Medlemsblad från Apnéföreningen i Göteborg, Västra Götaland och Halland VÅRDA DIN SÖMN OCH MÖT VÅREN MED ETT LEENDE!

1/2011 Sömntutan! Medlemsblad från Apnéföreningen i Göteborg, Västra Götaland och Halland VÅRDA DIN SÖMN OCH MÖT VÅREN MED ETT LEENDE! Medan takdroppet plaskade och dagsmejan dolde den förrädiska glansisen på gator och vägar och tog vår uppmärksamhet i anspråk, glömde vi att notera att dagarna blivit både ljusare och längre. Under kvarvarande snötäcken fann man de otåliga snödropparnas kamp att forcera tjälen i marken och sticka upp sina små spetsiga spjut i hopp om att få lite solvärme. Precis som vi människor! Solljuset gör oss glada och lockar oss ut på promenader, som är spänstgivande och lockar till kroppens produktion av melatonin, som påverkar vår sömn positivt. När solen står som högst ska vi ge oss ut och lapa de lustalstrande solstrålarna som får oss att sova gott. Att vårda sin sömn lönar sig säger John Axelsson, sömnforskare, som ville testa om det gamla begreppet skönhetssömn fortfarande höll. Han påstår att skönhetssömnen inte är en myt. Sömnforskare menar att skönhetssömnen verkligen finns på riktigt. Något att begrunda när sömnbrist är ett tillstånd som angår minst halva befolkningen. Ett faktum som gynnar skönhetsindustrin med sina korrigerande operationer eller snabbfix på burk. CPAPen är apnoikerns effektivaste skönhetsmedel dvs om vi använder den regelbundet! Vi ska vara vän med våra apparater och masker och vi ska vårda dem och se dem som den bästa sängkamrat. Begreppet skönhetssömn innebär att den som sover bra samtidigt vårdar sitt yttre och blir fräsch och attraktiv. Tack vare att ni kära medlemmar sprider budskapet om vår förening, växer den från år till år. I år ser vi fram emot att bli ca 300 medlemmar! Vårmötet tillika Årsmötet blir den 12 mars. Välkommen och tag gärna med anhöriga och vänner. ATT VÅRDA SIN SÖMN LÖNAR SIG! HÄLSAR STYRELSEN

VÅRDEN I VÄST FÅR 115 EXTRA MILJONER Pengarna går direkt in i vården säger sjukhusdirektör Lars-Olof Rönnqvist till GP 14/1 2011 De redovisningar som kommit in om vårdköer vid årsskiftet visar att Västra Götaland kortat köerna både för förstabesök hos specialist och behandling under hösten. -Vi låg illa till i augusti men sedan dess har situationen förbättrats radikalt, säger Gunnar Numérus, statistisk expert vid vårdkansliet som leder arbetet med att hantera kösiffror. Hur har det påverkat köerna på Sömnlab? Vi ringde vårdenhetschef Fredrik Ahlvik på SU och förhörde oss. Han hade den glädjande nyheten att meddela att på sömnkliniken råder inga RAPPORT: VÅRDGARANTIN GYNNAR STARKA PATIENTER Pålästa privilegierade patienter tränger sig före sjukare och svagare med hjälp av vårdgarantin, anser många läkare. Men läkarna lägger sällan två strån i kors för att hjälpa patienterna att hävda sin rätt. Många läkare anser att vårdgarantin innebär att de tvingas göra felaktiga prioriteringar, visar en rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi(ESO). De starka patientgrupperna tränger undan de svårt sjuka äldre och de kroniskt sjuka, är den tyngsta kritiken. Var fjärde läkare tyckte inte att han eller hon har ett ansvar för att vårdgarantin uppfylls, trots att det är läkarna som beslutar om, när och av vem som patienten ska behandlas. Knappt var tredje läkare informerar rutinmässigt patienterna om deras rätt att slippa vänta. I dag tycks reformen bygga på att patienten själv tar ett aktivt ansvar, ringer till vårdgarantikansliet eller till klinikerna för att påverka sin köplats, menar rapportförfattarna docent Ulrika Winblad och forskningsass. Caroline Andersson. väntetider längre. De har fått extra pengar och klarar CPAP-behandling inom vårdgarantins tre månader, genom att sätta in extra personal i maj. Utredningstiderna är fortfarande långa men med hjälp av externa vårdgivare klaras de av i det närmaste inom tre månader. Eftersom inte alla apnoiker är i behov av CPAP rekommenderas bettskenor alltmer i samråd med läkare och tandläkare. Vi tackar för det positiva beskedet och undrar i det tysta om föreningens insändare har spelat någon roll? DU KAN BLI FADDER? Vi strävar efter att fler och fler ska få kunskap om att APNÉFÖRENINGEN finns! Mun mot mun metoden är det effektivaste spridningssättet. Alla bidrar till att föreningen växer genom att berätta för vänner och bekanta, husläkare specialistläkare, sjukgymnaster och tandläkare och andra som lyssnar på dig. Du kan kalla dig FADDER! Den som valt att stå fadder för ett visst sömnlab eller läkarstation kan regelbundet se till att föreningens material alltid finns tillgängligt just där. Dvs att de BLÅ FOLDRARNA finns i sitt ställ och att SÖMNTUTAN ligger utlagd på bordet. Om Du anmäler dig som fadder så kontakta någon i styrelsen, så ska vi förse dig med material. GP 3/12 2010 2

NU BÖRJAR VI BYGGA SESAR Prof. Jan Hedner och Doc. Ludger Grote är nu redo att börja med ett svenskt kvalitetsregister som kallas SESAR (Svenska SömnApné-Registret). De vill få upp sömnapné på agendan, ge underlag för en optimerad vårdkedja med högre vårdkvalitet med möjlighet till jämförelse mellan olika vårdenheter i Sverige. I styrgruppen för SESAR ingår Kerstin Allgulander som representant för patientföreningar. Registret kommer att ge information om följande vid diagnos eller uppföljningsbesök: Patientinformation Körkortsinnehav Typ av diagnostiskt test Samtidig sjuklighet Typ av behandling Patientens upplevelse av sjukdomens svårighet och behandingens resultat. Ledtid mellan diagnos och erhållen behandling. Genom att bygga upp ett diagnosbaserat kvalitetsregister för sömnapné kan vi även få in data som ligger till grund för vidare epidemiologisk forskning och hälsoekonomiska beräkningar. Starten för uppbyggnaden av registret är planerad till första kvartalet 2011. Tanken är att man börjar med att registrera VG-regionens sömnapnoiker i Göteborg, för att sedan följa efter med Stockholmsregionen, därefter bredare i Västsverige varefter resten av landets sömnlab kan ansluta sig. Resmed Nyhetsbrev nr 4 2010 Nattmackorna försvann Nattliga måltider är vanliga bland människor med fetma. Men efter fetmaoperationer försvinner inte bara kilon utan också behovet att äta mitt i natten. Dietisten Anna Lurenius vid Sahlgrenska Akademin har följt en grupp patienter med fetma och undersökt hur de äter före och efter en gastric bypassoperation efter sex veckor, 1 år och efter två år. Före operationen hade deltagarna ätit 4,5 måltider per dygn. Efter operationen blir måltiderna fler. Efter ett och två år äter de i snitt en måltid mer per dygn. Fördelningen över dygnet förändras också. Många uppger att de äter fler mål mat på morgonen och förmiddagen än förut. Men det mest anmärkningsvärda är att nattätandet minskar, i alla fall på kort sikt. Varför nattätandet försvinner har man inget riktigt bra svar på ännu. En hypotes är att sömnen blir bättre, man slipper andningsuppehållen i sömnen. En annan är att regleringen av hunger-och mättnadskänslor blivit bättre. (GP 27/8 2010) Som en dröm Alla friska människor drömmer fyra till fem ggr per natt. Men för att komma ihåg sina drömmar måste man vakna till före nästa sömnfas för att det ska kunna bildas ett minnesspår i hjärnan. Under sömnen är hjärnan bara intresserad av att pyssla om sig själv och släpper inte in något nytt material. Så ju bättre man sover, desto färre drömmar kommer man ihåg. Minns man tre drömmar från den senaste natten så kan man vara säker på att man har sovit dåligt. REM-sömnen kan också hjälpa till att förstärka minnesspår från dagen. Ju starkare emotionell laddning minnet har, desto bättre går det. Det som inte kopplas till starka känslor städas bort. (Torbjörn Åkerstedt, Hälsa & Vetenskap) 3

ÅRETS JULBUFFÉ Mingel med glögg under samlingen Julbordet färdigupplagt Årets läckra julbuffé som Bodil, Marie och Britt-Marie hade tillagat, avnjöts under en decemberkväll medan stora snöflingor stilla dalade ner i julnatten utanför och skapade en i Göteborg sällan skådad julstämning. I år har vädrets makter sett till att vi får uppleva vår barndoms vintrar som vi minns dem. Massor av snö och minusgrader. Vi såg dock inte till några sjungande domherrar utanför fönstret, vilket skulle ha kompletterat hela känslan av den julstämning som utmålas på vykorten av Jenny Nyström. Värmen och gemytet inomhus var desto större när vi förväntansfullt bildade kö framför ett dignande julbord med mängder av läckerheter. Precis detta har man gått och längtat efter hela året. Som alltid upplevdes tallriken vara lite för liten för att rymma alla läckerheter man ville pröva på och eftersom magen växt sedan föregående år fick man hålla igen lite och bara välja det som såg extra gott ut och även spara lite utrymme till finalen bestående av Ingegerds goda äggost. Frank med damer ser ut att njuta av den goda maten Så gör även Inge, Annelie och Max Alla ser ut att njuta av den goda maten 4

Efter maten var det sedan dags för jullekarna. Vi insåg på ett tidigt stadium att någon dans runt granen inte var att tänka på, så leken inskränkte sig till ett litet jullotteri. Vinnarna fick var sitt exemplar av boken Sova, skriven av Peter Runfelt. Ingegerd övertalar Frank att smaka på den goda äggosten hon dukat fram Sova gott förväntade vi oss alla när vi sent omsider bröt upp från denna glada och trevliga tillställning med samkväm och god mat. Något dästa styrde vi kosan hemåt genom vintermörkret till våra därhemma väntande CPAPer och bettskenor. Tips efter julmaten! Kerstin och Lisbeth inbegripna i samtal Nisse och Hillevi sitter och njuter efter maten Granatäpple kan ha effekt på runda magen. Tidigare har man forskat fram att granatäpplen minskar risken för cancer och hjärtsjukdomar, men nu tror man alltså att frukten även kan ha effekt när det gäller bukfettet. Det farliga fettet som är så lätt att dra på sig när man kommer upp i medelåldern. Forskare vid Edinburghs universitet kunde redan efter en månads studier komma fram till att människor som drack en flaska granat-äpplejuice varje dag, var mindre benägna att utveckla fettceller kring buken. Dessutom hade de lägre blodtryck vilket minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Undrar vad Henrik skrattar åt 5 Problemlösning! Vissa saker är så enkla att du kan göra dem i sömnen! Köra av vägen till exempel! NTV(Väst)

Britt-Marie Nilsson sköterska på Varbergs Sjukhus, öron näs och hals OBEHANDLAD SÖMNAPNÉ gör att äldre dör i förtid Geriatrikprofessorn Yngve Gustafssons forskning visar samband mellan sömnapné hos äldre och depressioner, stroke samt demens. Han hävdar att okunskap kring sömnapné gör att äldre riskerar att dö i förtid. Han har över trettio års erfarenhet av äldrevård och demensvård. Han oroas över bristen på kunskap inom vården när det gäller läkemedelsutskrivning till äldre. Att skriva ut sömntabletter i stället för att ta reda på orsaken till sömnbesvären kan vara livsfarligt. Om problemen beror på sömnapné är alla sömnmedel olämpliga eftersom de förlänger andningsuppehållen och kan orsaka syrebrist och skador i hjärnans främre och djupare delar. Det är där bl a nedstämdhet och känsloliv regleras. Man blir alltid väl omhändertagen av Britt-Marie när man kommer till mottagningen i Varberg. Britt-Marie har arbetat med sömnapné i 12 år och trivs jättebra. Hon har arbetat ensam fram till nu då hon har fått förstärkning av Elisabeth. På Varbergs Sjukhus delas det ut ca 250 CPAPer per år och patienter kommer från Kungsbacka i norr till Falkenberg i söder. När strokepatienter behandlades med CPAP för att förbättra blodets syresättning, blev den tydligaste effekten att deras depressiva känslor minskade. Syrebristen som uppstår i hjärnan vid sömnapné kan också skapa förvirring och glömska hos äldre och så småningom utvecklas till demens. Äldre människor med sömnapné är oftast inte överviktiga. I stället kan man vara uppmärksam på om personen oftast är trött, har humörsvängningar, rör sig mycket i sängen under sömnen och har stor urinproduktion på natten. Bland strokepatienterna finns många sömnapnoiker. Om patienten nästan alltid är trött och har svårt att komma igång med den dagliga fysiska träningen kan det vara läge att göra en sömnutredning. Information hämtad ur fysioterapi nr 10/2010 NATTKISSNING Dr Richard Harling svarar på frågor kring sömnapné i Drömläget Många med akut sömnapné tvingas gå på toaletten för att kissa flera gånger under natten. Kanske var eller varannan timme. Vid behandling med CPAP upphör med ens behovet av att gå upp mitt i natten för att kissa och man sover istället lugnt fram tills morgonen randas. Vad beror detta på? När man har apné och alltså försöker kämpa för att få luft i lungorna trots att svalget stängt sig, bildas det betydligt kraftigare undertryck i bröstkorgen. Detta medför i sin tur att mera blod än vanligt dras intill hjärtat, som då tror att blodvolymen blivit större. Alltså sätter förmaket igång att spotta ut ANF (ett hormon för att få njurarna att filtrera bort mera vatten), man blir kissnödig, vaknar och går på toaletten. Någon risk att det ska bli för lite vatten i blodet finns dock inte. Vid behandling av sömnapnésyndromet normaliserar man ju tryckvariationerna i bröstkorgen och behovet att gå upp och kissa på natten minskar. Detta är att betrakta som ett kvitto på god behandling! 6

