Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.



Relevanta dokument
Läpp- käk- gomspaltteamet, Norrlands universitetssjukhus Maj Till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

Till Dig som nybliven förälder...

Norrlands universitetssjukhus Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

Till Dig som nybliven förälder...

Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käkoch gomspalt. Norrlands universitetssjukhus Umeå

Barn med gomspalt en föräldrainformation

Grattis till din baby!

BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

LÄPP- KÄK- GOMSPALT - en tonårsbroschyr

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi

Läpp- käk- och gomspalt Vårdprogram norra sjukvårdsregionen

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Minifakta om elefanter

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Silver-Russells syndrom. Synonym: Russell-Silvers syndrom.

FÖRÄLDRARINFORMATION LÄPP-KÄK- OCH GOMSPALT

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Dregling Erfarenheter från

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Sanfilippos syndrom Rapport från observationsschema

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Optikushypoplasi. Synonymer: Optisk nerv-hypoplasi. ONH-syndromet. ONH.

Föräldrainformation Skallmissbildningar och kraniofaciala

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

MUN-H-CENTER Beräknad förekomst: Orsak: Allmänna symtom: Orofaciala/odontologiska symtom: Orofacial/odontologisk behandling: Källor

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?

Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema

Filip, Måns och Ida samma på papperet men ändå så olika

8. Skaderisker och komplikationer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Aperts syndrom. Synonym: Akrocephalosyndaktyli typ 1

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Ektodermal dysplasi

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014

Att vårda sin hälsa. i Sverige

VINTERN/VÅREN Kom till Riksträffen i Eskilstuna 7-8 maj!

Första operationen september 2010

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Handledning för PROTESVÅRD funktionsnedsättings och inom äldreomsorgen.

Hälsodeklaration Sjuk- och Olycksfall barn

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

enspr k h tec Barn oc

Frisk utan antibiotika

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Aicardi syndrom

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär

Riktlinjer för behandling av läpp- och gomspalter

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Viktigt att personer med FAS tidigt får kontakt med tandvården för förstärkt förebyggande vård och munhälsoinformation.

Frisk utan antibiotika

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från observationsschema

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion

Frisk utan antibiotika

Apotekets råd om. Allergi

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Angelmans syndrom. Beräknad förekomst: 8: levande födda.

LKG-patienter och deras föräldrar i Södra Sverige

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Information till föräldrar

Beckwith-Wiedemanns syndrom Rapport från observationsschema

HÖSTEN 2006/VINTER 2007

GRAVIDITET OCH DIABETES

RÅD OCH INFORMATION VID TANDOLYCKSFALL

Praktisk användning av Språkstödet samt språkutvecklande undervisning (language awareness).

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Mastektomi med direktrekonstruktion

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Landstinget Västmanland sept 2009 Länshandboken Barnhälsovården

Hydrocephalus och shunt

Spelregler. Mina första spel handdockor

Optikushypoplasi Rapport från observationsschema

Frisk utan antibiotika

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sotos syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Hydrocefalus

Inför axelkirurgi för födelserelaterad plexusskada

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Bröstlyft Utförlig information

Tandhälsa för små barn

Kvinnors upplevelse att vara gravida och veta att det väntade barnet har Läpp- Käk- Gomspalt

Transkript:

Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997

Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän skötsel...3 Hur kommer behandlingen att ske?...4 Korrigering...5 Hörsel och öron...5 Tal...6 Tänder...6 LKG- föreningen...6 Källförteckning...6 1

Inledning Jag har valt att skriva om läpp-käk-gomspalt för att det är inte så många som vet vad det är. Innan jag fick mitt barn visste inte jag heller direkt vad det var. Jag hade bara hört ordet harmynt och att man var tvungen att operera sig. Men det är så mycket mer än bara operationer. Det är skötsel och besök till tandläkare, logoped och läkare. De första levnadsåren är det väldigt många besök till läkare, men det avtar sen när barnet blir ca 2/1/2-3 år. I 3 års åldern och uppåt blir det väldigt jobbigt för barnen. När barnen äter så rinner fortfarande deras näsa, och de lägger mer märke till det nu än vad de gjorde förut. Förr i tiden hade vi inte så bra sjukvård som vi har nu, då kunde barnen ha fula ärr, fula tänder och prata i näsan. Men nu kan läkarna ordna allt detta, det kommer inte att synas alls när de sedan blir vuxna. I andra länder finns det inte alls några läkare som kan hjälpa dessa barn. De får gå med detta hela livet, så man kan tänka sig vilket liv de kommer att ha. Vi får vara glada att man kan ordna till det här i Sverige och att det inte kostar något. Jag är i alla fall glad över att det finns hjälp att få. 2

