Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) - Handlingsprogram för vård- och omsorg i Höganäs kommun



Relevanta dokument
Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Lokal anvisning

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Fastställd

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Virusorsakad gastroenterit

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Influensa A och B samt RS-virus

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Tipspromenad - Calici

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Självklart! Läs det i alla fall

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

KVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...

Rätt klädd och rena händer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Basala hygienrutiner och klädregler

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Basala hygienrutiner

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Lokal anvisning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Hygienregler för Landstinget Dalarna

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.

Basala hygienrutiner

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Lokal anvisning

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Rena händer och rätt klädd

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Multiresistenta bakterier

Hygienkonferens. Hösten 2016

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Hygienrutiner i förskolan

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska

Rena händer Rätt klädd

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Transkript:

HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 070124 12:3 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) - Handlingsprogram för vård- och omsorg i Höganäs kommun Detta dokument är avsett som ett stöd för handläggningen av vårdtagare med smittsam virusorsakad gastroenterit. Innehåll : Sidan PM 1 hygienrutiner 2 PM 2 Handläggning vårdenhet 4 Bakgrund 6 Registreringsbilagor vårdtagare 7 personal 8 sammanställning 9 Ett separat dokument avpassat för sjukhus i Region Skåne finns tillgängligt på WWW.Skane.se/smittskydd Handlingsprogrammet har sammanställts av hygiensjuksköterska Ann Lindgren I samråd med MAS Kerstin Persson December 2006 1

PM 1 Hygienrutiner 1.1 Tillägg till basala hygienrutiner Vid diarréer/kräkningar skall alltid händerna först tvättas med tvål och vatten, torkas med pappershandduk och därefter desinfekteras med handdesinfektionsmedel. 1.2 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas i arbete med vårdtagare. Detta minskar risken för att vårdtagare drabbas av vårdrelaterade infektioner. Handhygien Den vanligaste smittvägen inom vården är via personalens händer. En korrekt utförd handdesinfektion kräver kortärmad arbetsdräkt och att man inte har ringar, armbandsklocka eller armband på sig. Bär aldrig ringar, armbandsklocka eller armband i vårdarbete. Använd kortärmad arbetsdräkt. Utför noggrann handdesinfektion före och efter direkt kontakt med vårdtagare samt mellan olika arbets- och vårdmoment. Använd alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Tag rikligt med handdesinfektionsmedel. Gnid in, glöm ej fingertoppar, tumgrepp och vid behov underarmar. När alkoholen dunstat har full effekt uppnåtts. Tvätta med tvål och vatten endast när händerna är synligt smutsiga och vid smittsamma diarréer/kräkningar. Handskar Handskar används vid kontakt med blod och kroppsvätskor av två skäl: För att inte grovt förorena händerna samt för att minska risken för blodsmitta. Använd handskar vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Kasta handskarna direkt efter användning. Desinfektera händerna när handskarna tagits av. Handskar ska inte desinfekteras då de påverkas negativt av alkohol. Tänk på att även behandskade händer sprider smitta till tagytor som t.ex. handtag, bord, säng, apparater m.m. Skyddskläder Använd plastförkläde (engångs) eller boendebunden skyddsrock vid direkt kontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng. Skyddsrock ska bytas dagligen och då den blivit synligt förorenad eller våt. Tänk på att inte sitta i vårdtagarens säng oavsett om du bär skyddskläder eller ej. Stänkskydd Använd munskydd och skyddsglasögon eller visir som stänkskydd vid arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. 1.3 Arbetsdräkt Arbetsdräkten bytes dagligen, samt då den blivit våt eller synligt förorenad. Tvättas i minst + 60º C på arbetsplatsen. 2

1.4 Rengöring och desinfektion Spill Kräkning/avföring torkas upp med engångsduk indränkt med rengöringsmedel. Torka efter med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Dagligen Toalettsitsar, kranar, dörrhandtag m.m. rengörs med rengöringsmedel och desinfekteras därefter med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Golv rengörs med rengöringsmedel. När utbrottet är över Hos vårdtagare som varit sjuk desinfekteras ytor såsom sängbord, plastad madrass och säng med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.tvätta kuddar i maskin i minst +60 C. Desinfektera även kranar, spolknapp till toalett, dörrhandtag och andra tagytor. Sätt in ny toalettrulle. 1.5 Tvätt och avfall Använd vanlig tvätt- och sopsäck. Tillslut säckarna på rummet. Bytes dagligen. Den sjukes tvätt tvättas separat om möjligt i minst +60 o C. 3

