KAPITEL 14 Del II Samhällets modernisering Geografisk och social rörlighet Resultat från trestadsstudien Man diskuterar dock inte vad som avses med sociala mål för individerna. Är det t.ex. otänkbart att vissa individer skulle kunna betrakta en stor familj som ett socialt mål? MARGARETA ERIKSSON OCH SUNE ÅKERMAN ÖNSKAR ATT KLARGÖRA SAMBANDET MELLAN MIGRATION OCH SOCIAL MOBILITET. Författarna till TRESTADSSTUDIEN anger som målsättning att nå kunskap om i vilken grad sociala mål för individerna kunnat realiseras genom geografisk rörlighet. Man diskuterar dock inte vad som avses med sociala mål för individerna. Är det t.ex. otänkbart att vissa individer skulle kunna betrakta en stor familj som ett socialt mål? Eriksson och Åkerman anger också som mål för forskningen kring social mobilitet att klargöra en befolknings ambition att förändra yrkesmässig och social status. De vill isolera social-psykologiskt motiverad rörlighet från strukturellt betingad. FAKTA OM DEMO- GRAFI OCH MIGRATION MÅSTE DÄRFÖR KOMPLETTERA SOCIALA MOBI- LITETSSTUDIER PÅ ETT SÄTT SOM ÄNNU INGEN MÄKTAT ÅSTADKOMMA. Uppgiften är förknippad med svåra tekniska och metodologiska problem. Teorier Många studier av social mobilitet visar att flertalet yrkesbyten skett på samma nivå inom den sociala strukturen. Forskarna har dock ägnat förhållandevis liten uppmärksamhet åt rörligheten inom strata. DET ÄR SVÅRT ATT SKILJA RENODLADE YRKESBYTEN FRÅN SÅDANA SOM INGÅR I EN YRKESKARRIÄR. Man har i forskningsdebatten antagit att industriarbetare från agrara miljöer hade sämre utgångslägen på urbana arbetsmarknader jämfört med folk som vuxit upp i tätortsmiljöer. Migrationsforskningen har dock i viss mån försvagat stödet för hypotesen om industriarbetarproletariatets landsbygdsrekrytering. Kapitel 14 Geografisk och social rörlighet - 133
Samhällsvetare framhåller ofta med emfas att rörligheten pågår i båda riktningarna. Man ser cirkulationen som ett tecken på stor öppenhet. MEN VILKEN GRAD AV RÖRLIGHET KAN ANSES VARA BRA - HÖG ELLER LÅG? ORDVAL SOM LYCKADES HÅLLA SIG KVAR OCH FÖRMÅTT RÖRA SIG UPPÅT GER ETT INTRYCK AV ATT MÄNNISKORS SOCIALA MÅLSÄTTNINGAR ÖVERENS- STÄMMER. Regionen och representativitetsaspekten TRESTADSSTUDIEN OMFATTAR TRE SEPARATA KOHORTSTUDIER FRÅN HALMSTAD, VÄSTERÅS OCH ÖREBRO. Eriksson och Åkerman har bidragit med Västeråsmaterialet och sammanställt siffrorna från Halmstad och Örebro. Västeråskohorten omfattar män bosatta i staden vid början av deras yrkesverksamma ålder (20 år). Männen har följts fram till 38 års ålder. Kohorten omfattar av bearbetningstekniska skäl män födda under åren 1894-98. STUDIEN HAR ETT METODOLOGISKT INTRESSE. DEN VISAR ATT KOHORTSTUDIER PÅ SVENSKT MATERIAL KAN GENOMFÖRAS UTAN OMFATTANDE BORTFALL. Man bör dock ha i åtanke att kvinnor i allmänhet flyttade mer än män. Kvinnor är också betydligt svårare att följa i statistiken på grund av namnbyten vid giftermål. Begrepp, kategoriseringar och mättekniska problem Det är mycket svårt att beskriva en social struktur så att innebörden av begreppet social mobilitet blir begriplig. Det är dessutom besvärligare att i sociala mobilitetstermer skilja den stabila delen av befolkningen från den rörliga, än att t.ex. bestämma migrationens undre geografiska gräns. Samhällsvetare framhåller ofta med emfas att rörligheten pågår i båda riktningarna. Man ser cirkulationen som ett tecken på stor öppenhet. MEN VILKEN GRAD AV RÖRLIGHET 134 - Kapitel 14 Geografisk och social rörlighet KAN ANSES VARA BRA - HÖG ELLER LÅG? ORDVAL SOM LYCKADES HÅLLA SIG KVAR OCH FÖRMÅTT RÖRA SIG UPPÅT GER ETT INTRYCK AV ATT MÄNNISKORS SOCIALA MÅLSÄTTNINGAR ÖVERENSSTÄMMER. Vilket inflytande utövar egentligen samhällsförändringen på den sociala mobilitetens riktning och