Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20



Relevanta dokument
Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri

Riskbedömning Silverinfärgning av gel

Riskbedömning Elektrofores - polyakrylamidgel

Laborationssäkerhet CBGAM0, vt

U-Proteinprofil ger bl.a. en uppfattning om nivå av albumin och protein HC i urinen samt huruvida tecken på Bence-Jones proteinuri föreligger.

VARUINFORMATION SID 1

Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA

Riskbedömning Paraffininbäddning av vävnad

Analys av antistreptolysin-o i patientserum

FS q-action swe /10/10 10:29 Pgina 1 C M Y CM MY CY CMY K SÄKERHETS- DATABLAD Q-ACTION. Composicin

SÄKERHETSDATABLAD Silikonspray

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare

Riskbedömning avdelningen för Evolutionsbiologi Uppsala Universitet, EBC Norbyvägen 18 D, Uppsala

Riskfraser som tilldelas farliga ämnen och beredningar: R- och S-fraser

Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd

Riskbedömning Lysering RIPA

Riskbedömning Proliferation - SRB

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Version 1a. Tryckdatum Revisionsdatum SDB-nummer : Toalettblock. : 112 (Giftinformationscentralen)

Metodbeskrivning Mononukleostest, MNITOP OPTIMA IM

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet

VARUINFORMATION SID 1

SÄKERHETSDATABLAD. Eclipse Biofarmab Zinksalva

Säkerhetsdatablad Sida: 1/4 enligt 91/155 EEG

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet

Riskbedömning Western blot

VARUINFORMATION SID 1

Utfärdat: Versionsnummer: 2 Omarbetad: Sida: 1 1. NAMN PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas

: Mr Muscle WC Rent Fresh

Säkerhet introduktion

CLEAN & SHINE DUSCHRENT

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

VARUINFORMATION SID 1

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Säkerhetsdatablad Nano Protection 2K B

STIHL AK 10, 20, 30. Säkerhetsanvisningar

SÄKERHETSDATABLAD Clipper spray

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

SÄKERHETSDATABLAD. (i enlighet med 1907/2006/EC, Artikel 31) (Forts. på sida0) 1.1 Produktidentifiering Handelsnamn:

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare SF2, SF2.5, SF10

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1

STIHL AK 10, 20, 30. Säkerhetsanvisningar

1. NAMNET PÅ ÄMNET / BEREDNINGEN OCH BOLAGET / FÖRETAGET. Myr Effekt Pulver Bekämpningsmedel mot myror. Avsett att strös ut eller vattnas ut.

Uppgifter om tillverkare/leverantör. Postadress: Box Telefon: Telefax:

Djurhållning inom lantbruket

Version 1a. Tryckdatum Revisionsdatum SDB-nummer : Insektsmedel. : 112 (Giftinformationscentralen)

Avfallshantering Farligt Avfall

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET / PREPARATET OCH BOLAGET / FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING / UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR 3. FARLIGA EGENSKAPER

Eclipse Biofarmab Zinksalva

Säkerhetsdatablad BCL-EU enligt 91155EWG Publiceringsdatum

Hygienkonferens hösten 2014

Riskbedömning Gjutning av akrylamidgel

Version 1.0 Tryckdatum Revisionsdatum

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)

: Glade doftblock - Lily of the Valley

Riskbedömning Immunohistokemi, manuell

SÄKERHETSDATABLAD enligt EG-Direktiv 2001/58/EG TSE 397 C - tube (100 ml g)

Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin < Åldersberoende.

Säkerhetsdatablad. enligt Regel (EU) nr 1907/2006. Temposil 2

Säkerhetsdatablad Sida 1/5

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY

Riskbedömning Cellmigration - scratch-assay

Labsäkerhet. Andreas Cederlund.