PM 2 Handläggning vårdenhet Vårdtagare på vårdenhet insjuknar med misstänkt smittsamma diarréer/kräkningar Snabb upptäckt och rapportering av symtom samt snabbt insatta åtgärder är avgörande för att förhindra eller begränsa ett utbrott! 2.1 En (1) vårdtagare insjuknar: Vårdtagaren bör stanna på rummet med dörren stängd. Måltider intages på rummet. Medboende på rummet betraktas som smittade och bör också stanna inne på rummet. Avdela en toalett till vårdtagaren/medboende. Avdela om möjligt ett fåtal medarbetare till att sköta vårdtagaren/medboende på rummet. Uppmana vårdtagaren/medboende att tvätta och desinfektera händerna ofta. Flytta inte vårdtagaren/medboende till andra vårdenheter eller vårdformer. Tänk på att även övriga vårdtagare i detta skede kan befinna sig i inkubationsfasen (= upp till 48 tim). Flytta inte in annan vårdtagare på rum där vårdtagare med diarréer/kräkningar bor förrän tidigast efter 48 timmars symtomfrihet. Endast akuta operationer, undersökningar och/eller behandlingar utföres. 2.2 UTBROTT = två eller flera vårdtagare och/eller personal insjuknar: Inflyttningsstopp rekommenderas och kan gälla hela eller delar av enheten. Ju längre man väntar med beslut om inflyttningsstopp, desto längre kvarstår problemen. Samråd med Vårdhygien. Tjänstgörande sjuksköterska informerar medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och patientansvarig läkare (PAL). Beslut om inflyttningsstopp tas av verksamhetschef i samråd med MAS. Sätt upp skylt på enhetens ytterdörr/entré att besökare kontaktar enhetspersonal för vidare information angående tarmsmitta. Informera övrig personal som städledare, städpersonal, sjukgymnast, arbetsterapeut, bibliotekarie etc. Informera vårdtagare och deras närstående. Besökare till enheten bör inte besöka andra boende på enheten eller andra vårdinrättningar. Enheten ska inte brukas som genomfartsled för personal och vårdtagare på väg till annan destination inom byggnaden. Inflyttningsstopp kan hävas 48 tim efter senaste symtom (kräkningar/diarré) på enheten. Vid långvarig diarré rådgör med infektionsklinik och/eller Vårdhygien. Lista insjuknade vårdtagare (Bilaga 1). När utbrottet upphört skickas kopia av sammanställning (Bilaga 3) till MAS. 2.3 Provtagning på nyinsjuknade (< 2 dygn) Tag prov från avföring (3 skedar) för virusdiagnostik enl. läkarordination. Ange på remissen om det gäller ett utbrott. Följ laboratoriets provtagningsanvisningar. Bakterieodling (tarmpatogener + C1 diff) kan tas enl. läkarordination för att utesluta bakteriell genes. Prov (3 skedar avföring).följ laboratoriets provtagningsanvisningar. 4

