VIKTIG INFORMATION TILL FÖRENINGEN HILLELS OCH JUDISKA FÖRSAMLINGENS MEDLEMMAR OM JUDAICA OCH BAJIT För någon dag sedan (20/4 2015) skickade Föreningen Hillel ut information om Bajit-projektet, som vi anser vara inkorrekt. Vi vill därför lämna följande information. För att underlätta för medlemmarna att tillgodogöra sig våra kommentarer kommer vi där så är relevant att hänvisa till Föreningen Hillels påståenden. 1. Bakgrund till Bajit-projektet Bajit initierades av Stockholms Kommun som gav det judiska Stockholm en möjlighet att bygga på en av de mest attraktiva tomterna i Stockholm. Stockholm kommuns bevekelsegrunder var, dels att visa betydelsen av det judiska livet för hela Stockholm, dels att medverka till att skapa en plats där utbildning och kultur kan samsas. En annan bevekelsegrund var att Bajit skulle bli en öppen plats för judar och icke-judar samt också ett hus som berikar Stockholm. Bajit-projektet har nu pågått i åtta år och innehållit många svåra utmaningar för såväl Judaica, Hillel som Judiska Församlingen. Det är ett stort projekt rent ekonomiskt, ca 200-250 mkr, det är byggtekniskt komplicerat att bygga i centrala Stockholm, det har funnits antikvariska utmaningar vid grävning i marken, T-banan under marken och många andra svåra utmaningar och problem. Att hantera detta har krävt mycket stora arbetsinsatser och kompetens av framförallt Judaicas styrelse eftersom det är Judaica som bär det ekonomiska ansvaret för hela projektet och för att det är Judaica som äger fastigheterna. 2. Stiftelsen Judaicas ändamål Bajit-projektet har två huvudprioriteringar, som också sammanfaller med stiftelsen Judaicas ändamålsparagraf. Det ena är att stötta judisk utbildningsverksamhet och judisk skola, vilket nu sker genom att bygga en ny skola för att ge Hillel modern och flexibel infrastruktur som kan lägga grunden för en fortsatt framgångsrik utveckling av skolan. Det andra ändamålet är att skapa förutsättningar för en fortsatt god utveckling av den judiska ungdomsverksamheten. Till dessa ändamål ska läggas att Judaica ska leva upp till stadens och vår egen önskan om en öppen judisk kultur- och programverksamhet. Det är viktigt att komma ihåg att enligt Judaicas stadgar så är de olika ändamålen, dvs Hillels båda verksamheter och Judiska församlingens barn och ungdomsverksamhet, lika viktiga. Det är inte så att det ena ändamålet är viktigare än det andra. När det gäller Paideia är detta idag en av Europas ledande judiska utbildningsinstitutioner och som sådan även viktigt för Stockholms judar. Både rabbin Ute Steyer och Judisk Krönikas nya redaktör Annelie Rådestad är f d Paideiastudenter. Det kommer vara berikande med denna mångfald över generationsgränserna och skapar möjligheter till synergier mellan Hillelskolans elever, Judiska Församlingens ungdomar och Paideias studenter t ex när det gäller samutnyttjande av biblioteket. 3. Stiftelsen Judaica och skatter När det gäller hyressättning är det viktigt att förstå att förskoleverksamheten inte
får subventioneras av Judaica eftersom Judaica då riskerar sin skattefria status. Det är bara den rena skolverksamheten och ungdomsverksamheten som får subventioneras eller ges bidrag från Judaica. Sådana är skattereglerna. Förskoleverksamheten betraktas från stiftelseskattesynpunkt som en strikt kommersiell verksamhet. 4. Utrymme för Hillel i Bajit Hillels behov har alltid haft högsta prioritet. När Bajit-projektet initierades önskade Hillel åtta klassrum, vilket blev inritat. Hillel begärde så småningom ändring i planen och ville ha nio klassrum. Hillel fick också detta inritat. Detta var i ett läge då ritningarna måste låsas så att byggprojektering och byggandet skulle kunna komma igång för att tidplanen skulle kunna hållas. Efter denna tidpunkt begärde Hillel ändring av antalet klassrum och behövde 10 klassrum. Detta accepterades och blev inritat trots att denna förändring skapade problem eftersom begäran kom sent i processen. Konsekvensen blev att insamlingsorganisationerna och Judisk Krönikas kansli inte längre fick plats i Bajit. Antalet klassrum blev