Riskanalys avseende farligt gods på järnväg samt väg förbi Rydboholm 1:447 i Borås

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET Riskanalys avseende farligt gods på järnväg samt väg förbi Rydboholm 1:447 i Göteborg FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, GÖTEBORG Telefon: Telefax: Dokumentnr: /04-rap001

2 Rapport 1 (19) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: Riskanalys avseende transport av farligt gods på järnväg samt väg förbi Rydboholm 1:447 i REVISION NR: 0 DATUM: BESTÄLLARE: FB:s UPPDRAGSNUMMER: UTFÖRD AV: Rebecka Thorwaldsdotter GRANSKAD AV: Maria Nilsson VERIFIERAD AV: Gert Swenson

3 Rapport 2 (19) dat. / Date of rev. SAMMANFATTNING i har gett FB Engineering AB i uppdrag att utföra en riskanalys avseende farligt gods. På området planeras för nya och funktionella barnomsorgslokaler och enligt förslag skall nya lokaler placeras på avståndet 30 meter ifrån järnvägens mitt. På järnvägen, Viskadalsbanan, som löper parallellt med Varbergsvägen, intill studerat område, kan farligt godstransporter förekomma. Lokala godstransporter kan förekomma på Varbergsvägen och dess omfattning och påverkan på området skall utredas. Syftet med riskanalysen är att undersöka om olycksriskerna avseende farligt gods är acceptabla. Genom en riskanalys kan möjliga olyckor identifieras och bedömas och eventuella skydd som minskar risknivån kan därmed rekommenderas. Utifrån genomförd riskanalys kan en bedömning göras ifall den föreslagna markanvändningen är möjlig ur ett riskperspektiv. Efter genomgång av troliga transporter på Varbergsvägen har bedömningen gjorts att transporter på väg inte påverkar risknivån i någon större utsträckning och därmed utförs endast beräkningar för risknivån med avseende på farligt godstransporter på järnväg. De typer av gods som transporteras på järnväg och som kan ge allvarliga konsekvenser avseende människoliv är främst RID-klass 1.1, massexplosiva ämnen, klass 2, brandfarliga eller giftiga gaser, klass 3, brandfarliga vätskor och klass 5, oxiderande ämnen. Övriga klasser ger enbart konsekvenser inom kortare avstånd och tas ej med i denna analys. Transporter av farligt gods sker endast vid omledning av godståg exempelvis vid stopp på Västkustbanan. Jämfört med de acceptanskriterier som diskuterats i denna rapport ligger individrisken både inomhus och utomhus på en nivå som anses som låg. Generellt görs bedömningen att ingen bebyggelse skall finnas på ett kortare avstånd än 30 meter ifrån en järnväg. Ett avstånd på 30 meter ifrån järnvägen bedöms vara tillräckligt för att förhindra att ett avåkande fordon kommer i konflikt med byggnader samt ger även utrymme för räddningsinsatser. Dessutom utgör avståndet en reduktion av buller och möjliggör för eventuell komplettering av riskreducerande åtgärder vid förändrad risksituation. Det är dock svårt att åstadkomma en god utemiljö på ett avstånd närmre än 30 meter ifrån spårväg. Vid nyetablering bör man därför vara medveten om att utemiljön i närheten av ett järnvägspår ofta är svår att utnyttja. Även området meter ifrån spårväg omfattas ofta av samma problem som området närmre än 30 meter. Strikt sätt, utifrån beräknad individrisknivå, anses risken i dagsläget vara låg för området i Rydboholm och att planera för nya barnomsorgslokaler på ett avstånd längre än 30 meter ifrån järnvägen anses vara möjligt med avseende på farligt godstransporter. Bedömningen görs att spårspring troligtvis utgör en större risk jämfört med risken orsakad av farligt gods. Det är därför viktigt att utforma närmiljön så att risken för personer nära spåret minimeras. Ett förslag är att utvärdera behov av åtgärd som förhindrar spårspring, vilket exempelvis kan vara ett stängsel. Att utforma lekytor mellan planerade lokaler och spårväg anses ej heller lämpligt.

4 Rapport 3 (19) dat. / Date of rev. INNEHÅLL 1 INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR Planerad nybyggnation Vägar intill planområdet Järnväg- Viskadalsbanan Närliggande verksamhet och industrier Räddningstjänstens möjligheter till insatsstyrka Avgränsningar TRANSPORT AV FARLIGT GODS Farligt gods på Varbergsvägen Farligt gods på Viskadalsbanan Beräkning av sannolikhet för identifierade olyckshändelser Konsekvens av identifierade händelser BEDÖMNING AV RISKNIVÅ Allmänt Individrisk SLUTSATS OCH DISKUSSION REFERENSER BILAGOR A. Konsekvensbeskrivning

