NYA KAROLINSKA SOLNA Projektramar Augusti 2008 Närhet, öppenhet, patientfokus Ett språng in i framtidens sjukvård
INNEHÅlLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 2. Syfte med projektramar...4 3. Projektets bakgrund...4 4. NKS uppdrag...5 5. Vision för NKS...6 6. Projektmål...6 7. Beslut...8 8. Situationsplan NKS...14 9. Aktuella uppgifter...16 10. OPS-projekt...18 11. Sjukhusets inriktning och omfattning...20 12. Verksamhetsprogram...22 13. Riktlinjer krav för patientmiljöer...26 14. Förutsättningar...28 15. Underlag för fortsatt arbete...29 16. Programytor huvudfunktioner...30 17. Huvudtidplan...32 18. Projektorganisation NKS-förvaltningen...33 nya karolinska Solna Projektramar 1
1. Inledning Nya Karolinska Solna är ett unikt projekt, med uppdrag att i samverkan med Karolinska institutet skapa ett helt nytt universitetssjukhus i Stockholms läns landsting. Att planera och genomföra såväl byggande som organisation av ett nytt universitetssjukhus, innefattar en rad både komplexa och långvariga processer. Många erfarenheter går naturligtvis att hämta från tidigare byggprojekt, stora upphandlingar och verksamhetsförändringar, men vi måste också plöja ny mark i NKS-projektet. NKS-projektet kommer att finansieras och genomföras i offentlig-privat samverkan, OPS, vilket gör det till ett pionjärprojekt i Sverige. Detta ställer extra stora krav på NKSförvaltningens tydlighet i kravställandet, väl genomarbetade upphandlingsunderlag och OPS-avtal, och en förtroendefull samverkan mellan beställande NKS-förvaltning och utförande konsortium under planerings-, projekterings- och byggtiden. Efter det första principiella beslutet i maj 2005 och den arkitekttävling som genomfördes under 2006, arbetade NKSprojektet under 2007 fram ett digert projektprogram samt ett tjänsteutlåtande som låg till grund för Stockholms läns landstingsfullmäktiges beslut den 8 april att låta uppföra ett helt nytt universitetssjukhus. Den 10 juni fattade fullmäktige beslut i frågan om OPS. Nya Karolinska Solna-projektet går nu in i en genomförandefas, som det innebär att projektet kommer att växa snabbt, både till antalet delprojekt och till antalet projektmedarbetare. Tidplanen är snäv och kräver stor koncentration och god planering. Projektramarna är det styrande dokument som ska ligga till grund för allt arbete i NKS-projektet fram till dess att vi kan slå upp dörrarna till det nya universitetssjukhuset i december 2015. Stockholm i augusti 2008 Lennart Persson Förvaltningsdirektör Nya Karolinska Solna-förvaltningen 2 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 3
2. syfte med projektramar, 3. projektets bakgrund, 4. NKs uppdrag 2. Syfte med Projektramar 3. Projektets bakgrund 4. NKS uppdrag Projektramar augusti 2008 är ett övergripande styr- Stockholm läns landsting har under 2000-talet genom- På uppdrag av Landstingsfullmäktige har NKS-förvalt- Uppgiften för det nya universitetssjukhuset Nya dokument för Nya Karolinska Solna-projektet från och fört ett omfattande utredningsarbete i syfte att kartläg- ningen under våren 2008 utrett frågan om finansiering Karolinska Solna är att bedriva vård, forskning med augusti 2008. Projektramarna är också verksam- ga, analysera och bemöta de aktuella krav som ställs på och upphandlingsform. Landstingsfullmäktige beslutade och utbildning av betydande omfattning och yp- hetsplan 2008 för NKS-förvaltningen. dagens och framtidens vårdgivare, liksom på sjukvårds- den 10 juni 2008 att genomföra NKS-projektet i form av persta kvalitet. Projektramarna är den gemensamma utgångspunkten för det fortsatta projektarbetet, som innefattar att ta fram funktionsbeskrivningar till kravspecifikationer, genomföra OPS-upphandling och övriga upphandlingar, strukturen i Stockholms län. Planeringsarbetet för ett nytt universitetssjukhus i Stockholm tog fart år 2001 i och med SNUS-utredningen (Stockholms läns nya universitetssjukhus), som följdes av en upphandling i offentlig-privat samverkan, OPS. De OPS-upphandlingar som genomförts i bl a Storbritannien har inneburit att ett konsortium upphandlas i ett startskede av projektet. Konsortiet har utifrån bestäl- Det nya universitetssjukhuset ska vara navet i ett nationellt och internationellt konkurrenskraftigt universitetssjukvårdssystem. följa upp och granska genomförandeprocessen för NKS- särskilda utredningar om barnsjukvård och laboratorie- larens krav tagit fram en design och sedan projekterat i Nya Karolinska Solna ska vara ett specialsjukhus anläggningen, samordna NKS-projektet med intilliggan- medicin, utredning om fastighetsbeståndet på Karolin- egen regi. Detta förfarande skulle ta betydligt längre tid i för regionen med inriktning på högspecialiserad de projekt och intressenter, samt föreslå verksamhetsin- ska-tomten, samt 3S-utredningen 2004 om Stockholms anspråk än vad NKS-projektet disponerar över och inne- och specialiserad vård. nehåll för det nya universitetssjukhuset. Projektramarna ska således ligga till grund för all planering i NKS-projektet samt möjliggöra avstämning och styrning av projektets programinnehåll, omfattning, tid läns sjukvårdsstruktur. Samtliga utredningar kom fram till att det fanns ett stort behov av ett nytt universitetssjukhus för att möta framtidens krav på moderna miljöer och nära samband bära en förskjutning av tidplanen. Formen för OPS-upphandlingen kommer därför att vara en styrd modell av OPS, där Projektprogram november 2007 är utgångspunkt för utformningen av sjukhu- Det nya universitetssjukhuset ska inta en central roll vid utvecklingen av stockholmsregionen till ett biomedicinskt kraftcentrum. och kostnader. mellan vård, forskning och utbildning, och att den bästa set, i enlighet med Landstingsfullmäktiges beslut i april Det nya universitetssjukhuset skapas för ett nytt verk- Projektramarna innehåller en sammanställning av de placeringen är Karolinska-området i Solna. 2008. White arkitekter fortsätter att bistå NKS-förvalt- samhetsuppdrag, och med väsentligt förbättrade förut- beslut, mål, riktlinjer, dimensioneringar, verksamhets- Efter beslut i landstingsfullmäktige i maj 2005 om ningen med bl a framtagandet av kravspecifikationer för sättningar att åstadkomma en väl fungerande integration program och förutsättningar som hittills tagits fram och att fortsätta planeringen för ett nytt universitetssjukhus, OPS-upphandlingen. mellan vård, forskning och utbildning. Sjukvårdsuppdra- som gäller för NKS. Merparten av dessa står att läsa också genomfördes en formgivningstävling. Förslaget Forum Genom en styrd OPS (NKS-modellen för OPS) förvän- get måste på bästa sätt balanseras mot forskningsuppdra- i tidigare styrdokument Uppdragsramar december 2006 Karolinska från White arkitekter AB utsågs till vinnare tas Nya Karolinska Solna att som planerat kunna stå fär- get och relateras till utbildningsuppdraget. och Projektprogram november 2007. av tävlingsjuryn och landstingsstyrelsen beslutade den 19 digt att öppna sin verksamhet i december 2015. God samverkan mellan vård, forskning och utbildning Projektramarna kommer under projektets gång att vid september 2006 att det vinnande förslaget ska ligga till är således grundläggande och ska genomsyra både den behov kompletteras med ytterligare direktiv och funk- grund för den fortsatta utvecklingen av Nya Karolinska fysiska och den organisatoriska planeringen av sjukhu- tionskrav, i form av bilagor. Solna. set. Genom goda fysiska samband och en väl utvecklad Samtliga projektmedarbetare samt de samarbetspart- NKS-projektet tog tillsammans med White fram ett infrastruktur kan vården, forskningen och undervisning- ners som knyts till projektet ska vara förtrogna med Pro- Projektprogram november 2007, som tillsammans med en tillsammans effektivt frambringa ny kunskap och nya jektramarna och arbeta enligt dess innehåll. Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande (LS 0710-1039) metoder för diagnostik, behandling och omvårdnad. var underlag till Landstingsfullmäktiges beslut den 8 Förslag till verksamhetsinnehåll i NKS ska läggas fram april 2008 att uppföra Nya Karolinska Solna. för beslut i Landstingsfullmäktige senast den 31 december NKS-projektet drevs till att börja med av ett särskilt 2010. Ett av de viktigaste motiven till att avvakta med att och tvärprofessionellt sammansatt projektkansli inom fastställa verksamhetsinnehåll är den snabba medicinska landstinget med organisatorisk tillhörighet i Landstings- och tekniska utvecklingen. Så är t ex högspecialiserad styrelsens förvaltning, NKS-kansliet. vård ett över tiden föränderligt begrepp vilket gör att det Landstingsfullmäktige beslutade den 8 april att från som är högspecialiserad vård idag inte nödvändigtvis är den 1 maj 2008 inrätta NKS-förvaltningen inom Stock- det när NKS tas i drift 2015. Ett annat skäl för att hålla holms läns landsting med uppgift att svara för det fortsat- verksamhetsinriktningen öppen är utredningsförslaget ta arbetet med uppförande av nytt universitetssjukhus. om sammanslagningar av landsting till färre regioner, NKS-förvaltningen sorterar under Landstingsstyrel- som sannolikt leder till förändringar i sjukvårdsstruk- sens FoUU-utskott, som har delegation från Landstings- turen. Även inom Stockholms läns landstings sjukvårds- styrelsen att ansvara för planering och genomförande av struktur kommer förändringar sannolikt att komma till byggnation och verksamhetsinnehåll i det nya sjukhuset. stånd som påverkar NKS uppdrag. Ytterligare skäl att av- FoUU-utskottet beslutar i ärenden som inte behöver avgö- vakta är det pågående arbetet med profileringen av verk- ras av Landstingsfullmäktige. samheter inom dagens Karolinska universitetssjukhuset mellan Solna och Huddinge. 4 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 5
5. nks vision, 6. projektmål 5. NKS Vision det nya universitetssjukhuset är: - integrerat men självständigt - föränderligt men beständigt - effektivt men respektfullt och mänskligt - en lyckad förening av kreativitet, produktivitet och omtanke 6. Projektmål Sjukvård, forskning och undervisning ska vara så integrerade att de effektivt stödjer framtagande och spridning av ny kunskap för vård av svårt sjuka och skadade patienter. Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden både inom och i anslutning till sjukhuset. Vårdprocesserna ska effektiviseras och resursutnyttjandet optimeras. Projektet ska, så långt möjligt, arbeta med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden. Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån hållbarhetsperspektivet. I Projektprogram november 2007 finns en rad konceptuella lösningar som stöder respektive projektmål ovan. 6 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 7
7. beslut 7. Beslut beslut fattade av landstingsfullmäktige Beslut att uppföra Nya Karolinska Solna Här redovisas Landstingsfullmäktiges beslutsprotokoll inklusive Landstingsstyrelsens skrivningar. Landstingsfullmäktige beslutade 2008-04-08: i Solna som ligger utanför detaljplaneområdet för det nya internationellt konkurrenskraftigt. Nya Karolinska ska vara medger få förflyttningar för patienten. att genomföra byggnation av ett nytt universitetssjukhus i Solna att godkänna förslag till projektprogram som utgångspunkt för det fortsatta arbetet med det nya universitetssjukhuset att den övre ramen för den sammantagna nybyggnadsvolymen för det nya universitetssjukhuset är ca 335 000 kvadratmeter att den övre ramen för nybyggnadsinvesteringen är ca 14 100 000 000 kronor, uttryckt i 2007 års penningvärde att uppdra åt landstingsstyrelsen att ytterligare bereda frå- universitetssjukhuset att uppdra åt Locum AB att förvärva fastigheten Haga 4:42 på Olof av Acrels väg 8 att uppdra åt Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) att evakuera de i detta tjänsteutlåtande nämnda byggnaderna, vilka i detalj bekräftas av NKS-ledningen, så att rivning kan påbörjas vid angivna tidpunkter att vänsterpartiet och miljöpartiet ges möjlighet att till FoUU-utskottet adjungera en förtroendevald per parti under innevarande mandatperiod ett specialsjukhus för regionen med inriktning på högspecialiserad och specialiserad vård och ska inta en central roll vid utvecklingen av Stockholmsregionen till ett biomedicinskt kraftcentrum. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen går mycket snabbt och den får stor betydelse för framtida inriktning och omfattning både av högspecialiserad vård, sällansjukvård och bassjukvård. Kunskapsutbytet mellan vård och forskning intensifieras, forskningsgenombrott sker inom nya områden och nya möjligheter för prevention, diagnostik och behandling introduceras. Allt fler ingrepp sker i öppen vård och även avancerade operationer utförs i dagkirurgi. Utvecklingen gör det också möjligt att behandla allt äldre patienter med svåra sjukdomar och ska- I det nya moderna universitetssjukhuset är en av huvudidéerna en stark integration och samverkan mellan sjukvård, klinisk forskning, grundforskning och utbildning. Här ska ges exceptionellt goda förutsättningar för att producera ny kunskap. Nya Karolinska Solna ska utformas med attraktiva och mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden. Laboratorier och andra forskningsmiljöer ska vara lättillgängliga, effektiva och flexibla. Grundforskare och kliniker ska ges bästa tänkbara möjligheter att samverka sida vid sida. Det ska finnas gott om miljöer för sociala kontakter, kunskapsutbyten, möten och konferenser, både öppet och avskilt, samt tillfälliga enskilda forskarplatser. gan om finansiering och val av upphandlingsform för det nya att de adjungerade jämställs med FoUU-utskottets ledamö- dor. Samtidigt uppstår nya behov från patienter, personal Grundidéer i gestaltningen av sjukhuset är transparens med universitetssjukhuset så att förslag till beslut kan föreläggas ter och ersättare gällande sammanträdesersättning och er- och forskare av vårdmiljöer som är både moderna, säkra, hjälp av glas, fasader med reliefer, rikligt med insprängd landstingsfullmäktige den 10 juni 2008. sättning för förlorad arbetsförtjänst attraktiva, mänskliga och integrerade. grönska, samt tegel som är ett signum för Karolinska i Solna. att uppdra åt landstingsstyrelsen att ansvara för planering och genomförande av byggnation av och verksamhetsinnehåll i det nya universitetssjukhuset att området för det nya universitetssjukhuset avgränsas i enlighet med vad som kommer att framgå av detaljplanen att patienthotell ska uppföras och drivas i extern regi att uppdra åt landstingsstyrelsen att senast den 31 december 2010 återkomma till fullmäktige med förslag till verksamhetsinnehåll för det nya universitetssjukhuset samt redovisa eventuella verksamhetsmässiga konsekvenser för övriga delar av hälso- och sjukvårdsorganisationen att uppdra åt landstingsstyrelsen att besluta om samordnad process för utrustningsinvesteringar vid det nya universitetssjukhuset att uppdra åt Locum AB att återkomma till fullmäktige med förslag rörande användningen av den del av sjukhusområdet Landstingsstyrelsen har under förutsättning av landstingsfullmäktiges beslut, för egen del beslutat: att uppdra åt landstingsdirektören att återkomma med förslag om ändrad delegationsordning för FoUU-utskottet i den del som avser ansvaret för NKS, att från och med den 1 maj 2008 inrätta en NKS-förvaltning underställd landstingsdirektören, att utse nuvarande programdirektören för NKS-projektet till förvaltningschef för NKS-förvaltningen från och med den 1 maj 2008. Landstingsstyrelsens skrivning: Nya Karolinska Solna (NKS) är ett av Stockholms läns landstings mest omfattande projekt någonsin och kommer att ha stor betydelse inom en lång rad områden. Sjukhuset ska vara navet i ett regionalt och nationellt sjukvårdssystem som är I ljuset av detta är det oerhört viktigt att bygga ett sjukhus som inte bara löser många av dagens problem, utan som