Skellefteå museum AB Långsiktig plan 2013 2016

Skellefteå museum AB Långsiktig plan 2013 2016

Läroverket på Nordanå, 1910-talets slut. Okänd fotograf. Skellefteå museum Uppdrag Skellefteå museum har länsdelsansvar för museal verksamhet och kulturmiljövård i Skellefteå, Norsjö och Malå kommuner. Museet består av ett huvudmuseum med friluftsmuseum och konstmuseet Museum Anna Nordlander på området Nordanå i Skellefteå, gruv- och mineralmuseet Bergrum Boliden och Stackgrönnans båtmuseum. Sedan 2009 ingår Museum Anna Nordlander (MAN) i Skellefteå museum AB. MAN är ett museum för samtidskonst och genus. Från och med 1997 fördes den löpande driften av verksamheten över till Skellefteå museum AB, med ägarförhållandet Skellefteå kommun 60% och Västerbottens läns landsting 40%. Stiftelsen Skellefteå museum har därefter ingen verksamhet men ansvarar för samlingarnas vård och bevarande. 2011 övergick aktiebolaget i Region Västerbotten, medan stiftelsen kvarstår hos landstinget. Uppdraget från huvudägarna är att utveckla, förnya och tillgängliggöra den museala verksamheten och kulturmiljövården, inom i huvudsak den norra länsdelen. Museet ansvarar också för den webbaserade länsportalen för byggnadsvård, Hålla Hus, och driver ett Lokalhistoriskt institut (Lokis). Museet har ett statligt uppdrag att arbeta med teknik- och industrihistoria efter år 1900. Historik Skellefteå museum har sitt ursprung i Westerbottens läns Fornminnesförening, bildad i Skellefteå 1882. Upphovsmannen och grundaren, häradshövding Ekewall, var en hängiven antikvitetssamlare. Inspirerad av Skansens grundare undersökte Ekewall, tillsammans med riksantikvarie Hildebrand, ett stort antal gravrösen i norra delen av Västerbottens län. Fornfynden som tillvaratogs blev grunden till föreningens samlingar i Skellefteå. 1924 köpte Skellefteå stad militärbostället Nyborg på Nordanå och fornminnesföreningen kunde där ställa i ordning sina samlingar. Verksamheten sköttes av frivilliga krafter. Inför stadens 100-årsjubileum 1945 gjordes Nordanåparken om. Tre fågeldammar anlades och ett antal byggnader flyttades till området. Bygdeforskaren och journalisten Ernst Westerlund, som varit museets allt-i-allo och sekreterare sedan 1926,