Stalosan F Utfärdandedatum Omarbetad: Ver 2 Ver 2. Säkerhetsdatablad

Tfn vid olycksfall: Giftinformationscentralen eller 112

SÄKERHETSDATABLAD. [inneh...] 1. NAMNET PÅ ÄMNET / PREPARATET OCH BOLAGET / FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING / UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Projektrapport för Analys av restprodukt från en kremeringsprocess

VARUINFORMATIONSBLAD Hälsa- och miljö- och säkerhetsdatablad

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET CLGNT,FINISH, DUAL PHASE

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget

Dugga Klinisk Kemi, DS

SÄKERHETSDATABLAD. Avsnitt 1: NAMNET på ÄMNET/BLANDNINGEN och BOLAGET/FÖRETAGET

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

SÄKERHETSDATABLAD. VetZin Vet. 1000mg/g Innehåller 100 % zinkoxid

STIHL AP 100, 200, 300, 300 S. Säkerhetsanvisningar

Quantiferon-TB Gold Plus

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

VARUINFORMATIONSBLAD. Maintain DOT 5.1. HANDELSNAMN Maintain DOT 5.1. ANVÄNDNINGSOMRÅDE Smörjmedel

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli

Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET. Nordiskt Papper AB. Fagerstagatan 12, Spånga (Lunda)

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Säkerhetsdatablad enligt förordning (EG) nr 1907/2006

Varusäkerhetsdatablad

Lokal anvisning

VARUINFORMATIONSBLAD. 1 Identifieringsuppgifter om kemikalie, dess tillverkare, importör eller annan verksamhetsidkare

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Transkript:

Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Årskull: Laborationsrapport i Klinisk laboratoriemetodik 1, termin 4 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare: Granskare:

Abstrakt I levern bildas plasmaproteiner med undantag för immunglobuliner som produceras av B- lymfocyter i benmärgen. Vid en infektion aktiveras leverceller att producera akutfasproteiner som interagerar vid akutfasreaktioner, men vid en hematologisk cancer ökar produktionen av en viss monoklonal immunglobulin (M-komponent). Dessa två proteinproduktioner kan analyseras med elektrofores genom att aminosyrorna görs negativt laddade. Syftet med denna laboration var att analysera tre patienters serumprover mot normala plasma- och serumprover med hjälp av elektrofores HYDRAGEL PROTEIN(E) K20. De tre patienternas prover samt de nytagna plasma- och serumproverna applicerades till agarosgelen och proteinerna in- och avfärgades enligt anvisningarna för elektroforesen. Resultaten för patient 1 och 2 visade varsitt starkt sista band med uppklarnade zoner runtom, detta påvisade att patienterna drabbats av en hematologisk cancer. Den tredje patientens band konstaterade att det pågick en akutfasreaktion till följd av en infektion. Nyckelord Infektion, akutfasproteiner, hematologisk cancer, immunglobulin och elektrofores. 2

Innehållsförteckning Abstrakt... 2 Nyckelord... 2 Innehållsförteckning... 3 Introduktion... 4 Material och metod... 5 Resultat... 6 Diskussion... 7 Referenser... 8 Figurer... 9 Riskbedömning av Blod... 10 Riskbedömning av Natriumazid... 11 Riskbedömning av Natriumbarbital... 12 3

