RAPPORT Riskbedömning avseende transport av farligt gods förbi fastigheten Åby 7:1 med närområde i Norrköping Göteborg 2010-04-28 COWI AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 010-850 10 00 k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth
RAPPORTFAKTA RAPPORTTITEL: BESTÄLLARE: Riskbedömning avseende transport av farligt gods förbi fastigheten Åby 7:1 med närområde i Norrköping Stadsbyggnadskontoret i Norrköping COWI:s UPPDRAGSNUMMER: 162493 RAPPORT UTFÖRD AV: Rebecka Thorwaldsdotter RAPPORT GRANSKAD AV: Göran Davidsson RAPPORT VERIFIERAD AV: Gert Swenson RAPPORTEN UTFÖRD AV FACKOMRÅDE: RISK & SÄKERHET Revisions nr: Datum: Beskrivning 00 100427 För kommentarer 01 100428 Slutlig rapport k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 1(17)
SAMMANFATTNING Norrköpings kommun har gett COWI AB i uppdrag att utföra en kvalitativ riskbedömning avseende transporter av farligt gods förbi Åby 7:1 med närområde. På planområdet planeras för brandstation och uppställningsplats för lastbilar samt tillhörande servicehus. Planområdet omges på tre sidor av transportleder för farligt gods; E4 i öster, Bravikenvägen i norr och Riksväg 55/56 i väster. Alla dessa vägar är primära leder för farligt gods. Syftet med detta arbete är att utföra en kvalitativ riskanalys med övergripande/erfarenhetsbaserad bedömning för risknivån på området. Skyddsåtgärder föreslås om så anses nödvändigt. De transporter som förväntas förekomma på de studerade vägarna och som bedöms kunna påverka risknivån för området är explosiva ämnen, brandfarliga, giftiga eller kemiskt instabila gaser och brandfarliga vätskor, oxiderande ämnen samt frätande ämnen. Utifrån bedömd nivå på transporterade mängder av farligt god görs bedömningen att risknivån utomhus troligtvis hamnar inom riskområdet där skyddsåtgärder skall värderas ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. I det nordvästra hörnet av det västra delområdet samt i det nordöstra hörnet på det östra delområdet är risknivån högre än på de övriga delarna av planområdet då dessa områden påverkas av två leder för farligt gods. Inne i brandstationen bedöms individrisken ligga på en nivå som anses som relativt låg. Erfarenhetsmässigt kan bedömningen göras att samhällsrisken för området är relativt låg på grund av de få personer som vistas där och att de personer som finns på området främst finns på ett längre avstånd än 50 meter ifrån leder för farligt gods. Enligt illustrationen följer planen för området Norrköpings kommuns föreslagna kriterier om markanvändning längs med leder för farligt gods. Då det på vägarna kring området transporteras stora mängder av farligt gods anses det vara lämpligt att beakta vissa skyddsåtgärder. Skyddsåtgärder bör särskilt utarbetas för att begränsa konsekvensen av en olycka med klass 3 produkter, detta då dessa transporter förekommer i stora mängder samt att dessa åtgärder ofta går att införa med rimliga medel. Följande skyddsåtgärder anses lämpligt att beakta i fortsatt arbete: Vägkanten bör utformas på ett sätt som begränsar konsekvensen av ett avåkande fordon. Sidoområdet bör vara fritt från oeftergivliga och spetsiga föremål, detta för att minska sannolikheten av att en tank skadas och att utsläpp sker. För att motverka att vätska rinner in på planområdet skall ett dike eller annan barriär finnas längs med vägar. Barriär för att motverka läckage av vätska från uppställningsplatsen gentemot brandstationens område skall även finnas. Längs med påfarten till E4:an, som gränsar mot uppställningsplatsen, bör vägräcke finnas som begränsar risken för att avåkande fordon kommer i konflikt med planområdet. Området närmast vägar (ca 50 meter från vägmitt) skall ej utformats på ett sätt som inbjuder till stadigvarande vistelse. Det är viktigt att utforma nya ut- och infarter, till delområdena, på ett sätt så att godstransporter inte kommer i konflikt med utryckande fordon från brandstationen. En god trafiksituation inne på uppställningsplatsen skall eftersträvas. k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 2(17)
