Vindkraft och Arbetsmiljö



Relevanta dokument
Vindkraft och Arbetsmiljö

Vindkraft och Arbetsmiljö

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

SOCIALFÖRVALTNINGEN I LUND Delegation av Flik 27 sid 1(5) ARBETSMILJÖANSVAR Gäller fr o m Utskriftsdatum

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

Uppgiftsfördelning och kunskaper

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Delegering av arbetsmiljö 2016

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Bestämmelser om fördelning av arbetsmiljö- uppgifter

Arbetsmiljöpolicy för LSU

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Skyddsombud UPPDRAG: SKYDDSOMBUD

Systematiskt arbetsmiljöarbete

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

SAM vid uthyrning av

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Nätverket för vindbruk Energimyndigheten.

Arbetsmiljöpolicy 2012

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

Bättre arbetsmiljö BAM

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Guide för en bättre arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Dnr 2044/ Arbetsmiljönämnden

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören

Vägledning. Vägledning till guidade turer i fjällen. Förebyggande säkerhetsarbete

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Fördelning av arbetsmiljöansvar. sida 1

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området.

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö.

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Verksamhetshandbok. GYF Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning - Enkät. Systematiskt arbetsmiljöarbete - Årlig uppföljning

Transkript:

Vindkraft och Arbetsmiljö Karin Liinasaari och Jenny Ahtola 2013-11-08 Projekt nr. 34250-2

Sammanfattning Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete inom vindkraftbranschen är något som i likhet med alla branscher ska genomsyra hela verksamheten och utmynna i att den anställde kan känna trygghet och välmående på arbetsplatsen. I detta bär alla som finns i verksamheten ansvaret, inte bara enskilda drivande individer som av någon anledning känner ett större ansvar. Även om chefer och ledare har ett utökat juridiskt ansvar att ge arbetstagarna möjligheten till ett bra arbetsklimat genom tillgång till rätt utrustning, verktyg, utbildning etc. är det också upp till den enskilda individen att samverka för att få arbetsmiljöarbetet att fungera i ett långsiktigt perspektiv. Det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet är en process som skall integreras i det dagliga arbetet för att uppmärksamma förhållanden som kan påverka de anställdas hälsa och/eller säkerhet negativt. Målet är att det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) ska leda till en bra arbetsmiljö som gynnar alla anställda. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att alla som arbetar på företaget känner sig trygga på sitt arbete och kan komma hem oskadda till sina familjer efter dagens slut. SAM kan t.ex. innebära att företaget upprättar policys för hur användandet av tjänstebilar, resor eller alkohol eller droger får ske. Att nyanställda introduceras på ett bra sätt i företaget genom att interna policyers, säkerhetsregler och rutiner gås igenom noggrant, men det kan också handla om att arbetsledningen regelbundet genomför medarbetarsamtal och skyddsronder. Det är viktigt att rutinmässigt arbeta med förebyggande åtgärder för att förhindra olyckor och tillbud på arbetsplatsen. Det kan exempelvis handla om 5S (Sortera, Systematisera, Städa, Standardisera samt Skapa vana) en metod för att på ett bra sätt upprätthålla ordning på arbetsplatsen eller genom Lock Out Tag Out (LOTO), som innebär att man t.ex. bryter spänningen och låser brytare med personliga lås för att förhindra oavsiktligt igångsättande. Regler, rutiner, skyddsåtgärder och säkerhetsföreskrifter ska följas samt riskanalyser göras, inför de arbetsuppgifter som kan innebära fara. Detta eftersom riskerna ofta kan variera pga. individens dagsform, utrustning, nya kollegor, risk för iskast eller åska etc. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår också individens eget ansvar att hålla sig frisk och stark. Det innefattar bl.a. kost, träning, fysisk- och psykisk hälsa, att klä sig rätt utifrån de förhållanden som råder, men också att ha ett vakande öga på det som händer runt omkring den egna personen dagligen. Detta för att man tidigt ska kunna säga ifrån när olycksrisk kan föreligga. Det är också viktigt att hålla sig uppdaterad och att tillvarata kunskaper inom de närliggande branscherna och att använda sig av ett rapporteringssystem för risker och olycksfall som t.ex. det nya ENIA systemet. Detta för att kunna lära av de olyckor och tillbud som inträffat för att lättare kunna förebygga ohälsa på den egna arbetsplatsen. Om det värsta ändå skulle inträffa och en olycka är ett faktum gäller det att man är väl förberedd även för detta. Viktiga förberedelser består i att övningar gällande olika olycksscenarion har genomförts tillsammans med berörda parter, att det finns korrekt utrustning, resurser, rutiner, utbildning och kunskapen att hjälpa finns på plats. Att man alltifrån myndigheter, organisationer, branschföretag och ända ned till den enskilde individen står beredd att snabbt kunna ingripa, fatta viktiga beslut, utföra hjälpande och livräddande insatser oavsett om vindkraftverken står på land eller till havs.

