Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Relevanta dokument
Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Ungdomsenkäten Marie Haesert

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2010

Livsstilsstudien rapport

Stockholmsenkäten 2014

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Stockholmsenkäten 2014

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

Stockholmsenkäten 2008

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2012

Drogvaneundersökning 2019

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2018

Stockholmsenkäten Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1

Stockholmsenkäten 2016

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Stockholmsenkätens länsresultat 2010

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Redovisning av resultat från 2006 års Stockholmsenkät

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Drogvaneundersökning 2018

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Skolelevers drogvanor 2007

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Stockholmsenkäten 2012

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning Ånge kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Stockholmsenkäten 2014

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Stockholmsenkäten 2012

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun.

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Föräldrar är viktiga!

Ungdomar Drickande & Föräldrar

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Drogvaneundersökning gymnasiet åk

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

DROGVANOR BLAND UNGDOMAR - CAN- UNDERSÖKNINGEN 2019

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Ragunda kommun

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Insatser mot cannabis - 27 februari

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

Sammanfattning av resultat från Stockholmsenkäten 2012.

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Drogvaneundersökning 2016

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun

Transkript:

Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling

Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning. Elever i skolår 7, skolår 9 och år 2 på gymnasiet har där fått svara på frågor om bland annat drogvanor och brott. För att kunna göra mer tillförlitliga jämförelser med kranskommuner, inklusive Stockholms stad, har Nacka från och med i år har beslutat att delta i länsundersökningen Stockholmsenkäten. Denna enkät har Nacka kommun valt att kalla Ungdomsenkäten. I enkäten får elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet svara på totalt 3 frågor som rör brott, psykisk hälsa, skolupplevelser samt alkohol-, tobaks- och narkotikavanor. Till grund för det drogförebyggande arbetet i Nacka ligger den drogförebyggande policy som Nackas kommunfullmäktige antog. I policyn framgår följande effektmål som är satta till 9: att få ner andelen berusningsdrickare till nationell nivå, att barn och ungdomar under 18 år inte ska kunna köpa tobak och folköl i Nackas butiker, att debutåldern för konsumtion av alkohol och tobak ska höjas med procentenheter, att minska antalet barn och ungdomar som röker eller snusar dagligen eller ibland med procentenheter, samt att halvera andelen ungdomar som provar narkotika. Uppföljning av målen sker i samband med att drogvaneundersökningarna genomförs vartannat år 1). Ungdomsenkäten 8 har i år genomförts för först gången i Nacka. Jämförelser med Nackas tidigare drogvaneundersökningar bör därför tolkas med viss försiktighet. Utvecklingen i Stockholms stad I Stockholm har man genomfört Stockholmsenkäten sedan slutet av 9-talet och kan därför nu se tydliga trender när det gäller drogvanor. När det gäller tobaksvanor ser man att andelen rökare i skolår 9 och år 2 på gymnasiet sjönk mellan år och 6, men att andelen sedan ökat från 6 till 8. Andelen pojkar som snusar minskade från 2 fram till 8, men andelen snusande flickor ökade mellan 1998 och 6. Siffror från 8 visar dock att trenden tycks ha vänt, och att andelen flickor som snusar minskat. Andelen unga som storkonsumerar alkohol minskade kraftigt mellan 2 och 4. Under åren 4 och 6 skedde i stort sett ingen förändring, men från 6 och fram till idag har det skett en successiv ökning av storkonsumenter. När det gäller narkotika visar Sockholmsenkäten att andelen elever som någon gång provat narkotika minskade mellan 1998 och 6. Resultaten från 8 års undersökning visar dock att trenden vänt, nu syns en ökning i samtliga grupper. Andel elever (%) i Sockholm som provat narkotika 4 3 2 1 2 4 6 8 Källa: Stockholmsenkäten 2 8 Andel elever (%) i Sockholm som storkonsumerar alkohol mellan 2 8 9 8 7 6 2 4 6 8 Andelen unga, pojkar och flickor, både i skolår 9 och år 2 på gymnasiet, som storkonsumerar alkohol har ökat successivt från 4 och fram till idag. Källa: Stockholmsenkäten 2 8 2) 1) Alkohol- och drogförebyggande policy, Nacka kommun 2) Stockholm Stad (8). Stockholmsenkäten, Fördjupade analyser från 6 års datainsamling. Stockholm: Precens)

