Bokens väg till läsaren och biblioteken

1

2

SUNE AXELSSON Bokens väg till läsaren och biblioteken AKFEO FÖRLAG 3

Av Sune Axelsson har tidigare utgivits: Skärvor ur då 2009 Kajorna i Toulouse 2010 Vår resa i tiden 2011 Fågelskrift 2012 ISBN 978-91-977965-8-3 Sune Axelsson 2012 Akfeo Förlag, www.akfeo.se Omslagsbild: Halmstads Stadsbibliotek Foto: Jonas Ericsson Printed in Charleston, U.S.A. 4

Gutenbergs tryckpress (gravyr) Hälften av arbetet har den gjort som börjat Horatius 5

FÖRORD Boken utgör en ovärderlig del av vår kultur. Läsandet har under århundraden gett förströelse, bildning och lär oss mer om livet och vår värld än vi genom egna erfarenheter hinner tillägna oss. De första skrivsymbolerna kom för drygt fem tusen år sedan med den sumeriska kilskriften och de egyptiska hieroglyferna. Alfabeten med ljudhärmande symboler började senare utvecklas i sydvästra Asien. Snart tog de första berättelserna form på lertavlor och papyrus och samlades i bibliotek för att bli mer allmänt tillgängliga. Via boktryckarkonsten kunde böckerna spridas till miljontals läsare och en bokmarknad växte fram. I vår tid har den digitala boken skapat helt nya former för textpresentation, produktion, lagring och distribution. Läsplattans minne kan förvara tusentals böcker, som man ständigt kan bära med sig. Med text-, ljud- och bildlänkar öppnas nya vägar för den litterära gestaltningen. Samtidigt har boken fått en allt starkare konkurrens från andra medier som film, TV och internet. I denna skrift ges först en historisk summering av bokmarknadens och bibliotekens framväxt. Därefter redovisas dagens mediemarknad, biblioteksväsende och genom vilka distributionskanaler böckerna når ut till läsarna och biblioteken. Bokmarknadens koncentration mot ett fåtal aktörer berörs. Bibliotekens urvalsprocess vid medieinköp diskuteras och hur upphandlingen går till. 6

Hos många nyliberala politiker finns det en strävan att också privatisera biblioteken och lägga ut bokinköpen på entreprenad, vilket har genomförts i några kommuner. Den allt mer kommersialiserade bokmarknaden har inneburit ökad satsning på kändisförfattare, populärlitteratur och bästsäljare, vilket eroderar de stora förlagens kvalitetsstatus. Samtidigt har bokmarknaden demokratiserats genom den digitala tekniken, som gör det möjligt för envar att ge ut böcker. Nätbokhandeln pressar den traditionella, och på förlagen funderar man över hur hoten från e- boken och ökad egenutgivning bör bemötas. Under senare år har biblioteken fått stark konkurrens av Internet i rollen som allmänhetens informationskälla. Upphovsrättsskyddet begränsar tillgången på nyutkommen litteratur på nätet, men den kan i ökad utsträckning laddas ner som e-bokslån från biblioteken. E-boken kan mångfaldigas och spridas till betydligt lägre kostnad än pappersboken. Förlagen begränsar dock dess marknadsandel via större pålägg och staten genom högre moms än för en vanlig bok. Bibliotekens inköp hämmas av att avgiften är 20 kronor per e-bokslån. Denna skrift vänder sig till läsare som vill få en klarare bild av dagens bokmarknad och biblioteksväsende. Dit hör också anställda i biblioteks- och bokbranschen, journalister, lärare, elever i medieprogram liksom politiker med intresse och ansvar för kultursektorn. Linköping i december 2012 Sune Axelsson 7

INNEHÅLL 1. Historisk bakgrund 13 2. Allmänhetens mediekonsumtion 26 3. Dominerande mediekoncerner 30 4. Bokutgivningen i siffror 51 5. Bokhandeln 59 6. Bokutgivningens elementa 67 7. Utgivning på eget förlag 88 8. Den elektroniska boken 95 9. Bokens marknadsföring 99 10. Dagens biblioteksväsende 104 11. Bibliotekens leverantörer 109 12. Bibliotekens upphandling 112 13. Bibliotekens privatisering 121 14. Vad styr bibliotekens bokinköp? 125 15. Litteratursociologiskt perspektiv 131 16. Avslutande reflektioner 141 Efterord 151 Några källor 153 8