frekvens? Sociologer har utan framgång försökt att utveckla mått på den i ett öppet samhälle teoretiskt perfekta rörligheten som en norm mot vilken en faktisk situation kan jämföras. Man brukar beskriva personers lägen i en social hierarki med yrkesangivelser. DISKUSSIONER FÖREKOMMER MERA SÄLLAN OM KLAS- SIFICERINGENS BETYDELSE FÖR RESULTATET. Valet av yrkesposition som klassificeringsvariabel är dock problematiskt. Eriksson och Åkerman har på grund av den svaga precisionen i yrkesangivelserna nöjt sig med en femgradig skala (Gösta Carlssons indelning). Karriärmobiliteten har försummats i tidigare forskning. Man kan inte fastslå karriärmobilitetens betydelse för hela förändringen mellan en äldre och en yngre generation genom en enkel jämförelse med mellangenerationsrörligheten. Individernas sociala positioner
RISKEN ÄR TYVÄRR STOR ATT FORSKAREN ALLTID TAR TILL LIKNANDE FÖRKLARINGAR FÖR ATT SLIPPA BEKYMRA SIG OM BORTFALLET. Man möter sällan en forskare som underkänner sina egna resultat just på grund av bortfallets inflytande. förändras vid olika tidpunkter. MAN MÅSTE HÅLLA VARJE INDIVIDS HELA LIVSSITUATION UNDER KONTROLL. TVÄRSNITTSBASERADE ANALYSER AV SOCIAL MOBILITET ÄR SPECIELLT VANSKLIGA. Metodik MIGRATIONEN ÄR SELEKTIV. Studier av enbart kvarboende individer ger snedvridna resultat. En stor geografisk rörlighet förstör möjligheterna att på ett vetenskapligt tillfredställande sätt planera och genomföra sådana kohortstudier, som är mest ägnade att mäta social mobilitet. Eriksson och Åkerman betraktar TRESTADSSTUDIENS bortfall på ca 6 % som beskedligt. De varnar dock för den skevhet som orsakas av att bortfallet består av flyttare. MEN MAN FÖRSÖKER OCKSÅ KRINGGÅ FARHÅGORNA GENOM ATT FRAMSTÄLLA SITUATIONEN FÖR DE FÖRLORADE FLYTTARNA SOM FULLT ÖVERENSSTÄMMANDE MED ÖVRIGA RÖRLIGA PERSONER. Författarna motiverar tanken med att den känsliga rapporteringen mellan avgivar- och mottagarförsamling i samband med flyttning inte alltid fungerat perfekt. RISKEN ÄR TYVÄRR STOR ATT FORSKAREN ALLTID TAR TILL LIKNANDE FÖRKLA- RINGAR FÖR ATT SLIPPA BEKYMRA SIG OM BORTFALLET. Man möter sällan en forskare som underkänner sina egna resultat just på grund av bortfallets inflytande. Valet av tidpunkt för jämförelsen mellan fäders och söners generationer påverkar också resultatet. Eriksson och Åkerman uppmärksammar två faser; dels den partiella och ofta neråtgående rörligheten i samband med inskolning och utbildning, dels den stigande karriärmobiliteten. Författarna redovisar resultaten i lättillgängliga flödesdiagram genom att illustrera mobiliteten för enskilda klasser. Redovisningsteknikens lämplighet avtar dock med antalet sociala grupper. Undersökningsobjekt Skildringen av den sociala rörligheten fördunklas något, när stationära och geografiskt rörliga individer behandlas som en grupp. Men de tre studerade städerna kan ändå bedömas som präglade av en förhållandevis stark social mobilitet i båda riktningarna. Mer än 1/3 av män från det lägre medelklasskiktet registrerades långt fram i karriären som arbetare. GEOGRAFISK OCH SOCIAL RÖRLIGHET SAMVARIERAR STARKT. Andelen arbetare som förflyttat sig till white-collar -skiktet (lägre tjänstemän) uppgår till ca 31% för flyttarna mot ca 19% för de kvarboende. Mer än 60% av grovarbetarna har förbättrat de sociala positionerna enligt Erikssons och Åkermans mellangenerationsstudie. Lägre tjänstemän och kvalificerade yrkesarbetare utsattes för Kapitel 14 Geografisk och social rörlighet - 135