Syfte Syftet med Ungdomsenkäten är att kartlägga drogvanor, kriminalitet, psykisk ohälsa, skolk och mobbning och förse kommuner och skolor med uppgifter om normbrytande beteenden. Resultaten från enkäten ska utgöra ett underlag för att fördela resurser till förebyggande insatser och mobilisera elever, skolpersonal och föräldrar i det förebyggande arbetet. Resultaten från enkäten ska också användas för att följa upp och utvärdera effektmålen i Nackas alkoholoch drogförebyggande policy. Metod Ungdomsenkäten 8 genomfördes bland elever i skolår 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet i Nackas kommunala skolor och friskolor under våren 8. Enkäten, som bestod av 3 frågor, besvarades anonymt under skoltid. Sammantaget svarade 1 114 av 1 4 elever i skolår 9 och 768 av 1 312 elever i år 2 gymnasiet i Nacka kommun på enkäten. Det innebär att den sammantagna svarsfrekvensen uppgick till 72 procent. Resultat Tobak Cigaretter Dagligt rökande är en riskfaktor för ungdomars sociala anpassning och kan fungera som en varningssignal för föräldrar och skolpersonal. Som rökare i denna undersökning klassas de elever som uppgivit att de röker dagligen eller ibland. I Nacka är det en större andel flickor än pojkar som röker. Ungdomsenkäten 8 visar att 27 procent av flickorna i skolår 9 röker dagligen eller ibland. Motsvarande siffra för pojkar är 18 procent. Andelen rökande flickor i skolår 9 har ökat sedan, men bland pojkar är trenden den motsatta, där har andelen rökare minskat marginellt. Av eleverna i år 2 på gymnasiet röker 32 procent av flickorna, och 33 procent av pojkarna. För pojkar har trenden varit konstant, andelen rökare har ökat sedan 3. Bland flickorna har det skett en markant ökning. Sedan Drogvaneundersökningen 7 har andelen rökare ökat med över 1 procentenheter. 3) Andel elever (%) som röker mellan 3 8 4 3 2 1 3 7 8 En jämförelse med länet i stort visar att andelen rökande elever i skolår 9 är något större i Nacka än genomsnittet. Källa: Drogvaneundersökning 3, och 7. Ungdomsenkäten 8. Andel elever (%) som röker dagligen eller ibland 8 4 3 2 1 Skolår 9 År 2 gym Skolår 9 År 2 gym Pojkar Flickar Källa: Ungdomsenkäten 8 Nacka Länet 3) Drogvaneundersökning Nacka kommun 3, och 7