2.4 Vårdtagare med symtom Vårdtagarna bör stanna på rummen/lägenheten med dörrarna stängda. Medboende på rummet/lägenheten betraktas som smittade och bör stanna på rummet. Avdela separata toaletter till vårdtagarna. Avdela om möjligt ett fåtal medarbetare att sköta insjuknade vårdtagare. Uppmana vårdtagarna att tvätta och desinfektera händerna ofta. Endast akuta operationer, undersökningar och/eller behandlingar utföres. Mottagande enhet skall i dessa fall informeras om pågående utbrott. All mat och annan förtäring serveras individuellt på rummen/lägenheten under utbrottet. Vårdtagare som tillfrisknat (två dygns symtomfrihet) får vistas i gemensamma utrymmen inom enheten. 2.5 Vårdtagare utan symtom Inga vårdtagare skall delta i aktiviteter utanför enheten under utbrottet. Flytta inte någon vårdtagare till andra vårdenheter eller vårdformer. Endast akuta operationer, undersökningar och/eller behandlingar utföres. Mottagande enhet skall i dessa fall informeras om pågående utbrott. 2.6 Måltider Avdela en person på enheten för mathantering. Vid mathantering skall handhygien utföras först med tvål och vatten följt av handdesinfektion. Inga bufféer, vare sig till vårdtagare eller personal. Alla måltider serveras individuellt. Disk diskas i enhetens diskmaskin. 2.7 Personal För att minska smittspridningen rekommenderas att personal med symtom sjukanmäler sig. Principbeslut om avstängning avseende kökspersonal fattas av verksamhetschef/eller motsvarande enligt allmänna anställningsvillkoren AB05. Lista insjuknad personal (Bilaga 2). Kopia av sammanställning (Bilaga 3) skickas till MAS. Insjuknad personal på den egna enheten kan återgå i tjänst efter ett dygns symtomfrihet. Personal som tjänstgjort på smittad enhet bör vara symtomfri i två dygn (= inkubationstiden) innan tjänstgöring påbörjas på annan vårdenhet. Personal bör om möjligt inte gå mellan olika enheter detta gäller även nattetid. Studerande ska inte gå mellan olika enheter. Personal som rör sig mellan olika vårdenheter inom enheten exempelvis sjukgymnast och arbetsterapeut ska inhämta information om vilka insatser som är prioriterade och vilka man kan avvakta med. Lokalvårdare bör inte städa på någon annan vårdenhet. Däremot kan allmänna utrymmen städas av denna personal. Handdesinfektionsmedel för besökande och personal ska finnas lätt tillgänglig vid enhetens in-/utgång. Informera all berörd personal om basala hygienrutiner. 5

Bakgrund Utbrott av virusorsakad gastroenterit (magsjuka) har sedan 1990-talet blivit vanligare på många vårdinrättningar i Sverige. Utbrott orsakade av rota- och calicivirus är de som har störst vårdhygienisk betydelse. Det rör sig så gott som alltid om virusorsakad gastroenterit då epidemi pågår i samhället och då sekundärfall inträffar med cirka 2 dagars inkubationstid eller då vårdpersonal drabbas. Smittspridningen sker i huvudsak via direkt eller indirekt kontakt. Smittsamhet: Smittsamheten är mycket stor framför allt genom fekal-oral kontaktsmitta, exempelvis via händer och livsmedel, men även via dropp kontaktsmitta. Explosiva kräkningar och diarréer duschar ned föremål. Ett hundratal viruspartiklar räcker. Detta kan ställas mot att det i en enda vätskedroppe från en kräkning finns miljontals viruspartiklar. Diarréer på vårdinrättning kan spridas okontrollerat under lång tid om inga åtgärder vidtas. Vid utbrott med calicivirus (vinterkräksjuka) på en enhet är det också väl känt att mellan 40 och 60 % av personalen blir smittad och insjuknar om inte adekvata hygieniska åtgärder sätts in. Calicivirus är mindre känsligt för alkoholdesinfektion än t.ex. rotavirus. För att minska mängden smittämne ska händerna därför tvättas med tvål och vatten före desinfektion. Symtomen: Skiljer sig åt beroende på vilket virus som orsakat utbrottet: Calicivirus (norovirus eller sapovirus) Plötsligt insättande kaskadkräkningar, ofta utan föregående sjukdomskänsla. Frekventa diarréer. Varaktighet 1 2 dygn. Personal insjuknar i samma omfattning som vårdtagare. Rotavirus Diarréer och ofta, men inte alltid kräkningar. Varaktighet 1 2 (3) veckor. Personal har god immunitet, varför endast ett fåtal insjuknar 6

Registrering av vårdrelaterade gastroenteriter Vårdtagar-lista (Bilaga 1) Vårdenhet:... Avd:...... Plan:... Sign:. Lägenhet/ Rum Vårdtagare, namn Inflyttad datum Symtom Datum för symtomdebut Avföringsprov taget, ja el. nej Provresultat Kommentarer Inflyttningsstopp infört, datum... Inflyttningsstopp avslutat, datum... Kommentarer......... Uppgifter överföres till Sammanställning efter fall av vårdrelaterad gastroenterit (Bilaga 3) 7