anställdes som museets förste intendent 1950. Museets samlingar visades då i Nyborg samt även i Kågegården. Sedan 1981 är Skellefteå museum inrymt i gamla läroverket på Nordanå. Museet har även en båtsamling, vilken är inrymd i lokaler i Stackgrönnan. Ett angeläget och tillgängligt kulturarv Skellefteå museum ska verka för kännedom om och känsla för den lokala historien. Vi ska vara ett angeläget museum till hela traktens nytta i samtiden och för framtiden, och för de bofasta att känna stolthet över. Kulturarvets betydelse för samtidens beslut inför framtiden I Eurobarometerns rapport 2010 finns en fråga om vilka aspekter EU:s institutioner bör lägga tonvikt på de närmaste åren för att nå framgång i integration. Av åtta alternativ kom kulturpolitiken som den näst mest viktiga aspekten. Intresset för kulturarvet är stort, enligt samma källa besökte 74 procent av befolkningen historiska platser (fornminnen, kulturminnen, kyrkor, slott etc.) 2009. Inget att förvånas över, då kunskap om kulturarv och rötter är starkt identitetsskapande och ger tillhörighet och trygghet. För besökare och nya skelleftebor är det lokala kulturarvet en viktig pusselbit för förståelse och för att samhörighet med samhället ska kunna uppstå. Förståelse för hur det samhälle vi har idag har utvecklats är den grund som dagens och morgondagens beslut ska vila på. Organisation och kompetensförsörjning För att möta de förändringar som Skellefteå museum står inför, både vad avser generationsväxling och nya strukturer inom samhället och museivärlden, ska fortlöpande kompetensutveckling ske. Förhållningssättet inför kommande förändringar och behovet av eventuella nya kompetenser och organisationsförändringar ska vara öppet och flexibelt. Omvärldsbevakning ska vara en integrerad del av samtliga chefers dagliga arbete. Museets profilering och strategiska inriktning Museet är den institution som berättar historien. En fullständig historik kan troligen aldrig ges, hur noga man än söker bland föremål, arkiv och berättelser. För att låta en bild framträda ur den mosaik som de bevarade fragmenten är, ska vi de närmaste åren fokusera på tre områden. Samtidigt som vi avser att ge en helhetsbild så långt som är möjligt, vill vi göra vårt kulturarv lättillgängligt och attraktivt. De områden vi särskilt ska arbeta med är Teknik- och industrihistoria - länsuppdraget Det maritima kulturarvet och vår unika båtsamling Nordanå/Bonnstan kulturmiljö av riksintresse Så ska vi arbeta med planen Denna långsiktiga plan ska årligen ses över och revideras. Vid de återkommande avdelningsvisa verksamhetsplaneringarna ska planens ambitioner vara vägledande för program, aktiviteter och mål som sätts. Uppföljning av hur vi når våra mål sker dels i tertialrapporterna, dels vid den årliga granskningen av planen.

De prioriterade områdena Teknik- och industrihistoria Skellefteå museum har länsansvar för teknik- och industrihistoria efter 1900. I Västerbottens län har naturresursernas exploatering varit grunden för industrins utveckling. Denna industrialiseringsprocess tog fart med skogsindustrins framväxt, och fortsatte inom kraft- och gruvindustrin. För Västerbottens län finns vissa särdrag för de nämnda branscherna och även inom verkstadsindustrin. Av basindustrierna ingår länets skogsindustri som en del i industriregionen Norrlandskustens skogsindustriområde som utpekats av Riksantikvarieämbetet. Skelleftefältets gruvområde utgör en annan region som till största delen faller inom länets gräns och som kan sägas ha präglat mycket av industriutvecklingen i det området. Mycket i vårt län har formats av den industriella utvecklingen. Industrin har satt sin prägel på såväl landsbygd som stad; såväl arbetsmiljöer som bostadsbyggande. Den har styrt människors arbetsförhållanden och påverkat deras hemliv och fritid. Industrialiseringen har också präglat människors sätt att tänka. Det är alltså viktigt med ett helhetsperspektiv på industriarvet. Industrins maskiner, fabriker och miljöer har skapat de arbetsvillkor och levnadsmönster som hör samman med de människor som har levt och lever här. Idag är industrisamhället till stor del i ett omvandlingsskede med allt snabbare teknikutveckling. Den ökande medvetenheten om behovet av att hushålla med naturresurser påverkar synen på de näringar som i våra trakter är beroende av dessa resurser. Ekonomin och företagandet blir allt mera globaliserat. Många anser att vi idag lever i ett informationssamhälle eller förståelsesamhälle (som inte nödvändigtvis är synonymer). Denna utveckling är också nödvändig att dokumentera. Mål: Ge en helhetsbild av utvecklingen från bondesamhälle till kommunikations- och förståelsesamhälle. Detta kommer vi att arbeta med för att nå målet: Alla tiders Norsjö och Malå. Uppbyggnad av mötesplatser och mediapelare i biblioteken i Norsjö och Malå. Ett projekt med ABMinstitutionerna i länet. Ny basutställning som på ett pedagogiskt sätt visar utvecklingen från bonde- och fiskarsamhälle till kommunikations- och förståelsesamhälle. Avveckling av Bergrum Boliden gruv- och mineralmuseum. Boliden AB ersätter utställningen med ett Visitor Center i egen regi. Arbetet sker i samråd med oss. Vattensågen i Krångfors handlingsplan utarbetas och genomförs. Repslageriet i Kåge handlingsplan utarbetas och genomförs. Tidigare: Alla tiders Norsjö och Malå. Uppbyggnad av mötesplatser och mediapelare i biblioteken i Norsjö och Malå. Ett projekt med