1. HISTORISK BAKGRUND Redan under förhistorisk tid ritade människorna bilder på grottväggar, i leran eller i sanden. Till de kändaste hör grottmålningarna från Lascaux i sydvästra Frankrike som tros härröra från tiden 17 000 15 000 f.kr. Vanliga motiv är vilda djur i rörelse men det finns också avtryck av händer och abstrakta mönster. Mer sällan avbildades människor. Gradvis utvecklades ett bildspråk där bilden symboliserade ett ord, en stavelse eller ett språkljud. Dit hör den sumeriska kilskriften och de egyptiska hieroglyferna som anses ha tagit form för drygt fem tusen år sedan. Den alfabetiska skriften med ljudhärmande symboler började utvecklas omkring 1500 f.kr. Figur 1: Egyptiska hieroglyfer. 9

Materialet som man skrev på växlade från trä, textilier till sten och lera. De senare var mer beständiga och det finns idag tusentals lertavlor bevarade från sumerisk tid. Egyptierna tillverkade också ett pappersliknande skrivmaterial genom att från papyrusens märg skära ut tunna remsor som flätades samman, bankades och slutligen beströks med lim för att skapa en skrivbar yta. Papyrusarken klistrades sedan ihop till rullar. De äldsta kända papyrusdokumenten är från 2000 f.kr. Materialet var dominerande under antiken fram till 300 e.kr. då det alltmer ersattes av pergamentet. Detta tillverkades från torkade djurhudar och blev det vanligaste skrivmaterialet under medeltiden. Man kunde skriva på båda sidor och skriften var också raderbar. Samtidigt ersattes bokrullen alltmer av den inbundna boken (codex) med sina bläddringsbara sidor. Papper började tillverkas i Kina av växtfibrer omkring 100 år e.kr. men det tog omkring tusen år innan det kom till Europa. Revolutionerande för den fortsatta utvecklingen var boktryckarkonsten som togs i bruk i Tyskland vid 1400-talets mitt. Och nu kunde böckerna spridas till miljontals läsare. En lika omskapande uppfinning från vår egen tid är den digitala boken som gjorts möjlig genom datorteknikens utveckling. Här överförs texten till ettor och nollor och boken, representerad av en datafil, kan lagras i en liten minneskapsel, synliggöras på datorns eller läsplattans skärm och skickas över hela världen via Internet. 10

Litteraturens utveckling Till de äldsta bevarade dokumenten från sumerisk tid hör Gilgamesheposet, som handlar om en kung i Uruk omkring 2500 f.kr. och hans försök att undslippa döden. De grekiska eposen Iliaden och Odysséen, vilka tillskrivs Homeros och troligen nedtecknades på 700-talet f.kr., handlar om trojanska kriget och krigshjälten Odysseus dramatiska hemfärd. Det var också i Grekland som lyriken och dramakonsten utvecklades under antiken. Även de episka berättelserna var skrivna i bunden form, som exempelvis Iliaden och Odysséen, båda på hexameter. Böckerna i bibeln anses också bygga på en muntlig tradition och de äldsta blev troligen färdigställda omkring 400 f.kr. Berättelsen om syndafloden i första Moseboken fanns med i det långt äldre Gilgamesheposet, vilket tyder på betydande influenser från tidigare kulturer i denna del av världen. Romankonsten kan följas tillbaka till sengrekisk tid då författare som Petronius och Lukianos skrev sina skildringar om livet med fantasifulla och exotiska inslag. I romarriket övertog man och vidareutvecklade det hellenistiska arvet. Den retoriska prosan fick sin guldålder med Cicero och poesin sin med diktare som Horatius och Vergilius. Ovidius, Gallus och Tibullus är kända för sina elegier; Horatius, Lucilius och Persius också för sina satirer. Under renässansen tillkom herde- och riddarromanen, men också pikareskromanen, som blev en föregångare till 11