5 Rapport 4 (19) dat. / Date of rev. 1 INLEDNING I Viskafors kommundel planeras för nya och funktionella barnomsorgslokaler. Förslag på placering av nya lokaler är i anslutning till befintlig förskola, Ängsjögården, på Rydbovägen i Rydboholm. har gett FB Engineering AB i uppdrag att utföra en riskanalys avseende farligt godstransporter på järnväg och väg förbi Rydboholm 1:447 i. Lokala godstransporter kan ske på Varbergsvägen, som passerar området. På järnvägen (Viskadalsbanan), som löper parallellt med Varbergsvägen, kan farligt godstransporter förekomma. Enligt översiktsplan för Göteborg (Göteborgs kommun, 1999) skall bebyggelsefritt område finnas 30 meter från järnväg och 50 meter från "A-leder" vilket är benämningen på vägar där alla godsklasser av farligt gods är tillåtet. På dessa vägar transporteras stora volymer farligt gods. Tät kontorsbebyggelse medges fram till 50 meter från väg och fram till 30 meter från järnväg, sammanhängande bostadsbebyggelse medges 80 meter från järnväg och 100 meter från A-led. Enligt översiktsplan föreslås att Göteborgs riktlinjer även skall tillämpas i. Länsstyrelserna (2006) har tagit fram riktlinjer om att riskhanteringsprocessen skall beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd ifrån farligt godsled. I länsstyrelsens policy finns inga exakta avstånd för tillåten markanvändning, utan zonerna för föreslagen markanvändning är glidande och beroende på platsspecifika egenskaper och förhållanden. Enligt denna glidande skala skall dock bostäder, centrum, vård och skola placeras i zon C, vilket är zonen längst bort ifrån järnvägen. Enligt "Säkra järnvägstransporter av farligt gods" delar Banverket och Räddningsverket Länsstyrelsens ovannämnda synsätt med tillägget att det i normalfallet inte bör tillkomma ny bebyggelse inom 30 meter ifrån spårmitt. Ett avstånd på 30 meter ifrån järnvägen utgör enligt "Säkra järnvägstransporter av farligt gods" en reduktion av buller och möjliggör för eventuell komplettering av riskreducerande åtgärder vid förändrad risksituation. Avståndet ger även utrymme för eventuella räddningsinsatser. Syftet med riskanalysen är att undersöka om olycksriskerna avseende farligt gods är acceptabla. Genom en riskanalys kan möjliga olyckor identifieras och bedömas och eventuella skydd som minskar risknivån kan därmed rekommenderas. Utifrån genomförd riskanalys kan en bedömning göras ifall den föreslagna markanvändningen är möjlig ur ett riskperspektiv med avseende på farligt gods. Riskanalysen omfattar identifiering av skadehändelser samt beskrivning av mängder och typer av farligt gods som transporteras på järnväg och väg förbi

6 Rapport 5 (19) dat. / Date of rev. planområdet. Baserat på detta genomförs, dels en kvalitativ bedömning av risker för skadehändelser, dels en sannolikhet- och konsekvensberäkning för eventuella olyckor med farlig gods. Riskanalysen utmynnar i en värdering av risknivån för de personer som kommer att vistas inomhus samt utomhus på planområdet.

7 Rapport 6 (19) dat. / Date of rev. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR I detta kapitel beskrivs de grundläggande förutsättningarna för studien såsom, områdesbeskrivning, planerad nybyggnation, trafiksituation, järnvägsförhållanden och avgränsningar för riskanalysen. 2.1 Planerad nybyggnation Utredning har visat att behovet av ny förskola och fritidshem i Rydboholm uppskattningsvis motsvarar två avdelningar. ( stad, 2005) Planerad ny byggnad skall placeras intill befintlig förskola nordväst om Rydbovägen. Planområdet omges av bostäder och skogsområden. Området består av grönskande miljö med många uppväxta träd och marken sluttar svagt åt norr. Längs med planområdet, öster om Rydbovägen löper Viskadalsbanan och Varbergvägen, se figur 1. Figur 2 presenterar ett tidigt skissförslag för placering av ny förskola. Enligt förslag skall ny förskola placeras på avståndet 30 meter ifrån mitten av järnvägen. N Järnväg Figur 1. Karta över planområdet i Rydboholm. Röd ring markerar ungerfärlig placering av planområdet.