Förord Strömsunds kommun har genom Nätverket för Vindbruk arbetat med projektet Arbetsmiljö och säkerhet inom arbetsområdet vindkraft på olika sätt sedan år 2011. Som ett led i detta arbete kom projektet Vindkraft och Arbetsmiljö till. Arbetet hade inte varit möjligt utan hjälp från alla inblandade, så härmed vill vi rikta ett stort tack till de företag, organisationer, enskilda personer och myndigheter som ställt upp och varit behjälpliga i att detta projektarbete har kunnat förverkligas. Ett särskilt tack vill vi också rikta till Göran Ronsten, Erik Löfgren, Ulla Jönsson, Bengt Göransson samt Maria Stenkvist på Energimyndigheten och Bel Bergenwall på Arbetsmiljöverket för er expertis. Materialet kommer att publiceras på Nätverket för Vindbruks hemsida under fliken Lokalt https://www.natverketforvindbruk.se/ där vi kontinuerligt håller materialet uppdaterat. Tack vare allas engagemang och vilja att hjälpa till, leder detta nu till att utveckla arbetsmiljön och säkerheten inom branschen samt att sprida informationen för ett hållbart arbetsmiljöarbete vidare. Strömsund 2013-04-25 Jenny Ahtola

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 6 Kapitel 1. Lagar och förordningar... Fel! Bokmärket är inte Maskindirektivet och standardiseringsarbetet... Fel! Bokmärket är inte Risker, policys och planer... Fel! Bokmärket är inte Arbetsmiljöverkets information... Fel! Bokmärket är inte Kapitel 2. Arbetsmiljö och säkerhet... Fel! Bokmärket är inte Roller och arbetsområden i arbetsmiljöarbete... Fel! Bokmärket är inte Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete... Fel! Bokmärket är inte Kapitel 3. Människa maskin i samverkan... Fel! Bokmärket är inte Människa, teknik och organisation i samspel (MTO)... Fel! Bokmärket är inte Friskvård, egenvård och hälsa... Fel! Bokmärket är inte Ergonomi och manuell hantering... Fel! Bokmärket är inte Kapitel 4. Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete vid planering och uppförande av vindkraftsparker... Fel! Bokmärket är inte Säkerhetszoner... Fel! Bokmärket är inte Arbetsmiljöarbete och rutiner på site... Fel! Bokmärket är inte Nordisk Vindkrafts erfarenheter gällande arbetsmiljö och säkerhet från byggnationen av Havsnäs vindkraftpark... Fel! Bokmärket är inte Kapitel 5. Arbetsmiljöarbete i driftfasen... Fel! Bokmärket är inte Allmänt om drift och underhåll... Fel! Bokmärket är inte Avhjälpande underhåll, planerat underhåll och akuta fel... Fel! Bokmärket är inte Arbete utanför nacellen... Fel! Bokmärket är inte Tips på arbetsplatsrutiner... Fel! Bokmärket är inte Kapitel 6. Rutiner för rapportering och tillgänglig statistik... Fel! Bokmärket är inte Branschorganisationens information till branschföretag... Fel! Bokmärket är inte Kapitel 7. Arbetsmiljö och säkerhetsutbildning för arbete i vindkraftparker och vindkraftverk... Fel! Bokmärket är inte Miniminivå för utbildningar inom vindkraft... Fel! Bokmärket är inte Tilläggsutbildningar för specialister i vindkraftparker... Fel! Bokmärket är inte Certifiering... Fel! Bokmärket är inte GWO moduler... Fel! Bokmärket är inte

Kapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat... Fel! Bokmärket är inte Isbildning och vindkraft... Fel! Bokmärket är inte Produktionsbortfall... Fel! Bokmärket är inte Olika typer av is... Fel! Bokmärket är inte Avisningssystem... Fel! Bokmärket är inte Erfarenheter av olika system för att förhindra isbildning... Fel! Bokmärket är inte Allmänhet ska varnas vid risk för iskast... Fel! Bokmärket är inte Kapitel 9. Om olyckan är framme... Fel! Bokmärket är inte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap informerar... Fel! Bokmärket är inte Tips till räddningstjänst, vindkraftsägare, branschfolk m.fl.... Fel! Bokmärket är inte Framtiden... Fel! Bokmärket är inte Filmen Från idé till färdig vindkraftpark... Fel! Bokmärket är inte Referenser... Fel! Bokmärket är inte Bilagor... Fel! Bokmärket är inte