även är byggd med en flexibilitet som gör det möjligt att lösa morgondagens utmaningar. Nya Karolinska Solna skapas för att kunna stå i minst ett sekel. Planeringen bygger på maximal generalitet, vilket innebär att alla former av sjukvård ska kunna bedrivas här i framtiden. Verksamheter ska också kunna flytta eller förändras med minsta möjliga störningar på andra omgivande verksamheter. Patientrummen skapas för trygghet och flexibilitet, vilket innebär optimal omvårdnadsmiljö, vårdhygien, säkerhet och integritet. Stor vikt läggs vid att underlätta smidiga och effektiva vårdprocesser med god tillgänglighet och korta väntetider för patienter. Akuta och planerade vårdprocesser separeras i planeringen. Här skapas attraktiva miljöer där patienter ska kunna känna sig trygga och väl omhändertagna. Samverkande enheter ska ligga nära varandra vilket NKS-projektets miljömål är att sjukhuset ska vara fullödigt i sin hänsyn till människan. Nya Karolinska Sjukhuset byggs med utgångspunkt från hållbarhetsperspektivet och utformas på alla nivåer så att den negativa miljöpåverkan minimeras. De energilösningar som föreslås för NKS innebär att minst 75 % av värmen ska komma från förnybara energikällor och att all el ska komma från miljöanpassade källor, i enlighet med miljösteg 5. Även kommunikationerna till och från sjukhuset är en viktig fråga, och ett framdragande av tunnelbanan till NKS är av största vikt, inte bara av miljöskäl utan också för att göra sjukhuset tillgängligt för patienter, forskare och sjukhuspersonal. Vid bygget av det nya sjukhuset är det av stor vikt att störningar på det befintliga sjukhuset minimeras. I de fall där byggnader behöver evakueras, ska detta ske med största möjliga hänsyn till patienters vårdsituation. 8 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 9
7. beslut Beslut om finansierings- och genomförandeform Landstingsfullmäktiges beslutade 2008-06-10: att genomföra en funktionsupphandling i Offentlig privat samverkan, s k OPS-upphandling, i enlighet med landstingsdirektörens förslag och inom de ramar som framgår av tidigare fattat beslut i landstingsfullmäktige avseende det nya universitetssjukhuset (LS 0710-1039) att genomförandet av ovanstående endast sker om förväntad konkurrens kan uppnås, att avtalet mellan landstinget och ett OPS-konsortium innehåller en optionsmöjlighet för ett tidigarelagt överförande av NKS-anläggningen i landstingets ägo (s k återköp) att uppdra åt landstingsstyrelsen att ansvara för upphandling av ovan nämnda OPS-tjänst och att återkomma till landstingsfullmäktige för beslut i samband med kontraktstecknande. Landstingsstyrelsens skrivning: Bygget av det nya universitetssjukhuset är ett av de största investeringsbesluten i landstingets historia. Hur detta ska finansieras är en fråga som har utretts mycket noggrant. De två huvudalternativen har varit s k funktionsupphandling i Offentlig privat samverkan (OPS) och samverkansentreprenad. Samtal har förts med samtliga partier i landstinget avseende val av finansieringslösning. Landstingsstyrelsen förespråkar en OPS-upphandling eftersom metoden är internationellt mer prövad samt att denna finansierings- och genomförandeform ger en högre finansiell förutsägbarhet och minskar riskerna för fördyringar och förseningar. Detta uppnås främst genom en bättre projektstyrning, där en privat aktör förväntas ha erfarenheter av stora och komplicerade projekt. En annan viktig aspekt med OPSlösningen är att optimera riskfördelningen genom att den externa parten står för den finansiella och operativa risken medan den offentliga aktören står för planeringsrisken. Vidare är det viktigt att notera att OPS-upphandlingen begränsas till uppförande, ägande och fastighetsdrift av det nya universitetssjukhuset. Den kliniska verksamheten och verksamhetsnära tjänster berörs inte. I och med att OPS kopplar byggande, ägande och drift av fastigheten med ett långt avtal för FM-tjänster (Facility Management = servicetjänster), så finns det starka drivkrafter att finna innovativa lösningar gällande materialval och fysisk planering av de tjänster som ska stödja verksamheten. Den långa kontraktstiden medför ett optimalt livscykeltänkande som stimulerar till tekniska innovationer. Genomförandet av OPS sker endast om förväntad konkurrens kan uppnås avseende bl a antal anbudsgivare, kostnadsnivå, kvalitet, mm. Om så inte är fallet ska OPS-upphandlingen avbrytas. En funktionsupphandling kommer att ställa nya krav på Stockholms läns landsting som beställare både avseende upphandling och uppföljning. Det är därför av stor vikt att kunskapen om funktionsupphandlingar fördjupas, genom bl a seminarier och internationella kontakter, för att skapa bästa tänkbara förutsättningar inför tecknande av funktionsupphandlingsavtal. 10 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 11
7. beslut beslut f a tt a d e a v n k s-projektet i n o m r a m e n f ö r fullmäktigebeslut Beslut om volymer i NKS November 2007 NKS byggs ut i en första etapp som omfattar fem vårdkärnor söder om Akademiska stråket och öster om Solnavägen (U1:2-6) samt ett laboratoriehus norr om Akademiska stråket (U2:2). Med utgångspunkt i Projektprogram november 2007, innebär beslutet att NKS volymer minskar enligt följande: NKS beräknas för 1 200 parkeringsplatser i ett våningsplan, mot tidigare 2 200. Minskade volymer för forskningslaboratorier motsvarande 1 laboratoriehus (U2). System för central och generell avbrottsfri kraft (UPS) utgår. Ersätts av verksamhetsanknutna UPS-lösningar. Renovering av befintliga labbyggnader (i L-kvarteret) som en del av NKS utgår. Beslut om att vrida NKS och senarelägga evakueringen av verksamheten i Thorax-kvarteret till efter byggtiden December 2007 Beslutades att vrida den del av NKS-byggnaden som ska ligga söder om Akademiska stråket, med syfte att bevara merparten av Thorax-byggnaderna tillsvidare så att verksamheten kan fortgå där under byggtiden av NKS. Beslutet innebär att NKS södra del (U1-husen) vrids medsols. Aktuell rivning av Thorax omfattar N2- och N8-byggnaderna. Övriga delar av Thorax-kvarteret (byggnaderna N1, N3, N10, N11) kvarstår under byggtiden av NKS. Senare kommer beslut att fattas huruvida Thorax-husen, efter NKS färdigställande, ska byggas om till laboratoriehus och integreras i den nya sjukhusbyggnaden eller rivas och ge plats för nya laboratoriehus. Manteln ges en kilform som öppnar sig österut och som ger ökat avstånd mellan det befintliga L-kvarteret och Akademiska stråket och en större bredd på byggnad U2:10. Akademiska stråket breddas 6 m för att den södra vårdbyggnadens norra mantel ska kunna behålla samma yta. Parkeringen under Karolinska plan (kvarter U5) får minskad yta. Ytan kompenseras genom att källarplanet i kvarteret öster om hotellet tas i anspråk för parkering. Beslut om ny försörjningsbyggnad Augusti 2008 Beslutades att NKS ska försörjas av en egen teknikbyggnad med omfattning och placering enligt projektprogrammet. Det alternativa förslaget, att utnyttja befintlig teknikbyggnad för försörjning av NKS, utgår. Att utnyttja den befintliga försörjningsbyggnaden skulle begränsa flexibiliteten för utveckling av både NKS och Östra Karolinska, och innebära en risk för fördyringar för nuvarande verksamheter under byggtiden. kommande nödvändiga beslut Beslut om etapp 2, byggnader för forskningslaboratorier Inför OPS-upphandlingen bör beslut fattas angående fortsatt utbyggnad av forsksningslaboratorier (U2-byggnader) norr om Akademiska stråket (etapp 2). De två huvudalternativen är 1) ombyggnad av Thorax-byggnaderna (N1, N3, N10, N11) till laboratorier, eller 2 ) rivning av Thorax-byggnaderna och nybyggnation av byggnad U2:3. och U2:4. Beslut om ändrad gräns för detaljplan Den byggnad som tidigare planerades för aula och administration väster om Solnavägen som en del av NKS, kommer inte att ingå i OPS-upphandlingen och kommer att ligga utanför NKS detaljplaneområde. Aulan och eventuell administrationsbyggnad planeras och byggs av Akademiska hus. Vridningen får följande konsekvenser för funktionaliteten i NKS: Kärnan i det södra huset närmast Solnavägen (U1:2) blir 3 m smalare, vilket ger mindre vårdyta. Tidigare planerad vinterträdgård i samma hus ersätts av yta användbar för vårdändamål. Labbyggnaderna norr om Akademiska stråket (U:2) får totalt ett större fotavtryck, vilket möjliggör större ytor i byggnaderna U2:3, U2:4 och expansionskvarteret U7. Däremot blir labbyggnaden U2:2 (närmast Solnavägen) kortare vilket minskar ytan i denna byggnad. Beslut om temporär parkering vid Oljeberget Augusti 2008 Beslutades att ca 365 tillfälliga parkeringsplatser byggs på expansionsytan mellan teknikbyggnaden och labbkvarteret vid nuvarande oljeberget, med syfte att bibehålla nuvarande totalt antal parkeringsplatser på Karolinska-området under byggtiden. Oljeberget sprängs till marknivå. 12 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 13