8 Rapport 7 (19) dat. / Date of rev. Figur 2. Illustrativ figur över planområdet i Rydboholm, bilden är ett tidigt preliminärt skissförslag (, 2008). 2.2 Vägar intill planområdet Rydbovägen är en mindre lokal väg med en hastighet skyltad till 50 km/h och medeltrafiken uppskattas till ca fordon per årsmedeldygn (ÅDT). (Hagnestål, 2008) Varbergvägen (LV 1610) löper parallellt med, och öster om, Rydbovägen. På denna väg förekommer tung trafik och farligt godstransporter kan förekomma till lokala verksamheter och bostäder. Hastigheten är skyltad till 50 km/h och medeltrafiken uppskattas till ca fordon per årsmedeldygn (ÅDT). (Hagnestål, 2008) 2.3 Järnväg- Viskadalsbanan Förbi planområdet passerar Viskadalsbanan. Viskadalsbanan kallas järnvägen mellan Varberg och. Kapacitetsutnyttjandet på banan är högt. Merparten av trafiken utmed banan utgörs av regional persontrafik. Banan trafikeras endast av ett par godståg per dygn (Banverket, 2006).

9 Rapport 8 (19) dat. / Date of rev. Godstågen utgörs idag av ett tåg med tomma sandvagnar som transporteras mellan Limmared och Varberg. Önskemål finns om att i framtiden få köra virke från Borgstena till Väro bruk utanför Varberg vilket skulle resultera i en ökad trafikvolym. (Banverket, 2008) Viskadalsbanan används även för omledning av godståg med utgångspunkt/destination Varberg, Halmstad och Helsingborg. Detta kan ske exempelvis vid stopp på Västkustbanan, vilket resulterar i att det vid en omledning kan förekomma ytterligare transport av godståg på Viskadalsbanan. En omledning, på grund av exempelvis väderförhållanden, kan antas förekomma ca en gång per år. Antagandet görs, efter diskussion med banverket (2008), att en sådan omledning skulle kunna resultera i ca 3 arbetsdagar per år med godstransporter på Viskadalsbanan som normalt sätt skulle ha gått på Västkustbanan. Det är endast under en omledning som farligt godstransporter förväntas förekomma på Viskadalsbanan, under normala förhållanden förväntas ej farligt gods att transporteras på järnvägen. 2.4 Närliggande verksamhet och industrier Rydboholm är ett mindre samhälle i kommun. I tabell 1 nedan sammanställs en lista på verksamheter i närheten av studerat område. Företagsnamn har tillhandahållits av miljökontoret i (Miljökontoret, 2008) Inga av dessa verksamheter förväntas öka risknivån för det studerade området. Kommentarer om transportmängder i den högra kolumnen är ifyllt efter utförd inventering. Tabell 1. Sammanställning av verksamheter i närliggande område. Företag Alf Claesson Åkeri OK-Q8 Viskafors Actuelle Tricot ATS Plastindustri Nya Metallgjuteri Brave System Verksamhet/Gods Transport av gods, endast kontor på platsen, inga godstransporter till adressen. Bensin, diesel m.m. Transporter ca 2 gånger i veckan (totalt både bensin och diesel). Textil Plast Verkstad Brandskyddsartiklar

10 Rapport 9 (19) dat. / Date of rev. Henrik Ströms Bygg It-Pac Jaretegs Mekaniska Nife Textil Ture Hallbergs Lampskärmar Viskapartner ACT Johnson & Johnson Snickeri Med.teknisk utrustning Verkstad Textil. Transporter så som svavelsyra (100 ton per år), lut (50 ton per år), väteperoxid (30 ton per år), Eldningsolja ca 1 gång/veckan (Nife Textil, 2008) Lamptillverkning Lackering Moppar, mirakeltrasor Läkemedel 2.5 Räddningstjänstens möjligheter till insatsstyrka Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund som organiserar och driver räddningstjänsten i fem kommuner: Bollebygd,, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Förbundet har 19 brandstationer strategiskt belägna i de olika kommunerna (Serf, 2008 a). På stationen i finns heltidsanställd personal. Utryckningsstyrkan består i av sju brandmän, två styrkeledare, en insatsledare, och en räddningschef i beredskap med 90 sekunders anspänningstid (Serf, 2008 b). På stationen i Viskafors finns deltidsanställd personal. Brandmännen på deltidskåren har en annan huvudanställning. Om de vid larm har beredskap lämnar de sina ordinarie arbetsplatser och tar sig till brandstationen. Brandbilarna lämnar deltidsstationen mellan fem och sju minuter efter att ett larm tagits emot (Serf, 2008 a). Köravståndet mellan Viskafors och Rydboholm är ca 3 km. Köravståndet mellan brandstationen på Olovsholmsgatan till Rydboholm är ca 9 km. 2.6 Avgränsningar Riskanalysen är utförd med avseende på den verksamhet som planeras för planområdet vilket är barnomsorg. En annan än angiven placering och användning kan ändra risknivån. Efter utförd inventering av mängden av transport av farligt gods på vägen har bedömningen gjorts att risknivån ej