ABMinstitutionerna i länet. Ny basutställning som på ett pedagogiskt sätt visar utvecklingen från bonde- och fiskarsamhälle till kommunikations- och förståelsesamhälle. Utveckling av Bergrum Boliden med inriktning större tillgänglighet för både privata besökare som företagsbesök. Vattensågen i Krångfors handlingsplan utarbetas och genomförs. Gruvprojekt i samarbete med gruvnäringen i övre Norrland och lämpliga högskolor. Georange, övriga Norden och hela världen. Det maritima kulturarvet Ända sedan forntiden har sjönäringar och vattenvägar spelat en mycket viktig roll i vår historia. Skellefteå ligger i kustbygd och har av tradition haft maritima näringar av skiftande slag, såsom skeppsbyggeri, handelssjöfart, båtbyggeri, fiske, säljakt mm. Kopplingar finns även till Malå och Norsjö med flottningsleder och insjöfiske som nödvändiga försörjningskällor för bönder inte minst i skogsbygden. Timmerhantering och träindustrins framväxt har varit oerhörd betydelsefullt för Skelleftebygdens ekonomiska utveckling. Allt detta har medfört att maritimhistoria på olika sätt fått ett stort utrymme i samlingar och arkiv. De centrala institutionerna Nordiska museet och Statens Maritimhistoriska museer saknar i det närmaste helt bruksbåtar. Skellefteå museums samling bedöms av dem vara unik för sin omfattning och bredd. Här finns exempel på båtarnas utveckling från stockbåt och medeltida bondeskuta till den plastade skötbåten som kan ses som övergången till båten som fritidsredskap. I museets arkiv finns redan flera intervjuer med brukare som fiskare och säljägare men mycket av den muntliga tradition som är förknippad med båtkulturen håller på att utplånas. Vi vill samla in mer av detta immateriella kulturarv. Vi kan se ett ökat intresse för traditionella bruksbåtar och båtbyggarhantverket kring dem och vi ser att rätt utställda skulle båtarna kunna utgöra en kunskaps- och inspirationskälla för många. Vi vill därför, i för ändamålet anpassade lokaler, på ett attraktivt sätt lyfta fram museets unika samling bruksbåtar på föremålens villkor och genom berättelser och modern teknik levandegöra dem. Mål: Öka kunskapen om det maritima kulturarvet i norra Västerbotten Detta kommer vi att arbeta med för att nå målet: Arbeta för ett nytt båtmuseum och magasin i Kåge. Utarbeta program för tillgängliggörande av det gamla repslageriet i Kåge och sjöboden i Sandviken i samband med att ett nytt båtmuseum byggs i Kåge. Ny basutställning där bland annat vattenvägarnas betydelse beskrivs. Tidigare:

Utveckla program för ett nytt båtmuseum i Kåge. Hitta nya lokaler för båtar som inte kommer att visas i det nya båtmuseet. Projektsamarbeten med Föreningen Allmogebåtar i Skellefteå, Maskinhuset i Sävenäs samt Bottenvikens skärgård. Öka kunskapen om båtens fysionomi och bevarande i projektsamarbete med Luleå Tekniska Universitet. Utarbeta program för tillgängliggörande av det gamla repslageriet i Kåge och sjöboden i Sandviken, i samband med att ett nytt båtmuseum byggs i Kåge. Ny basutställning där bland annat vattenvägarnas betydelse beskrivs. Utveckling av riksintresset Nordanå/Bonnstan Nordanå ingår i Riksintresset AC 20 Skellefteå, västra delen. Detta område utgjorde Skellefteå sockencentrum med kyrkstad och marknadsplats vid den gamla kustlandsvägen. Här berättas platsens betydelse för bygdens kyrkliga, sociala och kommersiella liv sedan medeltiden. Även försvarets organisation och utbildning under indelningsverkets tid finns representerat inom området. Inom detta riksintresseområde finns ett antal lagskyddade byggnadsminnen. Det är majorsbostället Nyborg, Bonnstan, Livréboden och Lejonströmsbron. Riksantikvarieämbetet har ansvar för att besluta om områden av riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalkens tredje kapitel. Syftet är att dessa nationella intressen ska hävdas i den kommunala fysiska planeringen och i andra beslut om markanvändning. Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som är av riksintresse. Kommunerna ska sedan i sina översiktsplaner ange hur riksintressena ska tillgodoses. Länsstyrelserna har möjlighet att genom Kulturminneslagens tredje kapitel byggnadsminnesförklara sådana byggnader och anläggningar som genom sitt "kulturhistoriska värde är synnerligen märkliga eller som ingår i ett synnerligen märkligt bebyggelseområde". Det kan gälla såväl bostadshus som industrianläggningar, parker och broar. För att ett hus ska kunna skyddas som byggnadsminne krävs att det är mycket välbevarat och ett tydligt exempel på byggnadsskicket vid en viss tid. Bedömningen görs både i ett nationellt och regionalt perspektiv. Skyddet formuleras sedan genom särskilda skyddsbestämmelser. Ägare till de lagskyddade Nyborg och Lejonströmsbron är Skellefteå kommun, och Skellefteå museum äger Livréboden samt två bonnsta kammare, varav den tillhörande stiftelsen är nerbrunnen nov 2012. Bonnsta kamrarna i övrigt är privatägda. Även om det är olika ägare på byggnaderna så innebär byggnadsvårdsmärkningen att museet har ett visst ansvar för samtliga, och utövar tillsyn på uppdrag av Länsstyrelsen. Övriga byggnader på området som museet äger är Kågegården, Stolpboden, Skvaltkvarnen, Pressen, Stampen och Sängboden. Samtliga

har kulturminnesvärde men är ditflyttade från andra håll. Nordanå som besöksmål Nordanåområdet besöks idag av ca 250-300 tusen personer årligen, och vi ser en ökning av antalet förfrågningar från eventsanordnare och turistföretag. Vi vill att området ska utvecklas kulturturistiskt och locka till än fler besök än vad som sker idag, både av turister och av bosatta i regionen. Med höjda kvalitetsambitioner för vården och brukandet skulle områdets attraktionskraft kunna öka ytterligare med bevarande av dess kulturmiljövärden. Skellefteå museum utgör en viktig resurs för utvecklingen av området som besöksmål. Museet ska betona vikten av att det riksintressanta områdets genuina karaktär bevaras och utvecklas, vilket bland annat innebär att områdets framtida trafikförsörjning inte får skada dess värden. Nordanå riksintresseområde ska vara en exklusiv del i utvecklingen av besöksnäringen i Västerbotten. Skellefteå museum ska framdeles ta ett större ansvar för området, dess utveckling, och ska tillse att värdena bevaras. Nordanåområdet ska vara en pedagogisk resurs för alla besökare, och ge såväl nya som gamla inbyggare i Skellefteå med omnejd kunskaper om vårt kulturarv. Mål: En öppen, levande och genuin kulturmiljö med besökaren i centrum. Detta ska vi arbeta med för att nå målet: Besökaren i centrum är ledord för det utvecklings- och marknadsföringsprogram som kommer att tillämpas i det strategiska arbetet för Skellefteå museum och Nordanå. Kågegården restaureras till en enhetlig period vad gäller tid och socialt skick. Byggnaden kommer att användas för pedagogisk och publik verksamhet. Utvecklingsprogram utarbetas för museets övriga byggnader i syfte att iordningställas och användas i pedagogiskt syfte. Det gäller: Museets kammare och Livrébod i Bonnstan samt Stampen, Pressen och Skvaltkvarnen på Nordanå. Formulera och framlägga förslag avseende blivande kulturhusets innehåll och placering. Samarbete med Tekniska kontoret, Kulturenheten och Bygg- och miljöavdelningen om områdets framtida trafikförsörjning. Fortlöpande föra dialog med kulturenheten om användningen av Nyborg, Handens hus, Bagarstugan, Smedjan, Lusthuset samt service, som toaletter, till besökare.