Om uppställningsplatsen skall användas för fordon med farligt gods måste hänsyn tas till kriterier som finns för sådana platser. Exempelvis finns i Uppställning av fordon lastade med farligt gods (1998) ett förslag på skyddsavstånd om 50-100 meter mellan arbetsplatser och plats för uppställning. Bestämmelser finns även i kapitel 1.10 i del 1 i ADR-S. Restriktioner om placering av farligt gods inom område kan eventuellt krävas vilket bör ses över i samråd med Räddningstjänsten i Norrköping. Ur ett perspektiv med farligt gods bedöms uppställning av fordon med farligt gods inte utgöra någon större risk för brandstationen. Räddningstjänsten bör dock göra den slutliga bedömningen om lämpligheten, sett ur ett bredare perspektiv. På grund av förväntad låg personintensitet, karaktären på markutnyttjande samt bebyggelsefri zon längs med vägar anses det vara möjligt att basera analysen på ett kvalitativt resonemang kring risknivån och ingen ytterligare analys bedöms vara nödvändig. På grund av bedömd risknivå skall dock ovan redovisade skyddsåtgärder tas hänsyn till/värderas. k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 3(17)
INNEHÅLL 1 INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund och syfte... 5 1.2 Generella riktlinjer... 5 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 2.1 Området, planerad nybyggnation och personintensitet... 7 2.1.1 Brandförsvarets organisation... 7 2.2 Närliggande områden och verksamheter... 7 2.3 Transport av farligt gods på väg... 8 3 KONSEKVENSBEDÖMNING... 10 3.1 Olycka med massexplosivt ämne (klass 1.1)... 10 3.2 Olycka med kondenserad brandfarlig gas... 11 3.3 Olycka med kondenserad giftig gas... 11 3.4 Olycka med brandfarlig vätska... 12 3.5 Olycka med oxiderande ämnen... 12 3.6 Olycka med frätande ämne... 13 4 DISKUSSION KRING RISKNIVÅN OCH SLUTSATS... 14 4.1 Diskussion kring risknivån... 14 4.2 Slutsats och förslag på skyddsåtgärder... 14 5 REFERENSER... 17 k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 4(17)
1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Norrköpings kommun har gett COWI AB i uppdrag att utföra en kvalitativ riskbedömning avseende transporter av farligt gods förbi Åby 7:1 med närområde. På planområdet planeras för brandstation och uppställningsplats för lastbilar samt tillhörande servicehus. Planområdet omges på tre sidor av transportleder för farligt gods; E4 i öster, Bravikenvägen i norr och Riksväg 55/56 i väster. Alla dessa vägar är primära leder för farligt gods. Syftet med detta arbete är att utföra en kvalitativ riskanalys med övergripande/erfarenhetsbaserad bedömning för risknivån på området med avseende på farligt godstransporter. Skyddsåtgärder föreslås om så anses nödvändigt. 1.2 Generella riktlinjer Det finns inga nationellt beslutade riktlinjer. Nedan sammanfattas några kriterier som bedöms vara tillämpbara i detta sammanhang. Länsstyrelserna (2006) har tagit fram riktlinjer om att riskhanteringsprocessen skall beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd ifrån led för farligt god, se figur 1. I länsstyrelsernas policy finns inga exakta avstånd för tillåten markanvändning, utan zonerna för föreslagen markanvändning är glidande och beroende på platsspecifika egenskaper och förhållanden. I Förslag till riktlinjer för planering av bebyggelse i anslutning till transportleder för farligt gods (2004) har förslag på riktlinjer för skyddsavstånd inom Norrköpings kommun tagits fram. I dessa medges arbetsplatser och kommunikationscentra fram till 50 meter från led för farligt gods och på kortare avstånd än 50 meter ifrån leden för farligt gods föreslås en bebyggelsefri zon. Bostäder, hotell, köpcentrum och mindre samlingslokaler föreslås placeras på ett större avstånd än 100 meter ifrån en led för farligt gods och skolor, idrottsanläggningar samt större samlingslokaler på ett större avstånd än 200 meter ifrån en led för farligt gods. k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 5(17)
Figur 1. Zonindelning där zonerna representerar föreslagen markanvändning utmed transportled för farligt gods. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län. DNV har i en rapport från Räddningsverket gett följande förslag till individriskkriterier (SRV, 1997): Övre gräns där risker under vissa förutsättningar kan tolereras; 10-5 per år Övre gräns där risker kan anses små; 10-7 per år Om resultatet av en kvantitativ analys hamnar mellan 10-5 och 10-7 indikerar detta att risknivån, enligt de individriskkriterier som DNV föreslagit, ligger inom det område där skyddsåtgärder skall bedömas ur kostnads-/nyttosynpunkt. k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 6(17)
2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Området, planerad nybyggnation och personintensitet Planområdet är beläget i Norrköpings kommun ca sex kilometer norr om Norrköpings innerstad. Området ramas in av E4 i öster, Riksväg 55/56 i väster, Bravikenvägen med Jursla industriområde i norr och Lillsjöån i söder. Området är cirka 6 hektar och används idag som jordbruksmark. (Planbeskrivning, 2010) Planområdet består av två delområden som separeras av länsväg 1162. På det västra området planeras för en ny brandstation med tillhörande byggnader och övningsområde, se illustration (exempel på utformning) i figur 2. Som mest förväntas ca 30-35 personer kunna befinna sig på brandstationen samtidigt. På det östra området planeras för en uppställningsplats för lastbilar. I dagsläget är planen att även farligt gods skall kunna ställas upp. På denna del av planområdet planeras även för ett servicehus, för lastbilschaufförer, med faciliteter så som toalett, dusch och matrum. Figur 2. Illustration (2010-03-17) 2.1.1 Brandförsvarets organisation I Norrköping finns två brandstationer med heltidsstyrka (station centrum och station norr) samt tre deltidsstationer. Det är den norra stationen som planeras att flyttas till Åby 7:1. 2.2 Närliggande områden och verksamheter Förutom de vägar som omger området finns främst åkermark i planområdets närområde. Sydost om planområdet ligger Händelö/Norrköpings hamn där ett flertal industrier/verksamheter är placerade och många av dem omfattas av Sevesolagstiftningen eller lagen om skydd mot olyckor. Enligt Risk- och sårbarhetsanalys (2009) är det dimensionerande riskavståndet för dessa verksamheter som längst 1000 meter. Då planområdet ligger på ett lägre avstånd k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 7(17)
än 1000 meter ifrån dessa verksamheter görs bedömningen att inga av dessa har en direkt påverkan på planområdet i samband med att en olycka i någon av dem sker. Verksamheter/industrier påverkar dock panområdet indirekt på grund av att transporter av farligt gods sker till/från verksamheter. 2.3 Transport av farligt gods på väg Området är lokaliserat intill tre primära leder för farligt gods där det generellt förväntas att relativt stora mängder farligt gods kan transporteras. Tabell 1 nedan är en sammanställning över SRV's kartläggning av farligt gods på E4:an och riksväg 55/56 längs med studerad sträcka. SRV's kartläggning täcker endast transporter för en månad år 2006. (SRV, 2008) Transporter av alla ämnesklasser förväntas kunna förekomma på Bravikenvägen. Utifrån de verksamheter som bedrivs i området görs bedömningen att det främst sker transporter av ämnen inom klasserna 2.1 (Brandfarliga gaser), 3 (Brandfarliga vätskor) samt 5.1 (oxiderande ämnen). Tabell 1, Transporter av farligt gods på E4:an och riksväg 55/56 enligt SRV (2008). Värden i tabellen beskriver transporter i ton under september månad 2006. Farligtgodsklass E4 V 55/56 1 Explosiva ämnen och föremål 0-70 0-70 2.1 Brandfarliga gaser 0-1800 0-1800 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser 4400-8800 0-4400 2.3 Giftiga gaser 0-25 0-25 3 Brandfarliga vätskor 66000-82500 100-16500 4 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen etc., självantändande ämnen samt ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. 