Registrering av vårdrelaterade gastroenteriter Personallista (Bilaga 2) Vårdenhet:... Avd:...... Plan:... Sign:. Namn Ordinarie personal Extrapersonal/ studerande Symtom Datum för symtomdebut Avföringsprov taget, ja el. nej Provresultat Åter i tjänst, datum Kommentarer:......... Uppgifter överföres till Sammanställning efter fall av vårdrelaterad gastroenterit (Bilaga 3) 8

Sammanställning efter fall av vårdrelaterad gastroenterit (Bilaga 3) Rapportdatum: Rapportör & befattning: Vårdenhet: Avdelning: Inflyttningsdatum indexfall:. Insjuknandedatum indexfall: Totalt antal insjuknade vårdtagare:. under perioden: Totalt antal insjuknad personal:. under perioden:.. Inflyttningsstopp? Ja, hela avd. Ja, del av avd. Nej Om Ja ange antal dagar: under perioden: Har prov för virusdiagnostik tagits? Ja Nej Om Ja resultat?.. Kopia av sammanställning skickas till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) för kännedom. 9

HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 100514 12:4 070202 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Riktlinjer för stick- och skärskador Risk för blodsmitta: Stick- och skärskador utgör största risken för överföring av blodsmitta i hälso- och sjukvården och i omvårdnadssituationer. Därför skall förebyggande arbete av sådana skador prioriteras. Risk för blodsmitta finns vid: stick- och skärskador orsakad av föremål förorenade med blod eller annan kroppsvätska direkt blod/kroppsvätskekontakt med slemhinnor (mun, ögon eller näsa) eller skadad hud/sår/eksem All personal ska känna till: vilka riskmoment som finns vilken teknik som ska tillämpas vilka åtgärder som ska vidtas om ett tillbud eller skada uppkommer Arbetsgivaren ansvarar för att det finns fungerande arbetsrutiner och skyddsinstruktioner och för att dessa ses över kontinuerligt. Det ska finnas en skriftlig åtgärdsplan för tillbud och skador. Undvik tillbud och skador: Stressa inte. Organisera arbetet och arbeta lugnt. Utgå alltid att det finns risk för blodsmitta och var försiktigt vid all kontakt med blod och blodtillblandade vätskor. Följ basala hygienrutiner. Använd handskar vid kontakt med blod. Välj handske efter risk/känd blodsmitta. Handskarna minskar risken för blodsmitta vid stick- och skärskador eftersom handsken torkar av en del av blodmängden som finns på utsidan av det stickande eller skärande föremålet. Vid känd blodsmitta använd skyddskläder och vid risk för stänk även visir eller skyddsglasögon. Placera din utrustning så att du inte behöver korsa armar eller sträcka dig. Vid blodprovstagning använd vacutainerhållare med säkerhetskanyl som fälls över nålen. Om du måste sätta tillbaka hylsan på nålen - använd enhandsfattning. Vid kapillär provtagning använd säkra blodprovstagare där provtagaren inte utsätts för risk när nålen ska avlägsnas. Fyll aldrig riskavfallsburken med stickande och skärande föremål till med än 2/3. Förslut locket väl. 1

Vid skada: Rengör genast det skadade området med tvål och vatten och desinficera med 70 % handdesinfektion. Vid stänk av blod/kroppsvätska i mun/ögon/näsa, skölj omedelbart med rikligt med vatten eller fysiologisk koksaltlösning. Rapportera omedelbart skadan till enhetschefen. Diskutera skadan med patientansvarig läkare eller annan tjänstgörande läkare på vårdcentralen, som får göra en riskbedömning. Om provtagning blir aktuellt ska följande tester tas: Hepatit B, Hepatit C och HIV. OBS! Om provtagning ska ske på patienten krävs hans/hennes medgivande. Vid risk för blodsmitta, ta omedelbart kontakt med Helsingborgs infektionsklinik. Jourhavande infektionsläkare nås på följande tider. Dagtid mån-fre kl. 08.00-16.00. 042-406 23 75 (infektionsmottagningen) Övrig tid 042 406 23 70 (infektionsavdelningen). Det är jourhavande läkare som avgör om indikation för profylax finns (vid risk för blodsmitta). Det blir då aktuellt med Hepatit B-vaccinering ( 0, 1 och 6 månader samt titerkontroll 1 månad efter sista vaccinationsdos. Finns även som snabbvaccin då det är bedömt som hög risk, men det avgörs av infektionsjouren. Om risk finns upprepas provtagningen av Hepatit B och C efter 0,3 och 6 månader, HIV efter 0 och 3 månader. Glöm inte att göra en arbetsskadeanmälan. Om risk för blodsmitta finns enligt ovan ska arbetsgivaren stå för läkar- och provtagningskostnader. Spara kvittot! 2

