Montessoriförskolan Solvändan



Relevanta dokument
Montessoriförskolan Solvändan

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Verksamhetsplan 2017

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

2.1 Normer och värden

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Kvalitetsarbete i förskolan

Verksamhetsplan

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan för Östra förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolan Lingonet

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Arbetsbeskrivning för

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Förskolans värdegrund och uppdrag

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitet på Sallerups förskolor

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Välkommen till Torps förskoleområde

Verksamhetsplan Duvans förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

Transkript:

Kvalitetsdokument 2012-2013 för förskolan Montessoriförskolan Solvändan Stockholmsvägen 42, 182 78 Stocksund Tel: 08-655 13 07 info@solvandan.com www.solvandan.com Inledning I läroplan för förskolan står att verksamheten ska vila på en vetenskaplig grund. Maria Montessori var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med utvecklingsstörda barn och hon blev snart övertygad om att barnens problem var av pedagogisk snarare än medicinsk art. Deras tillstånd kunde utvecklas med intellektuell stimulans. Hon utvecklade efterhand pedagogiska metoder och material för att hjälpa barnen och hon lyckades över förväntan. Barnens intellektuella och känslomässiga utveckling var häpnadsväckande. Hon frågade sig då om inte hennes metoder skulle kunna tillämpas lika väl på alla barn. Pedagogiken bygger på noggranna observationer av barns utveckling. Arbetsmetoderna växte fram som ett svar på barnens egna behov och intressen.

Solvändans mål Vi skapar ett samhälle i miniatyr som vilar på Maria Montessoris filosofi samt enligt Lpfö-98. Solvändans verksamhet präglas av Montessoripedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Varje barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att följa våra gemensamma regler och kunna hantera konflikter på ett värdigt sätt. Barnens utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för vår pedagogiska verksamhet. Den utgår från barnens erfarenheter, intressen och behov. Flödet av barnens tankar och idéer tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Barnen utvecklar även andra uttrycksformer såsom lek, bild, rörelse, sång, musik och drama. Vi vill att varje barn ska få möjlighet att påverka sin situation. Det fria valet av aktivitet genomsyrar vårt arbetssätt. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångfaldigt. Utvecklingssamtal, kontaktdagar och föräldramöten ska tillsammans med den dagliga kontakten skapa ett förtroendefullt samarbete med hemmet. Miljön är formad och anpassad efter barnens behov och vi strävar efter att varje barn utvecklar självständighet, tillit till sig själv och empati. Vi ger barnen en förståelse för alla människors lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Vi vill även att varje barn utvecklar respekt för allt levande och förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp. Solvändan består av 2 avdelningar, Stora och Lilla. I stora gruppen har vi 27 barn i åldrarna 3-6 år. I lilla gruppen har vi 15 barn i åldrarna 1,5-3 år. Metoder och material För att uppnå ovan nämnda mål arbetar vi efter tre grundprinciper: Den förberedda miljön Läraren som vägledare Frihet och ansvar Den förberedda miljön Solvändan erbjuder en vacker och stimulerande miljö som är utforskarvänlig och lätt att orientera sig i då var sak har sin bestämda plats i rummet. Miljön är helt anpassad efter barnens storlek vilket skapar trygghet och självständighet. Miljön är betydelsefull för utvecklingen på alla plan; fysiskt, psykiskt, intellektuellt och socialt.

Till vår hjälp har vi ett material som Maria Montessori utarbetat efter flera års vetenskapliga observationer av barn. Materialet är indelat i fem områden: Praktiska livets övningar: Vardagliga sysslor som vuxna utför, så som tvätta, stryka putsa, hälla, baka etc. Små barn har ett stort behov av att imitera oss vuxna för att bli delaktiga i sin miljö. Genom materialet utvecklar barnen sin koncentration, sin koordination och sin självständighet. Sinnestränande material: Det sinnestränande materialet förfinar barnens alla sinnen och hjälper barnet att klassificera sin omgivning. Materialet är bärare av sina egna abstraktioner (viktplattor, doftburkar, längdstavar etc). Språk pråk: Språkmaterialet är indelat i 3 områden - det talade, skrivna och lästa språket Matematik: Barnen får på ett sensoriskt sätt uppleva matematikens grunder. Vi utgår från det konkreta och går mot det abstrakta i alla fyra räknesätten. Kultur: Vi ger barnen en handgriplig syn på deras kultur och dess särdrag. På så sätt får de också lättare att förstå andra kulturer och levnadssätt. Konstnärligt skapandei Vår ateljé får barnen utlopp för sin skaparglädje och möjlighet att utveckla sina kreativa förmågor, De arbetar med färg och form inom måleri och skulptur. Vi hämtar inspiration i allt från naturen till kända konstnärer och deras verk Som komplement till Montessorimaterialet erbjuder vi traditionellt material, såsom dockvrå, konstruktions-material och skapande material samt sagostunder, sexårsklubb, utflykter och temaarbeten. Läraren som vägledare Lärarens roll är att vägleda barnen i den förberedda miljön samt att inspirera till vidare utveckling. Läraren är länken mellan barnen och materialet. Frihet och ansvar På förskolan ska barnen kunna välja ett meningsfullt arbete och ta ansvar för sina egna handlingar. Barnen får röra sig fritt i klassrummet och i utemiljön. Vi har få men tydliga regler, t ex att inte störa ett barn som arbetar eller en lärare som presenterar ett material för ett annat barn. Det handlar om respekt för andra människor. Den frihet som råder i klassrummet leder till att barnen blir självständiga och tar egna beslut, vilket i sin tur gör att en stark självkänsla utvecklas.

Redovisning av projekt HT 12/VT 13 Vernissage, konstprojekt I juni ställer barnen ut delar av sina projekt på Stocksunds bibliotek, gruppmålningar, självporträtt i helfigurs storlek och diverse målningar i akvarell, pastell och akryl. Temaprojektet i sin helhet kommer att visas för barnens familjer på vår årliga vårvernissage. En utställning kräver ett omfattande förarbete. I förskolans ateljé får barnen måla och skulptera närhelst de själva vill. Här kan de använda olika tekniker såsom akvarell, akrylfärg, oljepastell, bivaxkritor, plastilina/terracottalera eller papier maché. Genom att pröva olika material, tekniker och motiv förfinar de sina sinnesförmågor. De yngsta är fortfarande i gränslandet för det omedvetna där deras måleri är ett grafiskt spår av en fysisk kroppsrörelse. Den mentala medvetenheten utvecklas så småningom men det intuitiva förhållningssättet finns kvar ytterligare några år. Detta direkta arbetssätt är spontant och genuint i ordens allra sannaste betydelser. Motiven hämtar de från sin närmaste omgivning samt sina egna erfarenheter. Barnen inspirerar varandra. De tolkar och parafraserar sina kamraters verk i ett kreativt samspel som är fantastiskt att uppleva. Färg och form frodas när de skapar fritt och personligt.

Syd-Amerika Vvarje år arbetar vi lite extra med en världsdel, dess änniskor, natur och djurliv. För att stimulera barnens nyfikenhet och bidra till förståelse och ökad kunskap om sin omvärld, andra kulturer och dess mångfald har vi i år haft tema som har löpt under flera terminer. Under vårterminen var det dags för Syd-Amerika. Barnen i åldrarna 3-5 år besökte Stocksunds bibliotek och lånade faktaböcker samt skapade en pärm med Syd-Amerikas flaggor. En av lärarna fick dela med sig sina rese-erfarenheter och barnen skulle fördjupa sig i ämnet genom olika uppgifter. Vi insåg dock att det ämnet var för avancerat för årets barngrupp och gjorde en paus i arbetet. Vi kommer att göra ett nytt försök på hösten. Det är viktigt att följa barnens intresse och nivå. Eftersom årets grupp var mycket yngre har de andra behov som vi fick tillgodose.

Utklädningshörna och Myrorna Genom observationer av barnen har vi upptäckt att behovet av rollspel är stort och vi har infört en del förändringar för att kunna följa barngruppens intresse. Vi har inrett en utklädningshörna där barnen kan klä ut sig, gestalta olika rollspel och umgås socialt. Kläderna handlade vi på Myrorna tillsammans med barnen. Återvinnings- och miljötänk förenat med att främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Hasaloppet Vår traditionella skidtävling med hasande deltagare, blåbärssoppa och guldmedaljer och där alla är vinnare. Plantering Vi följer årstidernas särdrag, naturens växlingar och anknyter vår verksamhet till det ekologiska tänkandet. Barnen har sått körsbärstomater (favorit i repris), blomkrasse samt basilika och förundrats över fröernas storlek och färg. De ansvarar själva för vattningen, följer hur det börjar gro och växa. Senare får de ta hem sina plantor.

1 Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Pärmar Vi har infört individuella portfolie-pärmar med bilder och material som barnen har arbetat med. Pärmar används dagligen. Barnets pågående arbete lägger de till en början i sina lådor. De avgör sedan själva när arbetena är slutförda och sätter dem då i sina pärmar som är indelade i 4 olika områden språk, matematik, kultur och skapande. Detta underlättar för barnen att på ett konkret och tydligt sätt strukturera och kategorisera sina arbeten. Här samlas även t ex sykort och egna små böcker i plastfickor. Pärmarna är placerade lättillgängligt i miljön, i barnens höjd och i nära anslutning till hallen för att underlätta föräldrars delaktighet. Föräldrarna får gärna ta hem pärmarna och fylla på med egna bilder. Barnen är stolta över sina pärmar och bläddrar gärna för att visa varandra. Pedagogerna kompletterar med foton och text kontinuerligt, ett blad fyllt med små bilder varje månad. Pärmarna är levande dokument som bland annat används vid utvecklingssamtal med föräldrarna. De är också konkreta hjälpmedel i pedagogernas utvärderings- och uppföljningsarbete av varje barns individuella utveckling. Månadsbrev Vid varje månadsslut sammanställer pedagogerna ett månadsbrev som innehåller framförallt fotografier över månaden som har gått. Se bifogat dokument. Till en början bestod månadsbrevet av lika mycket text som bilder. Efter ett tag insåg vi att föräldrarna uppskattade främst bilderna som många tog del av tillsammans med sina barn hemma vid datorn. Barnen hade då möjlighet att med hjälp av bilderna själva återberätta. Efter att ha tagit del av föräldrarnas önskemål har vi övergått till mycket bilder med korta kommentarer. Av kommentarerna att döma har vi nu hittat en uppskattad form för vårt månadsbrev. För pedagogerna ger breven möjlighet att titta tillbaka på månaden som har gått, utvärdera och reflektera och hitta idéer för uppföljning. Alla månadsbrev samlas i en pärm som dokumentation för t ex nya föräldrar. Analys Årets kundenkät visade att 74% av föräldrar var nöjda med vårt sätt att dokumentera barnens arbete. Vi kommer att fortsätta att utveckla det arbetssätt vi påbörjat. Däremot ska vi bli bättre på att involvera föräldrarna och synliggöra det pågående arbetet i vardagen. Vi hoppas på att genom ökad dokumentation kan väcka fler föräldrars intresse för det pedagogiska innehållet och tydlig information hur deras barn utvecklas på förskolan.

Vi har även börjat lägga till citat från Lpfö i våra månadsbrev för att uppfylla föräldrars önskemål och informera om vårt styrdokument. Till hösten planerar vi även att sätta upp en mind-map i hallen med verskamhetsbeskrivning tydligt kopplat till Lpfö. 2 Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Språket genomsyrar allt i vår verksamhet genom sagor, rim, ramsor och sånger dagligen samt i de vardagliga samtalen med barnen. Vi har vårt språkmaterial som är indelat i 3 områden: - det talade språket - det skrivna språket - det lästa språket Vi börjar med att ge barnen språkliga begrepp och ett rikt ordförråd genom det sinnestränande materialet. På ett mycket konkret sätt får barnen uppleva hur orden, meningar och språket byggs upp. Inom montessorimiljön används mycket ordkort med tillhörande bilder med vilka barnen får ett rikligare ordförråd. Språkövningar följer barnets språkutvecklingsnivå och berikar ordförrådet och förståelsen. På förskolan lär sig barnen att skriva före de lär sig läsa. Anledningen till detta är att det är lättare att uttrycka sina egna tankar i ord än att tolka andras skrift.

Analys Årets kundenkät visade att 77% av föräldrar resp 97% av personalen är nöjda med hur förskolan arbetar med att utveckla barnens språk. Vi har bestämt att synliggöra språkmaterialet mer såväl inomhus som utomhus. T ex hänga bokstäver i träd och buskar, griffeltavla utomhus. För övrigt kommer vi att arbeta med vårt språkmaterial och visa på föräldramöten hur vi gör. 3 Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande Inom montessoripedagogiken kan man se matematik som fortsättning och vidareutveckling på det sensoriska materialet. Det sensoriska och väldigt konkreta materialet leder barnet vidare till det enkla matematiska materialet som presenteras steg för steg.

De första matematiska övningarna är också väldigt konkreta i början för att sedan bli mer och mer abstrakta. Med sensoriska materialet lär vi ut begrepp som t ex stor, liten, kort, lång, smal, tjock etc. samt geometriska formerna. Barnen måste i olika sammanhang åtskilliga gånger ges möjlighet att dokumentera och reflektera över den matematik de möter, för att den ska bli synlig och möjlig att tillägna sig. T ex bakning att kunna förstå mått, räkna bestick, räkna barn i ledet, samlingen, sortera klossar, para ihop strumpor.

Analys Årets kundenkät visade att endast 68% av föräldrar är nöjda med hur förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik. Vår uppgift är att förmedla att matematik är så mycket mer än bara de 4 räknesätten och multiplikationstabell. Det är något som genomsyrar vår verksamhet och barnens vardag. Vi ska bjuda in föräldrarna på workshop på hösten för att berätta mer ingående om montessorimaterialet. 4 Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Hittills har vi inte använt datorer/ipads i verksamheten. Vi är ett komplement till hemmet och har velat erbjuda barnen andra sysselsättningar. Enligt riktlinjerna i Lpfö ska vi utmana barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Vi ska nu låna ipads från Skoldatateket inför hösten. Barnen ska få möjlighet att ta kort och dokumentera sitt eget arbete med digitalkamera/ipad och på det viset bli mer delaktiga i dokumentationen. Genom den individuella träningen låter vi barnen experimentera, pröva sig fram inom olika tekniska områden. På vår experimenthylla finns olika övningar som: hur en magnet fungerar, vad som flyter/sjunker, experimentsats (hur får man en lampa att lysa), skruva bultar och muttrar, koncentrationsbrädan mm. Analys Inför hösten ska vi skaffa digital fotoram ipads pedagogerna ska gå kurser och få fortbildning inom området.

Vi har resonerat en hel del hur vi ska använda ipad tillsammans med barnen. Dels har vi tänkt det som ett komplement i språk- och matematikmaterialet på förskolan. Vi har också diskuterat att använda ipad för forskning tillsammans med barnen. Att ta reda på fakta om vår omvärld djur och natur etc. I förskollärartidningen har vi hittat tips om olika intressanta appar för detta ändamål. 5 Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50% Beskrivning av nuläget på vår förskola Personalstyrkan på Solvändan har inte förändrats sedan föregående år. Vi har en välutbildad personalgrupp som bidrar med en bred kompetens. Gruppen består av en förskollärare, flera Montessorilärare och barnskötare. Förskollärarens roll är att inspirera och handleda det pedagogiska arbetet och ta vara på all kunskap i huset. Vi arbetar på att vidareutbilda barnskötare till förskollärare. Analys Höstterminen utökas personalgruppen med ännu en förskollärare. 6 Information ska finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn Beskrivning hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Målet är att alla barn ska utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar och att allt lärande utgår från barnets intresse. Vår verksamhet är öppen för alla barn oavsett deras behov och utvecklingsnivå. Vi erbjuder plats även för barn med funktionshinder i mån av praktisk möjlighet/säkerhet. Våra lokaler är byggda 1949 efter den tidens byggnormer och har därmed vissa begränsningar (t ex smala dörringångar och mindre passager). Miljön är formad och anpassad efter barnens behov och vi strävar efter att varje barn utvecklar självständighet, tillit till sig själv och empati. Vi vill att varje barn ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Det fria valet av aktivitet genomsyrar vårt arbete. Vi vill ge barnen en förståelse för alla människors lika värde oberoende på kön, social eller etnisk bakgrund. Vi vill även att varje barn utvecklar respekt för allt levande och förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp.

En viktig uppgift för förskolan är att grundlägga och förankra de värden vårt samhälle vilar på. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Vi har en tid haft ett projekt, Solvänner, som har varit väldigt populär bland barnen och föräldrar och vi kommer att fortsätta med detta arbete kontinuerligt under kommande terminer. Vi diskuterar med barnen hur vi ska vara mot varandra här på Solvändan. Reglerna är lättförståeliga för alla barnen att ta till sig och att förstå. Lyssna på varandras tankar, känslor och funderingar. Detta skapar delaktighet och barnens känner att deras inflytande är viktigt: god arbetsro, trygghet och trivsel för alla barn och vuxna god självkänsla och empati hos barnen vi barn och vuxna på Solvändan visar hänsyn, hjälper och respekterar varandra vi behandlar varandra lika oavsett kön, social eller etnisk tillhörighet och bejakar allas individuella särart Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barn och därför är vuxna viktiga som förebilder. Viktigt är att tidigt ge barnet en tydlig och konkret bild av hur vi vuxna respekterar varandra och barnen det är en förutsättning för att barnet ska känna ansvar för sitt agerande. Att följa våra gemensamma regler och kunna hantera konflikter på ett värdigt sätt.