den borgerliga romanen. Boktryckarkonsten, som introducerades av Johann Gutenberg omkring 1440, gjorde det möjligt att trycka böcker i stora serier och därmed sprida det skrivna ordet till många. Utvecklingen tog fart och vid sekelskiftet år 1500 hade mer än tio miljoner böcker tryckts. Papperet tillverkades av lump eller trämassa. Miguel Cervantes klassiker Don Quijote (1605) är en parodi på just riddarromanen, men innehåller flera inslag som kännetecknar den moderna romanen, som karaktärernas förändring och utveckling, spänningen mellan idealismen och verklighetens krassa krav, tillbakablickar och invävda berättelser inuti berättelserna och metalitterära inslag. Det var under samma period som William Shakespeare i England förnyade dramakonsten. Under 1700-talets första hälft vidgades läsekretsen. Till en början skedde det i England via tidningar och tidskrifter som The daily Courant och The Spectator. Läsarna tillhörde främst den växande överklassen, som ville tillägna sig kunskap och bildning. Romanens genombrott kom i England under 1700-talet med Daniel Defoes Robinson Crusoe (1719) och Jonathan Swifts satiriska roman Gullivers resor (1726). Samuel Richardson, som i brev- och dagboksform skildrar den dygdiga tjänsteflickan Pamelas liv (1740), räknas som den borgerliga romanens skapare. Bokens innehåll berörde stora läsarskaror. Henry Fielding var en annan föregångare med sin realistiska bildnings- och pikareskroman Tom Jones från 1749. 12

Omkring halva befolkningen var läskunnig i England vid 1700-talets mitt och redan då kunde enstaka skrifter nå upplagor som närmade sig 100 000 exemplar. Men priserna var höga och boken Robinson Crusoe kostade en halv veckolön för en vanlig arbetare. Bibliotek började bildas men det krävdes en hög årsavgift för att få låna [1]. I Frankrike blev Rousseaus romantiska brevroman La Nouvelle Heloise (1761) den mest lästa i slutet av 1700- talet, och i Tyskland blev Goethes kärleksroman Den unge Werters lidande (1774) en storsäljare. Under 1800-talet utvecklades i England den historiska romanen av Walter Scott; i Ryssland av Lev Tolstoj med mastodontverket Krig och fred. Dostojevskij fördjupade den psykologiska människoskildringen i romaner som Brott och straff, Idioten och Bröderna Karamazov. I England och Frankrike gav Charles Dickens, Honoré de Balzac, Gustav Flaubert och Émile Zola osminkade inblickar i samhället och dess misär. Zola blev naturalismens portalfigur med Den experimentella romanen (1880), där han pläderade för naturvetenskapliga metoder även inom romankonsten. Författaren ska definiera förutsättningarna för ingående karaktärer och låta skeendet i romanen utvecklas som en konsekvens, ansåg han. Det var inte bara högtstående romaner som nådde bokläsarna. Redan då fanns det en undervegetation av pornografiska alster och politisk/religiösa pamfletter med stor efterfrågan hos allmänheten. Som den första erotiska romanen i England räknar man John Clelands: Memoirs of a Woman 13

of Pleasure mer känd som Fanny Hill. Den skrevs 1748 då författaren befann sig i fängelset Fleet Prison. Många romaner publicerades som följetonger i tidningar, som därmed kunde öka upplagan. I Frankrike nådde Alexandre Dumas De tre musketörerna (1844) stora läsarskaror i tidningen Le Siecle. Flera av Balzacs romaner publicerades i tidningen La Presse. Följetongsromanen med sina dramatiska förvecklingar blev alltmer dominerande. Här fanns det plats för romantik, äventyr och skräck med inslag av ädla huvudpersoner och nattsvarta skurkar i en inte sällan oförstående omvärld. Men den gav också utrymme för stora författarskap med nyanserade person- och verklighetsskildringar. Mary Shelleys skräckroman Frankenstein anses vara den första science fictionromanen, publicerad i London 1818. En klassiker blev också Robert Louis Stevensons Dr Jekyll and Mr Hyde, som skildrar hur en ond och en god personlighet bor i samma kropp. Amerika saknade det borgerliga skikt som var grunden för bokutgivningen i Europa, och därför blev satsningen på billiga böcker i stora upplagor en nödvändighet [1]. Till en början rörde det sig om piratutgivning av engelska böcker, där man höll inne avgiften för copyright och gav mycket låga författarhonorar. Till piraterna hörde bröderna Harper som i mitten av 1800-talet hade utvecklat sitt företag till världens största förlag. Nu fick man också råd att ge ersättning för tryck- 14

