 55% 100 000 650 520 0 0 130 0 0 65% 105 000 578 523 0 0 55 0 0 55% 670 000 3 819 3 554 0 0 265 0 0 57% 238 718 1 432 671 0 0 762 0-1 60% 3 160 153 22 121 0 18 816 0 3 725-420 70% 1 561 703 10 073 6 566 0 0 3 507 0 0 65% 286 486 1 060 0 0 0 1 060 0 0 37% 1 404 901 9 132 691 0 0 4 753 6 068-2 380 65% 840 497 5 211 793 0 0 1 054 3 364 0 62% 1 260 714 4 413 1 958 0 1 572 0 0 883 35% 78 182 430 290 0 60 50 0 30 55% 486 546 3 065 2 036 0 827 202 0 0 63% 648 421 1 848 0 0 0 1 848 0 0 29% 1 398 686 8 672 5 129 0 0 3 738 0-195 62% 1 352 105 5 138 0 0 0 5 138 0 0 38% 1 277 500 8 432 5 902 0 2 529 0 0 1 66% 400 000 2 600 1 300 0 0 0 1 300 0 65% 0 0 0 0 0 0 0 0 saknas 200 000 780 432 0 0 348 0 0 39% 306 000 1 897 1 897 0 0 0 0 0 62% 29 231 528 184 121 73 895 36 216 17 781 37 535 10 732 7 962 100% 40,1% 19,7% 9,7% 20,4% 5,8% 4,3% Anläggningstyp Kontaktperson kommentar Reningsverk Malin Tuvesson Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Malin Tuvesson Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Malin Tuvesson Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Deponi Mikael Englund Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Lantbruk Nils Andersson Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Industri Stig Nylander Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Deponi Hanna Jonsson Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Sten Lundberg Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Sten Lundberg Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Sten Lundberg Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Peter HäggströmData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Roger Eklund Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Industri Tony Bäckström Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Maria Nordlund Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Jörgen AronssonData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Samrötning Peter Edlund Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Reningsverk Peder Göransson Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Göran HenrikssonData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Lantbruk Mats GustafssonData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Roland JohanssonData angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Annika Fors Data angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Lars Brännvall Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Peter Åker Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Lantbruk Mikael Lång Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Samrötning Ove Andersson Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr Deponi Ove Andersson Deponi Tommy JohanssonData angett i MWh, volym beräknad av Biogas Norr Reningsverk Pia Waara Data angett i Nm3, MWh beräknad av Biogas Norr 25