Introduktion Blod består av komponenterna blodkroppar och plasma. Plasmans innehåll är till stor del vatten och proteiner. Plasmaproteinernas huvudsakliga uppgift är att upprätthålla det kolloidosmotiska trycket, transportera lågmolekylära föreningar och utgöra en integrerad del av försvarsmekanismer. I levern bildas de flesta plasmaproteinerna med undantag för immunglobulinerna som produceras av B- lymfocyterna i benmärgen. Vid en infektion eller ett inflammatoriskt tillstånd aktiveras levercellerna att producera plasmaproteiner som interagerar vid akutfasreaktioner, så kallade akutfasproteiner. C- reaktivt protein (CRP) och α1-antikymotrypsin har högst synteshastighet jämfört med α1-antitrypsin, orosomukid, haptoglobin, fibrinogen och komplementfaktorerna C3 samt C4 (1). Vid analys med proteinelektrofores, vilket är en metod för att diagnostisera proteinabnormaliteter i exempelvis serum, kan man se en pågående akutfasreaktion. Detta genom att α1- antitrypsin, haptoglobin och fibrinogen framträder starkare på agarosgelen jämfört med normalserum eller normalplasma (2). Skulle däremot B-lymfocyter öka sin produktion av en viss monoklonal immunglobulin till följd av en hematologisk cancer skulle detta sjukdomstillstånd synas som ett betydligt kraftigare band med uppklarnade zoner runtom (M- komponent) (2,3). För att kunna utnyttja denna metod måste proteinets byggstenar (aminosyror) vara negativt laddade. Genom att ändra aminosyrornas miljö kan de fungera som antingen syror eller baser. Alla proteiner har en isoelektriskpunkt vilket innebär att antalet positiva och negativa laddningar är lika vid ett visst ph-värde. Plasmaproteinernas isoelektriskapunkt infinner sig mellan ph 4,6-7,2 och genom att höja omgivningens ph till 8,5 blir aminosyrorna negativt laddade. De negativt laddade plasmaproteinerna kommer att vandra mot anoden och separeras med avseende på storlek, laddning och form (2). Syftet med denna laboration var att analysera tre patienters serumprover mot normala plasma- och serumprover med hjälp av elektrofores HYDRAGEL PROTEIN(E) K20. 4

Material och metod Venprovtagning: Provtagning enligt föreskrifter gjordes och det användes natriumcitratrör samt serumrör med gel. Elektrofores med HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 kit: Ramens nedre del på applikatorhållaren fuktades med 120 µl destillerat vatten. Ett tunt filterpapper sattes på en agarosgelplatta (agaros 0,8g/dl; Tris- barbitalbuffert ph 8,5 ± 0,1) för att absorbera överflödig fukt från gelen. Agarosgelplattan placerades mot applikatorhållarens nedre del med gelsidan uppåt. Till en applikator applicerades 2 plasma- och 2 serumprover som normala referenser samt serumprover från 3 patienter. Applikatorn sattes till hållarens femte skåra och fick komma i kontakt med gelen i 40 sekunder. Agarosgelplattan placerades med gelsidan nedåt i en elektroforeskammare fylld med buffert (stocklösning + destillerat vatten 1:10, Tris- barbital ph8,5 ± 0,3; natriumazid), enligt gelens polaritet. Elektroforeskammaren kopplades till en strömkälla (sebia) programmerad på 90V och proteinerna fick vandra i 22 minuter. Fixeringssteg: Agarosgelplattan torkades i en inkubator (sebia) vid 80 C i 10 minuter för att fixera proteinerna. In- och avfärgning: Gelen placerades i infärgningslösning (acidviolett+ destillerat vatten, 1:4) under 4 minuter för att sedan avfärgas i avfärgningslösning (stocklösning + destillerat vatten 1:1000, 0,05g citronsyra/dl) fyra gånger, fyra minuter vardera. Därefter torkades gelen likt ovan. 5

Resultat Vandringsträckorna för proteinerna i de normala referens-proverna gav starka tydliga band. För proteinerna i plasmaproverna framträdde ett ytterligare band jämfört med de normala serumproverna och patientproverna. För patient 1 framträdde ett grovt sista band med uppklarnade zoner runtom. Serumprovet för patient 2 gav också ett tydligt sista band med uppklarnade zoner, dock inte lika markant som för patient 1. För patient 3 uppträdde två av banden skarpare utan uppklarningszoner jämfört med patient 1 och 2. De fyra normala referens- proverna visade överlag mörkare band än de tre patient- provernas band (figur 1). 6