rättigheterna, men författarnas ersättning var fortfarande marginell. Men det fanns också amerikanska kvalitetsförlag, som likt Alfred Knopf publicerade översättningar av skönlitterära mästerverk från den europeiska litteraturen. I vårt land var bokutgivningen under 1600-talet mycket begränsad och i första hand inriktad på religiösa verk. Rudbecks Atlantica trycktes av honom själv i några hundra exemplar med liten efterfrågan. Under 1700-talet etablerade sig många boktryckare och bokhandlare också som förläggare. Med 1810 års tryckfrihetsförordning avskaffades censuren och principen om upphovsrätt började vinna insteg. Bokmarknaden expanderade kraftigt med en ökad utgivning av förströelselitteratur. Till de ledande förlagen hörde N.M. Lindh, grundat redan 1752, P.A. Norstedt & Söner (1823) och L.J. Hierta (1829). Albert Bonniers förlag grundades 1837 och gav som första bok ut den satiriska skriften: Bevis att Napoleon aldrig har existerat. Förlaget expanderade gradvis och blev på 1870-talet tillsammans med Norstedt landets största. Förlaget Wahlström & Widstrand, som numera ingår i Bonnierkoncernen, bildades 1884 av Per Karl Wahlström och Wilhelm Widstrand. Deras första bok blev en diktsamling av Claes Lagergren. De tre stora förlagen har genom åren publicerat flertalet av våra mest prominenta författare, däribland en rad nobelpristagare. 15

Det blev Carl Jonas Love Almqvist som 1834 förde upp den svenska romanen på internationell nivå med Drottningens juvelsmycke. År 1879 kom August Strindbergs genombrottsroman Röda rummet, följd av Tjänstekvinnans son (1886) och Hemsöborna (1887). Den främste företrädaren för nittiotalisterna blev Verner von Heidenstam med sina historiska verk och diktsamlingar. Efter sekelskiftet kom Hjalmar Söderbergs båda romaner Doktor Glas (1905) och Den allvarsamma leken (1912) liksom Hjalmar Bergmans Hans nåds testamente (1910) och Markurells i Wadköping (1919). Selma Lagerlöf tillhörde sin tids giganter med verk som Gösta Berlings saga (1891), Jerusalem (1902), Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1907) och Kejsaren av Portugallien (1914). Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909. Verner von Heidenstam fick det sju år senare. Under 1900-talet har den litterära gestaltningen och formexperimenten utvecklats i delvis nya banor. Som exempelvis James Joyces roman: Odysseus (1922), Franz Kafkas: Processen (1925) och Marcel Prousts stora romansvit: På spaning efter den tid som flytt (1913 1927). I Sverige kom en våg av självlärda berättare, som skildrade samhällets sociala baksidor och förnyade romanen. Bland dem nobelpristagarna Eyvind Johnson, Harry Martinson och Pär Lagerkvist, men också Jan Fridegård, Ivar Lo-Johansson, Moa Martinson, Sven Delblanc och Vilhelm Moberg. 16

Biblioteken Ordet bibliotek har sitt ursprung i grekiskan och betyder "boksamling". De allra äldsta är från den sumeriska högkulturen med sina samlingar av lertavlor täckta med kilskrift. Främst redovisar de ekonomiska transaktioner och inventarielistor, en del har också mytologiskt eller teologiskt innehåll. Detta gäller också de egyptiska papyrussamlingarna från samma tid. Till de äldsta biblioteken som man har funnit hör Ebla i Syrien med drygt 15 000 lertavlor från tiden 2600 2300 f.kr. Välkända är det assyriska biblioteket i Nineve från 600-talet f.kr. och biblioteket i Alexandria, som i början av vår tideräkning lär ha haft 700 000 volymer. Grekerna övertog egyptiernas bruk av papyrus. En vasmålning från 480 f.kr. visar att den även användes i skolundervisningen. Enligt Platon ska Sokrates dock ha varnat för att bokläsning är skadligt för minnet. Också de romerska aristokraterna upprättade privata bibliotek med ibland flera tusen papyrusrullar. Skrivslavar användes för att kopiera böckerna i större upplagor. Efter Roms fall var de islamiska biblioteken de mest betydande i Europa och Mellanöstern. Detta gällde fram till medeltiden då klostren och universiteten med sina skriftsamlingar tog över i Europa. Bibliotek i modern tappning började växa fram först på 1800-talet. British Museums bibliotek med betjäningsdiskar i mitten och läseplatser runt om blev en förebild. 17

