TMF i siffror Nr. 2 oktober 212 statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende och visar siffror för produktion, export och import av bl.a. trähus, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träskivor. Bland TMF:s medlemmar finns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus och företag som tillverkar inredning och möbler. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbetsskadestatistik för branschen. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad, jämförande statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar första halvåret 212. TMF, som bransch- och arbetsgivarorganisation, företräder cirka 75 medlemsföretag med 3 anställda inom trä- och möbelindustrin. Trä- och möbelindustrin omsätter drygt 7 miljarder kr och har ett mycket högt förädlingsvärde. TMF:s medlemsföretag representerar cirka 8 procent av industrins totala antal anställda och omsättning. I TMF i siffror hittar du en aktuell marknadsrapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF, se sidan 7. Rapporten följer regelbundet faktorer som påverkar medlemsföretagens marknader. Utvecklingen av byggandet påverkar direkt behovet av möbler och inredning, därav kopplingen mellan byggande mellan byggande och boende. Den övriga statistiken sammanställs av TMF från egna och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges. Se marknadsrapporten sidan 7 Under första halvåret 212 påbörjades nybyggnad av 2 35 småhus Påbörjade lägenheter Under första halvåret 212 påbörjades nybyggnad av bostäder med sammanlagt 9 9 bostadslägenheter enligt SCB. Av dessa var 2 35 småhus och 7 55 lägenheter i flerfamiljshus. Diagram 1 visar antal påbörjade lägenheter för halvåren 22-212. Det totala bostadsbyggandet minskade med 34 procent under första halvåret 212 enligt de senaste siffrorna från SCB. Påbörjade småhus minskade med 53 procent och påbörjade lägenheter i flerbostadshus minskade med 26 procent. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Diagram 1. Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnad januari - juni 22-212. Källa SCB. 6395 5883 3888 4617 8584 5465 1473 155 6217 585 641 6894 7166 62 435 39 Flerbostadshus Småhus 8931 1144 4625 495 755 235 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Diagram 2. Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus resp småhus, helåren 1966 211. Källa SCB. Färdigställda lägenheter Totalt antal färdigställda lägenheter ökade med 34 procent till 13 4 lägenheter under första halvåret 212 jämfört med 1 4 lägenheter under 211 enligt SCB. Av totalt antal färdigställda lägenheter var 4 3 lägenheter i småhus, en ökning med 7 procent, jämfört med 211. 9 1 lägenheter var i flerbostadshus, en ökning med 52 procent jämfört med 211. Diagram 2 visar färdigställda lägenheter i småhus respektive flerbostadshus helåren 1966 212. 212 års siffror är uppräknade med 35 procent för påbörjade lägenheter och 37 procent för färdigställda lägenheter, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen de senaste åren. 12 1 8 6 4 2 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 199 1993 1996 1999 22 Flerbostadshus Småhus 25 28 211
Bygglov Under första halvåret 212 beviljades 5 15 bygglov enligt SCB, en minskning med 23 procent jämfört med 211. Av de beviljade byggloven avsåg 2 85 nybyggnad av bostäder, 9 nybyggnad av fritidshus och 1 4 nybyggnad av lokaler. Motsvarande siffror för 211 var 4 1 bostäder, 1 1 fritidshus och 1 45 lokaler, totalt 6 7 bygglov. Se diagram 3. Den totala bruttoarean för beviljade bygglov var 3,5 miljoner kvm under första halvåret 212, varav 1,9 miljoner kvm avsåg bostäder/fritidshus och 1,6 miljoner kvm avsåg lokaler. 212 års siffror är uppräknade med 3 procent för antalet bygglov och med 34 procent för arean, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen de senaste åren. Byggfakta tar fram statistik för sökta bygglov. Sökta bygglov för styckebyggda hus var totalt 2 34 hus under första halvåret 212. Andelen monteringsfärdiga trähus var 76 procent. Andelen hus byggda med lösvirke var 17 procent och andelen stenhus var 7 procent. 9 8 7 6 5 4 3 Diagram 3. Beviljade bygglov bostäder Sverige, januari - juni 28-212. Källa SCB. Lokaler Fritidshus Bostäder värdet för respektive månad januari juni 212, jämfört med 211 för 27 trähusföretag som är medlemmar i TMF. Under januari juni 212 minskade det totala värdet för orderingången av trähus med 16 procent jämfört med 211. Enligt TMF:s marknadsstatistik, där 25 medlemsföretag ingick under första halvåret 212, minskade orderingången för styckebyggda hus och gruppbyggda hus med sammanlagt 33 procent till 89 hus under första halvåret 212. Export och import enligt SCB Den totala exporten av monteringsfärdiga trähus ökade med 47 procent till 482 miljoner kr under första halvåret 212, jämfört med 211 enligt SCB:s siffror. De största exportländerna är Norge, Finland, Japan, Tyskland, och Danmark. Exporten till Danmark minskade med 63 procent samtidigt som exporten till Norge ökade med 7 procent. Exporten till Japan ökade med 12 procent. Den totala importen minskade med 9 procent till 62 miljoner kr under första halvåret 212 jämfört med 211. 72 procent av importen var från Estland och Finland. 4 35 3 25 2 Diagram 5. Export av trähus fördelat på länder, januari - juni 212 jämfört med 211, miljoner kr. Källa SCB. 211 212 2 1 28 29 21 211 212 Monteringsfärdiga trähus 15 1 5 Danmark Tyskland Japan Finland Norge 2 Omsättning, antal anställda och orderingång Sveriges trähusindustri omfattar totalt 53 företag, varav 26 företag har 5 anställda enligt SCB senaste siffror. 