8. situationsplan nks 8. Situationsplan NKS Bilderna nedan visar beslutad situationsplan för NKS etapp 1 (gråmarkerade hus, 318 600 kvm) Situationsplanen nedan visar NKS i fullt utbyggt skick (etapp 2) med total 3 labbyggnader, efter eventuell kommande rivning av hela Thorax-kvarteret. Vänstra bilden visar NKS i fullt utbyggt skick enligt tidigare förslag i projektprogrammet före vridning (gäller inte längre). Högra bilden visar NKS i etapp 1 efter nytt beslut om vridning (gäller). Av bilderna framgår NKS- byggnader (mörkgrå), de hus som planeras att rivas (röda ramar) samt befintliga byggnader som kommer att stå kvar ljusgrå). ETAPP 1 318600m² 8 vån 19900m² 7 vån 14800m² 10 vån 27400m² 9 vån 24300m² 9 vån 24300m² 10 vån 11800m² 7 vån 32700m² 6 vån 2300m² 7 vån 15700m² (Thoraxverksamheten kvar under byggtiden) under mark 109800m² spänger 800m² 6 vån 23200m² teknikbyggnad 11800m² NKS PROGRAMHANDLING 94G17006 SAMMANSTÄLLNING YTOR - ETAPPINDELNING 2008-04-28, rev 2008-05-06 14 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 15
9. aktuella uppgifter 9. Aktuella uppgifter (augusti 2008 mars 2009) Nedan sammanfattas de arbetsuppgifter som NKS-projektet har att utföra från augusti 2008 och fram till mars 2009 för att utforma ett förfrågningsunderlag för OPSupphandlingen som enligt NKS modell för en styrd OPS då skickas ut till prekvalificerade budgivare. Undantaget från tidplanen är uppgiften att föreslå verksamhetsinnehåll för NKS. Detta arbete sker parallellt med OPS-upphandlingen och förslag ska lämnas i sådan tid att Landstingsfullmäktige kan fatta beslut om verksamhetsinnehåll senast december 2010. förbereda mark och fastigheter Förbereda berörda fastigheter och mark inför den kommande upphandlingen och byggnationen. Uppgiften innebär mediaomläggningar, sprängning av Inom ramen för planprocessen driva frågor om plangräns, gatutrafik, gestaltning, miljörisker, tunnelbana, teknisk försörjning och samordning av genomförandefrågor. Överenskomma med Karolinska institutet och planmyndigheten Solna stad om omfattning, placering och utformning av lämpliga fysiska och funktionella samband över/under Solnavägen mellan NKS och Karolinska institutet, i syfte att stärka samarbetsmöjligheterna. Driva planprocessen så att entréplatsen till sjukhuset respektive KI utformas så att den stimulerar den urbana integrationen i sjukhusområdet och mötet mellan Stockholm och Solna. d e f i n i e r a f u n k t i o n s k r a v (generella o c h verksamhetsspecifika) Definiera och formulera generella och verksamhetsspecifika funktionskrav och ytkrav på NKS-anläggningen som grund för förfrågningsunderlag i upphandling. Definiera mål för miljöpåverkan i ett miljöprogram för NKS. Definiera krav på generalitet och multifunktionalitet som förutsättning för flexibelt utnyttjande. Definiera krav på OPS-konsortiet att hitta konceptlösningar som minimerar underhåll och underlättar ombyggnader under förvaltningsskedet. föreslå verksamhetsinnehåll Föreslå verksamhetsinnehåll för NKS samt dess implikationer på strukturen för Stockholms läns universitetssjukvårdssystem och övriga delar av sjukvårdssystemet, så att landstingsfullmäktige kan fatta beslut om detta senast i december 2010. överenskommelser m e d k a r o l i n s k a institutet Ingå överenskommelse med Karolinska institutet om volymmässigt behov av lokaler för forskningslaboratorier som ska uppföras i anslutning till NKS på östra sidan om Solnavägen och nyttjas av KI. Ingå överenskommelse med KI om volymmässigt be- oljeberget, evakuering och rivning av vissa hus, samt Driva planprocessen så att det både inom sjukhuset Ta fram gestaltningsprogram som krav för att säker- hov och utformning av lokaler för djurexperimentell schaktning av byggområdet. och inom staden skapas förutsättningar för god till- ställa stimulerande, trygga och attraktiva miljöer för forskning. driva planprocess Driva planprocessen i syfte att få till stånd beslut om detaljplan i Solna stad och Stockholms stad i enlighet med projektprogrammets beskrivning och de anpassningar av detaljplaneförslaget som gjorts av NKS i gänglighet och väl fungerande transporter. samordning mellan nks och norra stat i o n s-projektet Samordna den planerade utbyggnaden av stadsdelen Norra station och övriga intilliggande infrastruktur- patienter, anhöriga, personal, forskare och studenter. Definiera krav på säkerhet och integritet. Definiera krav på utbyggbarhet samt tekniska system med tanke på verksamhetens framtida förändringar och/eller expansion. Ingå överenskommelse med Karolinska institutet om omfattning och tillgänglighet till konferens- och utbildningslokaler som ska uppföras på västra sidan av Solnavägen. samverkan med andra intressenter därefter. och byggnationsprojekt med sjukhusprojektet. Definiera uppföljnings- och mätmetoder. 16 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 17
10. ops-upphandling 10. OPS-upphandling Stockholms läns landsting ska genom Nya Karolinska Solna-förvaltningen genomföra en upphandling i offentlig-privat samverkan (OPS), som utformas som en så kallat styrd OPS. Arbetet med OPS-upphandlingen hanteras inom ramen för ett särskilt OPS-projekt. Process och tidplan för OPSupphandlingen beskrivs i särskild projektplan för OPSprojektet. OPS-upphandling innebär att: - Ett konsortium får i uppdrag att bygga, finansiera, äga och svara för fastighetsförvaltningen av sjukhuset under en period om 20 40 år (exakt tidsperiod fastställs senare). - Delägarna i konsortiet bildar ett särskilt bolag som fungerar som motpart till landstinget. - Bolaget handlar upp projektering, byggande och drift/förvaltning. - Landstinget tillhandahåller mark och erforderliga tillstånd - Landstinget betalar en ersättning/hyra för de tjänster bolaget levererar. - Landstinget ansvarar för uppföljning och kontroll för att säkra att bolaget uppfyller sina åtaganden. - Efter avtalstidens utgång övergår äganderätten över anläggningen till landstinget. En styrd OPS innebär att: - Utgångspunkten för OPS-upphandlingen är White arkitekters förslag Forum Karolinska såsom förslaget beskrivits i det projektprogram och dess underliggande handlingar. - Detaljplan utgår ifrån de byggnadsvolymer, gatusträckningar m m som beskrivs i beslutat projektprogram - White arkitekter AB och dess underkonsulter även i fortsättningen bistår NKS-förvaltningen i framtagandet av förfrågningsunderlaget till upphandlingen. - Beredning av marken, inklusive schaktning, sker i den omfattning NKS-förvaltningen bedömer nödvändig som traditionell upphandling vid sidan om OPS-upphandlingen. - OPS-konsortiet arrenderar marken av SLL och att SLL således äger marken som NKS byggs på. Den styrda OPS-upphandlingen tar tillvara det arbete som hittills utförts inom NKS-projektet, och därför kan anbudstid, tidsåtgång för projektering samt övriga förberedelser ske snabbare än vid en renlärig OPS. Detta är en förutsättning för att hålla fastställt datum för inflyttning. För att klara tidplanen är det också av stor vikt att det vinnande OPS-konsortiet utses senast vid årsskiftet 2009/2010 och beslutas av Landstingsfullmäktige i början av 2010 så att konsortiet har cirka ett år för detaljprojektering inför byggstart i januari 2011. Byggnation sker under 2011-2014 (4 år) och inflyttning under 2015. Uppgifter inför OPS-upphandling utöver funktionsbeskrivningar: Kartlägga och fördela risker samt ta fram plan för en kontinuerlig hantering av risker. Definiera de FM-tjänster (Facility Management) som bör förhandlas med OPS-konsortiet om att ansvara för. Definiera avgränsningar mellan NKS-konsortium och andra intressenter i området. Klargöra kommersiella och verksamhetsmässiga förutsättningar för ett sjukhusnära hotell med minst 1oo patientplatser. Definiera omfattningen av OPS-upphandlingen, dvs vilka delar utöver sjukhusanläggningen läggs in i upphandlingen. Klarlägga hur utvärdering, godkännande och samverkan med OPS-bolag ska gå till. 18 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 19