0-360 90-480 5.1 Oxiderande ämnen 0-490 0-490 5.2 Organiska peroxider - - 6 Giftiga ämnen och smittoförande ämnen 340-430 0-90 8 Frätande ämnen 0-11600 11600-23200 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0-11500 0-11500 k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 8(17)
De typer av gods som transporteras på studerade leder för farligt gods och som kan ge allvarliga konsekvenser avseende människoliv är främst ADR 1 -klass 1.1, 2, 3, 5 och 8. Förekomsten av dem kan dock variera. Av dessa ämnen är det produkter av klass 2, klass 3 och klass 5 som bedöms transporteras i störst mängder på Bravikenvägen. På E4 och riksväg 55/56 är det produkter av klass 2, klass 3 och klass 8 som bedöms transporteras i störst mängder. Detta är dock en generell bedömning utifrån tidigare inventeringar och sammanställning av industrier i området. Transporter inom alla ämnesklasser förekommer. I denna utredning ligger fokus på konsekvensbedömning då metoden för bedömningen är av kvalitativ karaktär. Konsekvensen av olyckor med dessa ämnen redovisas kortfattat i kommande kapitel. 1 ADR=European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 9(17)
3 KONSEKVENSBEDÖMNING För att en olycka med farligt gods skall ske krävs att ett fordon lastat med farligt gods är inblandat i en olycka, t.ex. en kollision eller avåkning. Vidare måste behållare på fordonet skadas så att läckage av ett farligt ämne sker. Generellt kan detta leda till ett utsläpp av giftiga ämnen, brand, explosion eller som i det flesta fall inget av detta. Ett utsläppt skadligt eller farligt ämne sprids som vätska eller gas. Halten av det farliga ämnet avtar med avståndet till utsläppskällan. För att människor skall komma till skada måste dessa befinna sig inom det område där ämnet uppvisar en skadlig halt. För brand- och explosionsfarliga ämnen måste dessutom en antändningskälla finnas som kan starta en brand eller ett explosionsförlopp. Även här gäller att människor måste finnas inom riskområdet för att komma till skada. Riskområdets storlek beror på typ av ämnen och händelse som är dimensionerande. Förutom rent trafikrelaterade händelser kan olyckssituationer uppstå i samband med tekniska fel på tankar och behållare innehållande farligt gods. Konsekvensen av en olycka beror även på hur många människor som befinner sig inom riskavstånd vid olyckstillfället. Konsekvensens omfattning är även direkt beroende av läckagets storlek, placering på havererad behållare och utströmningsvinkeln. Konsekvenser av olyckor, som kan orsaka allvarliga konsekvenser avseende människoliv, på det studerade området redovisas kortfattat nedan. 3.1 Olycka med massexplosivt ämne (klass 1.1) Vid transport av massexplosiva ämnen finns risk för explosion som kan orsakas av spontan reaktion, yttre brand eller rörelseenergin som utvecklas vid stötar. På det sätt som massexplosiva ämnen och material förpackas minimeras emellertid risken för detta. Vid en eventuell olycka kan händelseförloppet utvecklas mycket snabbt och ge svåra konsekvenser. En explosion av 15-25 ton massexploderande ämne leder till höga tryck i omgivningen. Dödsfall, som direkt följd av tryckvågen, förväntas inträffa på upp till 60 meter från olycksplatsen. Byggnader förväntas rasa på betydligt större avstånd. Även nyare betongbyggnader med väl sammanhållen stomme kan raseras på ett avstånd av ett par hundra meter från explosionscentrum. Skador på människor inomhus är troliga, liksom dödsfall. Transporter av explosiva ämnen kan förekomma på de studerade vägarna men antalet transporter bedöms vara få. Även mängder per transport är generellt små vid transport av explosiva ämnen. Sannolikheten för att en olycka med farligt gods av massexplosiva ämnen inträffar bedöms vara liten. Om en olycka med farligt gods skulle inträffa är det mycket svårt att skydda ett område mot en stor explosion. Med bakgrund av ovan resonemang görs bedömningen att detta scenario inte bör ligga till grund för utformning av skyddsåtgärder. Generellt gäller dock att med ökat avstånd, från olycksplatsen, minskar risken för allvarliga skador. k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 10(17)
3.2 Olycka med kondenserad brandfarlig gas Propan och butan är exempel på kondenserad brandfarlig gas. En tankbilsolycka som leder till utsläpp av kondenserad brandfarlig gas kan leda till någon av följande händelser: Jetbrand Gasmolnsbrand Gasmolnsexplosion BLEVE (Boiling Liquide Expanding Vapour Explosion) Jetbrand En jetbrand uppstår då gas strömmar ut genom ett hål i en tank och därefter antänds. Därmed bildas en jetflamma. Flammans längd beror av storleken på hålet i tanken. Gasmolnsbrand Om gasen vid ovanstående scenario inte antänds omedelbart uppstår ett brännbart gasmoln. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede är luftinblandningen vanligtvis inte tillräcklig för att en explosion ska inträffa. Förloppet utvecklas då till en gasmolnsbrand med diffusionsförbränning. Gasmolnsexplosion Om gasmolnet inte antänds omedelbart kommer luft att blandas med den brandfarliga gasen. Vid antändning kan en gasmolnsexplosion ske om gasmolnet består av en tillräckligt stor mängd gas/luft av en viss koncentration. En gasmolnsexplosion kan beroende på vindstyrka och riktning inträffa en bit ifrån själva olycksplatsen. BLEVE BLEVE är en speciell händelse som kan inträffa om en tank med kondenserad brandfarlig gas utsätts för yttre brand. Trycket i tanken stiger och på grund av den inneslutna mängdens expansion kan tanken rämna. Innehållet övergår i gasfas på grund av den höga temperaturen och det lägre trycket utanför och antänds. Vanligen bildas ett eldklot med stor diameter som kastas högt upp i luften där det förbränns under avgivande av intensiv värmestrålning. För att en sådan händelse skall kunna inträffa krävs att tanken hettas upp kraftigt. Tillgänglig energi för att klara detta kan finnas i form av en antänd läcka i en annan närstående tank. Ovan beskrivna konsekvenser är generellt svåra att skydda sig mot. Ett skydd som kan övervägas främst när transporter av dessa ämnen anses betydande är att skydda byggnaden från höga strålningsnivåer genom lämpligt val av fasadmaterial. 3.3 Olycka med kondenserad giftig gas Exempel på kondenserad giftig gas är svaveldioxid, ammoniak och klor. Gasen transporteras under tryck i vätskeform och vid utströmning till luft förångas k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 11(17)
vätskan fort och övergår i gasform. Generellt är gaserna tyngre än luft varför spridning av gasen sker längs marken. Giftig kondenserad gas kan ha riskområde på hundra meter upp till många kilometer. Gasen är giftig vid inandning och kan innebära livsfara vid höga koncentrationer. Transporter av giftiga kondenserade gaser sker på våra vägar och förkommer även på vägarna kring planområdet. Sannolikheten för att en olycka med farligt gods av giftig gas skall inträffa bedöms vara liten på grund av indikationer på relativt få transporter samt att transporter sker i tjockväggiga tankar. Om en olycka med farligt gods ändå skulle inträffa är det svårt att skydda människor som befinner sig utomhus och inomhus. Möjlig skyddsåtgärd är lämpligt utformat luftintag. 3.4 Olycka med brandfarlig vätska Det finns olika typer av brandfarlig vätska, till exempel bensin som har en flampunkt 2 under 21 C och kan antändas vid normala utomhusförhållanden. Detta innebär att antändning förväntas ske vid alla utsläpp av dessa typer av gods. Brandfarlig vätska, av typen dieselolja, har högre flampunkt och förväntas inte antändas vid lägre temperatur än 55 C. En tankbilsolycka som leder till utsläpp av brandfarlig vätska leder i många fall till en poolbrand (brinnande vätska på marken). Beräkningar har visat att en poolbrand på 300 m 2 inte förväntas ha längre påverkningsområde än max 50 meter (FBE, 2008). Tankarna för bensin är dimensionerade för transport av vätska under atmosfärstryck och bedöms kunna skadas så att läckage uppstår då en bil välter. Stora mängder av brandfarlig vätska förväntas transporteras på vägarna kring området och skyddsåtgärder bör specifikt utarbetas med avseende på konsekvensen av en olycka med farligt gods av varor i klass 3. 3.5 Olycka med oxiderande ämnen Exempel på oxiderande ämne är väteperoxid, som generellt är det mest frekvent transporterade ämnet i transportklassen. I denna klass ingår även natriumnitrat. Väteperoxid, precis som alla oxiderande ämnen, kan reagera explosionsartat eller bilda explosiva produkter med många organiska ämnen (t.ex. aceton och etanol). Maximalt kan en explosiv blandning av ca 3 ton fås vid en olycka med fordon på väg, och konsekvenserna är lika de som sker vid olycka med massexplosivt ämne (Göteborgs kommun, 1999). För oxiderande ämnen beräknas dödliga skador ske inom 30 meter. Väggar kan raseras inom 70 meter ifrån explosion (Göteborgs kommun, 1999). För en explosion med 3 ton förväntas inga personer att omkomma på längre avstånd än 50 meter. Om en olycka med farligt gods skulle inträffa är det mycket svårt att skydda ett område mot en explosion. Generellt gäller dock att med ökat avstånd från en olycka minskar risken för allvarliga skador. 2 Flampunkt är den lägsta temperatur som krävs för att en vätska skall avge antändningsbar gasblandning k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 12(17)
3.6 Olycka med frätande ämne I denna klass finns ämnen samt föremål som genom kemisk inverkan blir frätande vid kontakt med annat föremål. Olycka kan leda till skada på annat gods eller frätskador på människan. En kollision skulle kunna leda till ett frätande vätskesprut från tanken. Risk för personskada uppstår ifall individer blir träffade av detta sprut. "Splash-zonen" kan antas vara 20 meter. (Göteborgs kommun, 1999) Konsekvensen av en olycka med farligt gods av frätande ämnen är mycket lokala och en olycka skulle endast drabba personer utomhus på området närmast vägen. k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 13(17)
4 DISKUSSION KRING RISKNIVÅN OCH SLUTSATS Syftet med detta arbete är att kvalitativt bedöma risknivån för studerat planområde. Resonemanget har därmed främst varit konsekvensbaserat och sannolikheten för att en olycka skall inträffa har ej behandlats kvantitativt. Konsekvensbedömningen har gjorts utifrån de transporter som bedömts ske på studerade vägar. 4.1 Diskussion kring risknivån En risk kan beskrivas som individrisk eller samhällsrisk. Individrisken beskriver den risknivå som en enskild individ utsätts för på en viss plats. Samhällsrisken är risken för allmänheten och tar inte bara hänsyn till sannolikhet och effekt av olyckor utan också hur många personer som kan påverkas, vilket är viktigt ur samhällets synpunkt. Begreppet används för att begränsa risken för lokala områden (t.ex. ett visst bostadsområde) eller för samhället i sin helhet. Generellt accepterar samhället en högre risknivå för arbetsplatser i jämförelse med exempelvis bostäder. Generellt sett är individrisken som störst närmast en olycka och