Bilden av muslimer i media

Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Bilden av muslimer i media - en innehållsanalys av tidningsmedia veckan efter 11 september 2001 The image of muslims in media - a content analysis of news media the week after 9/11 Joel Tedgård Lärarexamen 300hp Samhällsvetenskap och lärande Examinator: Handledare: Jan-Anders Ange handledare Andersson Handledare: Lars Pålsson-Syll

2

Sammanfattning Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids orientalism -begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa. Däremot gick det inte att utläsa någon generell uppfattning bland tidningsmedia att det finns en koppling mellan islam och terrorism. Nyckelord: Orientalism, postkolonialism, massmedier, kvalitativ innehållsanalys, muslimer, islam, 11 september 2001. 3

4

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 7 2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 8 3 FORSKNINGSLÄGE... 9 4 TEORETISKA PERSPEKTIV OCH BEGREPP...11 4.1 POSTKOLONIALISM OCH ORIENTALISM...11 4.2 BEGREPP...13 5 METOD OCH GENOMFÖRANDE...14 5.1 MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR...14 5.2 METOD...15 5.3 METODKRITISK DISKUSSION...16 6 RESULTAT...17 6.1 SKAPANDET AV ETT DEM...17 6.2 SKAPANDET AV ETT VI...18 6.3 CIVILISATIONSKRIG...19 6.4 SKILDRANDE AV TERRORISTER...20 6.5 RELATIONEN MELLAN MUSLIMER OCH TERRORISM...21 6.6 KRITIK AV VI OCH DEM - TÄNKANDE...22 7 SLUTSATS OCH DISKUSSION...23 7.1 MEDIAS BILD AV MUSLIMER OCH SKOLAN...24 8 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING...25 8.1 TRYCKTA SKRIFTLIGA KÄLLOR...25 8.2 LITTERATURFÖRTECKNING...25 5

6

1 Inledning För nästan 10 år sedan, den 11 september 2001, flög två kapade Boeing-plan in i var sitt av tvillingtornen i World Trade center i New York. Ett fruktansvärt terrordåd som skakade USA i dess grundvalar och kostade över 3000 människor livet. Händelserna den 11 september 2001 har präglat internationell politik de senaste 10 åren och bland annat fått som direkt följd att USA förklarade krig med Afghanistan. Terrorattacken kan även ha spelat en roll i den starkare polarisering mellan den muslimska världen och västvärlden som jag upplever har skett under de senaste åren. Denna polarisering kan man se i internationell politik, bland annat genom framväxten av främlingsfientliga partier i många av Europas parlament, men även i Sverige. Exempelvis har antalet personer som uppger sig vara mycket negativa till islam ökat med fem procentenheter mellan 2005 och 2010 (Mångfaldsbarometern 2010). Dessutom har Sverigedemokraterna, till viss del genom att måla ut islam och muslimer som farliga hot, vunnit stora politiska framgångar och tagit en plats i riksdagen. Huruvida och i vilken utsträckning terrorattacken den 11 september har bidragit till denna polarisering kommer vi aldrig kunna utreda. Jag tycker dock det är intressant att försöka förstå hur denna bild av och rädsla för muslimer uppstår. Detta är såklart en process som sker på många plan, men jag har i denna uppsats valt att inrikta mig på vilken bild media förmedlar av muslimer. Detta är intressant ur flera perspektiv, eftersom massmedier har en så stark roll i vårt samhälle och de diskussioner som förs i våra största tidningar i mångt och mycket sätter agendan för den allmänna debatten. Att analysera massmedier är intressant även ur ett skolperspektiv. Genom att förstå medielogik och hur åsikter formas genom media kan man som lärare hjälpa sina elever nå samma insikter, samt att nyansera innehållet och få dem att förstå att tidningar inte alltid är en objektiv källa till kunskap. 7

2 Syfte och frågeställning Mitt syfte med detta arbete är att studera vilken bild som tidningsmedia förmedlar av muslimer i samband med terrordådet den 11 september 2001 i New York. Jag vill undersöka vilka stereotyper kring muslimer och islam som är framträdande och huruvida det uppges finnas någon relation mellan muslimer i allmänhet och terrorism. Eftersom detta är en examensuppsats i Samhällsvetenskap och lärande ämnar jag också föra en diskussion kring hur de insikter som arbetet ger kan vara användbara i ett skolperspektiv. Jag har formulerat följande frågeställning: - Hur framställs muslimer i ett urval av svensk tidningsmedia veckan efter 11 september 2001? 8