De äldre biblioteken nyttjades av en mycket begränsad krets. Fria boklån för allmänheten kom i Storbritannien och USA under 1800-talets senare hälft. I Sverige hade klostren bibliotek, vars skrifter delvis skingrades under reformationen. En betydelsefull roll intog senare Kungliga Biblioteket liksom universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund. Drottning Lovisa Ulrika, syster till Fredrik den Store, sökte blåsa liv i det svenska kulturlivet och inrättade ett slottsbibliotek på Drottningholm. Redan i tidiga år hade hon läst klassiker och umgåtts med filosofer och författare vid hovet i Berlin, en av dem var Voltaire. Intresset för fransk litteratur avspeglas också i hennes boksamling. I Gamla Stan fanns vid 1700-talets slut flera lånebibliotek som lånade ut böcker mot en avgift. Med start 1861 grundades församlingsbiblioteken, som också skulle främja skolelevernas läskunnighet och kunskapsförkovran. De kommersiella biblioteken däremot var mer inriktade mot nöjesläsning. Kjellmans bibliotek innehöll som mest 45 000 volymer [2]. Bland dem 47 exemplar av Tolstojs mäktiga roman Krig och fred. Strävan mot demokrati och ökad folkbildning, där inte minst folkrörelserna spelade en viktig roll, ledde till fria boklån också i Sverige. Under 1900-talets första hälft växte de kommunala folkbibliotek fram som vi har idag. En viktig milstolpe och förebild blev Stockholms stadsbibliotek, ritat av Gunnar Asplund och invigt 1928. 18

Kompaktare lagring och förbättrade sökmetoder Antalet utgivna böcker per år ökar stadigt. Vid sekelskiftet 1900 utkom i Sverige cirka 1600 böcker om året. Hundra år senare (2000) var siffran uppe i 13 000 titlar. Den snabbaste ökningen har skett inom området vetenskapliga publikationer. Derek J. de Solla Price uppskattade i mitten av 1960- talet att antalet verk under de senaste decennierna hade fördubblats vart femtonde år [3], vilket ställde ökade krav på utrymme för förvaring och förbättrad indexering för att göra litteraturen sökbar. Möjligheterna att lagra stora mängder dokument på film insåg James Glaisher och John Herschel redan i mitten på 1800-talet, men det dröjde in på förra seklet innan tekniken kom i allmänt bruk. De två huvudmetoderna att lagra en stor mängd boksidor blev 16/35 mm rullfilm, eller på mikrofiche, vanligen med storleken 105 x 148 mm. Nästa jättekliv i förbättrad lagringskapacitet togs med den digitala tekniken, och idag kan tiotusentals romaner packas in som e-böcker i ett USB-minne eller en läsplatta. Det minsta insticksminnet, som vi idag kan köpa hos Elgiganten eller Clas Ohlson (mikro-sd-kort), har storleken 15 x 11 x 1 mm, väger 0,3 gram och rymmer upp till 32 Gbyte. Datorbaserade sökmetoder har utvecklats som gör det möjligt att plocka fram relevant information på sekunder, minuter det som förut kunde ta dagar, veckor och kräva 19