Bakgrund Nätverket för Vindbruk, som bl.a. arbetar med att sprida kunskap och information om vindkraft, bildades på uppdrag av regeringen år 2008. Arbetetet är fördelat på fyra noder med olika ansvarsområden. Noderna består av representanter från Länsstyrelsen i Halland, Regionförbundet i Kalmar, Högskolan på Gotland och Strömsunds kommun och sedan år 2013 av Region Västra Götaland. Strömsunds Kommun har i noden ansvaret gällande arbetskraftförsörjning, drift och underhåll och noden har som en del i arbetet deltagit i den första haverikommissionen i Sverige inom vindkraftområdet. Strömsund driver också en vindkraftteknikerutbildning via Yrkeshögskolan som är riktad mot Service, drift och underhåll. Sedan år 2011 finns även en vindkraftmontörsutbildning som drivs i samarbete med Arbetsförmedlingen. Utbildningen av vindkrafttekniker och vindkraftmontörer har aktualiserat behovet av en av branschen fastställd nivå för arbetsmiljö och säkerhetsarbete i och i närheten av vindkraftverk. Staten satsar skattemedel till utbildning av vindkraftpersonal och har i sin utbildning både arbetsmiljö och säkerhetskurser som viktiga ämnen. Med rätt utbildning och kunskap i grunden, förebyggs eventuell ohälsa och olyckor i framtiden. Strömsunds Kommun fick år 2011 uppdraget att arbeta med Arbetsmiljö och säkerhet inom arbetsområdet vindkraft via Nätverket för Vindbruk. Som ett led i detta påbörjades en sammanställning av branschens erfarenheter, myndigheternas riktlinjer och direktiv samt information som är viktig för att säkerställa arbetsmiljön och säkerheten inom branschen. Utbildningsföretaget Prevent har 2009 gett ut en lärobok för yrkesprogram i gymnasieskolan Fokus på arbetsmiljö och säkerhet ISBN:978-91-7365-068-7 som är framtagen i ett projekt i samarbete med Svenskt Näringsliv, LO och PTK 1. Den ger en grundläggande plattform i ämnet för de yrkesinriktade gymnasieprogrammen, som sedan kan fördjupas genom extra arbetsuppgifter som finns tillgängliga på www.prevent.se. Ekonomiska faktorer är ofta en sporre för förbättringar. Så här beskriver Prevent förhållandet ekonomi och arbetsmiljö: Ekonomin är avgörande i all verksamhet. Ett viktigt motiv för att satsa på bättre arbetsmiljö och ökad hälsa är att det kan bidra till att förbättra verksamhetens effektivitet och lönsamhet. Det går att ta fram lönsamhetskalkyler för investeringar i bättre arbetsmiljö och hälsa som för vilken annan investering som helst. Kostnaden för sjukfrånvaron är det vanligaste måttet när det gäller att beräkna hur lönsamma investeringar i bättre arbetsmiljö och hälsa kan vara. Genom att räkna ut vad frånvaron kostar företaget inte bara sjuklön utan också semesterersättning, arbetsgivaravgift och fasta kostnader kan man räkna fram vad minskad sjukfrånvaro är värd i kronor. Det är ofta enkelt att identifiera kostnaderna för en tänkbar åtgärd. Det är betydligt svårare att beräkna de intäkter som kan uppstå om företaget väljer att göra en åtgärd av något slag. En ökad kunskap om tillämpning av arbetsmiljöekonomi kan göra det enklare att ta ställning till satsningar inom arbetsmiljöområdet. På www.lonsam.net finns ett verktyg som underlättar arbetet med att ta fram en ekonomisk kalkyl för investeringar i bättre arbetsmiljö. En ny bransch kan arbeta förebyggande och ta fram egna rutiner och riktlinjer men med hjälp av erfarenheter från andra branscher kommer det att gå mycket lättare. Genom att analysera och kartlägga olyckor och tillbud kan onödiga risker undvikas och istället kan rutiner och säkerhetsnivåer 1 PTK Förhandlings- och samverkansorganisation som samordnar tjänstemän och anställda inom privata sektorn med starkt engagemang inom arbetsmiljöfrågor.

fastställas för att undvika framtida olyckor. Förhoppningen är att föreliggande arbete ska kunna bidra till detta.