27 företag är enmansföretag utan anställda och 124 företag har mer än 5 anställda. Produktionen, (försäljningsvärdet leveranser) för monteringsfärdiga trähus var 1 miljarder kr enligt 211 års siffror från SCB jämfört med 21 då produktionsvärdet var 9,4 miljarder kr. Diagram 4 visar det totala order- 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 4. Diagrammet visar den totala orderingången för trähus, miljoner SEK, januari - juni 212 jämfört med 211. 27 medlemsföretag ingår i statistiken. januari 211 212 februari mars april maj juni Dörrar och fönster Dörrar SCB:s senaste siffror visar att det finns 143 företag som tillverkar dörrar i Sverige. Av dessa är 63 enmansföretag utan anställda och 8 är företag med sammanlagt 1 754 anställda. TMF:s statistik för dörrar omfattar 1 329 anställda och ungefär 8 procent av den svenska marknaden. Under första halvåret 212 producerades 852 dörrar, en ökning med 5 procent jämfört med 211. Omsättningen för dörrar under första halvåret 212 var 958 miljoner kr, en minskning med 6 procent jämfört med 211. Exporten av dörrar ökade med 15 procent till drygt 486 dörrar under första halvåret 212 jämfört med 211. Andelen export av den totala produktionen ökade till 57 procent jämfört med 52 procent 211. Norges andel av den totala exporten fortsätter att öka och uppgår till 71 procent. 23 procent levereras till Danmark. Exporten av innerdörrar ökade med 15 procent till 354 dörrar under första halvåret 212. Importen av dörrar minskade med 9 procent till knappt 11 under första halvåret 212. Den mesta importen
kommer från Baltikum och de nordiska länderna. Statistik för direktimport till byggvaruhandeln saknas och kan vara relativt betydande. Den svenska marknaden, produktion export + import minskade med 7 procent till 475 dörrar under första halvåret 212. Diagram 6 visar respektive produktgrupp och ökning/minskning jämfört med tidigare år. 7 6 5 4 3 2 Diagram 6. Antal dörrar - totalt svensk marknad (produktion - export + import). Tusen st. Källa TMF. Kallförrådsdörr Varmförrådsdörr Ytterdörr Inst.dörr, oklassad Inst.dörr, klassad Spegeldörr Innerdörr minskning med 8 procent jämfört med 211. Av totalt levererade luft var 35 procent ytbehandlade, 1 procent ej ytbehandlade och 64 procent av trä/aluminium. 33 procent av totalt antal levererade luft är vridfönster, 25 procent är fasta fönster och 17 procent är inåtgående fönster. Diagram 7 visar fördelning produktgrupper och ökning/minskning av levererade fönsterluft under första halvåret 212 jämfört med 211. Jämför man leveranserna under en längre tidsperiod har leveranserna av utåtgående 3-glasfönster, vridfönster och fasta fönster ökat samtidigt som leveranserna av utåtgående 2-glasfönster, inåtgående fönster och kopplade 2-glasfönster har minskat. Av totalt levererade fönsterluft under första halvåret 212 exporterades 31 5 fönsterluft, en ökning med 34 procent i jämförelse med 211. 79 procent i andel av exporten gick till Norge och Storbritannien, 1 procent gick till Japan och 5 procent till Finland. Till övriga länder gick 6 procent. Fönsterluft En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft d v s flera bågar i samma karm. 1 26 27 Fönster SCB:s senaste siffror från 211 visar att det finns 131 företag som tillverkar fönster i Sverige. Av dessa är 66 enmansföretag utan anställda och 65 är företag med 2 875 anställda. TMF:s statistik för fönster omfattar i stort sett alla tillverkare och rapporterande företag 212 är i stort sett detsamma som 211. Antal anställda inom fönsterindustrin var 2 437 under första halvåret 212, en minskning med 12 procent jämfört med första halvåret 211. Omsättningen under första halvåret 212 minskade med 2,6 procent till knappt 2 miljarder kr. Under första halvåret 212 levererades 747 luft, en Diagram 7. Antal levererade fönsterluft januari - juni 212 jämfört med 211. Antal luft. Källa TMF. Utåtgående 2-glas 212 Utåtgående 2-glas 211 Utåtgående 3-glas 212 Utåtgående 3-glas 211 Inåtgående 212 Inåtgående 211 Vridfönster 212 Vridfönster 211 Fasta fönster 212 Fasta fönster 211 2-glas kopplade 212 2-glas kopplade 211 Fönsterdörr 212 Fönsterdörr 211 28 29 21 211 212 Ytbehandlade Ej ytbehandlade Trä/Aluminium Trägolv Enligt SCB senaste siffror för 211 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv 9 företag. Av dessa är 3 enmansföretag utan anställda och 6 företag med 924 anställda. Försäljningen av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv ökade med 5 procent under 211 enligt Golvbranschen, men inom gruppen är det stora variationer. Lamellgolvens andel fortsätter att öka. Även massiva trägolv ökade, dock från små volymer. Totalt sett är trägolv även i fortsättningen den största materialgruppen med en marknadsandel på 3 procent. Enligt FEP European Federation of the Parquet Industry ökade Sveriges produktion med,3 procent till knappt 9,4 miljoner kvm under 211. Försäljningen på den svenska marknaden var 6,8 miljoner kvm, en ökning med 16 procent under 211. Försäljningsvolymen är dock osäker, då direktimporten av lamell/parkettgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas. Enligt FEP är det fortfarande träslaget ek som dominerar. Andelen ek var 91 procent under 211. Se diagram 8 som visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/parkettgolv, 28 211 samt prognos 212. 14 12 1 8 6 4 Diagram 8. Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/parkettgolv. Tusen kvm. Källa: FEP, European Federation of the Parquet Industry. 28 29 21 211 212, est. Övriga 212 Övriga 211 2 5 1 15 2 25 3 Produktion Import Export Konsumtion 3