3 Forskningsläge Det finns mycket forskning kring hur media framställer muslimer och islam, inte riktigt lika mycket som fokuserar kring denna fråga i förhållande till 9/11. I den engelskspråkiga akademiska världen finns det mängder av studier som är närbesläktade till den undersökning jag gör. Jag har dock valt att inte presentera dessa här då jag anser att den svenska forskningen i frågan är mest central, eftersom min studie fokuserar på svensk tidningsmedia. Det arbete som mest liknar mitt är en förstudie som gjordes under hösten 2001 på Institutionen för journalistik och masskommunikation på Göteborgs universitet av Marina Ghersetti och Anna Levin. Ghersetti och Levin har även de studerat hur svenska medier beskrev muslimer och islam i rapporteringen av terrorattackerna den 11 september, men försöker också utreda huruvida denna bild av muslimer relateras till svenska förhållanden och svenska muslimer. Deras studie är både kvantitativ och kvalitativ och studerar både tidningsmedia och etermedia och fokuserar på den första månaden efter attacken. De delar av Ghersetti och Levins resultat som är intressant för denna uppsats framhåller att en schabloniserad och förenklad bild av muslimer är vanlig, muslimska länder buntas ihop och polariseras mot västvärlden och starkt troende muslimer beskrivs som farliga. I en övervägande del av de undersökta artiklarna framhålls dock att det inte finns något generellt samband med terrorattackerna och islam (Ghersetti, Levin 2002). Central inom ämnesområdet är också Håkan Hvitfelts Den muslimska faran: om mediebilden av islam som ingår som ett kapitel i Ylva Brunes Mörk magi i vita medier. Denna utkom dock 1998 och berör därför inte rapporteringen av terrorattacken den 11 september 2001. Hvitfelt visar, genom en kvantitativ analys, att när den muslimska världen beskrivs i svensk media är det främst i artiklar rörande krig, terrorism eller förföljelse av otrogna. Den bild av islam som visas upp är i huvudsak negativ, och våld, krig, kvinnoförtryck och politiskt förtryck beskrivs som utfört i islams namn (Hvitfelt 1998). 9

Även Göran Leth och Torsten Thuréns bok 11 september 2001: en undersökning av informationsförmedling och åsiktsbildning i svenska medier bör omnämnas här. Denna studie har en mer journalistisk ansats och jämför svensk medias rapportering med tre stora utländska tidningar. De påvisar likt Ghersetti och Levin att rapporteringen var relativt neutral i fråga om relationen mellan terrorism och islam (Leth, Thurén 2002). 10

4 Teoretiska perspektiv och begrepp 4.1 Postkolonialism och orientalism Jag har valt att använda postkolonial teori som den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats och det är utifrån detta perspektiv som jag analyserar tidningarnas material. Postkolonialism är ett samlingsbegrepp för de studier som fokuserar på kännetecken, problem och spänningar i förhållandet mellan nord och syd. Detta fält utgår från tesen att de tankeströmningar som användes för att legitimera kolonialismen fortfarande påverkar vårt moderna medvetande. Postkolonial teori menar att världen är inrättat i ett hierarkiskt system där västvärlden framställs som ekonomiskt, socialt och civilisatoriskt överlägset övriga samhällen (Loomba 2005 passim). Bakgrunden till postkolonialismen går att finna inom poststrukturalismen. Denna teoribildning fokuserar på språkets betydelse för skapandet av identiteter. Man menar att språket inte bara tjänar till kommunikation utan också till ett skapande och upprätthållande av samhället. Den franske filosofen Jacques Derrida menar att språket är konstruerat kring en rad motsatsförhållande, så kallade dikotomier. Som till exempel vi - de andra, intelligens - känslor, rationalitet - sensualitet, civilisation - barbari och vit - svart. Begreppen får sin betydelse genom sin motsats, det är skillnaden som ger ordet dess innebörd. Derrida anser att förhållandet mellan de olika motsatsparen är ojämlikt, en del av dikotomin är dominerande, den ges företräde över den andra som ses som svagare och beroende av den första (Eriksson, Baaz, Thörn 1999 passim). Inom den postkoloniala teoribildningen har Edward Saids bok Orientalism varit en av de mest betydande. Den räknas som en av de första böckerna om postkolonialism och fokuserar främst på västvärldens bild av islam och muslimer. Detta gör den speciellt intressant för min uppsats och det är utifrån denna som jag huvudsakligen kommer att ta min inspiration vid min analys. 11

Saids huvudtes i boken Orientalism är att Orienten bör ses som en västerländsk uppfinning. En uppfinning som fyller en funktion genom att strukturera, dominera och utöva makt över Orienten. Orientalism blir i denna mening ett sätt att hantera Orienten. Detta sker genom att beskriva den, undervisa om den och bestämma vad man ska tycka om den (1997 s.5). Orientalismen skapar en diskurs kring Orienten, som styr vad som kan tänkas och skrivas om den. Said menar inte att orientalismen bestämmer vad som får sägas, men den hindrar ett tänkande utanför en viss ram. