Våtarv - Stellaria media Våtarv är allmän i hela Sverige. Den är vanlig på fuktig, kväverik mark så som trädgårdar, vägkanter och lövskogar. Våtarv är en ettårig växt som växer i glesa mattor. Bladen är äggrunda och blommorna är små, vita och stjärnformade. Våtarv FotoFlora blir 5-30 cm hög och blommar i mars till november. Våtarv tillhör familjen nejlikväxter. Våtarv kallas även nate. Maria Rehnberg Våtarv kan ätas och tillagas som spenat. Hela växten kan användas mot reumatism och ödem. Krossad våtarv läggs på svårläkta sår. 1
Titel: Fotoflora 2009 Maria Rehnberg Bilden på framsidan visar svalört Bilden på baksidan visar vitsippa Tryck: GST grafisk produktion 2009 www.gst.se www.minbok.nu 3
Innehåll Förord 7 Våtarv 9 Brännässla 11 Kärleksört 13 Jordreva 15 Svalört 17 Linnea 19 Smultron 21 Vitsippa 23 Blåsuga 25 Groblad 27 Gullviva 29 Jungfru Marie nycklar 31 Maskros 33 Daggkåpa 35 Hästhov 37 Blåsippa 39 Kabbleka 41 Harsyra 43 Ekorrbär 45 Brunört 47 Litteraturförteckning 49 5
Förord Då jag för ungefär ett år sedan skulle besluta mig för vad mitt projektarbete skulle handla om anade jag inte att det skulle mynna ut i en egen fotoflora. Mitt intresse för fotografering, och då speciellt fotografering av växter, gick utmärkt att kombinera med inhämtande av information om växter. Vips, så var idén till mitt projektarbete född! En egen flora med få växter att tappa bort sig bland och information som intresserar mig. Under sista läsåret på gymnasiet genomförs projektarbetet som ska omfatta ett projekt om cirka hundra timmar med anknytning till studieinriktningen. Eftersom jag går naturvetenskapsprogrammet på Soltorgsgymnasiet kunde jag koppla skapandet av en fotoflora till flera ämnen, däribland biologi. Genom mitt projektarbete har jag lärt mig mer om många växter, inte bara de som slutligen kom med i denna flora. Tiden som projektarbetet skulle ta räckte inte till att ta med alla de över niohundra bilder som jag tog inom ramen för detta projekt. Jag lärde mig också mer om fotografering och ser nu ivrigt fram emot att ytterligare fördjupa mina kunskaper inom detta område. 7
Våtarv - Stellaria media Våtarv är allmän i hela Sverige. Den är vanlig på fuktig, kväverik mark så som trädgårdar, vägkanter och lövskogar. Våtarv är en ettårig växt som växer i glesa mattor. Bladen är äggrunda och blommorna är små, vita och stjärnformade. Våtarv blir 5-30 cm hög och blommar i mars till november. Våtarv tillhör familjen nejlikväxter. Våtarv kallas även nate. Våtarv kan ätas och tillagas som spenat. Hela växten kan användas mot reumatism och ödem. Krossad våtarv läggs på svårläkta sår. 9
Brännässla - Urtica dioica Brännässla är allmän i hela Sverige. Den är vanlig på kväverik mark så som vägkanter, odlingar och lundar. Bladen är mörkgröna, äggformade och grovsågade med brännhår på undersidan. Vätskan som brännhåren avger orsakar hudirritationer. Blommorna är grönaktiga och växer i långa ax. Brännässlan blir 30-100 cm hög och blommar i juli till augusti. Brännässla tillhör familjen nässelväxter. Dioica kommer från grekiskans di som betyder två och oikos som betyder hus och syftar på att hon- och hanblommor finns på olika plantor. Bladen används främst till nässelsoppa, helst unga blad. Torkade brännässlor kan användas i soppor, potatismos, te och bröd. Så kallat nässelvatten används som gödning och bekämpningsmedel. Brännässlornas fibrer kan används på samma sätt som lin till nättelduk. 11
Kärleksört - Sedum telephium Kärleksört växer allmänt på klippor och berghällar upp till Norrbotten. Den blommar från juli till september. Blommorna är ljust gulgröna. Kärleksört tillhör familjen fetbladsväxter och har tjocka, saftiga och ovala blad. Rötterna är lökformade. Kärleksört hör till familjen fetbladsväxter. Bladen är rika på C-vitamin och kan ätas färska, kokade i soppa eller stekta. Rötterna kan kokas som rotfrukter eller torkas och malas till mjöl. Bladen har använts mot liktornar och brännsår. 13
Jordreva - Glechoma hederacea Jordreva är allmän i hela Sverige. Den växer på frisk och mullrik mark så som trädgårdar och vägkanter. Jordreva blommar i maj till juni och blir 5-15 cm hög. Blommorna är blåvioletta. Bladen är njurformade och naggade. De krypande skotten har inga blommor. Jordreva tillhör familjen kransblommiga växter. Hederacea kommer av latinets namn för murgröna, hedera. Unga blad och skott kan användas till soppa. Jordreva kan även tillagas som spenat. Jordreva är bland annat inflammationshämmande och används mot hemorrojder, mag-tarmbesvär, mot halsinfektioner och vid rengöring av sår. 15
Svalört - Ranunculus ficaria Svalört är allmän i Sverige upp till mellersta Norrland. Den växer på fuktig och näringsrik mulljord som lundar och dikeskanter. Svalört blommar i april till maj och blir 5-25 cm hög. Kronbladen är många och smala medan foderbladen vanligen är tre. Bladen är njur- till hjärtlika. Groddknoppar i bladvecken. Till rötterna hör klubblika knölar, så kallade birötter. Svalört tillhör släktet ranunkelväxter. Ranunculus kommer av latinets rana som betyder groda. Ficaria kommer av latinets ficus som betyder fikon och syftar på de klubbformade birötterna. Unga blad kan användas i sallad eller på en smörgås. Blad, stjälk och knoppar kan tillagas som spenat. Groddknopparna och rotknölarna passar till kött. Användes förr mot hemorrojder och skörbjugg. 17
Linnea - Linnaea borealis Linnea är tämligen allmän i hela Sverige. Den växer på frisk och mossrik mark så som barrskog. Linnea blir 5-10 cm hög och blommar i juni till augusti. Linnea är en dvärgbuske med meterlånga krypande stjälkar. Blommorna är rosa och klockformade med fem foderflikar. Bladen är rundade. Linnea var Carl von Linnés favoritblomma och är Smålands landskapsblomma. Linnea tillhör familjen kaprifolväxter. Den holländske botanisten Gronovius gav släktet namnet Linnaea till Carl von Linnés ära. Borealis kommer från latinets boreus som betyder nordlig och syftar på artens utbredningsområde. Linnaea borealis är släktets enda art. Linnea beskrivs i Flora Svecica som ett utmärkt medel mot ischias och reumatiska smärtor. 19
Smultron - Fragaria vesca Smultron är allmän i hela Sverige utom i norra Norrlands inland. Smultron växer på frisk mullrik mark så som betesmarker och skogsgläntor. Bladen är trefingrade med tänder. Blommorna är vita. Ett rött bär bildas då blomaxen sväller upp. Smultron blir 5-20 cm hög och blommar i maj till juni. Smultron tillhör familjen rosväxter. Vesca kommer från latinets vescus som betyder ätbar eller njutbar. Bären är mycket goda att äta, gärna uppträdda på ett grässtrå. Bladen kan användas som te och är bland annat verksamma mot magbesvär, leversjukdomar och ledgångsinflammation. 21
Vitsippa - Anemone nemorosa Vitsippa är allmän i Sverige upp till södra Norrland. Den växer på frisk till fuktig mark så som skogsmark och lundar och blir 10-20 cm hög. Vitsippan blommar i april till juni. Blommorna är vita eller lätt rödrosa. Stjälken är kal med treskaftade och treflikiga blad. Vitsippa tillhör familjen ranunkelväxter. Nemorosa kommer av grekiskans nemos som betyder lund och syftar på artens växtplats. Vitsippa är giftig och man bör därför undvika att äta den. 23
Blåsuga - Ajuga pyramidalis Blåsuga växer allmänt upp till Norrland. Den trivs i humusrik mark som hagar och vägrenar och blir 5-25 cm hög. Blåsugan blommar i maj till juni. Blommorna är små och blå. Stödbladen är ofta blåaktiga och minskar i omfång uppåt i växten men är alltid längre än blommorna. Blad och stjälk är lätt håriga. Blåsuga tillhör familjen kransblommiga växter. Pyramidalis betyder pyramidlik och syftar på artens utseende. 25
