Handledningsmaterial. Man vänjer ju sig vid det vackra

Handledningsmaterial Man vänjer ju sig vid det vackra 1

HANDLEDNINGSMATERIAL Man vänjer ju sig vid det vackra är Ung Scen Norrs första produktion. Ung Scen Norr är en nystartad teater som arbetar för att alla unga, oavsett var de bor, ska ha tillgång till professionell scenkonst och kunna påverka och göra sin röst hörd genom det som visas på scen. Föreställningen bygger på unga norrbottningars berättelser. Många har svarat på formuläret på vår hemsida, vi har träffat klasser runt om i länet och gjort flera intervjuer. Dessutom har en expertgrupp följt hela processen med att skapa föreställningen. Den centrala frågeställningen är hur det är att vara ung i Norrbotten. I det här materialet finns förslag på hur ni kan jobba vidare med den frågeställningen i klassrummet. Förslagen är uppdelade i lektioner för att underlätta planeringen av efterarbetet. Men se materialet som en inspiration. Välj ut det du tycker är intressant, kombinera teman och övningar så att de blir relevanta för dig och din klass. Vissa övningar kan behöva göras mer komplexa medan andra kanske måste förenklas. Du som lärare känner din elevgrupp bäst. Arbeta med materialet efter dina egna och klassens förutsättningar samt de resurser och den tid ni har till förfogande. I slutet av materialet finns tips på litteratur för dig som vill fördjupa dig i hur man kan arbeta med drama och värderingsövningar i skolan, samt en lista med ställen för ungdomar att vända sig till om de behöver stöd eller bara någon att prata med. 2

Lektionsförslag 1 Föreställningsanalys Ur kursplanen för Svenska och Svenska som andraspråk, åk 7-9: Läsa och skriva: - Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. - Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Berättande texter och sakprosatexter: Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. Material: Whiteboard, whiteboardpennor Det är inte alltid lätt att sätta ord på en konstnärlig upplevelse. En del av oss kan behöva tid för att smälta våra upplevelser innan vi kan tala om och reflektera kring dem. En del har lätt att prata inför hela gruppen, andra behöver få prata i en mindre grupp först. För en del kanske det är lättast att prata fritt medan andra behöver få vara ifred en stund och tänka själva, kanske rita eller skriva innan de delar sina tankar med resten av klassen. En föreställning kan väcka många olika känslor, tankar och minnen. Respektera om en elev vill behålla sina upplevelser för sig själv. Det finns flera olika sätt att prata om en föreställning. Nedan kommer ett förslag som bygger på klassisk bildanalys. Modellen är lånad från Regionteater Västs handledning Prata scenkonst av Anna Berg. 3

Tre principer Börja med att göra en överenskommelse med hela gruppen om tre principer: 1. Vänta med värderingar tolka hellre än att tycka. Ett samtal som börjar med frågan Vad tyckte ni? kan lätt fastna vid bra eller dåligt och kan stänga dörren för vidare och fördjupade samtal. Om samtalet istället börjar med att gruppen tillsammans gör så sakliga beskrivningar som möjligt skapas en grund för fler och djärvare tolkningar. 2. Alla val är medvetna val och kan därmed analyseras konstnärligt. Utgå från att allt som syntes, hördes, eller på annat sätt fanns med i föreställningen, fanns där av en anledning. Allt i föreställningen är konstnärliga val. Naturligtvis kan en del av valen bero på omständigheter som ekonomi, utrymme, tillfälligheter och slump. De kan ändå påverka er tolkning. 3. Utgå från dig själv och din egen upplevelse. Utgå från det du själv får ut av föreställningen. Det finns inget rätt eller fel sätt att förstå eller uppleva en föreställning. Ingens åsikt är mer rätt än någon annans, inte ens lärarens eller regissörens. Teater kan inte spelas utan publik. En föreställning är ett möte här och nu där publiken och skådespelarna delar samma rum. Ni som publik är medskapare. 4