HSL rutiner Datum: Flik: 090414 12:5 080514 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ingegerd Asplund-Olgård Hantering av smittförande avfall från Hälso- och sjukvården. Smittförande avfall är avfall som är eller bedöms vara förorenat med organiskt material som tillhör skyddsklass 3-4 enligt AFS 2005:1, t.ex. gulsot. Artificiellt och till signifikanta mängder förmerade mikroorganismer som tillhör skyddsklass 2-4 i samma föreskrifter, till exempel kulturer som utgör avfall från mikrobiologiska laboratorier. Finns inte i den kommunala hälso- och sjukvården. Vidare betraktas avfall med skärande och stickande egenskaper som varit i kontakt med kroppsvätskor t.ex. kanyler, lancetter, akupunkturnålar som smittförande och skall därmed samlas upp som farligt avfall (FA). Smittförande avfall får inte komprimeras, deponeras eller ingå i återvinningssystem såvida de inte autoklaverats eller på annat sätt konverteras till icke smittförande avfall enligt SOSFS 2005:26. Smittförande avfall som klassas som FA skall hanteras enligt gängse regler för FA. Smittförande avfall skall samlas upp i slagtåliga, fukttäta förpackningar i anslutning till den verksamhet där det uppkommer. De skall vara av ett sådant material att avfall inte kan läcka ut vid den fortsatta hanteringen. Smittförande/skärande/stickande avfall skall samlas upp i förpackningar som dessutom skyddar mot skär- och stickskador. En förpackning som innehåller smittförande/skärande/stickande avfall får förvaras i rumstemperatur i högst tre år. I Höganäs ska personalen i hemsjukvården använda Safeclip till nålar för insulinpennor. Safeclip erhålls gratis på Apoteket. Fulla Safeclip lämnas i retur till Apoteket. I hemsjukvården får en förpackning med smittförande/skärande/stickande avfall medföras och användas till flera vårdtagare om den återförs till ordinarie arbetsplatsen. Om en förpackning endast används till en enstaka vårdtagare får den förvaras hos vårdtagaren till dess den är fylld upp till den nivån enligt tillverkarens anvisningar, dock i högst tre år. Den ska därefter återföras till ordinarie arbetsplatsen och tas om hand enligt gällande rutiner. Smittförande avfall, förutom avfall med skärande och stickande egenskaper, får förvaras högst ett dygn i utrymme med rumstemperatur, om lufttemperaturen är högst + 8C kan avfallet förvaras i högst sju dygn. Ett sådant utrymme ska vara lätt att rengöra och tåla desinfektion. Golvavlopp och tappställe för varmt och kallt vatten ska finnas i eller i anslutning till utrymmet. Utrymmet ska rengöras regelbundet och vid förorening. Om utrymmet är på en enhet ska utrymmet vara låst och 1

märkt med den internationella symbolen för biologisk fara. Varningsskylten ska kompletteras med texten smittförande avfall. Transport av smittförande avfall (FA) får endast transporteras av den som har tillstånd att transportera FA. Med avtal, abonnemangshämtning, med Nordvästra Skånes RenhållningsAB (NSR) kommer hanteringen av smittförande avfall bli rätt genom alla led. Hämtning kommer att ske två gånger per år och en återtransportering om insamlad mängd årligen med halvårsredovisning sker i enlighet med SOSFS 2001:1063. Förpackningar (gula plastburkar, riskfallskartong) ingår i priset. Förpackning med smittförande/skärande/stickande av fall ska alltid placeras i en riskavfallskartong innan hämtning. Hämtning av smittförande avfall, s.k. akuthämtning av smittförande avfall som endast får förvaras ett dygn i rumstemperatur, sker genom beställning av transport direkt hos NSR. Denna beställning effektueras av berörd personal i aktuell verksamhet på tel. 042-400 13 50. Hämtning av skärande och stickande avfall kommer att ske på hämtadresser (bilaga 1) inom socialförvaltningens verksamheter där skärande och stickande avfall förekommer. Mer finns att läsa i handboken för hälso- och sjukvård; Avfall i vården; Farligt avfall. 2