Snus Som snusare klassas elever som uppgett att de snusar dagligen eller ibland. I Nacka kommun har andelen snusande flickor i år 2 på gymnasiet ökat med procentenheter mellan 7 och 8. Nu är det 7 procent av flickorna år 2 på gymnasiet som snusar. Motsvarande ökning kan ses bland pojkar på gymnasiet, där andelen ökat från procent till 24 procent. Andelen snusande pojkar i skolår 9 har dock minskat med 3 procentenheter under samma tidsperiod och bland flickor i skolår 9 är andelen snusare oförändrad. Andelen snusande elever (%) 3 8 4 3 2 1 3 7 8 En jämförelse visar att andelen snusande elever i Nacka är mindre eller lika stor som för länet i stort. Flickorna i år 2 på gymnasiet utgör dock ett undantag, där är andelen snusare är något större i Nacka än i länet. Källa: Drogvaneundersökning 3, och 7. Ungdomsenkäten 8. Andel elever (%) som snusar dagligen eller ibland 8 4 3 2 1 Skolår 9 År 2 gym Skolår 9 År 2 gym Pojkar Flickar Källa: Ungdomsenkäten 8 Nacka Länet Alkohol Det finns stora folkhälsovinster med att få ungdomar att dricka mindre alkohol eftersom då riskerna att råka ut för exempelvis övergrepp, olyckor och brott ökar vid berusning. Det finns också stora folkhälsovinster med att höja debutåldern för alkohol. Även om de flesta ungdomar som dricker alkohol inte utvecklar någon form av alkoholrelaterade problem så innebär en tidig debut ökade risker. Forskning visar att det är fyra gånger vanligare att personer som börjar dricka alkohol vid 14 års ålder blir alkoholberoende, än personer som börjar dricka vid års ålder. En tidig debut ökar också risken för framtida kriminalitet. Elever som inte dricker alkohol Resultaten från Ungdomsenkäten 8 visar att andelen unga i Nacka som inte dricker alkohol har minskat sedan Drogvaneundersökningen 7. Resultaten från 7 års undersökning visade att 42 procent av eleverna i skolår 9 och procent av eleverna i år 2 på gymnasiet inte dricker alkohol. I Ungdomsenkäten 8 har andelen elever som inte dricker minskat till 3 procent i skolår 9 och 13 procent i år 2 på gymnasiet. Minskningen är störst bland flickor, både i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Andel elever (%) som inte dricker alkohol 3 8 4 3 2 1 3 7 8 Siffrorna för Nacka ligger nära dem för länet i stort. I länet är det 36 procent av eleverna i skolår 9 och 16 procent av eleverna i år 2 på gymnasiet som inte dricker alkohol. Källa: Drogvaneundersökning 3, och 7. Ungdomsenkäten 8. Elever som storkonsumerar alkohol I Ungdomsenkäten 8 definieras begreppet storkonsument som att man vid ett och samma tillfälle antingen dricker en halv kvarting starksprit, en hel flaska vin, fyra starköl eller sex burkar folköl. De siffror som erhålls handlar om procentuell del av samtliga som svarat på enkäten. Tidigare drogvaneundersökningar i Nacka har haft en annan klassning. Där har andelen storkonsumenter definierats på samma sätt som ovan, men den procentuella delen har sedan räknats fram utifrån den andel elever som någon gång druckit alkohol. I nedanstående diagram har en omräkning av resultaten från Ungdomsenkäten 8 gjorts, så att jämförelser kan göras med tidigare år. Mellan åren och 8 har andelen elever som storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden minskat bland pojkarna i skolår 9. Bland pojkarna i år 2 på gymnasiet minskade andelen storkonsumenter under, men ökade sedan med närmare procentenheter till 7. Ungdomsenkäten 8 visar att andelen storkonsumenter bland pojkar i år 2 nu åter minskar något. Bland flickorna har andelen storkonsumenter, både i skolår 9 och år 2 på gymnasiet, ökat konstant från 3 fram till 8. Den största ökningen ses bland flickor i år 2 på gymnasiet.

Andel elever (%) som storkonsumerar alkohol (endast alkoholkonsumeter mellan 3 8 9 8 7 6 3 7 8 Andelen flickor som storkonsumerar alkohol har ökat konstant under tidsperioden. Observera att siffrorna i diagrammet är framräknade bland de elever som uppgett att de någon gång druckit alkohol. Källa: Drogvaneundersökning 3, och 7. Ungdomsenkäten 8. Enligt Ungdomsenkäten 8 är andelen ungdomar som storkonsumerar alkohol större i Nacka än i länet. Detta gäller för såväl pojkar som flickor, både i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Den största skillnaden kan ses i år 2 på gymnasiet, där andelen flickor och pojkar ligger 6 procentenheter högre i Nacka än i länet i stort. Bland elever i skolår 9 är det en större andel flickor än pojkar som storkonsumerar alkohol, men med ökad ålder kommer pojkar i kapp och könsskillnaderna jämnas ut. Andel elever (%) som storkonsumerar alkohol (baserad på samtliga elever) 9 8 7 6 Skolår 9 År 2 gym Pojkar Skolår 9 År 2 gym Flickar Nacka Länet Ungdomsenkäten 8 visar att det är en större andel ungdomar i Nacka som storkonsumerar alkohol än i länet i stort. Observera att resultaten är baserade på samtliga elever som besvarat enkäten. Källa: Ungdomsenkäten 8 Tillgänglighet av alkohol och tobak Ungdomsenkäten 8 visar att mer än hälften av eleverna i skolår 9 som röker eller snusar dagligen eller ibland köper tobaken själva. Motsvarande siffra på gymnasiet (bland de elever som inte fyllt 18 år) är närmare 7 procent. Ungdomsenkäten visar också att 3 procent av eleverna i skolår 9 köper folköl själva, motsvarande siffra för elever på gymnasiet som ännu inte fyllt 18 år är 18 procent. I sammanhanget kan nämnas att det är en större andel pojkar än flickor i både skolåren som köper folköl själva. är via kamrater eller kamraters syskon. Det näst vanligaste är att någon annan vuxen köper ut, och på tredje plats kommer att man själv köper privatimporterad eller smugglad alkohol. För elever på gymnasiet är de vanligaste sätten att få tag på alkohol följande: via kamrater eller kamraters syskon, att någon annan vuxen köper ut eller att man dricker på restaurang eller pub. De vanligaste platserna där elever i skolår 9 dricker alkohol är hemma, hemma hos någon annan eller utomhus (på gatan eller annan öppen plats). Elever i år 2 på gymnasiet dricker också ofta på offentlig lokal, exempelvis en restaurang eller pub. Föräldrar och alkohol Många föräldrar tror att de genom att bjuda sina barn på alkohol avdramatiserar allt kring alkohol, och att det då inte längre är så spännande. En del föräldrar låter barnen prova på att dricka hemma för att på så sätt behålla kontroll, ha dem inom synhåll och i tron att de då inte ska dricka med sina kompisar. Resonemangen håller dock inte i praktiken. Forskning visar att barn vars föräldrar har en tillåtande attityd till deras drickande, tenderar att dricka mer alkohol än barn vars föräldrar har en tydligt restriktiv hållning. Av flickorna i skolår 9 i Nacka har drygt 6 procent blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Motsvarande siffra för pojkar är drygt 4 procent. Att andelen flickor är större än pojkar stämmer väl med siffrorna för länet. Andel elever (%) som blir bjuden på alkohol av föräldrar 9 8 7 6 Skolår 9 År 2 gym Skolår 9 År 2 gym Pojkar Flickar Nacka Länet En jämförelse med länet visar att det något fler unga i Nacka som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar än i länet i stort. Källa: Ungdomsenkäten 8 Familjens alkoholbruk I Ungdomsenkäten 8 fick eleverna en fråga kring om de tycker att någon i familjen dricker för mycket alkohol. Här svarade procent av pojkarna och 17 procent av flickorna i skolår 9 ja. Motsvarande siffra bland eleverna i år 2 på gymnasiet var 12 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna. Anskaffning av alkohol Resultaten från Ungdomsenkäten 8 visar att det vanligaste sättet som elever i skolår 9 får tag på alkohol