Trappor Den fakturerade försäljningen för den totala trappindustrin i Sverige uppskattas till drygt 3 miljoner kr och antal anställda till 3. Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 8 procent av den totala marknaden minskade den fakturerade försäljningen av trappor med 12 procent till 126 miljoner kr under första halvåret 212 jämfört med 211. Antal sålda trappor var 5 3 under första halvåret 212. Av den totala fakturerade försäljningen var 78 procent försäljning i Sverige och 2 procent var försäljning till övriga Norden. Försäljningen på den svenska marknaden minskade med 17 procent till 98 miljoner kr under första halvåret 212. Försäljningen till övriga Norden ökade med 19 procent. Diagram 9 visar fakturerad försäljning av trappor halvåren 22 212. 5 4 3 2 1 Diagram 1. Produktion av träskivor, januari - juni 28-212. Spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF ingår t.om 211. Fr o m 212 ingår endast spånskivor och plywood. Tusen m 3. Källa TMF. 474 43 376 28 29 21 211 212 39 34 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Diagram 9. Fakturerade trappor, januari - juni 22-212, miljoner kr. Källa TMF:s medlemsföretag. 12 62 Sverige Tyskland 15 71 16 8 Övr. Norden Övr. länder 16 93 23 18 28 125 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Träskivor Fr.om 212 omfattar träskiveindustrin 5 anläggningar; Byggelit AB med fabriker i Ambjörby och Lit, Swedspan AB, Hultsfred, Moelven Vänerply AB och Plyfa AB. Den totala produktionen av träskivor ökade med 1 procent till 34 m 3 under första halvåret 212 jämfört med 211. Siffrorna är inte helt jämförbara eftersom MDF-skivor endast finns med i statistiken t.om 211. Karlit gick i konkurs under hösten 212 och det är ännu oklart om produktionen av MDF kommer att återupptas. Den totala exporten av träskivor (spånskivor och plywood) ökade med 8 procent till drygt 21 m 3 under första halvåret 212. Diagram 1 visar produktionen för träskivor första halvåret 28-212. Fr.om 212 ingår endast spånskivor och plywood i gruppen träskivor. 32 131 21 15 2 16 21 119 25 98 Import av spånskivor och OSB Den totala importen av spånskivor minskade med 38 procent till 18 m 3 under första halvåret 212 enligt SCB. Framför allt minskade importen av obearbetade spånskivor från Finland, Tyskland, Litauen och Frankrike enligt SCB:s siffror. Den största importen av spånskivor är från Norge, Tyskland, och Danmark. Importen av OSB, (oriented strand board) ökade med 13 procent till 45 m 3 under första halvåret 211. Se diagram 11. Import av plywood Den totala importen av plywood minskade med 3 procent till 91 m 3 under första halvåret 212 jämfört med 211 enligt SCB. Importen av plywood av furu och gran minskade med 14 procent till 41 m 3 och 45 procent i andel av den totala importen under första halvåret. Se diagram 11. Import av träfiberskivor och MDF Den totala importen av träfiberskivor var i stort sett oförändrad med 64 m 3 under första halvåret 212 jämfört med 211. Se diagram 11. Den totala importen av MDF-skivor ökade med 4 procent till 74 ton under första halvåret 212 jämfört med 211. Importen av obearbetade MDF-skivor ökade med 35 procent till 52 procent i andel av den totala importen under första halvåret 212 jämfört med 211. Bearbetade MDF-skivor minskade med 17 procent. 35 3 25 Diagram 11. Import av spånskivor, plywood och träfiberskivor, januari - juni 28-212. Tusen m 3. Källa TMF. Spånskivor Plywood Träfiberskivor 2 15 1 5 28 29 21 211 212 4
Möbler Produktion och företagens struktur Under 211 beräknades produktionen av möbler och köksinredningar till 23 miljarder kr. Möbelindustrin inklusive köksinredningar omfattar totalt 2 256 företag varav 1 381 är enmansföretag med anställda. Totalt har 875 företag mer än en anställd. Antal anställda inom möbelindustrin var 14 2 under 211 enligt SCB. De flesta företagen finns i södra delen av Sverige, bl.a. i Jönköping län, V Götaland, och Skåne. 12 1 Diagram 12. Export och import av möbler, januari - juni 25-212, miljoner kr. Källa SCB. Export Import 4 35 3 25 2 15 1 5 Diagram 13. Export av möbler fördelad på länder, januari - juni 212. Procent andel av total export. 4 4 USA Frankrike 6 UK 9 Finland 1 Tyskland 11 Danmark 36 Norge Norge 8 6 4 2 25 26 27 28 29 21 211 212 Export och import av möbler Sveriges export av möbler ökade med 1 procent till 7,8 miljarder kr under första halvåret 212 jämfört med 211. Exporten till EU-länder var oförändrad med 4,1 miljarder kr och 53 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Asen minskade med 29 procent till 231 miljoner kr. De största exportländerna är Norge, Danmark, Tyskland, Finland, Storbritannien, USA och Frankrike. Exporten till Norge ökade med 13 procent, exporten till Danmark ökade med 5 procent, exporten till Finland ökade med 1 procent och exporten till Tyskland ökade med 8 procent. Exporten till USA minskade däremot med 18 procent. Sveriges import av möbler minskade med 2 procent till 6,7 miljarder kr under första halvåret 212 jämfört med 211. Importen från EU-länder minskade med 1 procent till 4,3 miljarder kr och 65 procent i andel. Importen från Asien var i stort sett oförändrad med 1,9 miljarder kr. De största importländerna är Kina, Polen, Tyskland, Danmark, Litauen, Norge och Italien. Importen från Kina var oförändrad i jämförelse med föregående år. Importen från Polen minskade med 13 procent. Importen från Litauen ökade med 17 procent. SCB:s siffror för export och import mäter export och import av möbler som går via Sveriges gränser. Eventuell reexport framgår ej av de mätningar som görs. Diagram 12 visar export och import av möbler, januari juni 25-212, miljoner kr. Källa SCB. Diagram 13 visar export av möbler fördelad på länder. Diagram 14 visar import av möbler fördelad på länder. Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. 35 3 25 2 15 1 5 Diagram 14. Import av möbler fördelad på länder, januari - juni 212. Procent andel av total import. 5 5 9 9 Italien Norge Litauen Danmark Tyskland Butiksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga sittmöbler Möbler med stoppning Möbler för sovrum Möbler för matrum Möbler för kontor Övriga möbler Delar av möbler 13 14 Polen 21 Kina Diagram 15. Export och import av möbler, fördelat på produktgrupper, januari - juni 212. Export Import 5 1 1 5 2 2 5 Kontorsmöbler och köksinredningar av trä De två största produktgrupperna inom möbler är kontorsmöbler och köksinredningar av trä. Produktionen av kontorsmöbler är ca 2 procent i andel av den totala möbelproduktionen i Sverige. Exporten av kontorsmöbler var i stort sett oförändrad under första halvåret 212 med 1,2 miljarder kr jämfört med 211. De största exportländerna under första halvåret 5
var Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Exporten till Finland ökade med 39 procent till 1 procent i andel av den totala exporten. Importen av kontorsmöbler ökade med 6 procent till 46 miljoner kr under första halvåret 212 jämfört med 211. De största importländerna var Norge, Kina, Polen, Tyskland och Danmark. Köksinredningar av trä har en andel med ca 15 procent av den totala möbelproduktionen. Första halvåret 212 omfattade industrin totalt 316 företag. Av dessa var 144 företag med 2 387 anställda och 172 var enmansföretag utan anställda. Exporten av köksinredningar ökade med 16 procent till 416 miljoner kr samtidigt som importen minskade med 13 procent till 259 miljoner kr under 212. Till Norge exporterades 84 procent av köksinredningarna. Importen från Danmark minskade med 14 procent till 5 procent i andel. I samarbete med Prognoscentret tar TMF fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Totalt är det 2 aktörer - fördelat på åtskilliga varumärken som levererar statistik. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden minskade med 5 procent till 1,9 miljarder kr under första halvåret 212. Antal stommar som såldes minskade med 1 procent till 1,3 miljoner. 15 procent av företagen rapporterar inte stommar. Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper, bl.a köksinredningar av trä. Arbetsmiljö Arbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Diagram 16 visar antalet arbetsskador uppdelat i arbetsolyckor och arbetssjukdomar för trä- och möbelindustrin åren 27-212. År 212 avser de två första kvartalen. Underlaget baseras på antalet anmälda olyckor till Arbetsmiljöverket (SNI 27). Diagrammet visar att antalet arbetsolyckor stadigt har minskat sedan 28. Under det första halvåret 212 anmäldes fler olyckor i jämförelse med samma period 211 då 198 olyckor rapporterades. Diagram 17 visar arbetsskador och arbetsolyckor åren 26-211 för TMF företag mätt i relativa tal. De redovisas som 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 16. Antal arbetsskador totalt 26-211. Källa Arbetsmiljöverket. *212 avser 1-2 kvartalet. 155 613 164 63 18 49 476 27 28 29 21 211 212* 11 Arbetssjukdomar Arbetsolyckor 13 458 62 224 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Diagram 17. Antal arbetsolyckor och arbetssjukdomar per tusen anställda 26-211. Källa Arbetsmiljöverket. 247 17,9 5,6 16,7 5,2 15,6 4,3 Arbetsolyckor Arbetssjukdomar 26 27 28 29 21 211 anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antalet anställda inom trä- och möbelindustrin enligt SCB. Diagram 18 visar riskfaktorer vid arbetsolyckor 211 inom trä- och möbelindustrin. Av diagrammet framgår att lite drygt 4% av olyckorna involverar maskiner eller handhållna verktyg. Bland maskinerna sker flest olyckor i cirkelsåg och bland handhållna verktyg är olyckor med spikpistol vanligast. Nästan var femte olycka är en fallolycka, där de flesta fall sker på samma nivå på grund av halt underlag. Diagram 19 visar riskfaktorer vid arbetssjukdomar 211 för trä- och möbelindustrin. Av bilden kan utläsas att de vanli- 16% 13% 6% 6% 2% 7% 9% 26% 15% 11,3,3 14,3 Diagram 18. Riskfaktorer vid arbetsolyckor 211. Källa Arbetsmiljöverket. Diagram 19. Riskfaktorer vid arbetssjukdomar 211. Källa Arbetsmiljöverket. 3,3 13,9 3,1 Maskiner (cirkelsåg, bandsåg, rikthyvel, mm Handverktyg (spikpistol, borrmaskin, slipmaskin, kniv mm) Förlorad kontroll över föremål (träskiva, dörr, lastpal mm) Transportutrustning (truck transportband, travers mm) Fall av person från höjd Fall av person på samma nivå Kroppsrörelse, bära, lyfta, vrida, snedtramp mm) Ras, fall, glidning av föremål Övrigt gaste orsakerna till arbetssjukdomar är belastningsrelaterade. Framförallt handlar det om repetitivt arbete samt lyft och förflyttningar av bördor som väger mindre än 2 kg. Ungefär var fjärde arbetssjukdom inom branschen är en hörselskada. 6% 11% Belastningsfaktorer Kemiska eller biologiska ämnen Buller Vibrationer Sociala eller org. faktorer arbetsolyckor och arbetssjukdomar per tusen sysselsatta. Diagrammet visar att risken för både arbetsolyckor och arbetssjukdomar i branschen stadigt har minskat sedan 26. Det relativa talet för hela tillverkningsindustrin har de senaste åren legat på cirka 11/1. Det relativa talet för arbetsolyckor i trä- och möbelindustrin år 211 är 13,9/1 och för arbetssjukdomar 3,1/1. Underlaget baseras på antalet 24% 3% 56% 6