11 Rapport 10 (19) dat. / Date of rev. påverkas nämnvärt av de få transporter som eventuellt lokalt förekommer på vägen. De risker som behandlas i rapporten har därmed sitt ursprung i eventuella olyckor som kan inträffa på järnvägen. Risker för miljön ingår ej i denna analys. Beräkningsgång och alla ingångsdata redovisas inte i denna riskanalys då det rör sig om låga risker och få transporter, men beräkningsgången och ingångsdata följer normal riskanalysstandard och redovisas mer utförligt i exempelvis "Riskanalys avseende transport av farligt gods på väg samt järnväg förbi Brodal i centrala ". (FBE, 2008 a)

12 Rapport 11 (19) dat. / Date of rev. 3 TRANSPORT AV FARLIGT GODS Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods. Farligt gods delas in i olika ADR-klasser 1 på väg beroende på vilken typ av fara som ämnet kan ge upphov till och RID-klasser 2 på järnväg. ADR och RID är internationella överenskommelser avseende regler för transporter av farligt gods i Europa. 3.1 Farligt gods på Varbergsvägen Enligt vägverkets hänvisningar är transport av farligt gods i kommun hänvisad till riksvägarna 27, 40, 41 och 42 (ÖP06, 2006). De transporter som förekommer förbi planområdet är därmed av lokal karaktär. Efter genomgång av troliga transporter på Varbergsvägen görs bedömningen att det dimensionerande bidraget till riskbilden med avseende på vägtransporter är transport av bensin till bensinstationen i Viskafors. För transporter av farligt gods på icke hänvisade farligt gods vägar skall dock kortaste vägen användas. Avfart från väg 41 finns söder om planområdet och därmed görs antagandet att dessa transporter inte påverkar planområdet. Bedömningen har gjorts att lokala transporter till verksamheter inte påverkar risknivån i någon större utsträckning. Därmed utförs inga beräkningar med avseende på farligt godstransporter på väg. 3.2 Farligt gods på Viskadalsbanan På Viskadalsbanan går på vardagar 16 persontåg och 2 godståg. Spårstandarden på Viskadalsbanan är låg och normalt sker inga tyngre transporter (Ny järnväg Göteborg-, 2006). Vid en omledning av godståg kan dock transport av farligt gods ske på sträckan. De farligt godstransporter som vid omledning sker på Viskadalsbanan antas vara samma som de som transporteras på Västkustbanan. För beräkning av antalet farligt godstransporter som vid en omledning sker på Viskadalsbanan har värden hämtats från tidigare utförd riskanalys för Västkustbanan (FBE, 2008 b). Antagandet görs att omledning inträffar 3 arbetsdagar per år. De värden som används och presenteras representerar uppskattade transportmängder år Transporterade vagnar per år presenteras i tabell 2 nedan. En genomsnittlig vagnslast har i beräkningarna antagits vara 25 ton. 1 ADR=European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road 2 RID=Regulations Concerning the International Carriage of Dangerous goods by rail

13 Rapport 12 (19) dat. / Date of rev. Tabell 2. Transporter av farligt gods per RID-klass och år. RID-klass Transporterat 2020 (Västkustbanan) Transporterat 2020 Viskadalsbanan 1. 1 Massexplosiva ämnen a Brandfarliga gaser b Giftiga gaser Brandfarlig vätska klass Oxiderande ämnen Beräkning av sannolikhet för identifierade olyckshändelser Sannolikheten för olycka är baserad på ovanstående uppgifter, beräkningsgång som redovisas i VTI 387:4 (1994) och Göteborgs Översiktsplan (1999). Beräkningsgången redovisas ej här men följer redovisad beräkningsgång i "Riskanalys avseende transport av farligt gods på väg samt järnväg förbi Brodal i centrala " (FBE, 2008 a) Olycka som leder till utsläpp och antändning av ovanstående farligt godsklasser kan leda till ett antal följdhändelser, vilket listas i tabell 3. Jämte redovisas beräknad sannolikhet för respektive händelse. I bilaga A redovisas kort konsekvensbeskrivning för respektive händelse. Den aktuella spårsträckan förbi området, som används för att beräkna sannolikheten för olycka, är satt till 1 km.