11. sjukhusets inriktning och omfattning 11. Sjukhusets inriktning och omfattning v e r k s a m h e t s i n r i k t n i n g Det nya universitetssjukhuset skapas för ett förändrat sjukvårdsuppdrag och ska inte ses som ersättningslokaler för nuvarande Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Karolinska universitetssjukhusets utveckling till ett resurs- och kompetensnav i universitetssjukvårdssystemet fullföljs i Nya Karolinska Solna, som ska ha en tydligare inriktning mot högspecialiserad och specialiserad vård än vad som är fallet vid dagens Karolinska i Solna. Teknikintensiv, kompetens- och resurskrävande vård ska koncentreras till NKS, som utvecklas till ett remissoch hänvisningssjukhus för svårt sjuka och skadade från hela regionen och landet. Det innebär att högspecialiserade och/eller resurskrävande verksamheter som idag bedrivs vid Karolinska Solna, vid Karolinska Huddinge eller vid något av de andra sjukhusen inom eller utanför Stockholms läns landsting ska kunna beredas plats inom Nya Karolinska Solna. Andelen bassjukvård minskar i Nya Karolinska Solna och akutmottagningen ställs om till i huvudsak en remiss-/hänvisningsenhet för regionen samt för svåra akutfall som anländer med ambulans eller ambulanshelikopter. Samtidigt dimensioneras det nya universitetssjukhuset så att viss bassjukvård och specialistvård kan utföras här, med syfte att kunna tillgodose undervisningsuppdraget. Andelen bassjukvård ökar i och med detta vid övriga akutsjukhus inom Stockholms läns landsting. Motivet för att i högre grad än idag koncentrera högspecialiserad vård till ett sjukhus är de allt viktigare sam- banden mellan forskning och utveckling av specialiserad vård. En stor del av utrustningen och kompetensen måste kunna samutnyttjas mellan sjukhusets olika vård- och forskningsverksamheter och förutsättningar skapas för snabb kunskapsöverföring mellan grundforskning, klinisk forskning och specialiserad vård. Sjukhusbyggnaden planeras för hög grad av flexibilitet vilket innebär möjlighet till 20% expansion alt 10% reduktion av hela eller delar av verksamheten inom byggnaden. Verksamheten planeras för optimalt resursutnyttjande vilket innebär såväl sjukhusgemensamt resursutnyttjande som ökat tidsutnyttjande av resurser, dvs ett sjukhus vars resurser och samband är anpassade för drift både dagar, nätter och helger. Det nya sjukhuset ska bedriva högspecialiserad och specialiserad sjukvård inklusive barnsjukvård, som idag bedrivs vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Samtidigt som särskilda omvårdnadsaspekter inom barnsjukvård tillgodoses ska en integration möjliggöras med övriga funktioner inom sjukhuset. Fokus riktas mer mot vårdprocesserna och mindre mot den organisatoriska enhet där vården ges. Akuta och elektiva flöden, öppen vård och sluten vård samt publika och professionella zoner ska vara åtskilda. Vården organiseras i medicinska teman (programområden), som placeras vertikalt i sjukhusbyggnaderna medan verksamhetens funktioner (som t ex operation, diagnostik eller vårdenheter) placeras horisontellt. Vid sjukhuset kommer omfattande dagvård och öppenvård att bedrivas och denna beräknas svara för ca 50% av sjukhusets vårdaktiviteter. dimensionerande data Förutsättningarna för planeringen av NKS bygger på antaganden om en viss storlek på patientflödena, som utgör projektets dimensionerande data. 35-40 opsalar varav några specialiserade s k hybridsalar 20 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 21
12. verksamhetsprogram 12. Verksamhetsprogram a k u t v å r d vändig. Andelen återbesök till vårdavdelning kan skattas Beräknat vårdplatsbehov på Nya Karolinska ka laboratorierna för effektivt utnyttjande av kompetens Verksamheten vid den framtida akutmottagningen styrs till 5 10%. En mindre andel av mottagningslokalerna är Solna: och viss gemensam avancerad utrustning. mot en tydligare processorientering där patienter som inkommer på remiss med t ex hjärtbesvär, misstänkt stroke eller annan diagnostiserad sjukdom direkt förs vidare till specialiserade behandlings- och vårdenheter. specifika för olika medicinska specialiteter (med särskild utrustning och storlek). Beräknat flöde öppenvård i Nya Karolinska Solna: 500 000 planerade besök/år eller ca 1 400/dag. Totalt 800 vårdplatser varav: 400 slutenvårdplatser (enbäddsrum, 10 15% med isolerfunktion, inklusive barnvårdplatser) Forskningsbyggnaderna innefattar forskningslaboratorier (våta och torra lab), kontor, core facilities med speciella krav, konferens- och utbildningslokaler och övriga lokaler (biobanker m m). En djuravdelning om ca 5 000 Akutmottagningen bör ha bra samband med röntgen- 125 intensivvårdsplatser/intermediärvårdsplatser m2 och en experimentell operationsavdelning ska plane- avdelningen, tillgång till vårdplatser och direktkontakt via hiss med helikopterlandningsplattan. Beräknat akutflöde för Nya Karolinska Solna: 100 vuxna och 75 barn per dag s l u t e n v å r d Vårdplatserna planeras som enbäddsrum med hög areastandard. De ska ges en flexibilitet som bland annat möjliggör sammanslagning till flerbäddsrum. Vårdplatserna ska ge möjlighet till övervakning och tekniskt avancerad 175 open area-platser varav 75 preop/postop och 100 dagvårdsplatser (½ medicin och ½ kirurgi) 100 platser vid intilliggande patienthotell. ras utifrån högt ställda etiska krav. Detta ställer särskilda krav på lokalisering, säkerhet och logistik med god angöring och separerade entréfunktioner. u t b i l d n i n g > av dessa inkommer 35 vuxna och 5 barn med ambulans/dag > ca 40% av patienterna läggs in akut, flera genom direktintag till avdelning med endast registrering på akutmottagning d a g v å r d Vid sjukhuset inrättas 100 dagvårdsplatser för patienter som genomgår undersökningar och behandlingar/operationer och som inte behöver stanna över natt. För patienter som genomgår upprepade behandlingar och undersökningar och som inte kräver medicinsk övervakning och vård finns ytterligare 100 vårdplatser vid det närbelägna patienthotellet, som därutöver har ett stort antal rum möjliga att hyra t ex för anhöriga. Hotellet får särskild betydelse då sjukhuset tar emot patienter från hela regionen och även patienter från andra län och från utlandet. öppenvård Verksamheten vid de specialiserade öppenvårdsmottagningarna beräknas minska marginellt. Mottagningsbesök sker huvudsakligen vid sjukhusgemensamma mottagningsresurser i entréplanet. Mottagningsbesök kan också, vid återbesök efter slutenvård, ske vid vårdavdelning om behov av särskild kompetens eller utrustning är nöd- vård (intensivvård) samtidigt som krav på integritet, god patientmiljö, god arbetsmiljö och anhörigas närvaro i vården ska tillgodoses. Ytan runt varje vårdplats ska vara så stor att den förutom att ge utrymme för undervisning och forskning medger plats för erforderlig teknisk utrustning och mobila