Beskriva, tolka, reflektera Samtalet om en föreställning kan med fördel följa en viss ordning. Att börja med att beskriva det man sett och hört kan vara ett sätt att minska krav på prestation och att ha förstått rätt. Vad handlade det om? är svårare att svara på än Vad såg/hörde ni? Det är ofta lättare att tolka det man sett efter en beskrivning. Skriv gärna upp på tavlan eller poängtera att alla ska få komma till tals med vad de tyckte eller tänkte på, men att analyssamtalet har olika faser: först beskriva, därefter tolka, sist reflektera. 1. Beskriva Börja med att så konkret som möjligt beskriva vad ni såg och hörde. Hur såg det ut på scenen? Rita gärna upp en skiss på tavlan. Vad fanns i rummet? Hur många personer var det på scen? Hur såg de ut? Vad sa de? Hur rörde de sig? Vad hade de för relation till varandra? Vad var det för musik? Hur användes ljud och ljus i föreställningen? Hur använde sig föreställningen av tempo och rytm? Var publiken deltagande i föreställningen? Och så vidare. 2. Tolka Nästa steg är att ställa frågan Varför? till alla beskrivningar. Varför såg rummet ut just så? Varför var personerna klädda på just det viset? Vad betydde färgen, formen, musiken? Hur var personerna mot varandra och varför? Kom ihåg att utgå från er själva och att det inte finns något facit. Det finns oändligt många detaljer att ta fast på försök att hitta de frågor som kan leda samtalet längst, men var inte rädd för att börja i det självklara och tillsynes uppenbara. Även där kan tolkningarna skilja sig avsevärt från varandra. 3. Reflektera Det tredje steget i samtalet är de fria associationerna och reflektionerna. Med vilken känsla lämnade ni föreställningen? Vad har de olika delarna i föreställningen fått er att tänka på? Vad fanns det för teman? Om ni hade fått ändra något i föreställningen vad skulle det vara? Försök följa de associationer och reflektioner som uppstår i gruppen utan att värdera dem. Lyssna okritiskt och ställ gärna följdfrågor som Hur 5

menar du då? och Kan du ge exempel? Här finns stora möjligheter till intressanta resonemang! Utifrån era egna tolkningar och associationer fundera över vad ni tror syftet med föreställningen var. Varför ville man visa er den? Fanns det något i föreställningen som ni inte håller med om eller som visar en inställning som ni själva inte står för? Vad fick det för utryck och hur kunde det ha varit istället? Vad finns det för andra föreställningar, böcker, filmer o.s.v. som har samma tema eller ger samma känsla? Vad är likheterna och skillnaderna i så fall? Uppmuntra varje elevs smak och egna åsikter. Respektera samtidigt de elever som vill ha sin upplevelse ifred. Återkoppla gärna då och då under samtalet till de tre principerna. Tilläggsuppgift: Be eleverna skriva en recension av föreställningen. Ni får gärna skicka in era recensioner till oss på info@ungscennorr.se 6

Lektionsförslag 2 Identitet Ur kursplanen för Samhällskunskap, åk 7-9: Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olikaperspektiv, Individer och gemenskaper: Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Ur kursplanen för Svenska och Svenska som andraspråk, åk 7-9: Läsa och skriva: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Heta stolen Material: Lika många stolar som antal elever plus en. När vi varit ute och träffat klasser har vi ofta börjat med att göra värderingsövningen Heta stolen. Övningen är ett bra verktyg för att sätta igång samtal i klassen och ger eleverna utrymme att våga ta plats och stå för sina åsikter. Sätt er på stolar i en ring. Läs upp ett påstående i taget. Den som håller med om påståendet reser sig upp och byter stol. Se till att det finns en stol mer än antalet deltagare så att den som är ensam om att resa sig upp kan byta stol. Låt eleverna berätta var för de satt kvar/bytte stol. Det är mycket viktigt att inte argumentera mot/värdera varandras åsikter. Alla har rätt att uttrycka sin åsikt. Om en elev inte vill motivera sitt val bör detta respekteras. 7

Förslag på påståenden: Jag tycker om platsen där jag bor Jag vill flytta härifrån Om tio år tror jag att jag bor kvar Om tio år tror jag att jag bor i Norrbotten Det finns saker jag vill förändra på platsen där jag bor Det finns saker jag vill förändra i mitt liv Jag är stolt över att bo i Norrbotten Jag känner att jag själv har makten över mitt liv Jag känner att någon annan har makten över mitt liv Jag trivs i skolan Jag tror att jag kommer gå gymnasiet Jag tycker att betyg är viktigt Betyg får mig att må dåligt Jag har aldrig känt mig orättvist behandlad Jag har behandlat andra orättvist Det är viktigt att respektera andra Mobbing borde vara straffbart Alla på vår skola behandlas lika oavsett kön 8