ett rörligt mål. Som alla förstår måste en ansvarsfull styrelse som har begränsade resurser till sitt förfogande vid ett visst läge låsa hur huset ska se ut annars går det inte att rita färdigt, inköpa nödvändigt byggmaterial, upphandla olika entreprenörer för olika delar av byggprojektet och sedan kunna bygga. Inte minst är detta viktigt på grund av den tid det tar att erhålla bygglov för varje föreslagen och inritad förändring. Eftersom Nybrogatan 19/21 är sålt till Oscar Properties (OP) kan inte byggtiden förlängas längre än till slutet på detta år, dvs. skolan och förskolan måste flytta in i de nya lokalerna senast 1/1 2016. Ytterligare förseningar riskerar mycket stora problem gentemot OP, eftersom överenskommen ursprunglig inflyttning var beräknad till hösten 2015. Med stor sannolikhet kommer en ytterligare försening medföra stora ekonomiska konsekvenser för Judaica. Det är värt att erinra att OP har betalat drygt 200 mkr för Nybrogatan 19/21, väsentligt mer än någon annan intressent var beredd att betala. Det är också viktigt att påpeka att OP har visat stor generositet genom att låta skolan och förskolan under två år kunna nyttja Nybrogatan 19/21 som redan var sålda. Alternativet hade varit att Hillels verksamhet temporärt hade behövt flytta till väsentligt mindre centralt läge eller att skolan och förskolan hade behövt geografiskt skiljas åt. Om Hillel i framtiden har behov av ytterligare klassrum är vi övertygade om att detta kommer kunna ordnas. Det går inte att nu bygga rum som ska stå tomma för att avvakta fler elever. 5. Hyresförhandlingar och ekonomi En förutsättning för hela detta projekt är att Judaica som hyresvärd kan få in hyror som täcker omkostnader inkl. räntor, samt att visst överskott kan uppstå som sedan används för att stötta Hillel och ungdomsverksamheten. Hillel har stora krav på ytor och andra särskilda anpassningar, vilket självklart är helt rimligt men det kräver då också att Hillel kan betala en rimlig hyra som täcker dessa anpassningar. Nu redovisar Hillel genom sin advokat i ett mycket sent skede att Hillel inte kan betala den hyra som krävs för att Judaica ska få ihop sin kalkyl. Hillel var representerat och hade
ordförandeposten i ekonomigruppen inom Judaicas styrelse, och har därmed i allra högsta grad på ett förtjänstfullt sätt varit involverad i framtagandet av kalkylunderlag. Hyran för kommunala skolor i Stockholms innerstad varierar kraftigt beroende på läge och fastighetens skick, allt från knappt 1000 kr per kvm till över 5000 per kvm. Hyresnivån som Judaica vill ha av Hillel är därför i allra högsta grad måttlig för helt nybyggda lokaler i Stockholms mest centrala del. 6. Beslut vid Judaicas styrelsemöte den 20 april 2015 Vid Judaicas senaste styrelsemöte den 20 april beslutade styrelsen följande, vilket också publicerades dagen därpå på Bajit-projektets hemsida. Stiftelsen Judaica kompletterar härmed den information som idag den 21 april har gått ut från Föreningen Hillel. Under gårdagens möte var styrelsen enig om samtliga punkter avseende Principer för hyressättning. Den första principen är att de årliga hyresintäkterna måste täcka Stiftelsen Judaicas årliga kostnader. Detta är förutsättningen för att en bank skall låna ut pengar till Stiftelsen Judaica så att Stiftelsen Judaica skall kunna färdigställa och driva Bajit. Det diskuterades utförligt ytfördelning och hyreskostnader för hela Bajit- projektet. För att säkerställa att styrelsen gör allt den kan för att följa sina stadgar och ge alla blivande hyresgäster mesta möjliga önskade yta så tillsattes två arbetsgrupper med återrapportering nästa styrelsemöte som äger rum i maj. 1) Den ena gruppen fick i uppgift att undersöka om ytorna i Bajit kunde omdisponeras så att Föreningen Hillel kunde få ytterligare 70 kvm till ett klassrum med därtill hörande ytor. Om så blir fallet kan Hillel utöka sin verksamhet med 24 barn och 2 lärare. Arbetsgruppen fick namnet Kvadratmetergruppen. 