Groblad - Plantago major Groblad finns över nästan hela världen och är en allmän växt i hela Sverige. Den är vanlig på mager, trampad mark som vägkanter, körbanor och gårdsplaner. Bladen sitter som en rosett och är mörkgröna, äggrunda, helbräddade och kala med 5-9 nerver. Kapseln innehåller 6-10 frön. Groblad blir 10-30 cm höga och är fleråriga. De blommar i juni till september. Groblad tillhör familjen grobladsväxter. Major betyder stor. Fröna är rika på protein och går att använda till gröt. Bladen kan ätas kokta som kål. Grobladet är framför allt känt som medicinalväxt för bladens sårläkande egenskaper. Jordiga blad skall dock aldrig läggas direkt på sår på grund av risken för stelkramp. Linné skriver i Flora svecica att de friska bladen med framgång används av allmogen som sårläkningsmedel. Saften kan drickas mot hosta. 27
Gullviva Gullviva är ganska allmän i Sverige upp till södra Norrland. Den växer på frisk och näringsrik mark som glesa skogar och lundar. Gullviva blir 10-30 cm och blommar i maj till juni. Bladen är skrynkliga, äggformade, lätt håriga och sitter i rosett. Foderbladen är gulgröna och något uppblåsta. Blomman är gul med fem rödgula fläckar. Gullviva tillhör familjen viveväxter. Artnamnet veris kommer från latinets ord för vår. Gullviva har förr bland annat kallats Jungfru Marie nycklar. Gullviva är Närkes landskapsblomma. Gullvivans blad kan användas till te, till exempel tillsammans med lika stor del blad från daggkåpa. Rötterna och blommorna används mot febersjukdomar så som hosta, förkylning och influensa. Gullviva har också använts till att färga brännvin. 29
Jungfru Marie nycklar - Dactylorhiza maculata Jungfru Marie nycklar är ganska vanlig i hela Sverige. Jungfru Marie nycklar blir 20-40 cm hög och blommar i juni till juli. Jungfru Marie nycklar växer på frisk till fuktig mark så som skogar och hagar. Bladen har ofta mörka fläckar på ovansidan och är grågröna på undersidan. Blommorna är ofta blekvioletta. Jungfru Marie nycklar tillhör familjen orkidéer. Maculata kommer från latinets macula som betyder fläck och syftar på de fläckiga bladen. 31
Maskros - Taraxacum vulgare Maskros är allmän i hela Sverige. Den växer på odlad mark och blommar i maj till juni. Maskrosor blir 5-50 cm höga. Stjälken är ihålig med en blomma. Bladen sitter i en rosett. Roten är en pålrot. Maskros förökar sig framför allt asexuellt vilket har gett upphov till över 2000 så kallade apomiktiska småarter. Släktet delas in i sektioner där Ruderalia, ogräsmaskrosor, är vanligast. Maskrosor tillhör familjen korgblommiga växter. Allt på maskrosen kan ätas förutom stjälken. Bladen passar utmärkt i en sallad. Roten kan efter urlakning mot beskheten ätas i grytor, soppor eller i färs. Efter rostning kan man av rötterna göra kaffesurrogat. Av blommorna kan man göra maskrosvin. Maskros används mot matsmältningsproblem. 33
Daggkåpa - Alchemilla vulgaris Daggkåpa är allmän i hela Sverige. Daggkåpan trivs på gräsmark. Den blir 10-50 cm hög och blommar i maj till september. Blommorna är små och gröngula och växer i knippen. Till daggkåpor hör runt 250 apomiktiska småarter varav 24 i Sverige som skiljer sig åt genom olika grad av hårighet och form på bladen. Genom så kallad guttation trycks den karakteristiska daggdroppen i bladens mitt upp ur roten. Daggkåpa hör till familjen rosväxter. Alchemilla kommer av arabiskans alkemelyeh som betyder kemi. Alkemister försökte under medeltiden tillverka guld av daggdroppen. Unga blad kan användas i sallader eller som te. Torkade kan de användas i bröd. Daggkåpa har antiinflammatoriska egenskaper. 35
Hästhov - Tussilago farfara Hästhov växer allmänt i hela Sverige. Den växer på frisk och gärna närings- och lerrik mark så som åkrar och dikesvallar. Hästhov blir 5-20 cm hög och blommar i mars till maj, men kan blomma så tidigt som i februari. På den rödbruna fjälliga stjälken finns en ensam gul blomma. Bladen utvecklas efter blomningen och är 10-30 cm breda och njurformade. På undersidan är de vitludna. Hästhov tillhör familjen korgblommiga växter. Tussilago betyder ört som fördriver hosta. Farfara kommer från det toskanska namnet på växten. Tussilago farfara är släktets enda art. Unga blad och ej utslagna blommor kan ätas i sallader, soppor eller tillagas som spenat. Bladen användes förr mot hosta. 37