Min berättelse Material: Papper och pennor. Eventuellt färgpennor, fotoutrustning, film- och ljudinspelningsutrustning. Föreställningen bygger på ungas berättelser om hur det är att vara ung i Norrbotten. Genom den här övningen får eleverna själva möjlighet att formulera sig kring sina liv och vad som är viktigt för dem. Dela ut papper och pennor om eleverna inte har det. Förklara att vi nu ska skriva så kallad flödeskrivning. Det innebär att du skriver hela tiden, under en viss tid. Pennan stannar aldrig, du följer de associationer som dyker upp medan du skriver. Kommer du inte på något alls att skriva skriver du Jag vet inte vad jag ska skriva tills det dyker upp något. Vill man hellre klottra eller rita kring frågan är det helt okej, så länge pennan aldrig stannar. Ge eleverna en överskrift på temat att vara ung i Norrbotten, t.ex.: Det bästa med att bo i Norrbotten är:, En orättvisa jag varit med om, En händelse som förändrat mig eller mitt liv, Om jag skulle skriva en pjäs om att va ung i Norrbotten skulle den handla om: En plats jag känner mig trygg på En vanlig fredagskväll, Det bästa som har hänt mig. Ställ en klocka på tio minuter. Sätt gärna på musik som eleverna kan skriva under. När klockan ringer får de inte skriva något mer. Aningen väljer du att avsluta övningen här eller så kan eleverna använda materialet de skapat för att arbeta vidare. T.ex. skriva en essä, en dikt eller en låt, göra ett seriealbum, en kortfilm, en scen för teater, ett fotocollage, poddradio o.s.v. Kanske vill ni göra en utställning på temat? Var dock uppmärksam på att det kan dyka upp känsliga och personliga historier som eleverna kanske inte vill dela med resten av klassen. 9

Vem är du och vem bestämmer över ditt liv? Material: Papper och pennor Det finns mycket som påverkar vår identitet: normer, familj, vänner, platsen vi bor på Genom de här övningarna får eleverna öva sig på att reflektera över sig själva och de val de gör i livet. De är lånade från lärarhandledningen till Unga Klaras föreställning Tillsammans är vi David av Elin Unnerman. Vem är du? Ställ frågan Vem är du? till eleverna och låt dem fundera en liten stund. Dela sedan ut papper och pennor och låt dem göra en tankekarta (eller rita, skriva, klottra ) kring frågan. Ge dem bara två, tre minuter. Ställ frågan Vem och/eller vad bestämmer vem du är?. Ge deltagarna ytterligare två, tre minuter att fundera och rita/skriva på sitt papper. Samlas i stor grupp eller i mindre grupper och samtala om vad ni har tänkt på. Vem bestämmer över ditt liv? Be eleverna skriva/göra en tankekarta om hur en vanlig dag i deras liv ser ut. Be dem få med så många detaljer som möjligt. Be dem tänka extra på alla beslut de tar, små som stora. Beslut kan vara t.ex.: Vad jag valde att äta till frukost? Vad jag valde att ha på mig för kläder? Vad jag valde att ta för väg till skolan/jobbet? Vad jag valde att köpa på caféet? Fråga dem slutligen: Vem och/eller vad är inblandade i hur du fattar dina beslut? Samlas i stor grupp eller i mindre grupper och samtala om vad ni har tänkt på. Tilläggsuppgift Be eleverna skriva en essä med frågorna som utgångspunkt. 10

Lektionsförslag 3 - Normer och fördomar Ur kursplanen för Samhällskunskap, åk 7-9: Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, Individer och gemenskaper: Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Ur kursplanen för Svenska och Svenska som andraspråk, åk 7-9: Läsa och skriva: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. RAMARNA Material: A3-papper, pennor. Whiteboard, whiteboardpennor. Det finns mer eller mindre uttalade regler, eller ramar, för hur vi ska vara, som tjej, som kille eller som Norrbottning. Syftet med den här övningen är att få syn på hur de här reglerna ser ut och hur de hänger ihop med normer och maktstrukturer. Övningen är inspirerad av materialet Bryt av RFSL Ungdom och Forum för levande historia. Berätta om våra samhällsramar för kön och identitet och att eleverna nu ska få undersöka dessa ramar. Dela in eleverna i mindre grupper, ca fem i varje grupp. Varje grupp får ett A3-papper 11