arbetsredskap. Patienter och anhöriga får tillgång till TV och nätuppkoppling i enbäddsrummen. Detta gäller även barnsjukvården. Till vårdplatserna ska, förutom hygienutrymmen, kopplas enklare laboratorieutrymmen medan tyngre laboratorieutrustning samlas i närbelägna forskningslaboratorier (inom eller i anslutning till sjukhuset). En andel av enbäddsrummen (10 15%) ska ha isoleringsfunktion för infektionskänsliga respektive infekterade patienter (slussade rum eller rum med särskild ventilation). Trådlös datakommunikation möjliggör att en stor del av arbetet kan flyttas ut från de centrala sjuksköterskestationerna på vårdavdelningarna till vårdrummen där den digitala dokumentationen och informationen kommer att finnas. Samtidigt implementeras telemedicinska lösningar för kommunikation mellan olika vårdgivare. Patientinformationssystemen utvecklas och särskilda informationscentra med nätuppkopplade datorer etableras på sjukhuset för informationssökning. f o r s k n i n g Vid sjukhuset ska forskningsmiljöer skapas där grundforskare och kliniker kan samverka och kopplingen mellan grundforskning och klinisk forskning stärks. Forskningsaktiviteter som idag utförs i forskningslaboratorier på Karolinska Institutets område respektive Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholms Universitet (SU) m fl ska kunna överföras till de nya forskningslokalerna vid sjukhuset beroende på behovet av multidisciplinärt samarbete och relationen till den kliniska forskningen och vården. Avsikten är att skapa förutsättningar för forskningscentra ( Centers of excellence ) med en dynamisk och flexibel miljö i anslutning till den högspecialiserade och specialiserade vården. Vid utformningen av det nya sjukhuset ska integrationen mellan fakultet (KI) och sjukhuset stärkas. Vissa funktioner som administrativa lokaler, bibliotek, hörsalar och aula bör samordnas. Patientnära forskning ska kunna bedrivas integrerat med vårdverksamheten vilket förutsätter tillgång till lokaler för dokumentation och enklare analysarbete. Mer apparatintensiv och resurskrävande forskning bedrivs i särskilda forskningslokaler i anslutning till vårdbyggnaden. Nya forskningslaboratorier ska planeras så generellt som möjligt. Forskningslaboratorierna bör ha närhet till de klinis- För att bli ett attraktivt undervisningssjukhus behövs flexibla undervisningslokaler för såväl grundutbildning, vidareutbildning och forskarutbildning, samt även stimulerande miljöer för informella möten, som t ex kaféer, och enskilda studieplatser. Modern medicinsk pedagogik är beroende av lokaler för arbete i mindre grupper, lokaler för klinisk träning med simulatorer och tillgång till IT, liksom tillgång till föreläsningssalar och seminarierum. Till verksamheten behövs en konferensavdelning med dels en aula för 500 personer (som görs multifunktionell). Ytterligare ett antal mindre hörsalar behövs för 50 100 deltagare. Utbildnings- och konferenslokaler placeras både öster och väster om Solnavägen och samordnas så långt möjligt med Karolinska institutet. Aula, konferens- och undervisningslokaler ska ha nära anslutning till huvudentrén respektive det Akademiska stråket. Förläggning av undervisningslokaler ska ske med beaktande av åtskilda flöden för personal, patienter och allmänhet. särskilda funktioner Strålterapi Strålterapi ska finnas på Nya Karolinska Solna, vilket kräver en särskild lokallösning. Då strålterapi ges såväl i sluten som i öppen vård vid behandling av patienter med tumörsjukdomar, måste dess plats i såväl slutenvårds- 22 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 23
12. verksamhetsprogram som öppenvårdsprocessen beaktas. NKS planeras för 8-10 strålningsbunkrar och 1 strålningskniv, med möjlighet till expansion. Operationsavdelning Operationsbehovet förväntas öka. Planeringen ska medge utrymme för eventuellt tillkommande verksamheter. Operationsavdelningen dimensioneras med ett salutnyttjande med i genomsnitt minst 1 200 tim/sal. Operationssalarna planeras som generella med erforderlig storlek, förutom två hybridsalar och minimalinvasivt centrum med två salar av individuell storlek. Operationsavdelningen bör ha nära samband med bild- och funktionsdiagnostik. bete ska stimuleras liksom integrationen mellan sjukvård, forskning och undervisning. Lokaler ska nyttjas för olika syften såsom seminarier, skrivplatser och lounger (platser för informella möten). Lokalerna ska främja kommunikation på alla nivåer. s e r v i c e Förutom restaurangverksamheten ska det finnas serviceutbud som affärer, postombud, uttagsautomat, försäljningsapotek mm. Endast hyresgäster som direkt stödjer sjukhusets verksamhet med service till personal och patienter ska ha verksamheter i sjukhuset. Hyresgästerna placeras i markplan med närhet till huvudentré och det Akademiska stråket. k o s tf ö r s ö r j n i n g Kostförsörjningen till patienter och personal ska följa det koncept som framtagits av landstingets kostutredning 2006. NKS utrustas med centralt mottagningskök och distributionssystem för snabb distribution av måltider till alla enheter. Personalmatsal utformas för restaurangverksamhet och möjliggör också uppvärmning av medhavd mat. v a r u f ö r s ö r j n i n g God logistik är avgörande för sjukhusets funktionalitet. Transporter till och från anläggningen samt flöden av varor och material ska skapa förutsättningar för rationella, energisnåla och miljöanpassade system. Varumottag- l ä k e m e d e l s h a n t e r i n g Läkemedelsförsörjningen inom NKS kommer att bygga på modernaste teknik för att säkerställa optimal säkerhet. Iordningställande av läkemedel på vårdenheterna skall minimeras och personalen koncentrerar sitt arbete på administration av läkemedel. Distributionen kommer att ske från centralt apotek via läkemedelsautomater, slutenvårdsdos och färdigberedda spädningar. Rörpostsystemet kommer att användas vid akuta leveranser. hus för avsked Nytt hus för avsked ska planeras in med sambandskrav till patologi. NKS planeras för att endast hantera avlidna patienter som avlidit på NKS. Beräknat operationssalsbehov vid Nya Karolinska Solna: 35-40 operationssalar varav några specialiserade s k hybridsalar. bild- och funktionsdiagnostik Bild- och funktionsdiagnostik utgör en sjukhusgemensam resurs och bör ha goda samband med akutmottagning och akutvårdsavdelning för snabb akutdiagnostik. Den diagnostiska verksamheten måste också ha goda samband med operationsavdelning bl a för utveckling av interventionsbehandling (gemensamma lokalkrav). Utrustning för bild- och funktionsmedicin kommer att innehålla datortomografer (CT), magnetröntgenkameror (MR), CT-PET-kameror (Positron Emission Tomography), PET-kameror, angiolabb och MEG (Magnetic Encephalography). administrativa lokaler Möteslokaler, kontorslokaler och andra administrativa lokaler i verksamheten planeras som gemensamma med öppna rumslösningar som möjliggör effektiv planering och informationsutbyte. Verksamhetens kontorslokaler har flexibla arbetsstationer där personal kan docka in/ logga in. Särskilda samtalsrum ska finnas som möjliggör enskildhet. teknisk infrastruktur Vid universitetssjukhuset kommer teknikintensiv sjukvård och avancerad forskning att bedrivas. Kraven på driftsäkerhet med avbrottsfri teknisk försörjning är högt ställda. Försörjningscentrum samt driftcentrum för sjukhuset ska säkerställa sjukhusets funktion. Beroendet av modern informationsteknologi och datoriserade system ställer särskilda krav på säkra lösningar. Universitets- ning sker i källarplan med lastbryggor. Transporter inom sjukhuset sker i första hand med system för automatiska truckar (AGV). centraltvätt och centralförråd Centraltvätt ska inte finnas på sjukhuset utan endast rangeringsyta för leverans av vagnar med patient- och operationskläder, som sedan utplaceras på strategiska lägen inom verksamhetsområdena. Personaltextilier utlämnas i textilautomater. En anläggning för centralsug av smutstvätt