2) Den andra gruppen fick i uppdrag att se över fördelningen av hyreskostnaderna mellan hyresgästerna med målet att minska Föreningen Hillels kostnader. Dessa beslut visar klart och entydigt att styrelsen gör sitt yttersta för att tillgodose Föreningen Hillels behov. 7. Platsbrist för Hillel i Bajit Hillel kommer ha drygt 75 % av Bajit-projektets yta om gårdar och altan räknas bort. Inkluderar vi med för Hillel byggda gårdar och altan så blir Hillels andel 82 %. Hillel redovisar 55 %, vilket är en felaktig siffra. Hillel har beräknat Hilles yta utan gårdar och altan men inkluderat dessa i Bajits yta, dvs. i nämnaren men inte i täljaren. Antingen ska gårdarna och altan exkluderas när ytan beräknas för både Hillel och Bajit eller så ska gårdars och altanens yta inkluderas på båda håll. 8. IK Makkabi Det finns ett rykte om att IK Makkabi måste betala en mycket hög hyra för att utnyttja
Bajits faciliteter. Detta är helt felaktigt, IK Makkabi kommer för sin ungdomsverksamhet ha en synnerligen starkt subventionerad hyra. 9. Kosherförsörjning Långtgående diskussioner har förts med en matoperatör om att denne skall tillhandahålla kosher skolmåltider, kosherbutik samt kaféverksamhet och catering på kosher grund. Innan Judaica kan teckna ett avtal med matoperatören krävs att Föreningen Hillel dessförinnan har tecknat ett leveransavtal med matoperatören. Därmed kan vi slå hål på ett rykte som florerar om att det inte kommer att finnas en kosherbutik i Bajit. Kosherbutik kommer att finnas i entréplanet i den nya delen, i nya och fräscha lokaler. Det är en självklarhet att det judiska Stockholm skall ha en kosherbutik med möjlighet att tillgodose behovet av kosherkött och andra produkter. Något annat har det aldrig varit tal om. 10. Bajits ekonomi Ekonomin är under god kontroll men tål inte fler påfrestningar. Den budget som antogs för nybygget 2013 gäller fortfarande och kommer att hållas. Ändringsförslagen har kunnat mötas med kostnadsbesparingar men det finns en gräns. Ombyggnad av det gamla huset, Riddargatan 5, blir dyrare än beräknat. Skälet är att ventilation, värme, undercentral och stammar är gamla och kommer behöva bytas ut. Ingen vet när men vi vet att det blir betydligt dyrare att göra detta när huset är renoverat och klart. Därför tog en enig styrelse beslut att genomföra denna investering. I samband med tidigare nämnda utgrävningar konstaterades att marken var förorenad, samt att man hittade lämningar av antikvariskt intresse. Dessa utgrävningar förorsakade projektet en oförutsedd kostnad på ca 4 miljoner kronor. Här gick Judiska Församlingen in och täckte halva kostnaden. Stockholm den 24 april 2015 Hanna Halpern Ordförande i Stiftelsen Judaica Lena Posner-Körösi Ordförande i Judiska Församlingen i Stockholm
11. Judaicas styrelse När det gäller Judaicas styrelse så har JF föreslagit att respektive huvudman utser tre ordinarie ledamöter och en suppleant, dvs. att respektive huvudman får välja sina representanter utan att den andra huvudmannen ska ha några synpunkter på detta om det inte finns synnerliga skäl. Hillel kan således utse sina 3 ledamöter och 1 suppleant och Judiska Församlingen sina 3 ledamöter och 1 suppleant. Ordförande skulle bli en neutral person som parterna kunde enas om. Församlingen var beredd att acceptera Hillels representanter. Kan man vara mer tillmötesgående än att acceptera att Hillel själv får utse sina kandidater under förutsättning att Hillel visar samma tillmötesgående när det gäller JFs kandidater. Tyvärr förkastade Hillel detta förslag vilket bidragit till den låsning som råder idag, vilket JF hoppas endast är temporär. 12. Framtida styrelse utan jävsituation Det bästa för Judaica vore att samtliga styrelseledamöter är helt oberoende och inte sitter i någon huvudmans styrelse. Detta för att minimera risken för jäv eller anklagelse om jäv. I denna fråga råder enighet mellan Föreningen Hillel och Judiska Församlingen. Vår förhoppning är att detta gemensamma synsätt skall vara den grund som leder till ett framtida gott samarbete mellan Stiftelsen Judaica, Föreningen Hillel och Judiska Församlingen. Stockholm den 24 april 2015 Lena Posner-Körösi Ordförande i Judiska Församlingen i Stockholm