14 Rapport 13 (19) dat. / Date of rev. Tabell 3. Beräknad sannolikhet för respektive olycka med farligt gods på järnväg. Händelse Olycka med klass 1.1 massexplosion Sannolikhet (per år) Järnväg 2.4*10-8 Olycka med klass 2a- Jetbrand 6.0*10-9 Olycka med klass 2a- Gasbrand Olycka med klass 2a- Gasmolnsexplosion 3.0.* *10-11 Olycka med klass 2a- BLEVE 6.0*10-10 Olycka med klass 2b- utsläpp av giftig gas Olycka med klass 3 - brandfarlig vätska 4.5* *10-9 Olycka med klass 5 -explosion 2.9* Konsekvens av identifierade händelser Bedömning av konsekvenser i denna analys baseras på uppskattat antal omkomna personer vid en olyckshändelse med transport av farligt gods. För varje identifierad olyckshändelse görs en intervallindelning vid området om 50 meter från olycksplatsen, i detta fall järnvägen. Konsekvensbedömningen baseras på Göteborgs kommuns översiktsplan (1999), VTI rapport 387:4 (1994), Räddningsverkets Farligt gods på vägnätet, FOA (1997), konsekvensberäkningar i PAPA samt simuleringar i programmet Bfk (Beräkningsmodeller för kemikalieexponering) (RIB, 2006). Utförligare beskrivning av konsekvenser redovisas "Riskanalys avseende transport av farligt gods på väg samt järnväg förbi Brodal i centrala " (FBE, 2008 a). Andelen omkomna är behäftat med en del osäkerheter på grund av att det inte med säkerhet går att förutsäga det exakta händelseförloppet, vädersituationen kan vara mer eller mindre gynnsam och andel omkomna inomhus och utomhus beror på vad för befolkning som finns på platsen vid en olycka, och även andra faktorer kan variera.

15 Rapport 14 (19) dat. / Date of rev. 4 BEDÖMNING AV RISKNIVÅ Man skiljer på individrisk och samhällsrisk Individrisken är den risk en person utsätts för Samhällsrisken är den risk som en eller flera människor (vilken som helst) utsätts för I detta kapitel redovisas den risk som personer som befinner sig inomhus och utomhus på planområdet utsätts för. 4.1 Allmänt För denna analys kommer främst beräknad individrisk ligga till grund för bedömning av risknivån för planområdet. Detta innebär inte att begreppet "samhällsrisk" negligeras. Erfarenhetsmässigt kan bedömningen göras att samhällsrisken för området kommer att bli relativt låg. Detta då det studerade området är glest bebyggt och den totala populationen, som kan påverkas av en olycka med farligt gods, är förhållandevis låg samt att antalet farligt godstransporter är lågt. Bedömningen har gjorts att det är viktigast att ta hänsyn till den enskilde individen så de som skall vistas i/omkring planerad verksamhet inte utsätts för en orimlig förhöjd risk. Avseende individrisk bör följande etiska princip eftersträvas: Den risk som vi utsätts för av naturliga händelser bör inte ökas nämnvärt genom aktiviteter som vi inte råder över. 4.2 Individrisk Individrisk är risken för att en person som befinner sig i närheten av en riskkälla ska omkomma och definieras här som: Individrisk = sannolikhet andel omkomna DNV har i en rapport från Räddningsverket givet följande förslag till individriskkriterier (SRV, 1997): Övre gräns där risker under vissa förutsättningar kan tolereras; 10-5 per år Övre gräns där risker kan anses små; 10-7 per år I denna analys ges två individrisknivåer för området. En individrisk utomhus som baseras på oskyddade personer och en plan topografi. Dessutom ges en individrisk inomhus som representerar individrisken för de personer som befinner sig inomhus.

16 Rapport 15 (19) dat. / Date of rev. I tabell 4 redovisas den individrisk som beräknats för studerat planområde i Rydboholm. Individrisken är som störst utomhus närmast järnvägen och minskar med avståndet från järnvägen. Gröna siffror indikerar på en risknivå som ligger under den nivå som anses låg. Tabell 4. Individrisknivån inne och ute på olika avstånd från järnväg. Avstånd (m) Individrisk Ute Inne ,3*10-8 8,0* ,7*10-8 3,0* ,2*10-9 2* ,7*10-9 < 1*10-10