och avfall ska finnas på sjukhuset. Centralförråd är utlokaliserat och endast mindre förråd i anslutning till verksamhetsområden kommer att finnas. r ö r p o s t Rörpostsystem som tillåter transport av blodpåsar och läkemedel ska finnas på sjukhuset. s j u k h u s k y r k a Utrymme för själavård och meditation, oberoende av trosinriktning, ska finnas. p a r k e r i n g All parkering för besökare bör placeras i det mest tillgängliga läget. Markparkering behövs för handikappfordon och tidsbegränsad parkering. Antalet erforderliga garageplatser anpassas till nya förutsättningar och beaktar möjlighet till sjukhusets framtida expansion. e x p a n s i o n I den fortsatta planeringsprocessen beaktas även möjlighet till expansion om max 80 000 kvm. Detta ska kunna ske med bibehållen kvalité på sjukhusstrukturen och prioriterade samband. kliniska laboratorier sjukhusets mycket höga utrustningsnivå med känslig och stöldbegärlig utrustning, kvalitetscertifierade laboratori- o m k l ä d n i n g s r u m Nya kliniska laboratorier ska planeras så generellt som er och krav på integritet för såväl patienter som personal, Omklädning med dusch mm sker i centrala omklädnings- möjligt med goda samband till kliniska verksamheter. kräver säkerhetslösningar som ger nödvändigt skydd för rum i källarplan. Sjukhuset utrustas med 6 000 person- såväl patienter och personal som vårdlokaler och forsk- liga skåp i omklädningsrummen. gemensamma lokaler ningslaboratorier. Sjukhuset ska erbjuda en attraktiv och kreativ miljö för sterilteknisk enhet vårdpersonal, forskare och studenter. Samverkan över Sjukhuset planeras med en gemensam sterilcentral med traditionella klinikgränser och multidisciplinärt samar- nära samband med operationssalarna. 24 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 25
13. riktlinjer för krav på patientmiljö 13. Riktlinjer för krav på patientmiljöer Följande riktlinjer gäller som underlag för de krav på utformning av patientmiljöer som ska ställas i förfrågningsunderlag. I kraven fokuseras på: Generella lokallösningar som grund för ett framtida flexibelt nyttjande av vårdlokalerna. God tillgänglighet för alla patienter oavsett funktionshinder, ålder, kön, nationalitet, etc. Enkelrum för inneliggande patienter. Stärkt patientsäkerhet genom att utforma vårdlokaler som minskar risken för fallolyckor, förväxling vid medicinering, för smittspridning och som understödjer funktionella arbetssätt. Närhetsprincip tillämpas - lokalers och verksamheters samband utformas så att de görs så korta och praktiska som möjligt. Målet är att minimera transporter och omflyttningar. God överblickbarhet över lokaler och verksamhet i syfte att underlätta smidiga patientflöden och stödja ett effektivt arbetssätt. Attraktiv miljö ljusa, ljuddämpade och väl ventilerade rum. Hållbar utveckling krav på att val av material och byggtekniska lösningar sker utifrån ett ekologiskt perspektiv. Grundläggande vid utformningen av NKS är att utforma vårdlokalerna så att det i alla delar stödjer en god och säker patientvård. Under sin väg från entrén till undersöknings- eller behandlingsrummet ska patienten passera miljöer med tydligt skilda karaktärer. NKS lokaler ska ge en god tillgänglighet för personer med funktionshinder. Zonindelning och tydlig struktur där varje kärna har en egen gatuadress gör det lätt för patienten att orientera sig. Även variationer i dagsljus, färgsättningar, materialval och konstnärlig utsmyckning ska medverka till att skapa en god orienterbarhet. På de nedersta publika planen dominerar en mer torgmässig atmosfär. Längre upp i byggnaden präglas miljöerna av avskildhet och rofylldhet. För inneliggande patienter är vårdrummets utformning av synnerlig vikt. I NKS planeras alla slutenvårdsplatser som enbäddsrum med utblick mot lugna miljöer som innergårdar eller park. Den privata miljön underlättar kontakten med personal och ger möjlighet till avskilda samtal. Enbäddsrummet ger dessutom utrymme för anhöriga att delta i omvårdanden. Principen med enbäddsrum innebär också färre omflyttningar för patienten. I stället kan vårdpersonal med olika specialiteter samlas runt patienten. Många former diagnostik och behandlingar kan genomföras i patientens eget rum. Enbäddsrummet stärker patientens integritet genom tillgång till egen toalett och dusch men det ökar även integriteten med avseende på sovtider, måltider, anhörigbesök, telefonkontakter, musiklyssnande, datakommunikation, TV-tittande, etc. Här finns även plats för möten med en eller flera anhöriga i avskildhet och utan att störa andra. Enbäddsrummet leder även till ökad patientsäkerhet och inom de huvudsakliga riskområdena smittspridning, fallolyckor och felmedicinering. Patientens rätt till integritet respekteras i NKS även via en tydlig uppdelning av sjukhuset i olika zoner. Publika och professionella flöden skiljs åt. Sängtransporter separeras helt från publika miljöer. Zonindelningen skapar integritet för svårt sjuka patienter som inte behöver exponeras för besökare. 26 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 27
14. förutsättningar, 15. underlag för fortsatt arbete 14. Förutsättningar 15. Underlag för fortsatt arbete Förutsättningarna är numrerade för att kunna hänvisas till och är alltså ingen prioriteringsordning. 1. Landstinget fattar nödvändiga beslut om vårdplatser och övriga resurser vid andra sjukhus och vårdenheter i länet, som berörs av genomförandet av NKS. 8. Avstängning av Solnavägen sker i enlighet med huvudtidplanen för projektet. 9. Solnavägen har utgått som sekundär transportled för farligt gods innan kontraktsskrivning med OPSbolag. 10. Ett hotell med nära anslutning till sjukhuset och med 17. För att minska sannolikheten för störningar från andra projekt finns en samordningsgrupp etablerad som har påbörjat arbetet med att skapa goda förutsättningar för alla berörda projekt i Norra Stationsområdet. Det förutsätts enighet kring den gemensamma visionen i området (vision 2025) samt att alla intressenter ser till områdets bästa. Följande styrande dokument har tagits fram under projekttiden. Det är alltid angivelser i det senast framtagna dokumentet som gäller. När frågor inte anges i det senaste framtagna dokumentet gäller tidigare dokument. Projektramar augusti 2008 2. Omfattningen av de rivningar av byggnader som krävs för att ge plats för det nya sjukhuset har sedan Uppdragsramarna fastställdes ändrats och omfattar nu följande byggnader: K8, K10, L6, L6B, M3, M4, M8, M9, M10, N2, N4, N5, N8, P-huset, reservlandningsplats för helikopter samt bostadshus på Olof af Acrels väg 8. 3. Utöver rivningarna i punkt 1 ska initialt västra flygeln av Norrbacka (del av S1) rivas. För att i framtiden minst 100 patientrum är färdigställt då sjukhuset tas i drift. Alternativt uppförs hotellet som en del av OPS-upphandlingen för NKS. 11. Sjukhuset planeras för en egen administration. 12. Stadsplanearbetet följer huvudtidplanen. Bygglov för rivnings- och markarbeten som krävs före fastställd detaljplan, ges i omfattning och tid för att klara färdigställandetid enligt huvudtidplan. 18. De tillstånd som krävs för byggnation och drift av sjukhuset inklusive stödverksamheter erhålls inom planerad tid och omfattning. 19. Detaljplanen har vunnit laga kraft innan upphandlingen av OPS-bolag. 20. Sjukhuset ska vara färdigbyggt i sådan tid att det är klart för driftsstart i december 2015. Underlagspaket (bilagor till Projektprogram nedan) Projektprogram, november 2007 Uppdragsramar, december 2006 Tävlingsresultat augusti 2006 (vinnande tävlingsförslag samt juryns önskemål om bearbetning) Tävlingsprogram, november 2005 kunna utnyttja expansionsyta måste även resterande 13. Sjukhuset planeras med en dubbel helikopterplatta. delar av Norrbacka rivas på sikt. Helikopterlandningsplatsen placeras på sjukhusbygg- 4. Domarringen flyttas och ger plats för det nya sjuk- naden med nära anslutning till akutenheten. huset. 14. Sjukhusets varu- och kostförsörjning sker genom 5. Tunnelbana och tunnelbaneutgång vid Karolinska plan finns i drift vid sjukhusets idrifttagande. externa leveranser med lokaler och logistik på enheterna som är anpassade för sitt syfte. 6. Tunnelbanesträckning klargörs senast i februari 15. Produktion av patientmat sker inte inom sjukhuset. 2009. 16. Sjukhusets planeras för att möjliggöra en drifttid 7. Ombyggnad av Solnabron och Solnavägens nya gatunivå är genomförda år 2013. på 16 timmar per dygn för vissa verksamheter med avseende på dimensionering av tekniska system. 28 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 29