Vi skapar ett samhälle i miniatyr som vilar på Maria Montessoris filosofi samt enligt Lpfö. Att väcka intresse för andra människors liv och vardag, olika länder och dess kultur och traditioner. Vi jobbar med vårt kulturmaterial från olika världsdelar. Analys Vi utgår alltid från individen och möter barnet där det befinner sig i sin utveckling. Vid behov skapar vi mindre grupper/samlingar av barn för att möta barnen i deras särskilda behov. Det är viktigt att alla kan synas och komma till tals. Detta är grunden till hur vi arbetar med värdegrunderna kontinuerligt och följer arbetet som en röd tråd. 7 Nyckeltal (Ur Våga Visa; kundenkät och självvärdering) Målsättningen är att alla utan undantag ska känna sig trygga och nöjda på Solvändan. Kundenkät Kundenkät Kundenkät Våga Visa, % 2011 2012 2013 Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga 96 100 97 Det är arbetsro i barngruppen 92 84 77

Under året har vi informerat föräldrarna om vikten av att delta i enkätundersökningen. Detta har resulterat till att svarfrekvensen har ökat. Resultatet i kundenkäten visade att föräldrar anser att barnen känner sig trygga på Solvändan och vi håller samma goda resultat som 2012. Personalen delar föräldrarnas bild om verksamheten. Analys Enligt enkätundersökningen upplever dock föräldrar att arbetsron i barngruppen har sjunkit. En del av förklaringen kan vara den lägre åldern. Verksamheten har förändrats sedan HT 2011. Augusti 2012 började en stor grupp av mycket yngre barn på vår lilla avdelning. Yngre barn har större rörelsebehov, är beroende av vuxenhjälp och behöver mer fysisk närhet. Vi har funderat hur vi ska öka arbetsron för alla barn och speciellt för barnen i lilla gruppen. En slutsats vi dragit från året som varit är att vi behöver ha en stomme av något äldre barn kvar i gruppen. På så vis får vi också en åldersstege i lilla gruppen. Våra gamla föräldrar har uttryckt en önskan om att återgå till gamla Solvändan. Att 17 barn i samma ålder med liknande behov av omsorg och omvårdnad skolades in samtidigt är något vi aldrig tidigare har gjort. Med facit i hand är det inte något vi vill ska upprepa sig. Vi har tyvärr haft en stor personalomsättning de senaste åren som direkt kan kopplas till denna omorganisation. Vi fortsätter vårt arbete med att få mer öppenhet i verksamheten och föräldrar ska få mer insyn samt att tydliggöra vårt arbete med läroplanen. 8 Systematiskt kvalitetsarbete arbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi arbetar kontinuerligt med uppföljning och utvärdering av vår verksamhet. Återkommande utvecklingssamtal, enkätundersökningar, kontaktdagar, workshop, regelbundna möten med klassföräldrar som fungerar som en länk mellan förskolan och föräldrarna, lärarmöten veckovis samt månadsmöten för hela personalen. Vi arbetar systematiskt med vårt kvalitetsarbete. Varje barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att följa gemensamma regler och kunna hantera konflikter på ett värdigt sätt. Barnens utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för vår pedagogiska verksamhet. Den utgår från barnens erfarenheter, intressen och behov. Vi arbetar aktivt med dokumentation av barnens tillvaro genom att regelbundet skicka ut månadsbrev via mejl. Portfolie-pärmarna som är väldigt uppskattade bland barnen och används dagligen. På så vis kan föräldrarna följa barnens utveckling och lärande på konkret och tillgängligt sätt.

Vi fortsätter att avsätta en lärare i hallen varje morgon mellan kl 7.45-9.00. Att varje barn och förälder ska känna sig välkomna genom ett trevligt bemötande prioriterar vi högt. Föräldrar meddelar oss om olika aktiviteter som sker efter förskolans slut och meddelar där också om någon annan ska hämta barnet och vid vilken tid. Allt detta främjar kontakten och skapar ett förtroende för oss pedagoger. Det är också en säkerhetsfråga, att vi är väl införstådda med att någon annan hämtar. Vi har ökat personaltätheten vid öppning för att ge barnen en riktigt god start på dagen. Vi erbjuder kontinuerligt kontaktdagar då föräldern får se hur en dag på Solvändan kan se ut. Om man vill vara med på en utflykt eller närvara en eftermiddag i vår utemiljö så går det också bra. Kontaktdagar har varit väldigt efterfrågade och uppskattade. Som framgår av undersökningen finns det önskemål om mer insyn och inflytande i verksamheten samt information om Lpfö. För att tydliggöra hur vi arbetar enligt den nya läroplanen kommer vi mer aktivt att bjuda vi in till föräldramöten, workshops, drop-in-kaffe mm. Vi bjuder in föräldrarepresentanter för att diskutera föräldrarnas synpunkter och önskemål om verksamheten en viktig länk i samarbetet mellan pedagoger och föräldrar.