17 Rapport 16 (19) dat. / Date of rev. 5 SLUTSATS OCH DISKUSSION Syftet med riskanalysen är att undersöka huruvida olycksriskerna avseende farligt gods är acceptabla och om det är möjligt att planlägga för barnomsorgslokaler, på föreslagen placering, med avseende på farligt gods. Med avseende på farligt godstransporter är det primärt järnvägen som bidrar till risknivån för studerat planområde. Vägen anses inte påverka riskbilden. Individrisken minskar med avståndet från järnvägen. Jämfört med de acceptanskriterier som tidigare diskuterats i denna rapport ligger individrisken både inomhus och utomhus på en nivå som anses som låg. Generellt görs bedömningen att ingen bebyggelse skall finnas på ett kortare avstånd än 30 meter ifrån en järnväg. Risk för mekanisk påverkan föreligger i princip endast i omedelbar närhet av spåret. Som störst påverkansområde brukar ofta anges ett avstånd på upp till m från spåret. Ett avstånd på 30 meter ifrån järnvägen bedöms därmed vara tillräckligt för att förhindra att ett avåkande fordon kommer i konflikt med byggnader samt att detta avstånd även ger utrymme för räddningsinsatser. Avståndet utgör dessutom en reduktion av buller och möjliggör för eventuell komplettering av riskreducerande åtgärder vid förändrad risksituation, detta enligt "Säkra järnvägstransporter av farligt gods". Enligt "Markanvändning i järnvägens närhet" (2004) är det svårt att åstadkomma en god utemiljö på ett avstånd närmre än 30 meter ifrån en järnväg. Vid nyetablering bör man därför vara medveten om att utemiljön i närheten av ett järnvägspår ofta är svår att utnyttja. Även området meter ifrån järnvägen omfattas ofta av samma problem som området närmre än 30 meter. Strikt sätt, utifrån beräknad individrisknivå med avseende på farlig gods, anses risken vara låg för området i Rydboholm. Planerad placering för barnomsorgslokal, på ett avstånd längre än 30 meter ifrån järnvägen, anses därmed vara möjligt med avseende på farligt gods. Bedömningen görs att spårspring troligtvis utgör en större risk jämfört med risken orsakad av farligt gods. Det är därför viktigt att utforma närmiljön så att risken för personer nära spåret minimeras. Ett förslag är att utvärdera behov av åtgärd som förhindrar spårspring, vilket exempelvis kan vara ett stängsel. Att utforma lekytor mellan planerade lokaler och spårväg anses ej heller lämpligt. Riskanalyser innefattar ett visst mått av osäkerhet på grund av litet statistiskt underlag över olyckor, i viss mån antaganden om persontäthet samt variabel konsekvens på grund av t.ex. olika vädersituationer vid olyckstillfället. På grund av dessa osäkerheter är det viktigt att analysera vilken parameter som mest påverkar risknivån. I denna analys finns det osäkerheter vad beträffar transporter av farligt god på järnvägen. Här har antagandet gjorts att det vid en omledning kommer att ske transporter av farligt gods i de förhållanden som gäller på

18 Rapport 17 (19) dat. / Date of rev. Västkustbanan generellt. Ingen hänsyn har därmed tagits till t.ex. årsvariationer i transporterade klasser. Det är dessutom svårt att sia om järnvägens framtida utveckling. Det går inte att utesluta att en förändring av transporter kan ske. En ökad mängd av farligt gods kommer att öka risken på området och dessutom kan en förändring av de ämnen som transporteras på järnvägen påverka den totala risknivån. Beräkningar har använt prognostiserade värden för transporter år 2020 och därmed är ökade transportmängder medtaget i analysen. Trots beräkningar med högt skattade transporter anses risknivån vara låg. Utifrån den inventering som skett har bedömningen gjorts att transporter av farligt gods på Varbergvägen är låg och därmed bedöms risknivån också bli låg. Detta förutsatt att transport av farligt gods sker på hänvisade vägar och att transporter på Varbergsvägen endast sker till lokala verksamheter. En testberäkning har genomförts med utgångspunkt att transport till bensinstation i Viskafors och till Nife textil sker på Varbergsvägen. Resultatet från dessa beräkningar påverkar inte den totala risknivån i någon större utsträckning..

19 Rapport 18 (19) dat. / Date of rev. 6 REFERENSER Banverket (2004), Markanvändning i järnvägens närhet, materialet är under revidering, Banverket Banverket (2006), Framtidsplan för järnvägen , Information av banverket på Internet Banverket (2008), Markus Gunervall, Expertstöd Samhälle, Banverket Göteborg, muntlig kommunikation angående trafiken på Viskadalsbanan Banverket och Räddningsverket (2007), Säkra järnvägstransporter av farligt gods, Banverket och Räddningsverket stad (2005), Lokaler för barnomsorg i Rydboholm, dnr , Kommundelsnämnden Viskafors FBE (1991), Norra Älvstranden Riskanalys av farligt gods transporter på hamnbanan, fas 3 februari FB Engineering AB FBE (2008 a), "Riskanalys avseende transport av farligt gods på väg samt järnväg förbi Brodal i centrala " FB Engineering AB FBE (2008 b), "Riskanalys avseende transport av farligt gods förbi Projekt Mölndals centrum", revision 7, FB Engineering AB FOA (1995), Risker i Västernorrlands län, metodstudie med exempel för samhällsplaneringen FOA-R FOA (1997), Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor - metoder för bedömning av risker. FOA rapport SE,FOA avdelningen för NBC-skydd, Umeå Göteborgs kommun (1999), Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Göteborg, 1999 Hagnestål (2008), Åsa Hagnestål-Planarkitekt stad, Skriftliga uppgifter Länsstyrelserna (2006), Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Länsstyrelserna: Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006 Miljökontoret (2008), Teresia Kling Verksamhetsledare Miljötillsyn- Miljökontoret- stad, Skriftliga uppgifter. Nife Textil (2008) Samir Yazid, Logistik, IT och miljöansvarig, Rydboholms textil, muntlig kommunikation (

20 Rapport 19 (19) dat. / Date of rev. Ny järnväg Göteborg- (2006), Information av banverket på Internet gd-/förstudie_del1.pdf RIB (2006), Beräkningprogrammet Bfk, Räddningsverket Serf (2008 a), Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Information om Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund på Internet Serf (2008 b), Joel Jacobsson- Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, Muntliga uppgifter SRV (1997), Värdering av risk p21-182/97, Räddningsverket (2008), Preliminärt skissförslag, Åsa Hagnestål- Planarkitekt, stad VTI 387:4, (1994), Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI (1994), Konsekvensanalys av olika olycksscenarier av farligt gods på väg och järnväg. VTI-rapport Nr 387:4 ÖP06 (2006), Översiktsplan för Stad, ÖP 06 antagen av kommunfullmäktige 1 juni 2006

21 RISKANALYS avseende transport av farligt gods på järnväg samt väg förbi Rydboholm 1:447 i Bilaga A 1 (6) /04-rap001 dat. / Date of rev BILAGA A Konsekvensbeskrivning

22 RISKANALYS avseende transport av farligt gods på järnväg samt väg förbi Rydboholm 1:447 i Bilaga A 2 (6) /04-rap001 dat. / Date of rev A.1 Faror vid olycka med farligt gods Nedan redovisas en sammanställning av huvudsakliga faror med olika kemikalier i de olika RID/ADR-klasserna (tabell A.1). Tabellen anger även de riskavstånd som kan vara aktuella för en grov bedömning av allvarlig skadepåverkan på oskyddade människor (FOA, 1995).

23 RISKANALYS avseende transport av farligt gods på järnväg samt väg förbi Rydboholm 1:447 i Bilaga A 3 (6) /04-rap001 dat. / Date of rev Tabell A.1. Generella faror med olika transportklasser av farligt gods. Transportklass 1. Explosiva ämnen 2. Gaser 3. Brandfarliga vätskor 4. Brandfarliga fasta ämnen 5. Oxiderande ämnen Dominerande fara Riskavstånd Explosion Brand Förgiftning Övrig risk Meter < 100 > < 100 < 100 < Giftiga ämnen < Radioaktiva ämnen < Frätande ämnen < Övriga farliga ämnen < 100 De typer av gods som förväntas transporteras förbi planområdet och som kan ge allvarliga konsekvenser avseende människoliv är främst RID-klass 1.1, 2, 3 och 5. Övriga klasser bedöms enbart ge begränsade konsekvenser inom korta avstånd och har därför inte tagits med i denna analys. Förutom rent trafikrelaterade händelser kan olyckssituationer uppstå i samband med tekniska fel på tankar och behållare innehållande farligt gods. Konsekvensen av de nedanstående olyckorna beror på hur många människor som befinner sig inom riskavstånd vid olyckstillfället. Konsekvensens omfattning är även direkt beroende av läckagets storlek, placering på havererad behållare och utströmningsvinkeln. Olyckseffekterna har uppskattats och redovisas genomförligt i " "Riskanalys avseende transport av farligt gods på väg samt järnväg förbi Brodal i centrala " (FBE, 2008 a). Nedan ges en kort summering av olyckseffekterna för respektive händelse. A.1.1 Olycka med massexplosivt ämne (klass 1.1) Vid transport av massexplosiva ämnen finns risk för explosion som kan orsakas av spontan reaktion, yttre brand eller rörelseenergin som utvecklas vid stötar. På

24 RISKANALYS avseende transport av farligt gods på järnväg samt väg förbi Rydboholm 1:447 i Bilaga A 4 (6) /04-rap001 dat. / Date of rev det sätt som massexplosiva ämnen och material förpackas minimeras emellertid risken för detta. Vid en eventuell olycka kan händelseförloppet utvecklas mycket snabbt och ge svåra konsekvenser. En explosion av ton massexploderande ämne leder till höga tryck i omgivningen. Dödsfall, som direkt följd av tryckvågen, förväntas inträffa på upp till 60 meter från olycksplatsen. Byggnader förväntas rasa på betydligt större avstånd. Även nyare betongbyggnader med väl sammanhållen stomme kan raseras på ett avstånd av ett par hundra meter från explosionscentrum. Skador på människor inomhus är troliga, liksom dödsfall. A.1.2 Olycka med kondenserad brandfarlig gas (klass 2a) Propan och butan är exempel på kondenserad brandfarlig gas. En tankbilsolycka som leder till utsläpp av kondenserad brandfarlig gas kan leda till någon av följande händelser: Jetbrand Gasmolnsbrand Gasmolnsexplosion BLEVE (Boiling Liquide Expanding Vapour Explosion) Jetbrand En jetbrand uppstår då gas strömmar ut genom ett hål i en tank och därefter antänds. Därmed bildas en jetflamma. Flammans längd beror av storleken på hålet i tanken. Gasmolnsbrand Om gasen vid ovanstående scenario inte antänds omedelbart uppstår ett brännbart gasmoln. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede är luftinblandningen vanligtvis inte tillräcklig för att en explosion ska inträffa. Förloppet utvecklas då till en gasmolnsbrand med diffusionsförbränning. Gasmolnsexplosion Om gasmolnet inte antänds omedelbart kommer luft att blandas med den brandfarliga gasen. Vid antändning kan en gasmolnsexplosion ske om gasmolnet består av en tillräckligt stor mängd gas/luft av en viss koncentration. En gasmolnsexplosion kan beroende på vindstyrka och riktning inträffa en bit ifrån själva olycksplatsen. BLEVE BLEVE är en speciell händelse som kan inträffa om en tank med kondenserad brandfarlig gas utsätts för yttre brand. Trycket i tanken stiger och på grund av den inneslutna mängdens expansion kan tanken rämna. Innehållet övergår i gasfas på grund av den höga temperaturen och det lägre trycket utanför och antänds.