Blåsippa - Hepatica nobilis Blåsippa växer allmänt i Sverige upp till södra Norrland. Växten blir 5-15 cm hög och blommar i april till maj. Bladen är mörkgröna, läderartade och grunt treflikiga. Undersidan är ofta purpurfärgad. Blommorna har blå hylleblad. Röda, lila och vita blommor förekommer också. Efter blomningen böjs nötterna ner mot marken och sprids med myror. Blåsippa tillhör familjen ranunkelväxter. Hepatica kommer från latinets hepar som betyder lever och syftar på färgen på bladens undersida och formen på bladens lober vilka påminner om leverflikar. Nobilis betyder ädel eller förnäm. Bladen kan användas mot svårläkta sår, lever- och gallbesvär. 39
Kabbleka - Caltha palustris Kabbleka är vanlig i hela Sverige. Den växer på våt och näringsrik mark så som diken och sumpskogar. Kabbleka blir 10-40 cm hög och blommar i april till juni. Blommorna är stora och skinande gula. Bladen är glänsande mörkgröna. Kabbleka tillhör familjen ranunkelväxer. Palustris kommer av latinets palus som betyder kärr. Palustris betyder växande i kärr. Kabbleka är giftig och man bör därför undvika att äta den. 41
Harsyra - Oxalis acetosella Harsyra växer allmänt i hela Sverige utom i norra Norrland. Den växerpå frisk, skuggig och näringsrik mark så som granskogar och bryn. Harsyra har en krypande jordstam. Bladen är trefingrade, hjärtformade och har ofta rödaktig undersida. Blomman är vit med lila ådror. Harsyra tillhör familjen harsyreväxter. Oxalis kommer av grekiskans oxal som betyder sur. Acetosella kommer av latinets acetosus som betyder sur. Harsyra innehåller oxalsyra och man bör därför inte äta för mycket av den. Bladen och jordstammen kan ätas i sallader, soppor och såser. Harsyra är smärtstillande, febernedsättande och menstruationsbefrämjande. Infusion av harsyra används som laxermedel. 43
Ekorrbär - Maianthemum bifolium Ekorrbär växer allmänt i hela Sverige på frisk och något skuggig mark så som skogar och lundar. Ekorrbär blir 5-20 cm hög och blommar i maj till juni. Ekorrbär har en krypande jordstam. De två bladen är skaftade och utdraget hjärtformade. Blommorna är vita och sitter i en 2-3 cm lång blomklase. Bären är röda. Ekorrbär tillhör familjen liljeväxter. Bifolium kommer av latinets bi som betyder två och folium som betyder blad och syftar på att växten har två blad. Ekorrbär är giftig och man bör därför undvika att äta den. 45
Brunört - Prunella vulgaris Brunört växer allmänt i hela Sverige på fuktig, frisk och humusrik mark så som gräsmattor och ängar. Örten blir 5-25 cm hög och blommar i juli till augusti. Bladen sitter motsatta och är avlånga och skaftade. Blommorna är blåvioletta, ibland även rosa eller vita. Stödbladen är korta, breda och ofta brunaktiga. Brunört tillhör familjen kransblommiga växter. Prunella kommer från tyskans braunelle som kommer från braun som betyder brun. Vulgaris betyder vanlig. Unga blad och skott från brunört kan ätas i sallader, soppor och stuvningar. Brunört används mot diarré, astma och svårläkta sår. 47
Litteraturförteckning Anderberg, Arne. Den virtuella floran [www]. Hämtat från <http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html> 2009-02-27 Källman, Stefan (1997). Vilda växter som mat och medicin, ICA Bokförlag Launert, Edmund (1983). Nyttiga växter, Bonnier Fakta Bokförlag Linné, Carl von (1986). Flora svecica, Bokförlaget Forum Nilsson, Anne (1975). Ätliga växter i skog och mark, ICA-förlaget Slipher, Beate (2007). Plocka vilda matväxter, Bokförlaget Forum Ursing, Björn (1991). Fältflora, 16 uppl, Norstedts förlag Walfridson, Marguerite (1983). Marguerites vilda mat, LTs förlag 49