16. programytor huvudfunktioner 16. Programytor huvudfunktioner Slutligt fastställande av ytor sker i förfrågningsunderlaget och i avtalet med vinnande OPS-konsortium. Huvudfunktioner Lokalkategorier Tävlingsförslag, yta m 2 BTA Dat. april 2006 Uppdragsramar yta m 2 BTA Dat. december 2006 Projektprogram yta m 2 BTA Dat. november 2007 Projektramar Vridet förslag yta m 2 BTA Dat. Augusti 2008 1. VÅRD Slutenvård, IVA, dagvård, mottagning, diagnostik, operation, strålning Inkl adm i vårdlokal, personallokaler Totalt: 622 vpl exkl hotell 100vpl 330 vpl enkelrum 124 IVA 168 dagvpl 24 Op salar 11 800 m 2 Diagnostiskt centrum 6 000 m 2 Strålning, bunkrar 14 500 m 2 Nya kliniska lab Totalt: 600-700 vpl exkl hotell 100vpl 400vpl enkelrum, 10-15% sluss 125 IVA 175 Openarea (75vpl UVA, PostOp + 100 dagvpl) 34 Op salar +2 hybridsalar +1 minimalinvasivt C, 2 Op salar 100-125 mottagningsrum Diagnostik, fortsatt utredning Strålningsbehandling, fortsatt utredning Akutmottagning 175pers/dag Totalt ~530-570 vpl exkl hotell 100vpl 370vpl enkelrum, 10-15% sluss 125 IVA (90 IVA om enkelrum) 75 Openarea (UVA, PostOp) +100 Dagvårdsplatser 34 Op salar, totalt ~8 600m 2 +2 Hybridsalar +1 Minimalinvasivt C, 2 Op salar 100-125 Mottagningsrum ~8 800 m 2 Diagnostik ~5 900 m 2 Strålningsbehandling Akutmottagning 175pers/dag Vårdytata totalt: ~ 90 400m 2 Totalt ~600 vårdplatser exkl hotell 100vpl 400 vpl enkelrum, 10-15% sluss 125 IVA 75 Pre- PostOp (Openarea) +100 Dagvårdsplatser 34 Generella Op salar, totalt ~8 500m² 2 Stora Op salar (Hybridsalar) 2 Stora Opsalar (Minimalinvasivt centrum) 100-125 Mottagningsrum Bild/Funktion (Diagnostik) ~8 600m² Strålningsbehandling~5 000m² Akutmottagning 175pers/dag Vårdyta totalt:~ 88 900 m 2 2. LABORATORIEMEDICIN Ny Huvudfunktion tidigare Kliniska lab under Vård 14 700 m 2 Nya klin lab Nya klin lab Total labyta se nedan Nya klin lab Total labyta se nedan 3. LAB/ FORSKNING 39 650 m 2 Nya forskningslab 42 800 m 2 Bef lab totalt 40 500 m 2 Nya Forsklab (AKM) 23 200 m 2 Bef. Forsknlab+ 20 200 m Bef Klin lab ~ 28 000 m 2 Nya lab tot, rev efter bantning 42 800 m 2 Bef. lab totalt (reviderad yta jfr med Uppdragsramarna) ~16 300 m 2 Nya lab tot 42 800 m 2 Bef lab totalt 4. UTBILDNING/FORSKNING 7 200 m 2, inkl aula 500 pers Fortsatt utredning ~10 100 m 2, rev efter bantning KS hörsal 3-400 pers (KI aula 1 000 pers) ~8 600 m 2 Tillgång till Aula utanför sjukhuset 5. SERVICE Affärer, restauranger 6. KOMMUNIKATION* Huvudkommunikationer, trapphus, hissar, transportkulvert 6 150 m 2 Fortsatt utredning ~3 800 m 2, rev efter bantning ~ 3 800 m 2 ~46 300 m 2, rev efter bantning ~ 47 000m 2 7. ADMIN. Kontorsarbetsplatser vård, central adm 9 200 m 2 ingår i vårdytan 7 900m 2, 17 100 m 2 totalt Fortsatt utredning ~19 300 m 2, rev efter bantning Totalt kontorsarbetsplatser vård, central adm ~22 900 m 8. LOGISTIK/FÖRSÖRJNING Försörjning Sjukhus (inkl steril-c, omklädning, godsmottagning) Teknisk infrastruktur Godsmottagning 7 800 m 2*** + Omklädning 2 600 m 2 + Sterilcentral 1 800 m 2 Teknik 24 800 m 2*** Fortsatt utredning ~ 23 900 m 2 * **, rev efter bantning Logistik (godsmottagning 10 500m 2, omklädning 8 500 m 2, sterilcentral 2 000m 2, mottagningskök 1 000 m 2 mm) ~59 900 m 2 * **, rev efter bantning Teknik (mediakulvert, teknikutrymme, schakt) ~ 25 300 m 2 * ** Logistik (godsmottagning 11 900m 2, omklädning 8 500 m 2, sterilcentral 2 000m 2, mottagningskök 1 000 m 2 mm) ~ 51 100 m 2 * ** Teknik (mediakulvert, teknikutrymme, schakt) 9. PARKERING 54 000 m 2***, 2 200 garageplatser + 300 markplatser Fortsatt utredning ~43 500m 2 ***, rev efter bantning ~1 200 garageplatser (400 personal, 800 besökare) 500 cykelplatser ~45 300m 2 * ** ~ 1 200 garageplatser (400 personal- 15 200 m 2, 800 Besökare-30 100 m 2 ) 500 cykelplatser 10. ELASTICITETSYTA** ej i dagsläge programskriven yta - - ~8 900 m 2, rev efter bantning ~9 500m 2 11. EXPANSION 80 000+60 000 m 2, yta ingår ej 80 000m 2, yta ingår ej 80 000 m 2 med möjlighet upp till 99 960 m 2 Yta ingår ej i total 80 000 m 2 med möjlighet upp till ~100 000 m 2 Yta ingår ej i total HOTELL Ingår ej i kalkyl/ uppdraget Förutsättning för beslutat antal vpl 5 800 m 2, 118 rum, yta ingår ej i total 100 rum (60vpl+40dagvpl) Hotellet är en förutsättning för beslutade antal vpl på sjukhuset 100 rum krav på förbindelse med NKS Hotellet är en förutsättning för beslutade antal vpl på sjukhuset 100 rum krav på förbindelse med NKS Hotellet är en förutsättning för beslutade antal vpl på sjukhuset PERSONAL ANTAL 6 000 anställda + 1000 studenter, exkl KI 6 000 anställda + 1000 studenter, exkl KI 6 000 anställda + 1000 studenter, exkl KI 6 000 anställda + 1000 studenter, 1 200 rent KI anställda VERKSAMHETS YTA TEKNISK YTA*** 189 800 m 2 + bef lab 42 800 m 2 86 600 m 2 217 000 + Bef lab 43 600 m 2 89 000 m 2 fortsatt utredning Totalt: ~206 800 m 2 + Bef lab 42 800 m 2 Totalt ~196 800 m 2 + Bef lab 42 800 m 2 Totalt: ~127 300 m 2 *** 334 100 m 2 Totalt: ~121 700 m 2 Total yta m 2 BTA: Bef byggnad yta m 2 BTA: Nybyggnad yta m 2 BTA: Totalt: ~ 319 200 m 2 BTA Varav ~42 800 m 2 (bef lab) ~ 276 400m 2 BTA Totalt: ~349 600 m 2 BTA Varav ~42 800 m 2 (bef lab) Nybyggnad ~306 000 m 2 BTA Totalt: ~453 565 m 2 BTA Varav ~42 800 m 2 BTA (bef lab totalt) - Avgående yta ~77 000 m 2 BTA Nybyggnad ~335 000 m 2 BTA Totalt: ~381 600 m 2 BTA Varav ~42 800 m 2 BTA (bef lab) ~ 20 300 m 2 BTA (bef Thoraxbyggnad) Nybyggnad: ~318 500 m 2 BTA 30 nya karolinska Solna Projektramar nya karolinska Solna Projektramar 31
17. huvudtidplan, 18. projektorganisation nks-förvaltning 17. Huvudtidplan 14 ÖVERLÄMNANDE SAMORDNING EXTERNA PROJEKT 13 12 INFLYTTNING / INREDNING UTRUSTNING Planering, inköp, montage 11 Realisering, rekrytering etc 10 Beslut 9 Analys 8 VERKSAMHETSINNEHÅLL (MEDICINSKT) 7 32 nya karolinska Solna Projektramar FÖRBEREDANDE ARBETEN 6 UPPFÖLJNING OCH GRANSKNING AV OPS (NKS ) 5 GENOMFÖRANDE (OPS KONSORTIUM) 4 3 Slutlig kontraktsteckning mm med vinnande OPS - konsortium 2 Beslut i FoUU-utskottet om NKS upphandlingsmodell 080821 1 ÖVERGRIPANDE TIDPLAN FÖR OPS UPPHANDLING AV NKS ID Aktivitet 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 8 10 1201 03 05 0708 10 1201 03 05 0708 10 1201 03 05 0708 10 1201 03 05 0708 10 1201 03 05 0708 10 1201 03 05 0708 10 1201 03 05 0708 10 120 NYA KAROLINSKA SOLNA 18. Projektorganisation NKSförvaltningen Kommunikation Chef: Tomas Philipp Helena Häggström Assistent Nejla Motamedi Vård/verksamhet Chef: Anna-Karin Oscarsson Vårdstab Anita Konrad- Barvelid Funktionsarbetsgrupper Funktionsarbetsgrupper Funktionsarbetsgrupper %-grupper VU-grupper Funktionsarbetsgrupper %-grupper %-grupper Landstingsstyrelsen Projektledare Inger Norrby Birgitta Andersson Stina Sellgren 10 st 20-procentare FoUU-utskottet Förvaltningschef Lennart Persson Fastighet Chef: Lenka Medin Projektledare Suzanne Lagerqvist vakanser Seniorrådgivare Olof Nyquist, Per Gillström, Bo Brismar, Hans Forssberg Teknisk stab Ingemar Karlsson Miljösamordnare: Anders Göransson Administration Stf förvaltningchef: Erik Gjötterberg Ekonomichef: Ewa-Lill Sjökvist Handläggare: Susanne Ek Assistent: Anne-Louise Ivarsson Assistent: Izabela Ristic Projektramar augusti 2008 är utarbetat av NKS-förvaltningen, Stockholms läns landsting. Grafisk design: Rewir AB