Andelen elever (%) som tycker någon dricker för mycket 4 3 2 1 Skolår 9 År 2 gym Pojkar Skolår 9 Flickar År 2 gym Nacka Länet Resultaten kan jämföras med siffrorna för länet i stort, som visar att 12 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna i skolår 9 anser att någon i familjen dricker för mycket. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 12 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna. Källa: Ungdomsenkäten 8 Narkotika I Ungdomsenkäten 8 fick eleverna frågan i fall de någon gång använt narkotika (följande preparat definierades där som narkotika; hasch, marijuana, ecstasy, LSD, amfetamin, kokain, heroin och GHB). Resultaten visar att andelen elever som provat på narkotika bland elever i skolår 9 ökat marginellt, och bland eleverna i år 2 på gymnasiet har skett en minskning jämfört med resultaten från Drogvaneundersökningen 7. Andel elever (%) som prövat narkotika mellan 3 8 4 3 2 1 3 7 8 Källa: Drogvaneundersökning 3, och 7. Ungdomsenkäten 8. Ungdomsenkäten 8 visar också att det är en större andel pojkar än flickor som provat narkotika under den senaste 4-veckorsperioden. Jämfört med länet är andelen pojkar i Nacka som har provat narkotika under samma tidsperiod högre än genomsnittet. I länet har procent av pojkarna i skolår 9 provat narkotika, motsvarande siffra för Nacka är 8 procent. Andelen flickor som provat narkotika, både i skolår 9 och år 2 på gymnasiet, är dock mindre i Nacka än i länet i stort. Den vanligaste typen av narkotika som testats eller används av elever i Nacka är cannabis. Detta gäller för både skolår 9 och år 2 på gymnasiet. För eleverna i skolår 9 följs cannabis av kokain och ecstasy, och för elever i år 2 på gymnasiet följs det av kokain och sömnmedel/lugnande medel av bensodiazepimtyp.

Möjlighet att prova på narkotika I enkäten fick eleverna också ange om de har haft möjlighet att prova narkotika. Svaren visar på i vilken utsträckning eleverna exponeras för narkotika, och är alltså en indikator på tillgängligheten. Av de elever som svarat att de inte provat på narkotika uppger procent pojkarna och 33 procent flickorna i skolår 9 att de har haft möjlighet men avstått. Motsvarande siffra på gymnasiet är 4 procent av både pojkarna och flickorna. Vid jämförelse med länet är det en något högre andel pojkar i skolår 9 och flickor i år 2 på gymnasiet som har haft möjlighet att prova på narkotika medan det är en lägre andel bland de övriga grupperna. Jämfört med resultaten från Drogvaneundersökningen 7 har andelen elever som haft möjlighet att prova på narkotika totalt sett minskat. Andel elever (%) som använt narkotika minst 1 gång senast 4-veckors perioden (bland samtliga elever) 12 Nacka Länet 8 4 2 Skolår 9 År 2 gym Pojkar Källa: Ungdomsenkäten 8 Skolår 9 Flickar År 2 gym Skolklimat I Ungdomsenkäten 8 fick eleverna också svara på frågor om skolan. Frågorna rörde bland annat positiv uppmärksamhet, inflytande, tydliga förväntningar och god anknytning till skolan. Resultaten visar att bland Nackas elever (både bland pojkar och flickor i skolår 9 och år 2 gymnasiet) upplever 74 procent av eleverna att det finns tydliga förväntningar i skolan. Generellt sett är andelen flickor som anser detta något högre än andelen pojkar. Mindre än procent av eleverna i skolår 9 och år 2 på gymnasiet upplever att de får positiv uppmärksamhet från lärare och att de har inflytande i skolan. I år 2 på gymnasiet är det en något större andel elever som upplever att de hade inflytande i skolan jämfört med eleverna i skolår 9. Jämförelser med siffror för länet visar att Nackas resultat ligger nära snittet. Andel elever (%) i skolår 9 om hur de upplever skolklimatet 9 8 7 6 Pos uppmärk. Inflyt. i skolan Källa: Ungdomsenkäten 8 Tydl. förvänt. God anknyt. till skolan Nacka pojkar skolår 9 Nacka flickor skolår 9 Länet pojkar skolår 9 Länet flickor skolår 9 Andel elever (%) i år 2 gymn om hur de upplever skolklimatet 9 8 7 6 Pos uppmärk. Inflyt. i skolan Källa: Ungdomsenkäten 8 Tydl. förvänt. Nacka pojkar år 2 gymn Nacka flickor år 2 gymn Länet pojkar år 2 gymn Länet flickor år 2 gymn God anknyt. till skolan Slutdiskussion Ungdomsenkäten 8 genomfördes bland elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet under våren 8. Svarsfrekvensen för eleverna i skolår 9 var 8 procent och för år 2 på gymnasiet 9 procent. Sammantaget svarade 2 6 av 3 97 elever i Nacka kommun på enkäten. Med tanke på den låga svarsfrekvensen, främst bland eleverna i år 2 på gymnasiet, bör resultaten tolkas med viss försiktighet. I sammanhanget kan dock nämnas att svarsfrekvensen för elever i år 2 på gymnasiet är 13 procentenheter högre jämfört med 7 års Drogvaneundersökning. Tobak Den positiva utveckling som kunde ses i 7 års Drogvaneundersökning när det gäller rökning bland unga tycks i år vänt. Andelen elever som röker dagligen eller ibland har ökat, detta gäller såväl flickor i skolår 9 som pojkar och flickor på gymnasiet. Andelen pojkar och flickor i år 2 på gymnasiet som snusar har också ökat sedan 7. Alkohol Resultaten från Ungdomsenkäten 8 visar att andelen elever som dricker alkohol ökat sedan Drogvaneundersökningen 7. Ökningen syns hos både flickor och pojkar i båda skolåren, men ökningen är större när det gäller flickorna än pojkar. Med tanke på detta specifika resultat uppstår frågan om vad ökningen kan få för konsekvenser för flickorna och vad innebär det för det fortsatta förebyggande arbetet i berörda verksamheter