Författarna kritiserar synen på stadsinvandring som en huvudsaklig rekryteringskälla av industriarbetargruppen. En femtedel av såväl industriarbetarna som jordbruksarbetarna avancerade till lägre tjänstemän. MEN SOM SÅ OFTA ÄR FALLET I SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA SAMMANHANG, TILLHAN- DAHÅLLER FÖRFATTARNA I EFTERHAND FÖRKLARINGAR SOM ÄR OMÖJLIGA ATT PRÖVA. en ganska omfattande förflyttning nedåt i den sociala hierarkin. Förändringen avsåg partiell generationsmobilitet. Eriksson och Åkerman finner inte något stöd för hypotesen att personer som vuxit upp i en industriell miljö skulle ha haft lättare att avancera socialt inom samma miljö än personer med lantlig bakgrund. Författarna kritiserar synen på stadsinvandring som en huvudsaklig rekryteringskälla av industriarbetargruppen. En femtedel av såväl industriarbetarna som jordbruksarbetarna avancerade till lägre tjänstemän. Jordbruksarbetarna tog steget först under karriärmobiliteten. Industriarbetarna uppnådde positionen redan i 20-årsåldern. FRÅGAN UPPSTÅR DÅ OM INTE INDUSTRIARBETARNA I ALLA FALL HAFT NÅGOT LÄTTARE ATT GENOMFÖRA AVANCEMANGET? De torde ju ha befunnit sig i den positionen under fler år, såvida inte högre dödlighet eller neråtgående rörlighet var till nackdel för industriarbetarna senare i livet. Eriksson och Åkerman undersöker också hur civilståndet påverkar den sociala mobiliteten. Tabellsammanställningar visar att gifta förbättrade samhällspositionen i mycket högre utsträckning än vad de ogifta förmådde. Så långt är allt väl. MEN SOM SÅ OFTA ÄR FALLET I SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA SAMMANHANG, TILLHANDAHÅL- LER FÖRFATTARNA I EFTERHAND FÖRKLARINGAR SOM ÄR OMÖJLIGA ATT PRÖVA. De föreslår två förklaringar. DEN FÖRSTA innebär att gifta människor avviker från ogifta i avseenden med relevans för undersökningsresultatet. Här finns inga direkta invändningar att göra. Författarna konstaterar att gifta i större utsträckning än ogifta förflyttat sig uppåt redan under tonåren, d.v.s. under den partiella generationsmobiliteten före civilståndsförändringen. DE ANGER DOCK INTE NÅGRA TESTBARA FÖRKLARINGAR TILL VARFÖR DENNA SKILLNAD FÖRELIGGER. Eriksson och Åkerman hävdar enbart att civilståndet var mycket betydelsefullt för kohortpersonernas mobilitetschanser. DEN ANDRA FÖRKLARINGEN ÄR ENBART SPEKULATIV. Den kan ej prövas med information som tagits fram i Trestadsstudien. Innebörden är att gifta personer med barn tvingas anstränga sig mer i yrkeslivet än de som har en mindre försörjningsbörda. Författarna visar dock ej hur hypotesen kan operationaliseras. DE FÖR- BISER OCKSÅ FRÅGESTÄLLNINGEN VARFÖR INTE FAMILJEBILDNING KAN INNEBÄRA EN VISS ARBETSDELNING INOM HUSHÅLLET ELLER VARFÖR FLERBARNSFADERNS FÖRSÖRJNINGSBÖRDA INTE MINSKAR KARRIÄRMÖJ- LIGHETERNA. 136 - Kapitel 14 Geografisk och social rörlighet
En sådan longitudinell analys torde avslöja stora individuella skillnader och understryka svårigheterna att nå annat än mycket bräckliga sannolikhetsutsagor om mänskligt beteende. Analysen skulle förhoppningsvis bidra till att ge mobilitetsbegreppet ett mer heltäckande innehåll av människans livssituation. Eriksson och Åkerman kommer dock senare i texten till besinning. De menar att hypotesen måste baseras på en genomtänkt livscykelanalys där giftermålet är det första av flera TRENDBROTT. En sådan longitudinell analys torde avslöja stora individuella skillnader och understryka svårigheterna att nå annat än mycket bräckliga sannolikhetsutsagor om mänskligt beteende. Analysen skulle förhoppningsvis bidra till att ge mobilitetsbegreppet ett mer heltäckande innehåll av människans livssituation. Man saknar i Trestadsstudien en bakgrund, mot vilken de sociala förändringarna kan bedömas. Författarna har inte presenterat någon information om den sociala strukturen i de tre städerna. Eriksson och Åkerman grundar också analysen på ganska vaga gränser mellan strata. Kapitel 14 Geografisk och social rörlighet - 137
138 - Kapitel 14 Geografisk och social rörlighet