TMF:s MARKNADSRAPPORT 2/212 I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel: 8-44 93 6 Marknadsrapporten är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen behandlar möbelförsäljningens utveckling. Enligt SCB:s preliminära statistik växte Sveriges ekonomi med 2,3% under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande period förra året. Det var klart mer än vad många bedömare förutspått och relativt övriga Europa är det goda tillväxtsiffror. De bidragande drivkrafterna bakom den oväntat positiva utvecklingen var främst exporten, och då speciellt tjänsteexporten, samtidigt som den inhemska efterfrågan var stadig och arbetsmarknaden utvecklades något bättre än väntat. Statistiken har inte, menar en del bedömare, fått med de förändringar i lager som ägt rum. Om företagen har minskat sina lager inför sämre tider så kommer det att dra ned BNP-siffran till nästa revidering. Men sett till Konjunkturinstitutets barometerindikator som sammanfattar det svenska läget i ekonomin så är det lite dystrare läsning. Indikatorn föll drygt två enheter i juli och ligger nu närmare fyra enheter under det historiska genomsnittet. Det indikerar att tillväxten i svensk ekonomi för närvarande är svagare än normalt. Även SKOP:s senaste undersökning visar att det bland hushållen för tillfället råder en ökad pessimism om den ekonomiska situationen i Sverige, men även en minskad optimism för den egna ekonomin. Siffror över företagskonkurser i Sverige visar inte heller några positiva siffror där antalet konkurser ökat med 9% hittills i år. Sverige är ett mycket exportberoende land vilket märks genom att ungefär halva värdet av BNP kommer därifrån. Nästan tre fjärdedelar av Sveriges varuexport går till Europa, med Tyskland i spetsen. Förstärkningen av kronan är en utmaning för den svenska exporten då en högt värderad krona gör att svenska varor blir dyrare i utlandet, men också att de varor vi importerar blir billigare. Även den svagare omvärldskonjunkturen är en utmaning för den svenska exporten och därigenom den svenska tillväxten. I och med räntesänkningen i september försvagades den svenska kronan, vilket underlättar för en pressad exportsektor. Räntesänkning väntas även få en positiv effekt på hushållens konsumtion men det finns en tydlig risk att kredittillväxten tilltar, vilket kan vara destabiliserande i ett längre perspektiv. Hur skuldproblematiken i Europa hanteras och utvecklas kommer att vara avgörande för hur den ekonomiska utvecklingen i Sverige kommer att se ut framöver. Tillväxten i Sverige under första halvåret har varit över förväntan, och jämfört med omvärlden kan man säga att den har varit god. Men oroligheterna i euroområdet överskuggar och riskerar att påverka Sverige negativt främst genom minskad internationell efterfrågan. Finansiell oro och fallande tillgångspriser försvagar konsumtionen och investeringarna vilket sammantaget förväntas leda till en dämpad tillväxttakt under 212. Tillväxten i Sverige har sedan våren justerats upp något för innevarande år, men i gengäld är återhämtningstakten under de närmsta åren nedjusterad. Konsumentindex Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Finanskrisen satte tydliga spår i hushållens framtidstro under 29. 21 stabiliserades den makroekonomiska situationen och framtidstron ökade. Under 211 föll åter hushållens framtidstro i spåren av den europeiska skuldkrisen men 212 har en svag optimism åter kunnat skönjas. Även om barometerindikatorn är positiv är situationen fortsatt bräcklig. Hushållens konsumtion växer men i en långsam takt då risken för förvärring i den europeiska nedgången inte kan uteslutas. Dessutom har förhållandevis höga utlåningsräntor till hushåll till viss del urholkat konsumtionsutrymmet. Riksbankens räntesänkning under september kommer förmodligen att öka hushållens konsumtionsvilja vilket, om inga nya negativa makroekonomiska nyheter strömmar in, även kommer att synas i barometerindikatorn. Inköpschefsindex Inköpschefsindex (ICI) avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5, brukar man säga att det råder högkonjunktur för industrin. Under första halvan av 212 låg indexet och balanserade strax över 5-strecket men efter sommaren har värdet åter sjunkit, vilket indikerar en avmattning i konjunkturen. Tendensen vi kan se från den här indikatorn liknar i mångt och mycket den som signaleras från både konsumentindex och industrins orderingång: efter en återhämtning i ekonomin under de senaste två till tre åren är nu åter en avmattning på väg, men det liknar mer en lätt nedförsbacke än ett stup. 3 2 1-1 -2-3 Diagram 1. Konsumentindex. Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB. Hushållen optimistiska 96:1 96:3 97:1 97:3 Hushållen pessimistiska 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 6:3 7:1 7:3 8:3 8:3 9:1 9:3 1:1 1:3 11:1 11:3 12:1 7 65 6 55 5 45 4 35 3 Diagram 2. Inköpschefsindex. Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB. Högkonjunktur Lågkonjunktur 96:1 96:3 97:1 97:3 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 6:3 7:1 7:3 8:1 8:3 9:1 9:3 1:1 1:3 11:1 11:3 12:1 7
98:1 98:3 96:1 97:2 97:4 96:3 97:1 97:3 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 99:1 99:3 98:2 98:4 :1 :3 99:2 99:4 1:1 1:3 :2 :4 2:1 2:3 1:2 1:4 3:1 3:3 2:2 2:4 1:3 2:1 2:3 3:1 3:2 3:4 4:1 4:3 4:2 4:4 3:3 4:1 4:3 5:2 5:4 6:1 6:3 5:1 5:3 6:1 7:1 7:3 6:4 7:2 6:3 7:3 7:1 8:1 8:3 8:2 8:4 8:1 8:3 9:1 9:3 9:1 9:3 9:2 9:4 1:1 1:3 1:1 1:3 1:4 11:2 11:1 11:3 12:1 11:4 12:2 11:3 12:1 Byggmarknaden i Sverige Bostadsindex Bostadsindex illustrerar antal beviljade och påbörjade bostäder. Eftersläpning i inrapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvartalen. Efter en snabb återhämtning i byggandet efter finanskrisen har trenden varit nedåtgående för påbörjandet ända sedan det andra kvartalet 211. Anledningarna till tillbakagången är flera men de huvudsakliga är ganska tydliga. Bolånetaket har haft en tydlig effekt på bostadspriserna vilket har gjort att det är betydligt högre hinder för många hushåll att komma in på bostadsmarknaden. Kommer färre in bryts flyttkedjorna och hushåll som är osäkra på om de kan få ut det de behöver vid försäljning av nuvarande bostad tecknar sig ogärna för en ny bostad. För småhus som byggs i egen regi blir dessutom den långa tiden från byggstart till inflyttning ett problem när det kommer till kreditgivning då den underliggande säkerheten ännu inte finns. Dessutom är det allmänekonomiska läget ett problem samtidigt som utlåningsräntorna ligger förhållandevis högt. Dock ligger beviljandet högt över påbörjandet, vilket indikerar att en snabb vändning kan ske när ekonomin stabiliserar sig. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser I diagram 4 presenteras utvecklingen för trähusfabrikanternas orderingång och leveranser i aggregerade tolvmånaderstal. Finanskrisen drabbade TMF-företagen hårt med minskade orderingångar från början av 28 till mitten av 29. Detta påverkar leveranserna med ett eftersläp på drygt sex månader. Sedan bolånetaket infördes har orderingången fallit oavbrutet och i en snabb takt. Som nämnts tidigare slår detta extra hårt på småhusbyggandet i och med att den huvudsakliga målgruppen, småbarnsfamiljer, är relativt kapitalsvag jämte andra grupper samtidigt som det är svårt att få en billig och tillräcklig finansiering med lånetaket. I dagsläget har vi svårt att se en vändning för småhusfabrikanterna. I rådande marknadsläge behöver småhusbyggandet lagstiftade konkurrensfördelar för att kunna vända upp igen. Byggandet kommer att öka men inte förrän den Europeiska ekonomin stabiliserats och gett en bättre grogrund för ökande fastighetspriser och en stabil arbetsmarknad. Vi tror dock inte att byggandet når upp till de nivåer vi såg under mitten av 2-talet på omkring 14 småhus trots detta. För en sådan nivå behövs ytterligare konkurrensfördelar mot det existerande beståndet. den stora bostadsbristen i centralorterna. För bostadsrätternas del har dessutom bolånetaket en annan effekt. Många, speciellt unga, prioriterar läge framför bostadsstorlek, vilket gjort att små lägenheter i centrala områden skjutit uppåt i pris. Samtidigt har lite dyrare, större lägenheter, fått en något minskad efterfrågan, men totalt ger detta en uppåtpress på bostadspriserna i och med att priset mäts per kvadratmeter. Vi ser framöver inte att priserna kommer att falla speciellt mycket, speciellt inte så länge räntan är låg, men troligt är att både småhuspriser och bostadsrättspriser ökar i en betydligt lugnare takt under de närmsta åren. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Diagram 3. Bostadsindex rullande. Helår 1996 = 1. Källor: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. 1996 Bygglov nybygg Påbörjade nybygg Diagram 4. Svensk trähusindustris/tmf:s orderingång och leveranser. Källa: TMFs medlemsföretag, bearbetning Prognoscentret AB. 5 Orderingång 4 5 Leveranser 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 6:2 7:4 1:2 Småhus- och bostadsrättsbarometern Diagram 5 visar den genomsnittliga prisutvecklingen i riket för småhus respektive bostadsrätter från år 1996 och framåt i löpande priser. I riksgenomsnittet väger givetvis storstadsområden som Stockholms län tungt. Bostadsmarknaden påverkas i hög grad av lokala faktorer även om de större städerna har en klar påverkan på utvecklingen i de kringliggande mindre orterna. Sysselsättningsutveckling, löner och befolkningstillväxt varierar i olika grad vilket också speglar sig i både prisnivån och prisutvecklingen. Den ekonomiska turbulensen de senaste åren har satt tydliga avtryck i bostadspriserna. Anmärkningsvärt, och ett tecken på att bostadsutbudet är alltför lågt, är att bostadsrättspriserna under 212 åter nått all time high trots bolånetak och ökade utlåningsmarginaler hos bankerna. Småhuspriserna har däremot legat ganska stabilt under de senaste 2-3 åren och endast ökat marginellt. Att priserna inte sjunker beror framförallt på 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 5 Småhus- och Bostadsrättsbarometern. Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Småhus Bostadsrätt 5:1 5:3 11:1 8
2-Q1 2-Q3 21-Q1 21-Q3 22-Q1 22-Q3 23-Q1 23-Q3 24-Q1 24-Q3 25-Q1 25-Q3 26-Q1 26-Q3 27-Q1 27-Q3 28-Q1 28-Q3 29-Q1 29-Q3 21-Q1 21-Q3 211-Q1 212-Q1 211-Q3 Tabell 1. Antal bygglov yrkesbyggnader och fritidshus. Q1 - Q2 27-212. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. 27 28 29 21 211 212 Fritidshus 1 266 1 262 1 83 1 151 1 14 893 Kontor 93 11 8 63 76 77 Affär 18 92 54 88 81 7 Hotell/rest. 34 51 47 42 58 41 Undervisning 87 75 98 63 74 81 Kultur/sport 66 4 54 72 69 61 Sjukvård 22 16 19 11 16 17 Summa 1 676 1 646 1 435 1 49 1 515 1 241 Tabell 2. Projektstorlekar, antal m 2, Q1 - Q2 27-212. Källa: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB. 27 28 29 21 211 212 Fritidshus 19 11 93 15 124 114 Kontor 1 146 1 868 2 154 82 3 178 3 645 Affär 3 2 5 339 2 966 2 478 3 546 2 759 Hotell/rest. 1 336 1 375 58 2 668 1 936 553 Undervisning 1 385 1 55 1 263 1 386 985 1 295 Kultur/sport 1 294 1 46 2 486 1 777 1 351 2 28 Sjukvård 3 989 4 572 2 85 2 798 2 522 6 756 Totalt 542 678 536 52 654 768 exkl. fritidshus 1 877 2 546 1 899 1849 2266 2 446 Yrkesbyggnader och fritidshus När det gäller yrkesbyggnader och fritidshus följer vi olika faktorer som påverkar marknadens utveckling. Fritidshus är en del av yrkesbyggnaderna (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanent boende. Den statistik som analyseras är sökta bygglov för vissa typer av yrkesbyggnader, industrins orderingång och leveranser samt Konjunkturinstitutets barometer avseende byggandet totalt. Detta presenteras för landet som helhet. Byggloven finns även länsvis indelade i slutet av rapporten. Beviljade bygglov Under det första halvåret 212 minskade antalet beviljade bygglov för yrkesbyggnader med 18% jämfört med motsvarande period 211. Samtidigt ökade den genomsnittliga projektstorleken kraftigt, vilket framförallt beror på utbyggnaden av universitetssjukhuset i Linköping. Även kontorsbyggandet har ökat där större projekt beviljats i både Göteborg och Malmö. Totalt har den beviljade ytan i stort sett legat oförändrad jämfört med föregående år även om antalet projekt minskat. Den minskande tendensen kommer att fortsätta under resten av året. Offentligt byggande, d.v.s. undervisning, kultur/sport och vård klarar sig förmodligen bättre i och med den långa planeringshorisonten men vi väntar oss en fortsatt avmattning för kontor och affär. Fritidshus följer småhusbyggandet nära och vi bedömer att byggandet fortsätter att försvagas under året Diagram 6. Bygglov yrkesbyggnader och fritidshus i antal m 2, Q1 - Q2 27-212. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. 6 5 4 3 27 28 29 21 211 212 2 1 Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Skolor/underv. Kultur/Sport Sjukvård 1 8 6 4 2-2 -4-6 Di a g r a m 7. Byggföretagens orderläge. Nuläge & förväntningar. Källa; Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB. Nuläge byggandet Förväntat byggande Nuläge orderstock Optimism över -strecket Byggföretagens orderläge Konjunkturinstitutets förväntningsindikatorer beskriver byggarnas uppfattning om nuläget och förväntningar om framtiden. Indikatorn visar både den snabba nedgången för byggandet under finanskrisen och den snabba återhämtningen därefter. Sedan början av 211 har förväntningarna fallit brant, vilket framförallt är en effekt av en backande bostadsmarknad. Situationen ser väldigt negativ ut utifrån dessa indikatorer. Bedömningen att orderstocken är nere på samma nivåer som under finanskrisen och bedömningen av både framtid och nutid pekar brant nedåt. Utifrån detta kan vi vänta oss en fortsatt avmattning av byggmarknaden under hösten för framförallt bostäder, något vi även ser som troligt. -8-1 Pessimism under -strecket 9
Industrins orderingång och leveranser Efter en stadig uppgång i både orderingång och leveranser efter finanskrisen började trenden att vända under det andra halvåret 211. Industrin har haft en stark återhämtning men under 212 har framförallt efterfrågan från exportmarknaderna mattats av betänkligt. I och med den ekonomiska situationen med ett svagt Europa kan vi vänta oss en fortsatt nedgång men dock inte så brant. Återhämtningen i Europa kommer att ta flertalet år vilket gör att vissa sektorer inom industrin kommer att få det fortsatt tufft. I och med detta kommer det att finnas en fortsatt överkapacitet, vilket håller tillbaka investeringar i nya industribyggnader. Länsindelade indikatorer En del av den information som har behandlats i de tidigare avsnitten finns även nedbruten på länsnivå och presenteras i tabellerna 3-5. Diagram 8. Industrins orderingång och leveranser. 25 = 1. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Index 25=1 12 11 1 9 8 7 6 5 4 Orderingång Leveranser 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 6:3 7:1 7:3 8:1 8:3 9:1 9:3 1:1 1:3 11:1 12:1 11:3 1) = Egna hem 2) = Bostadsrätt Tabell 3 Småhus & Bostadsrättsbarometern Q1 - Q2 211 och 212 211 EH 1) BR 2) 212 EH 1) BR 2) Tabell 4 Bygglov för bostäder Q1 - Q2 211 och 212 Tabell 5 Bygglov för yrkesbyggnader Q1 - Q2 211 och 212 211 212 211 212 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Stockholm 3 689 34 972 3 693 34 625 5 767 759 421 4 931 623 985 21 318 772 178 196 772 Uppsala 2 152 22 454 2 195 24 39 1 262 161 224 1 425 18 46 91 69 2 94 59 667 Södermanland 1 726 9 514 1 649 11 78 575 7 126 496 55 458 84 19 436 59 33 993 Östergötland 1 878 1 744 1 816 11 166 517 67 61 717 8 186 127 169 147 194 179 934 Jönköping 1 493 11 179 1 42 12 56 292 51 792 22 34 674 11 79 315 71 36 844 Kronoberg 1 354 1 334 1 259 11 439 328 42 255 38 53 51 7 39 999 46 58 188 Kalmar 1 239 9 182 1 252 9 211 189 31 56 81 15 371 91 27 231 81 39 135 Gotland 1 891 23 923 2 23 19 657 21 3 7 94 11 526 49 4 989 7 1 396 Blekinge 1 287 8 494 1 244 9 382 84 14 532 12 2 414 63 15 322 26 8 471 Skåne 2 297 15 52 2 181 15 618 2 81 32 1 1 8 255 426 164 157 255 156 383 688 Halland 2 3 15 391 2 294 16 78 645 98 445 295 41 393 88 5 315 62 52 669 V. Götaland 2 198 18 168 2 86 21 199 2 722 372 125 2 525 312 831 413 413 982 437 384 998 Värmland 1 213 7 81 1 147 9 28 238 22 397 153 18 297 129 46 588 66 14 698 Örebro 1 318 7 747 1 333 11 347 343 44 656 99 18 93 42 17 18 39 16 415 Västmanland 1 726 8 554 1 682 11 194 45 58 45 56 67 849 53 54 24 76 72 621 Dalarna 1 124 6 7 1 13 9 142 31 42 495 195 27 667 161 64 431 115 26 736 Gävleborg 1 175 8 52 1 155 9 844 12 2 62 269 35 853 5 14 938 126 35 282 Västernorrland 977 5 661 984 6 668 78 11 431 2 4 114 67 23 252 46 7 855 Jämtland 1 227 14 357 1 2 14 382 15 18 81 122 17 578 157 27 527 115 22 343 Västerbotten 1 281 9 66 1 378 11 322 299 43 263 298 3 625 179 36 86 143 32 234 Norrbotten 987 9 82 1 14 8 955 355 32 175 163 22 521 224 87 279 99 29 322 Sverige 2 82 21 812 2 57 23 519 16 779 2 285 333 14 852 1 99 47 2 623 1 736 9 2 3 1 72 26 1) EH = egna hem, genomsnittligt pris per såld enhet, tusentals kronor 2) BR = bostadsrätt, genomsnittlig kostnad per m 2 Källa Tabell 4: SCB och Mäklarsamfundet, bearbetat av Prognoscentret AB Tendensen för bostadsbyggandet I diagram 9 visas utvecklingen för bostadsbyggandet fördelat på småhus, flerbostadshus och specialbostäder (student- och äldrebostäder). Vad som tydligt kan utläsas från diagrammet är den konstant lägre nivån av specialbostäder som byggts sedan investeringsbidragen slopades 26. Bolånetakets effekt på småhusbyggandet kan även det tydligt ses från 211 och framåt liksom Odellplattorna 26 som tryckte byggandet av flerbostadshus uppåt. Uppgången för bostadsbyggandet bröts under den första halvan av 211 och har därefter sakta sjunkit nedåt. Vad som är anmärkningsvärt under 212 är att alla upplåtelseformer tappat under det första halvåret jämfört med samma period 211. Störst är nedgången för äganderätter, och därmed småhus, med en nedgång på 55%. Både bostadsrättsbyggandet och hyresrättsbyggandet har backat med ungefär 3% vardera. Vi ser ingen ljusning på kort sikt utan byggandet kommer att fortsätta nedåt under året. Håller bostadspriserna sig stabila och arbetsmarknaden inte försvagas avsevärt bedömer vi Källa Tabell 5: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB Källa Tabell 6: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB dock att en återhämtning kommer att ske under 213 för framförallt byggandet av flerbostadshus. 16 14 12 1 8 6 4 2 Diagram 9. Antalet påbörjade bostäder. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Småhus Flerbostadshus Specialbostäder 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 1