som exempelvis skolan, fritiden och socialtjänsten? Andelen flickor som storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden har också ökat sedan Drogvaneundersökningen 7. Ökningen kan ses både i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Andelen pojkar som storkonsumerar alkohol har dock minskat marginellt sedan 7. Såsom tidigare nämnts är alkoholkonsumtionen bland unga viktig att uppmärksamma av flera skäl, bland annat för att det även genererar andra riskfaktorer som t.ex. våld, oskyddat sex och oönskat sex. En metod som visat sig ha effekter i form av bland annat ett minskat alkoholbruk, förbättrat välbefinnande och minskad andel mobbade elever är Social och Emotionell Träning (SET) som kan användas i skolan. 4) Metoden används i Nacka kommun på ett par F 6 skolor, och ett flertal 7 9 skolor. Anskaffning av tobak och alkohol Ungdomsenkäten visar att mer än hälften av de elever som använder tobak kan införskaffa den själva. När det gäller alkohol har elever svårare att köpa folköl själva men andelen som kan göra det ökar naturligtvis med stigande ålder. En förklaring till att det är färre elever idag som köper folköl kan vara en ökad tillgång av starkare alkoholsorter, men även att Nacka kommun sedan ett antal år regelbundet genomför folköls- och tobakskontroller i livsmedelsbutiker och bensinmackar för att se till att åldersgränserna efterlevs. Forskning visar att den mest effektiva preventiva åtgärden när det gäller alkohol och tobak är att begränsa tillgängligheten. Det är därför viktigt att handlarna i exempelvis matbutiker och bensinmackar upplever att det finns en aktiv kontroll av åldersgränsen för inköp av tobak och folköl, och att de handlare som tar ansvar för kontroll av legitimation blir uppmärksammade för det. Resultaten från Ungdomsenkäten visar att det inte skett någon höjning av alkoholdebutåldern sedan Drogvaneundersökningen 7. Debutåldern bland flickorna i skolår 9 är 13,6 år, för pojkarna i skolår 9 är debutåldern 13, år. Föräldrars förhållningssätt gentemot sina barns alkoholkonsumtion påverkar i vilken utsträckning ungdomarna dricker. En restriktiv hållning gentemot ungdomsdrickande och att tydligt visa sina barn/ungdomar var man som förälder står i frågan, har visat sig få ungdomar att dricka mindre. Det är därför en angelägen uppgift inom det drogförebyggande arbetet att påverka föräldrars attityder kring detta. I Nacka är det cirka 14 procent av eleverna i skolår 9 som har svarat att de har föräldrarnas tillåtelse att dricka alkohol. Motsvarande siffra i år 2 på gymnasiet 4) Läs mer om SET på www.set.se