fysisk förflyttning till ett eller flera bibliotek. Sökmotorn Google har gradvis utvecklats till den mest använda på nätet. För litteratursökning finns också mer renodlade söksystem och idag hämtas forskarnas material i stor utsträckning från digitala databaser, till vilka universitet, bibliotek, företag och andra institutioner köper abonnemang eller betalar per sökning/artikelläsning. Bokmarknaden och dess aktörer Det är författarens text och budskap som i slutändan når och tolkas av läsaren. Däremellan bokproduktionen med förlagens granskning, redigering, formgivning och tryckning, samt distributionen av böckerna via grossister, bokhandel, varuhus, bokklubbar, nätbokhandel, bibliotek och skolor innan de slutligen når konsumenten/läsaren som gåva, bibliotekslån, läromedel eller som eget bokinköp. Pådrivande i denna process är marknadsföringen där böckerna exponeras mot konsumentledet via förlagets och bokhandelns reklamkampanjer. En viktig del utgör den uppmärksamhet som skapas i medierna i form av recensioner, artiklar, författarintervjuer; en symbios som i hög grad förstärker bokens efterfrågan och spridning. De största förlagen har här en avgörande konkurrensfördel eftersom det är deras böcker som framhävs i medierna och görs kända för konsumenterna, medan de små förlagens böcker hamnar i uppmärksamhetens periferi och därmed når långt färre kunder. 20

Exponeringen av förlagets böcker kan förstärkas ytterligare om det också ingår distributionsföretag i den egna koncernen. Förlagens böcker kan då framhävas vid skyltningen i butiken och nätbokhandeln eller slussas ut direkt till konsumenterna via bokklubbar, bokcirklar och inköpsförslag till biblioteken och bokhandeln. De allmänlitterära förlagen och läromedelsförlagen utgör huvudgrupperna i förlagsbranschen, men med helt olika marknader. De allmänlitterära verkar på en konsumentmarknad med ett rikt utbud av liknande produkter. Läromedelsförlagens har svagare konkurrens och säljs i större upplagor till en mer avgränsad kundkrets. De främsta försäljningskanalerna är bokhandlar, bokklubbar, nätbokhandlar, varuhus, kiosker. Det sker också en avsevärd direktförsäljning från förlagen. Distributionsföretag erbjuder förlag och bokhandel logistiska lösningar för beställning, leverans och lagerhållning. Bokkonsumenterna utgörs av privatpersoner som köper skönlitteratur, facklitteratur och barn/ungdomsböcker. Studerande och yrkesverksamma som köper läromedel är en annan stor grupp. En tredje utgör företag och offentliga institutioner, dit även biblioteken hör med sina breda inköp av litteratur i olika former. I de följande avsnitten kommer bokmarknaden och dess huvudaktörer granskas mer i detalj. Men först en översikt av allmänhetens mediekonsumtion. 21

16. AVSLUTANDE REFLEKTIONER Bokmarknaden har således under de senaste årtiondena genomgått stora förändringar. Marknadstrycket har lett till snabbare omloppstid för boken, och snart hittar man den på bokrean och i pocketformat till långt lägre priser. En annan skillnad är som tidigare nämnts förlagens jakt på böcker som kan säljas i hundratusentals exemplar eller mer. Detta har lett till en fokusering från förlagens sida på ämnen som intresserar den stora publiken och har potential att nå stora upplagor med hög vinst. Spänningslitteratur och då främst deckare är ledande och tillhör de svenska böcker som säljer bäst internationellt. Fokuseringen mot bästsäljare gäller inte minst de stora förlagen till följd av deras tunga kostnadskrävande organisationer. De mindre förlagen har större förutsättningar att ge ut smalare litteratur med vinst. Bokklubbarna har en viktig roll då det gäller att skapa stora försäljningsvolymer och introducera nya författare. I ännu högre grad bidrar mediernas recensioner, topplistor och författarporträtt med stark fokus på de stora förlagens utgivning, medan de mindre förlagens böcker och egenutgivarnas normalt negligeras. Den digitala PoD-tekniken inspirerar många författare till egenutgivning, vilket liksom e-boken utmanar de stora förlagshusens dominans. De senares ställning som kulturens högborg urholkas av fokuseringen på masslitteratur, 22