minskar med avståndet från olyckan. För de olyckor som behandlas i denna analys kommer individrisken att vara större utomhus än inomhus. Den mängd som transporteras enligt SRV (2008) längs med E4 och riksväg 55/56 bedöms kunna resultera i en risknivå utomhus som ligger inom den risknivå där skyddsåtgärder skall värderas ur ett perspektiv av kostnad och nytta. I det nordvästra hörnet av det västra delområdet samt i det nordöstra hörnet på det östra delområdet är risknivån högre än på de övriga delarna av planområdet då dessa områden påverkas av två leder för farligt gods. I dessa delar planeras ingen etablering av verksamheter. Inne i brandstationen bedöms individrisken ligga på en nivå som anses som relativt låg. De personer som befinner sig på uppställningsplatsen befinner sig fortfarande på sin resa till eller ifrån sitt mål och därmed utsätts de inte för någon ökad risk i förhållande till den risk de utsätts för under själva färden till/från uppställningsplatsen. På området planeras för en brandstation och uppställningsplats för lastbilar där relativt få människor kommer att befinna sig. Erfarenhetsmässigt kan bedömningen göras att samhällsrisken för området är relativt låg på grund av de få personer som vistas där och att de personer som finns på området främst finns på ett längre avstånd än 50 meter ifrån leder för farligt gods. Konsekvensen av en olycka med produkter av klass 3 och klass 8 påverkar främst människor utomhus på området närmast vägen (längsta påverkningsområdet ca 50 meter för produkter av klass 3). 4.2 Slutsats och förslag på skyddsåtgärder Att utnyttja det östra planområdet för uppställning av lastbilar bedöms vara lämpligt ur ett samhällsplaneringsperspektiv. Enligt illustration finns ett skyddsavstånd på minst 50 meter mellan leder för farligt gods och närmsta lastbilsplats vilket bedöms lämpligt för att last inte skall påverkas av eventuella brandscenarion på/vid väg. Det anses dock viktigt att skydd finns så att ett avåkande fordon inte kommer i konflikt med uppställda lastbilar. Åtgärder bör även finnas för att motverka spridning av eventuella läckage in på området (se k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 14(17)
ytterligare förslag på skyddsåtgärder nedan). Placeringen av en serviceanläggning bör vara på en plats där påverkan från leder för farligt gods är så liten som möjligt. Den planerade placeringen av serviceanläggningen anses vara lämplig. Ur ett perspektiv med farligt gods bedöms uppställning av farligt gods inte kunna utgöra någon större risk för brandstationen. Sannolikheten för en olycka med farligt gods inne på uppställningsplatsen bedöms vara låg. På grund av låga hastigheter (liten inblandad rörelseenergi) inne på uppställningsplatsen är det främst läckage från tunnväggiga transporter som skulle kunna inträffa. Påverkningsområdet från en antänd pölbrand är som mest ca 50 meter. Enligt illustration följer planerna för området Norrköpings kommuns ambition om en bebyggelsefri zon längs med leder för farligt gods. Enligt föreslagna kriterier medges arbetsplatser och kommunikationscentra fram till 50 meter från led för farligt gods. Brandstationens placering är i området 50-100 meter ifrån riksväg 55/56 vilket därmed följer föreslagna kriterier. Planen bedöms även följa länsstyrelsens kriterier där zonen närmast vägen (zon A i figur 1) föreslås användas för exempelvis trafik, odling eller ytparkering. Industri, kontor och tekniska anläggningar är exempel på vad för verksamheter som föreslås i zon B. Då det på vägarna kring området transporteras stora mängder av farligt gods anses det vara lämpligt att beakta vissa skyddsåtgärder. Skyddsåtgärderna bör särskilt utarbetas för att begränsa konsekvensen av en olycka med produkter av klass 3, detta då dessa transporter förekommer i stora mängder samt att dessa åtgärder