Vad är en läpp-käk-gomspalt ( LKG )? Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden. Läppar, käkar och gom anläggs hos fostret under graviditetens andra och tredje månad. De bildas av delar som successivt växer samman. Ibland kan en ofullständig slutning ske och en spalt bildas. Denna kan uppstå i olika delar av ansiktet, men det vanligaste är läppen, tandvallen ( käken ) och gommen. Läppspalten kan förekomma på ena sidan eller i sällsynta fall dubbelsidig. Spalten omfattar ibland även käken och gommen som då är kluvna i närheten av medellinjen. Vilka barn får LKG? Alla föräldrar kan få ett barn med spalt och man har ingen möjlighet att förutsäga vilka barn som kommer att födas sådana. Man vet att ett barn av femhundra föds av spalt. Föräldrar som själva har spaltmissbildningar får oftare barn med spaltmissbildning. För föräldrar som fått ett spaltbarn, är risken att nästa barn också skall få spalt något ökat, men fortfarande ganska liten. I procent räknar man att det är 4% av 100%. Varför har barnet fått denna missbildning? Den exakta orsaken är i allmänhet okänd. Det finns ärftliga faktorer men anlagen kan ibland vara dolda och nedärvda under flera generationer utan att missbildningen uppträder. Det kan även orsakas av en fosterskada under graviditeten, men vad som riktigt är orsaken vet man inte. Allmän skötsel Om gommen är hel kan barnet suga och därmed ammas. Men ett barn som gommen är kluven på kan ej ammas. Med hjälp av bröstpump kan barnet få sin modersmjölk.barnet skall ha en mjuk nappflaska, med en napp med bred bas som ligger emot barnets läppar och stimulerar de sug och ätrörelser som är 3

viktigt för fortsatt mun och talmotorisk utveckling. Men det är inte nödvändigt, barnet klarar av att suga på en vanlig napp också. Det är också ett plus om barnet vill ha napp, för det ger en god stimulans av munmotoriken. Matningen måste gå långsamt, och barnet i nästan upprätt ställning, för att barnet inte skall svälja för mycket luft eller få upp för mycket mat genom näsan. Den spaltplåt som barnet får tidigt underlättar matningen.efter matningen ska man försiktigt göra rent i näsan med tops och vatten. Hur kommer behandlingen att ske? Barnet kommer att remitteras till en plastikkirurgisk klinik, där man har stor erfarenhet av många liknande patienter. Patienter med totala spalter kommer oftast under första levnadsveckan till kliniken, där de får vara på vårdavdelningen under en dag. Då sker en allmän undersökning och föräldrarna informeras om missbildningen, dess skötsel och om behandlingsgången. Tandläkaren kommer vid detta tillfälle att göra ett käkavtryck och göra en platta, en sk spaltplåt, som täcker spalten i hårda gommen. Vid totala spalter sker första operationen då barnen är 6-8 veckor gamla. De skall då väga minst 4 kg och naturligtvis vara helt friska från förkylning. Den första operationen syftar till att sluta läppen och man förenar därvid muskulaturen utan försök till finjustering av symmetrin. Även näsan korrigeras i viss mån vid detta tillfälle. Vid ensidiga spalter utföres även slutningen av den mjuka gommen redan vid den första operationen. Nästa operation är gomplastiken, som görs vid ca 6 månaders ålder, om den inte har kunnat göras tidigare. Man sluter vid detta tillfälle endast mjuka gommen. Det kommer efter operationen att kvarstå en spalt i den främre hårda gommen. Att man inte opererar även där beror på att tillväxtundersökningar, som utföres kontinuerligt på barnen med läpp-käk-gomspalt, har visat att operationer i hårda gommen hindrar normal tillväxt av överkäken. Detta kan resultera underbett i vuxen ålder. Den kvarstående spalten i hårda gommen kommer att bli mindre och oftast att kvarstå vid tre års ålder endast en obetydlig springa. Ibland kan en tydlig spalt vara kvar men då får man täcka den med en sk obturatorplatta, som används för att underlätta födointag och talet. I enstaka fall då talutvecklingen 4