vars främsta kännemärke inte är litterär kvalitet utan att de säljer bra. Därmed avvecklas gradvis stjärnstatusen att bli utgiven som författare på ett stort förlag. En insikt som sipprar in också hos den läsande allmänheten och väcker mod hos egenutgivarna. Varför skicka sitt manus till ett stort förlag, där de kommersiella aspekterna väger tungt och refuseringsrisken är enorm? Enklare att publicera boken själv via ett mindre förlag eller någon egenutgivarkanal. Visst är spridningen i kvalitet större hos egenutgivarnas produkter. Men många kan fullt ut mäta sig med storförlagens uppskrivna böcker. Egenutgivarna utgör dock inget hot för de etablerade förlagen så länge medierna avstår från att göra deras verk och författare kända för allmänheten. Man kan således se en tydlig kvalitetspolarisering på bokmarknaden som följd av ökad egenutgivning och storförlagens jakt på böcker som kan säljas i miljonexemplar. Författaren personlighet utgör en allt viktigare del vid marknadsföringen och vid rekrytering av nya författare. Kändisskapets stora betydelse har tidigare berörts. Den skönlitteräre författaren bör således inte vara en sjavig enstöring, som sitter på sin kammare, utan en person med fräsch, social framtoning, verbal förmåga och som deltar med liv och lust i förlagets marknadsföring. Kerstin Ekman gör en lysande parodi på detta tema i sin roman från 2011: Grand final i skojarbranschen. 23

Politikerns syn Den ansvariga kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth pekade i en artikel [58] på behovet att stödja yttrandefrihet, pluralism och tillgång till kvalitetslitteratur. Det ska finnas en väl fungerande bokmarknad med bred utgivning och många oberoende aktörer. Bokmarknaden står inför stora förändringar och en snabb utveckling som följd av digitalisering, e-böcker och näthandel, vilket skapar helt nya förutsättningar för såväl produktion som konsumtion av litteratur. Med den digitala tekniken kan författaren själv ge ut sina texter och skapa en fil för tryckning eller e-bok. I det senare fallet kan läsaren snabbt få tillgång till e-boken genom nedladdning eller via e-post. Läsplattor och digital distribution via nätet vidgar också möjligheterna att ta del av världslitteraturen. Dessa förändringar påverkar alla delar av det litterära systemet, från författande och utgivning till distribution och läsande. Utvecklingen kan skapa möjligheter för fler röster att komma till tals, vilket fördjupar demokratiseringen av det tryckta ordet, menar hon. En bred utgivning av litteratur är en förutsättning för det offentliga samtal, som utgör en grundsten i det demokratiska samhället. Ett första steg mot konkret handling från regeringens sida vore sänkt moms för e-boken, från 25 procent till den tryckta bokens 6 procent, samt att långsiktigt luckra upp de halvmonopol och oligopol som karakteriserar dagens 24

svenska mediemarknad. Också det ett bidrag till förbättrad konkurrens och fördjupad demokrati. Översättningen av utländsk litteratur, där huvuddelen idag är från engelskan, bör breddas och stimuleras för att skapa ökad kunskap och förståelse för andra kulturer än den svenska eller västerländska. Detta är inte minst viktigt mot bakgrund av den globaliseringsprocess som pågår och vårt medlemskap i EU. Efterhandsstöd från kulturbudgeten till böcker som redan gett vinst bör tas bort och omfördelas till mindre förlag och smala böcker, vars utgivning ofta går med förlust. Behovet av en bredare recensionstjänst Som påpekats är det främst Bonniers och Norstedts bokutgivning som recenseras och får uppmärksamhet av DN och SvD, medan de mindre förlagens i stor utsträckning negligeras. Övriga medier inklusive radio och TV förstärker intresset för storförlagens böcker till nackdel för den smala litteratur som de mindre förlagen ofta representerar. DN och SvD recenserar heller inte böcker från egenutgivare [60]. Böcker om eller skrivna av kändisar har däremot en medial gräddfil liksom böcker författade av journalister. Som Ann Steiner pekar på [59] var recensionerna fram till 1990-talet mer samstämmiga i stil och form med en tydligare strävan mot objektivitet. De senaste årens utveckling har gått mot ökad subjektivitet där åsikterna inte i lika hög grad förankras. 25