och ett antal pennor. Be eleverna rita en stor fyrkant på pappret. Dela ut överskrifter: Tjej, Kille, Norrbottning. Be eleverna att under tystnad skriva ner de ord eller rita det de associerar med överskrifterna, ord och bilder som hamnar innanför ramen skrivs innanför och vice versa. Poängtera att det handlar om hur det ser ut i samhället i stort, inte hur de själva tycker. När alla har skrivit färdigt går ni igenom det som står på papperna tillsammans. Skriv gärna upp på tavlan. Diskutera: Vad tänker ni när ni ser alla orden? Vilka ord värderas högre än andra? Vilka ramar hamnade de orden innanför, varför är det så? Är det möjligt att leva upp till alla orden innanför ramarna? Vad finns det för fördelar kopplade till att hålla sig innanför ramarna? Vad händer med dem som hamnar utanför ramarna? Tilläggsuppgift: Be eleverna skriva en berättelse om när de själva var innanför eller utanför ramarna. Osynliga etiketter Material: Post-It-lappar, pennor Vi tillhör alla en mängd olika grupper. En del väljer vi själva men visa grupper placeras vi in i av andra utan att ha något att säga till om. Syftet med den här övningen är att eleverna, genom att fundera kring vilka grupper de själva tillhör, kan bli mer medvetna om hur de delar in andra i grupper och vad det får för effekter. Övningen är lånad från materialet Bryt av RFSL Ungdom och Forum för levande historia. Berätta för eleverna om hur människor ständigt delas in i grupper, att man hela tiden sätter etiketter på varandra: homo, blatte, fjortis tjej/kille plugghäst och så vidare. Med etiketterna kommer en massa föreställningar om just den gruppen. Gå vidare och berätta att gruppen nu ska fokusera på vilka etiketter andra fäster på en. I skolan, på bussen, på stan och så vidare. Vilka grupper blir man själv instoppad i? Dela ut Post-It-lappar och pennor. Be deltagarna att skriva ned två grupper, 12

eller etiketter, som de tror att folk brukar tilldela dem själva vid en första anblick. En etikett/grupp pa varje lapp. Samla sedan in lapparna och sätt upp dem på väggen eller whiteboardtavlan. Välj en lapp i taget att samtala om. Sätt den på dig själv och låt deltagarna diskutera: Vad är det för antaganden som hänger ihop med det som står på den här lappen? Hur ser samhället på en person utifrån den här lappen? Gå vidare genom att diskutera: - Är det en positiv eller negativ lapp? Hur blir man bemött och behandlad utifrån lappen? - Vilka lappar är snäva och vilka kan handla om nästan vad som helst? - Vilka lappar sätter man nästan aldrig på folk? Hur ofta får folk lappen heterosexuell eller lappen vit? Vad beror det på? - Vilka fördelar får man av tillhöra en grupp som det sällan sätts lappar på, eller en grupp som mest förknippas med positiva värderingar? - Vad är konsekvenserna av att folk delas in i grupper på detta sätt? - Hur påverkar det samhället och hur påverkar det enskilda personer? 13

Lektionsförslag 4 Hembygd Ur kursplanen för Samhällskunskap, åk 7-9: Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, Individer och gemenskaper: Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Information och kommunikation: Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Ur kursplanen för Svenska och Svenska som andraspråk, åk 7-9: Läsa och skriva: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Ur kursplanen för Bild, åk 7-9: Bildframställning: Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder. 14

Min hembygd Material: Tillgång till internet. Bildredskap, film- och ljudupptagningsutrustning. Från Wikipedia: Hembygd är den bygd man härstammar från eller på annat sätt identifierar sig med. Många har flera hembygder, förutom den ort där man bor för tillfället, t ex orten där man föddes och/eller växte upp, eller där föräldrarna kommer från, kan också vara hembygder. Föreställningen utgår från platsen Norrbotten och hur det är att leva här. Den här övningen syftar till att ge eleverna möjlighet att själva formulera sig kring den plats de bor på, kommer ifrån, eller som på annat sätt är viktig för dem. Be eleverna fundera över följande frågor: - Vilken plats skulle du kalla hembygd utifrån definitionen ovan? - Varför? - Vad är utmärkande med den platsen? - Vad är det bästa/sämsta med platsen? - Vilka människor befinner sig på platsen? - Vad brukar folk göra där? - Hur skildas platsen av media? - Finns det några fördomar om platsen eller människorna som bor där? - Finns det några delar av platsen som är extra betydelsefulla för dig? Någonstans du känner dig trygg eller har speciella minnen från? - Finns det något som du skulle vilja förändra på platsen? Vad? Varför? Fördjupa genom att be eleverna redovisa sina tankar kring sin hembygd, be dem också söka upp fakta om platsen. De kan skriva en berättelse, en scen för teater, rita/måla, göra ett foto- eller ljudcollage med bilder/ljud från platsen, spela in en film, en låt, en poddradio o.s.v. Gör gärna en utställning med allas alster. Kolla även in - Hembygd någonstans i Sverige http://nagonstansisverige.se/se/ Här finns flera filmer och övningar på temat hembygd. 15