HSL rutiner Datum: Flik: 070202 12:5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ingegerd Asplund-Olgård Hämtadresser för smittförande avfall i Höganäs kommun Vårdboende: Kontaktperson: Brorsbacke Gunilla Skeppargård/DSK Storg. 35 042/33 71 3 263 37 Höganäs Lämnar här: Marie Holgersson/DSK 042/33 71 19 Kerstin Andersson/DSK 042/33 77 31 Maria Drakenbrink/DSK 042/33 74 27 Ljunghaga Anette Berggren/SSK Södra vägen 42 Eva Mårtensson/SSK 263 31 Höganäs 042/33 73 57 Vikhaga Margareta Ardenbrink/SSK Hemgårdsv. 9 Gisela Kramer/SSK 260 40 Viken 042/33 77 47 Lämnar här: Anette Ahl Scheffler/DSK 042/33 77 29 Majken Persson/DSK 042-33 77 13 Väsbyhemmet/ Kastanjegården Malin Sundström/SSK S:t Andreasv. 17 042/33 74 65 263 57 Höganäs Lämnar här: Boel Grahm/DSK 042-33 76 89 Nyhamnsgården Lena Gustafsson/SSk Stinsv. 1 042/33 76 19 260 41 Nyhamnsläge Lämnar här: Rolf Nilsson/DSK 042/33 77 35 3

1 HÖGANÄS KOMMUN 2008-12-19 SOCIALFÖRVALTNINGEN Hygienombuden/Hygienstyrgruppen LOKALA RUTINER VID UTBROTT AV DIARRÉ OCH KRÄKNINGAR Om fler än två fall av magsjuka inträffar hos vårdtagare och/eller personal inom en enhet, ska det betraktas som virusbetingad magsjuka och strikta hygieniska rutiner gäller. Underrätta genast enhetschef/sjuksköterska. Vid utbrott av diarré och kräkningar gäller handlingsprogrammet som Vårdhygien i Skåne givit ut. Läs på hemsidan www.skane.se/vardhygien - smittspridning, barriärvård (kohortvård) och personal. För att kommunen skall kunna följa handlingsprogrammet krävs att följande artiklar finns tillgängliga: 1. Plastförkläde med hel ärm 2. Tossor 3. Munskydd 4. Vinylhandskar 5. Handsprit 6. Ytdesinfektion 7. Kräkpåse Hygienåtgärder: Boende ska inte lämna sin lägenhet. - Mat: Använd det vanliga porslinet och bestick om det kan diskas hos berörd vårdtagare. I övriga fall används engångsbestick, engångstallrikar etc. som efter måltid kastas hos vårdtagaren. Eventuell matbricka desinficeras innan den bärs ut till disken. Ingen bufféservering. - Tvätt: Smutstvätt sorteras i lägenheten, läggs i plastpåse och försluts inne hos den sjuke. Skyddskläder används vid hantering av tvätten. Om tvätt från olika vårdtagare tvättas samtidigt måste 60-gradersprogrammet användas. Efter infekterad smutstvätt kan maskinen köras tom med 1 dl klorin.

2 - Städ: All utrustning ska vara rumsbunden. DAX Ytdesinfektion används till ytor i vårdtagarens närhet t ex: säng, sängbord, dörrhandtag och golv förorenat av diarré eller kräkning. Alternativt är att späda ut 1 dl klorin tillsammans med 9 dl vatten. Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) ska snarast meddelas som också bedömer om Smittskyddsläkare ska kontaktas, tel 040-33 71 81. Utbrottsutredning beslutas av MAS i samråd med smittskyddsläkare och/eller behandlande läkare. Smittskydd är behjälpliga med att svara på vilken odling som behöver tas fram och vilken frågeställning som ska anges på remissen. Patientdiagnostiken sker hos behandlande läkare. Rör till faecesodling och transporthylsor finns på vårdcentralen dit provet lämnas för vidare transport till Universitetssjukhuset i Malmö.