VI PRÖVAR NYA HJÄLPMEDEL MINDRE MASK - MER DU QUATTRO FX Nya helmasken som är mindre än någonsin ger apnoikern fri sikt trots att det är en helmask. Den tar mindre plats genom nya tekniker i både mjukdel och ram men ger samtidigt en stabilitet och justeringsmöjlighet åt olika håll utan att ett pannstöd behövs. Mindre totalyta av masken kommer i kontakt med huden vilket reducerar risken för hudirritationer. Fördelarna med en mask utan pannstöd är många och minskar framför allt känslan av. att känna sig instängd. Den ger även möjligheter att läsa och se på TV med masken på, vilket länge har varit ett önskemål hos många brukare. Det nya huvudbandet består av en särskilt anpassad utformning som sitter som en krona på huvudet och undviker därmed tryck på det känsliga området runt nacken. Resmed demonstrerar masken på årsmötet den 12 mars. Resmed Nyhetsbrev nr 4 2010 "aveotsd Mats Stegenberg har skapat företaget SOMNINVEST som lanserar ett enkelt sätt att behandla snarkning och sömnapné. Produkten heter "aveotsd" men kallas i apnémun för PLOPPEN. Genom att sticka in tungan i en mjuk plastplopp, som sitter utanför munnen, förhindrar den tungan att falla tillbaka och blockera luftvägarna. Lätt att använda och hjälper mot snarkning och mild - moderat sömnapné. Mats Stegenberg demonstrerar sin "plopp" på årsmötet i samband med sin föreläsning. På HÖSTMÖTET planerar vi att fokusera på bettskenor med såväl demonstrationer som föreläsare PROBLEMLÖSNING! Evert snarkar så högt att han vaknar varenda natt! Så nu har han bestämt sig för att sova i ett annat rum! 7

Kalendarium för våren 2011 Styrelsemöte 1:a onsdagen i månaden som inte sammanfaller med helgdag. Februari 23 Caféträff i Trollhättan. Anmälan till Roger Olsson Mars 12 Årsmöte på Nordengården. 17 Caféträff i Borås. Anmälan till Nils-Gunnar Grändeby 22 Start av studiecirkeln "Hjärnkoll på vikten". Vi träffas fyra tisdagar 22/3, 29/3, 5/4 och 12/4 då vi diskuterar boken och ämnet. Anmälan till Britt-Marie Liberås. April 19 Vårpromenad, samling Önnereds brygga kl. 12.00 till Fiskebäck och tillbaka. Fika (Räksmörgås + kaffe ca 55:-) ingen föranmälan Maj 5 Kombinerad mask/caféträff i Borås. Anmälan till Nils-Gunnar Grändeby 10 Kombinerad mask/caféträff i Göteborg. Anmälan till Britt-Marie Liberås 12 Kombinerad mask/caféträff i Trollhättan. Anmälan till Roger Olsson Mer information beträffande ovan aktiviteter kommer att finnas på vår hemsida Våra aktivitetsgrupper behöver förstärkning för att inte styrelsens medlemmar ska gå på knä! Medlemsantalet växer och arbetsbelastningen blir allt större. Vi behöver medhjälpare inom Cafégruppen och redaktionsgruppen, vi behöver även hjälp med utskick. Du kan bli en resurs för oss utan att behöva ingå i styrelsen. Är Du intresserad: ring Frank Gunnarsson! Styrelsemedlemmar Max Lindskog ordf. 0705 353524 max.lindskog@swipnet.se Göteborg Kerstin Allgulander v.ordf. 031 475005 kerstin-arne.allgulander@minpost.nu V Frölunda Henrik Golinski sekr. 031 294206 golinskih@tele2.se Mölndal Gilbert Lundgren kassör 0704 892075 kerstin_gilbert.lundgren@comviq.se Mölndal Nils Gunnar Grändeby 033 101569 nisse.grandeby@telia.com Borås Roger Olsson 0520 411333 ro@begravning.se Trollhättan Frank Gunnarsson 0302 32448 bilfrank@telia.com Floda Britt-Marie Liberås 031 933180 bm_liberas@hotmail.com Kullavik Marie Berg 031 459129 mummie.marie@comhem.se V. Frölunda Bodil Holmström 031 3305937 bodil@dagcenter.nu Angered Markku Mitra 0704 799059 mrmarkku@msn.com Göteborg Vera Barduni 031 256765 verabarduni@yahoo.se Göteborg Hemsida: www.apnegbg.se E-post: info@apnegbg.se Bankgiro:5102-7753