Referenser och vidare läsning - BRYT! Tredje Upplagan, Red. Carl A kerlund. http://www.rfslungdom.se/bryt Materialet innehåller en mängd praktiska övningar som är användbara bl.a. för att få igång samtal kring normer och makthierarkier. - Du har huvudrollen i ditt liv Katrin Byréus, Utbildningsförlaget 1990 I den här boken hittar du fler värderingsövningar och instruktioner om hur du arbetar med forumspel i klassrummet. - Hembygd någonstans i Sverige http://nagonstansisverige.se/se/ Projektet består av en utställning, en bok och en digital plattform. Fokus i projektet är unga som berättar om sin hembygd. På hemsidan finns flera användbara övningar på temat hembygd, identitet, makt, fördomar etc. - Prata scenkonst Anna Berg för Regionteater Väst http://www.regionteatervast.se/pratascenkonst/index.html Innehåller den modell för föreställningsanalys som vi använder oss av i denna handledning samt ger tips hur scenkonstupplevelsen kan kopplas till läroplanen, Lgr11. - Tillsammans är vi David Lärarmaterial Elin Unnerman för Unga Klara http://ungaklara.se/wp-content/uploads/2012/01/lararmaterial-120305.pdf Materialet innehåller flera användbara övningar på temat identitet. 16

Bra att ha kontakter Föreställningen innehåller en del berättelser som kan väcka obehagliga minnen, tankar och känslor hos eleverna. Kanske är någon utsatt för kränkningar, diskriminering eller våld. Här är en lista på ställen att vända sig till för den som behöver stöd eller bara någon att prata med. BRIS har öppet dygnet runt och lyssnar på dig oavsett vad det gäller. Telefon: 116 111 Chatta: https://www.bris.se/?pageid=189 Hemsida med mer information, bland annat om barn- och ungas rättigheter: https://www.bris.se Du kan också ringa Jourhavande kompis Telefon: 020-222 444 Barnombudsmannen har som uppdrag att skydda barn och ungas intressen i samhället. http://www.barnombudsmannen.se På Tjejzonen och Killfrågor finns vuxna som man kan få chatta anonymt med. http://www.tjejzonen.se http://www.killfragor.se Till 1000 möjligheter kan du som är under 25 och upplevt någon form av sexuell utsatthet få stöd och hjälp. http://1000mojligheter.se Om någon far illa, till exempel blir slagen - kontakta polisen eller socialtjänsten. Polisen kan du ringa på 112 om det är akut, och 114 14 om du har lite mindre bråttom. Polisen kan hänvisa vidare till socialtjänsten. Annars kan du ringa till kommunen. Telefonnumret hittar du på nätet. Be att få bli kopplad till någon som har hand om barn och familjer. Du kan även prata med skolkuratorn, skolsystern, lärare, föräldrar, vänner. Kom ihåg, om du inte får den hjälp och det stöd du behöver av en person, testa med någon annan! Behöver du och din familj hjälp att stanna i Sverige kan du kontakta Ingen människa är illegal: http://www.ingenillegal.org E-post: norrbotten@ingenillegal.org Du kan även prata med Rädda Barnens rådgivningsbyrå för asylsökande och flyktingar. Telefon: 0200-88 00 66 http://sweref.org 17

MER TIPS! På ungscennorr.se finns fler övningar och texter du kan använda dig av i undervisningen. Genom vår digitala mötesplats Ung Scen Norr Online kan du titta in på teatern och få kunskap om hur man arbetar med att göra teater. Genom vår verktygslåda kan du och klassen även spela in dina övningar och få direkt kontakt och feedback från oss på Ung Scen Norr. Du är alltid välkommen att kontakta oss om du undrar över något eller vill ha hjälp på vägen. Kontakt: Mervi Jaako, dramapedagog Ung Scen Norr mervi@ungscennorr.se 18