är procent. Vid jämförelse med resultat från 7 så är det oförändrat i skolår 9 medans det har ökat med 2 procentenheter på gymnasiet. Av eleverna i skolår 9 uppger 48 procent att de blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Motsvarande siffra i skolår 2 på gymnasiet är 61 procent. Att en så stor andel föräldrar bjuder sina barn på alkohol eller tillåter dem att dricka är oroväckande. Så länge unga bor kvar hemma fungerar föräldrarna som en viktig skyddsfaktor och fyller en viktig roll som normförmedlare. Genom att föräldrarna exempelvis tydligt markerar att det inte är tillåtet för barn och ungdomar att använda alkohol eller narkotika kan de påverka såväl debutåldern och framtida alkohol- och drogkonsumtion. Sedan använder sig ett antal 7 9 skolor i Nacka av metoden ÖPP. ÖPP står för Örebro Preventionsprogram och är en forskningsbaserad metod att förebygga tidig alkoholdebut, minskat berusningsdrickande och normbrott bland ungdomar. ) Metoden riktar sig till föräldrar. ÖPP består av korta föräldraträffar (1 minuter) en gång per termin i anslutning till ordinarie föräldramöten under skolår 7 9. På träffarna presenteras forskningsbaserade argument som visar att barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer alkohol under ungdomsåren. Föräldrarna uppmuntras sedan att sitta ned och diskutera detta med varandra och att göra överenskommelser inom föräldragruppen när det gäller regler och normer kring alkoholdrickande, liksom kring andra frågor som föräldrar tycker är angelägna, till exempel vilka tider som ska gälla för barnen eller hur man hanterar föräldrafria fester. Enligt Nackas senaste Folkhälsorapport som kom 8 är drygt 1 procent av männen och 6 procent av kvinnorna högkonsumenter av alkohol. Den siffran stämmer väl överens med Ungdomsenkätens resultat när det gäller elevernas upplevelse av att någon i familjen dricker för mycket. Av enkätsvaren från Ungdomsenkäten 8 framgår dock inte om det är föräldrar, syskon eller någon annan som avses vara den som dricker för mycket. Narkotika Resultaten från Ungdomsenkäten visar att det skett en marginell ökning av andelen elever i skolår 9 som provat narkotika. Andelen elever i år 2 gymnasiet har dock minskar något. I sammanhanget bör det uppmärksammas att andelen pojkar som använt narkotika under de senaste 4 veckorna är betydligt högre än andelen flickor både i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Dessutom är andelen högre än resultatet för länet i stort. Detta är alarmerande och behöver tas på stort allvar. Då denna fråga inte har ställts tidigare finns inga jämförande siffror. Det kan också nämnas att av de elever som inte provat på narkotika uppger 33 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna i skolår 9 att de haft möjlighet. Motsvarande siffra på gymnasiet är 39 procent av pojkarna och 48 procent av flickorna. Både bland pojkar och flickor i skolår 9 och år 2 på gymnasiet är det en något lägre andel som har haft möjlighet att pröva narkotika jämfört med resultat från 7 års Drogvaneundersökning vilket kan tyda på att tillgängligheten minskat något. Avslutningsvis kan nämnas att Ungdomsenkäten omfattar många fler områden än vad som beskrivits i denna sammanfattning, till exempel hur ungdomar upplever sitt bostadsområde, självrapporterad brottslighet samt den psykiska och psykosomatiska hälsan. ) Läs mer om ÖPP på www.oru.se/koutakis och www.fhi.se/skolanforebygger.

11

Nacka kommun 131 81 Nacka Tfn 8-718 8 info@nacka.se www.nacka.se Produktion: Nacka Partner information, Nacka kommun. Foto: Ryno Quantz, Håkan Lindgren. 9.