Diskussion Det som har stärkt att patienternas prover är serum, är att det inte existerar något fibrinogenband. Hos patient 1 och 2 ses två starka sista band vilket tyder på att de båda patienterna har en M- komponent och de uppklarnade zonerna tydliggör ökad produktion av en viss monoklonal immunglobulin. Sista bandet för patient 1 som är starkare jämfört med patient 2 kan bero på att serumprovet har varit färskare eller att sjukdomsförloppet varit längre framskridet. De två banden som framträder starkare hos patient 3 är belägen där akutfasproteinerna α1 antitrypsin och haptoglobin har sin kända plats. Detta tyder på att patient 3 har en pågående akutfasreaktion i kroppen. Alla normala referens- prover visar mörkare band än patienternas, detta kan bero på att patientproverna har varit frysta och upptinade ett flertal gånger. Proteinerna i patienternas prover har då tagit skada och mängden blivit mindre. 7

Referenser 1 Plasmaproteiner och elektrofores. Biomedicinska analytikerprogrammet, Klinisk laboratoriemetodik 1, Umeå universitet. 2 Elektrofores med HYDRAGEL PROTEIN(E) K20. Laborationsanvisningar, Biomedicinska analytikerprogrammet, Klinisk laboratoriemetodik 1, Umeå Universitet. 3 Wikipedia. Myelom. [Elektronisk]. Tillgänglig<http://sv.wikipedia.org/wiki/Myelom> [2010-02-25] 4 Kemi. Databaser. Ämnesregister. Fenol/kloroform. [Elektronisk] Tillgänglig < http://apps.kemi.se/amnesregistret/default.cfm> [2010-01-19] 8

Figurer Figur 1: Agarosgel med negativa referenser i brunn 1-4 (1-2 plasmaprover och 3-4 serumprover), i brunn 5: patient 1, i brunn 6: patient 2 och i brunn 7: patient 3. 9

Riskbedömning av Blod På vilket sätt är kemikalien farlig? Tänk på att blod alltid ska betraktas som smittat. Det kan innehålla livshotande smittor som kan ge kroniska sjukdomar så som HIV/Aids och Hepatit. Hantering av kemikalien samt adekvat skyddsutrustning Använd alltid handskar och skyddsrock vid exponering. Låt inte skärande och stickande föremål ligga framme oskyddat. Undvik stress vid provtagningar som kan leda till olyckor. Kvarvarande prover, använda kanyler och dylikt skall hanteras som riskavfall. Tänk på att rengöra, sterilisera arbetsytor. Skyddsåtgärder Vid olycka kontakta omedelbart arbetsgivare och uppsök läkare för vidare utredning. Avfallshantering Hanteras och slängs som riskavfall. 10

Riskbedömning av Natriumazid CAS- nr 26628-22-8 På vilket sätt är kemikalien farlig? Miljöfarlig Mycket giftig Den är mycket giftig vid förtäring, utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra. Mycket giftig för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Hantering av kemikalien samt adekvat skyddsutrustning Använd skyddsutrustning så som skyddsrock, handskar, munskydd, dragskåp och glasögon (aldrig använda linser). Förvaras inlåst, oåtkomligt för barn. Skyddsåtgärder Vid olycksfall, illamående eller annan påverkan skölj rikligt med vatten, kontakta sedan läkare och visa etiketten. Undvik exponering och vid användning begär special instruktioner. Avfallshantering Hanteras och slängs som riskavfall. 11

Riskbedömning av Natriumbarbital På vilket sätt är kemikalien farlig? Natriumbarbital har en lugnande och sömngivande effekt, är narkotikaklassat. Förtäring kan det leda till döden. Hantering av kemikalien samt adekvat skyddsutrustning Använd skyddsutrustning så som skyddsrock, handskar, munskydd, dragskåp och glasögon (aldrig använda linser). Skall förvaras inlåst och oåtkomligt för barn. Skyddsåtgärder Vid illamående eller annan påverkan kontakta läkare och visa etiketten. Avfallshantering Hanteras och slängs som riskavfall. 12