BTJ:s recensionstjänst av nyutkomna böcker har här en viktig uppgift. Den har större bredd än kultursidornas, och dess recensioner och inköpshandledning utgör, som min undersökning tydligt pekar på, det främsta underlaget för bibliotekens bokinköp. BTJ har en mer fristående position än Bonnierpressens kultursidor, som ingår i samma koncern som flera av våra största bokförlag och den ledande nätbokhandeln Adlibris. Kraven på objektivitet och saklighet är också starkare än de som vanligen ställs på dagspressens recensioner. BTJ har utvecklats från en till biblioteken starkt knuten ideell förening till att vara ett konkurrensutsatt företag. Att bibehålla och fortsatt utveckla BTJ:s recensionstjänst med statligt stöd eller infoga den i en statlig myndighet skulle främja och förstärka den mångfald och kvalitet inom svensk medieproduktion som kulturministern förespråkar. Recensionstjänsten bör bli avgiftsfri och öppnas för allmänheten och därmed bli ett viktigt komplement till dagstidningarnas recensionsverksamhet, som främst är inriktad mot storförlagens bokutgivning och den egna koncernens. För att minska risken för ensidiga bedömningar bör varje verk recenseras av två oberoende lektörer: en form av second opinion införs. Bokutgivningen, bokdistributionen och biblioteken har under senare decennier utvecklats mot en friare och mer konkurrensutsatt marknad, som dock starkt begränsas av det kommersiella/mediala ramverket och styrs av några få 26

dominerande aktörer. Även här kan regeringen göra mer för att motverka monopoltendenser och oligopol på den svenska mediemarknaden. En kultursyn i förändring Också synen på kulturen har genomgått betydande förändringar från det tidigare stränga bildningsidealet till att i allt högre grad omfamna populärkulturen [1]. Detta är särskilt tydligt inom film-, TV- och bokbranschen. För hundra år sedan var kulturen främst en angelägenhet för det borgerliga samhällsskiktet. Man läste böcker, lyssnade på musik, gick på teater, besökte konstutställningar och museer. Ett viktigt steg togs 1912 då ABF bildades med uppgiften att sprida kulturen till alla medborgare genom kurser, studiecirklar, föreläsningar och kulturarrangemang. De socialdemokratiska förlagen Tiden och Folket i Bild startade sin folkboksutgivning och Konstfrämjandet erbjöd grafiska bilder till låga priser. Samtidigt som kulturen demokratiserades och spreds till allt större grupper i samhället expanderade den kommersiella marknaden för konst, böcker och musik. Den amerikanska populärkulturen tog över alltmer med kiosklitteratur i massupplagor. Efter andra världskriget startade en debatt om inte kulturbegreppet borde vidgas till att omfatta också masskulturen och dess yttringar. Uppdelningen på finkultur och lågkultur började starkt ifrågasättas internationellt. 27

Den svenska debatten tog ytterligare fart när Bengt Nermans bok Demokratins kultursyn kom ut 1962. I den kritiserade han kulturens byråkratisering och pläderade för en mer subjektiv kultursyn, där den enskilda människans upplevelse i första hand bestämmer det kulturella värdet. Därmed skulle även den massproducerade popkonsten och kiosklitteraturen tilldelas en plats i kultursammanhang. Denna syn fick ökat stöd och idag står populärkulturen som segrare, och det amerikanska inflytandet är större än någonsin. Undersökningar pekar på att högutbildade idag läser underhållningslitteratur i samma utsträckning som de lågutbildade. Flertalet böcker är främst ägnade att underhålla, och de mest uppmärksammade av dem når miljonupplagor. Böcker om historiska personers liv eller händelser ökar i antal, och inte sällan skildras de i romanform med en flytande gräns mellan verklighet och fiktion. Vittneslitteraturen med sin samhällskritik är en närliggande genre. I den postmoderna litteraturen blandas högt och lågt, gammalt och nytt med olika formexperiment, genregränser överskrids och sidokommentarer om verkets tillblivelse kan ibland infogas (metafiktion). Listan på Bokus bästsäljare för år 2011 toppades av Jag är Zlatan följt av Leif GW Perssons bok Gustavs grabb. Lars Kepler, Tomas Tranströmer, Camilla Läckberg fanns också med bland de sju på listan. 28