Arbeta för att aktiviteter sker med ett musealt perspektiv i de kulturhistoriska byggnaderna. Med museets kompetens inom kulturhistoriska trädgårdar föra fram frågan om att anlägga en tidstypisk trädgård i anslutning till Kågegården. Utvecklad dialog med externa aktörer som Destinationsbolaget, Gold of Lapland m fl. Kyrkhelg och Julmarknad får en fortsättning på området. Arbeta för att Matfesten arrangeras på bättre lämpad plats än på Nordanå. Tidigare: Utvecklingsprogram utarbetas för Kågegården för att skildra en enhetlig tidsperiod vad gäller tid och socialt skick. Utvecklingsprogram utarbetas för museets övriga byggnader i syfte att iordningställas och användas i pedagogiskt syfte. Det gäller: Museets bonnstakammare, Stampen, Pressen och Skvaltkvarnen på Nordanå samt Livréboden i Bonnstan. Samarbete med Tekniska kontoret, Kulturenheten och Bygg- och miljöavdelningen om områdets framtida trafikförsörjning. Dialog ska föras med kulturenheten om användningen av Nyborg, Handens hus, Bagarstugan, Smedjan, Lusthuset samt service, som toaletter, till besökare. Med museets kompetens inom kulturhistoriska trädgårdar föra fram frågan om att anlägga en tidstypisk trädgård i anslutning till Kågegården. Utvecklad dialog med externa aktörer som Destinationsbolaget, Gold of Lapland m fl. Kyrkhelg och Julmarknad får en fortsättning på området. Berättandet Berättande är en naturlig del av museets verksamhet då det är berättelsen runt föremål, foton och dokument som utgör historiebeskrivningen. Skellefteå museum ska tillse att ha en fortsatt hög kompetens i berättande, såväl vid insamling av berättelser som vid återgivningen av dessa. Förutom arbetet med berättande i den dagliga verksamheten, ska museet årligen delta i Berättarfestivalen och i andra manifestationer för Skellefteå, Berättarnas Stad, samt vid arrangemang för Berättarnas Län, Västerbotten. Mångfald Kulturarvet och dess tillgänglighet är viktigt för delaktighets- och identitetsskapande. 2012 har en plan (likabehandlingsplan) utarbetats för hur Skellefteå museum ska arbeta med vårt museala uppdrag i ett mångfaldsperspektiv. Mångfaldsarbetet ska integreras och framgent vara en del av helheten. Tidigare: Kulturarvet och dess tillgänglighet är viktigt för delaktighets- och identitetsskapande. 2012 ska en plan utarbetas för hur Skellefteå museum ska arbeta med vårt museala uppdrag i ett mångfaldsperspektiv. Vid revideringen av denna plan inför 2013 och de följande åren skall

mångfaldsarbetet integreras och vara en del av helheten. Arkivsamarbetet och byggnadsvårdscentralen Hålla Hus Arkivsamarbetet som påbörjats 2011 ska bland annat resultera i ombyggnation av lokalerna så Kunskapskällan, Företagsarkivet, Folkrörelsearkivet och byggnadsvårdscentralen Hålla Hus finns i markplanet och i anslutning till varandra. Detta, samt möjligheterna att samarbeta angående pedagogisk verksamhet och öppethållande, innebär bättre tillgänglighet till våra förnyade arkiv och faktarum. Sammanflyttningen ska vara klar 2013.