ofta går att införa med rimliga medel. Följande skyddsåtgärder anses lämpligt att beakta i fortsatt arbete: Vägkanten bör utformas på ett sätt som begränsar konsekvensen av ett avåkande fordon. Sidoområdet bör vara fritt från oeftergivliga och spetsiga föremål, detta för att minska sannolikheten av att en tank skadas och att utsläpp sker. För att motverka att vätska rinner in på planområdet skall ett dike eller annan barriär finnas längs med vägar. Barriär för att motverka läckage av vätska från uppställningsplatsen gentemot brandstationens område skall även finnas. Längs med påfarten till E4:an, som gränsar mot uppställningsplatsen, bör vägräcke finnas som begränsar risken för att avåkande fordon kommer i konflikt med planområdet. Området närmast vägar (ca 50 meter från vägmitt) skall ej utformats på ett sätt som inbjuder till stadigvarande vistelse. Det är viktigt att utforma nya ut- och infarter, till delområdena, på ett sätt så att godstransporter inte kommer i konflikt med utryckande fordon från brandstationen. En god trafiksituation inne på uppställningsplatsen skall eftersträvas. Om uppställningsplatsen skall användas för fordon med farligt gods måste hänsyn tas till kriterier som finns för sådana platser. Exempelvis finns i Uppställning av fordon lastade med farligt gods (1998) ett förslag på skyddsavstånd om 50-100 meter mellan arbetsplatser och plats för uppställning. Bestämmelser finns även i kapitel 1.10 i del 1 i ADR-S. Restriktioner om placering av farligt gods inom område kan eventuellt k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 15(17)
krävas vilket bör ses över i samråd med Räddningstjänsten i Norrköping. Ur ett perspektiv med farligt gods bedöms uppställning av fordon med farligt gods inte utgöra någon större risk för brandstationen. Räddningstjänsten bör dock göra den slutliga bedömningen om lämpligheten, sett ur ett bredare perspektiv. På grund av förväntad låg personintensitet, karaktären på markutnyttjande samt bebyggelsefri zon längs med vägar anses det vara möjligt att basera analysen på ett kvalitativt resonemang kring risknivån och ingen ytterligare analys bedöms vara nödvändig. På grund av bedömd risknivå skall dock ovan redovisade skyddsåtgärder tas hänsyn till/värderas. k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 16(17)
5 REFERENSER FBE (2008), Utformning av skyddsåtgärd för planerad skolgård nära Hamnbana på Västra Eriksberg, 2008-04-14, FB Engineering AB Göteborgs kommun (1999), Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Stadsbyggnadskontoret Göteborg, 1999 Illustration (2010), Illustrationskarta (exempel på utformning), Detaljplan för Del av fastigheten Åby 7:1 med närområde, sydväst om trafikplats Åby inom Kvillinge i Norrköpings kommun (Samrådshandling), 2010-03-17, Norrköping kommun Länsstyrelserna (2006), Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Länsstyrelserna: Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006 Planbeskrivning (2010), Planprogram Del av fastigheten Åby 7:1 med närområde, sydväst om trafikplats Åby (Samrådshandling), Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering 2010-03-17, Norrköpings kommun Pirhollt (2004), Förslag på riktlinjer för planering av bebyggelse i anslutning till transportleder för farligt gods, 2004-10-13, Magnus Pirholt (Slutversion) Räddningstjänsten Östra Götaland (2010), Muntliga och skriftliga uppgifter från räddningstjänsten (Maria Cucas, 2010-04-20) Norrköpings kommun SRV (2008), Kartläggning av farligt godstransporter september 2006, Räddningsverket SRV (1997), Värdering av risk p21-182/97, Räddningsverket Risk- och sårbarhetsanalys (2009), Risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2009-04-02) Norrköpings kommun k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth 17(17)
k:\uppdrag10\162493\16-prj\04-bsk\rap001.doc/rth