25 RISKANALYS avseende transport av farligt gods på järnväg samt väg förbi Rydboholm 1:447 i Bilaga A 5 (6) /04-rap001 dat. / Date of rev Vanligen bildas ett eldklot med stor diameter som kastas högt upp i luften där det förbränns under avgivande av intensiv värmestrålning. För att en sådan händelse skall kunna inträffa krävs att tanken hettas upp kraftigt. Tillgänglig energi för att klara detta kan finnas i form av en antänd läcka i en annan närstående tank. A.1.3 Olycka med kondenserad giftig gas (klass 2b) Exempel på kondenserad giftig gas är svaveldioxid, ammoniak och klor. Gasen transporteras under tryck i vätskeform och vid utströmning till luft förångas vätskan fort och övergår i gasform. Generellt är gaserna tyngre än luft varför spridning av gasen sker längs marken. Giftig kondenserad gas kan ha riskområde på hundra meter upp till många kilometer. Gasen är giftig vid inandning och kan innebära livsfara vid höga koncentrationer. A.1.4 Olycka med brandfarlig vätska (klass 3) Det finns olika typer av brandfarlig vätska, till exempel bensin som har en flampunkt 3 under 21 C och kan antändas vid normala utomhusförhållanden. Detta innebär att antändning förväntas ske vid alla utsläpp av dessa typer av gods. Brandfarlig vätska, av typen dieselolja, har högre flampunkt och förväntas inte antändas vid lägre temperatur än 55 C. Transporter av dieselolja bedöms inte utgöra en risk för personer inom området vid en eventuell olycka. Med anledning av den höga flampunkten (>55 C) bedöms dieselolja inte antändas vid ett eventuellt läckage. En tankbilsolycka som leder till utsläpp av brandfarlig vätska leder i många fall till en poolbrand (brinnande vätska på marken). Antändning av och brand i en sådan pöl förväntas ge strålningseffekter, som kan skada oskyddade människor allvarligt på avstånd upp till 30 meter från branden (FBE, 1991). Tankarna för bensin är dimensionerade för transport av vätska under atmosfärstryck och bedöms kunna skadas så att läckage uppstår då en bil välter. A.1.5 Olycka med oxiderande ämne (klass 5) Exempel på oxiderande ämne är väteperoxid, som är det mest frekvent transporterade ämnet i transportklassen. Väteperoxid, precis som alla oxiderande ämnen, kan reagera explosionsartat eller bilda explosiva produkter med många organiska ämnen (t.ex. aceton och etanol). A.2 Farligt godsolycka För att en farligt godsolycka skall ske krävs att ett fordon lastat med farligt gods är inblandat i en olycka, t.ex. en kollision eller avåkning. Vidare måste behållare på fordonet skadas så att läckage av ett farligt ämne sker. 3 Flampunkt är den lägsta temperatur som krävs för att en vätska skall avge antändningsbar gasblandning

26 RISKANALYS avseende transport av farligt gods på järnväg samt väg förbi Rydboholm 1:447 i Bilaga A 6 (6) /04-rap001 dat. / Date of rev Ett utsläppt giftigt ämne sprids som vätska eller gas. Halten av det farliga ämnet avtar med avståndet till ämnet. För att en människa skall komma till skada måste dessa befinna sig inom det område där ämnet uppvisar en skadlig halt. För brand- och explosionsfarliga ämnen måste dessutom en antändningskälla finnas som kan starta en brand eller ett explosionsförlopp. Även här gäller att människor måste finnas inom riskområdet för att komma till skada. Riskområdets storlek beror på typ av ämnen och händelse som är dimensionerande. Detta beskrivs schematiskt i figur A.1 nedan. Figur A.1. Schematiskt händelseförlopp vid farligt godsolycka.