Möbelmarknaden Indikatorer för möbelmarknaden Handelns utredningsinstitut (HUI) levererar prognoser, utredningar och forskning om handeln, där man bl.a. kartlägger detaljhandelns omsättning och utveckling i Sverige. Diagram 1 visar indexerade omsättningsdata över butikshandeln med inriktning mot möbler. Sedan det andra halvåret 211 har en tydlig avmattning kunnat skönjas. Tendensen liknar den för bostadsbyggandet och är den förväntade i och med att kapitalvaror ofta tar stryk snabbt vid konjunkturella försvagningar. En relativt blygsam utveckling kan även väntas fortsättningsvis under hösten innan konsumentförtroendet åter börjar stärkas när ekonomin vilar på fastare mark. De stora tvära kast vi kan se i diagrammets ändpunkt är även en effekt av att serien är säsongsjusterad och ned- respektive uppgången är inte fullt så stor (Metoden är känslig för svängningar i ändpunkterna). Att kapitalvaror får det svårare i en försvagad konjunktur kan även utläsas ur Diagram 11 där i stort sett alla redovisade branscher tappar som andel av den totala butikshandeln. En större andel jämfört med 211 har framförallt matvaruhandeln haft men även färg- och apotekshandeln har haft en positiv utveckling. 14 13 Diagram 1. Omsättning inom detaljhandeln- butikshandel med möbler. Omsättningsindex i fasta och löpande priser, säsongsjusterat. Källa: HUI, bearbetning Prognoscentret AB. Löpande priser Fasta priser 12 11 1 9 8 24-1 24-4 24-7 24-1 25-1 25-4 25-7 25-1 26-1 26-4 26-7 26-1 27-1 27-4 27-7 27-1 28-1 28-4 28-7 28-1 29-1 29-4 29-7 29-1 21-1 21-4 21-7 21-1 211-1 211-4 211-7 211-1 212-1 212-4 212-7 1% 9% 8% 7% Diagram 11. Marknadsandelar inom detaljhandeln. Källa: SCB/HUI, bearbetning Prognoscentret AB.,9%,9% Juli 211 Juli 212 6% 5% 4% 3%,7%,6%,6%,6%,5%,4% 2% 1%,2%,2% Järn, bygg, VVS Beklädnadshandeln Elektronikhandeln Heminredning Möbelhandeln Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar med att kontinuerligt beskriva vad som sker i marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Vi erbjuder våra kunder skräddarsydda marknadsanalyser via Internet som innebär att informationen tillhandahålls snabbare och med frekventa uppdateringar. Besök vår hemsida och se själv: www.prognoscentret.se. Kontakta Thomas Ekvall på te@prognoscentret.se eller på telefon: 8-44 93 6 för mer information. 11
TMF:s statistik Förutom TMF i siffror tar TMF kontinuerligt fram rapporter/statistik för ett stort antal delbrancher. Vissa delar av statistiken kan kontinuerligt följas på vår publika hemsida www.tmf.se och andra delar är exklusiva för medlemsföretagen. Basfakta - uppdateras en gång per år och visar SCB:s siffror enligt SNI, (Svensk näringsgrensindelning). Statistiken visar trä- och möbelindustrin jämfört med andra branscher samt struktur företag och anställda på olika nivåer. Dörrar - dörrstatistik inrapporteras av drygt 4 företag - både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Fönster - fönsterstatistik inrapporteras av 4 företag - både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Möbler - rapport till möbelföretagen varje kvartal, halvår och år på Sveriges produktion, export och import av möbler fördelat på produktgrupper och totalt. Källa är SCB. Möbler - kontorsmöbelindex tas fram av SCB och distribueras månadsvis till kontorsmöbelföretagen. DHI - detaljhandelindex tas fram av SCB och visar omsättningen för butikshandeln med möbler Möbler köksinredningar. Rapport från Prognoscentret på fakturerad försäljning på svenska marknaden varje kvartal. I stort sett samtliga köksaktörer inkl Ikea på den svenska marknaden deltar i statistiken. Trappor - trappstatistik inrapporteras av 12 medlemsföretag varje kvartal. Motsvarar 8 procent av marknaden. Trähusbranschen - publiceras en gång per år. Samlar SCB:s statistik och medlemsföretagens statistik om byggande och boende och visar helårsstatistik. Trähusbarometern - visar det totala ordervärdet för trähus i en indexserie och det totala ordervärdet för de senaste 6 månaderna. Innehåller också en prognos för trähusbyggandet. Publiceras 4 gånger per år. Trähus marknadsrapport om trähus som rapporteras till trähusföretagen och publiceras varje månad. Statistiken visar bl.a. leveranser och order för monteringsfärdiga trähus, styckebyggda och gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Trähus - index MT74 tas fram av SCB och rapporteras till trähusföretagen en gång per månad och är avsett att utnyttjas för indexreglering av priset vid försäljning av monteringsfärdiga trähus. Trähus - import och export av monteringsfärdiga trähus rapporteras en gång per månad till husföretagen. Trähus - Byggfaktas statistik för sökta bygglov, styckebyggda hus rapporteras varje halvår och helår. Träskivor - månadsrapporter för träskiveföretagen som tillverkar spånskivor och plywood en gång per månad. Träskivor import och export av spånskivor, plywood och träfiberskivor rapporteras en gång per kvartal till träskiveföretagen. Box 55525, Storgatan 19, plan 3, 12 4 Stockholm Tel. 8-762 72 5 Fax 8-762 72 24 e-mail: info@tmf.se Internet: www.tmf.se