inte fortskrider som beräknat, kan man få utföra en slutning av hårda gommen i tidig ålder. Korrigering Vid 1,5-2 års ålder utföres korrigering av läppen, för att läppen ska bli symmetrisk och i balans, och justering av näsan. Man försöker då att normalisera näsan så mycket som möjligt. Näsöppningen på spaltsidan kommer att vara en aning vidare än på den opåverkade sidan. Det är för att i framtiden kunna korrigera näsan till exakt symmetri. För att understödja näsans symmetriska tillväxt under de tidiga barnaåren insättes ofta en sk näspropp redan en vecka efter läpp-näs operationen. Patienterna kommer sedan för en allmän genomgång vid 3 och 5 års ålder, då man kollar resultatet från tidigare operationer, bettutveckling, talutveckling. Vid 5 års ålder görs en definitiv bedömning av operationsresultatet före skolåldern. Eventuella mindre korrigeringar kan beslutas vid detta tillfälle. Det är endast i undantagsfall man gör korrigeringar av utseendemässig art i så här tidig ålder. Man föredrar att vänta med korrigeringar till vuxen ålder, eftersom korrigeringar som görs vid 5 års ålder inte alltid står sig, utan att man måste operera på nytt när patienten är färdigvuxen. Den sista planerade operationen äger rum vid 8-9 års ålder, då man sluter spalten i hårda gommen, samt utför bentransplantationen från underbenet till den kvarvarande spalten i tandvallen. Efter denna operation är den planerade plastik-kirurgiska behandlingen färdig. Patienterna kommer sedan vid 15-16 års ålder, då man diskuterar resultatet av tidigare operationer och planerar eventuella korrektioner, som patienten nu själv kan vara med och ta ställning till. Dessa utföres vid 16-17 års ålder. Utöver de nämnda operationer kan man ibland pga problem med talet, få göra en förlängning av gommen med hjälp av en sk svalglambå och den utföres iså fall oftast före skolåldern. Hörsel och öron Hörseln är viktig för alla barns tal- och språkutveckling. Barn med läpp-käkgomspalt löper stor risk att få öronproblem och måste tidigt få hörseln testad. 5

Tal Hemortens logoped besöker barnet på BB och ger en första information om matning och om den fortsatta uppföljningen. Familjen kallas därefter till logopedmottagningen, där logopeden ger råd om matning, informerar om munmotorikens betydelse för talet. Informerar om tal-och språkutvecklingen och om hur en läpp-käk-gomspalt kan påverka talet. Samtliga spalt barn kallas vid 9 månaders ålder till Talvårdsavdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset för registrering och bedömning av jollerutvecklingen. Gomplattan som tandläkaren ger barnet underlättar matningen och befrämjar arkilulation och talutveckling. Barnet kallas till fortsatta kontroller på hemortens logopedmottagning. Där går man ungefär var tredje månad. Man tränar talet vid 2 års ålder, och logopeden ger information och tips till föräldrarna om hur tal och språk utvecklas under lek och samvaro med de personer som finns i barnets omgivning. Tänder Barn med läpp-käk-gomspalt får ofta besöka tandläkare för att deras tänder har växt snett. Tandreglering startar vid 7-8 års ålder. Ett behandlingsuppehåll görs därefter till 12-14 års ålder då slutliga tandregleringen utföres. LKG-föreningen Är en förening för personer med läpp-käk-gomspalt, föräldrar till barn med LKG, andra anhöriga samt övriga intresserade. Föreningen försöker följa upp utveck-lingen inom LKG-vård och behandling genom att anordna olika tematräffar för medlemmarna. I tidningen Spalt finns också information till medlemmarna. Föreningen strävar efter att det ska finnas en kontaktförälder på varje BBavdelning, som ska stödja nyblivna föräldrar och ge information. Aktuella namn 6

på kontaktföräldrar till föreningen kan finnas på BB-avdelningarna och ska finnas på vårdavdelningen på plastikkirurgiska kliniken. Källförteckning: Familjeläkarboken Läpp-käk-gomspalt, Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Sjukhuset 7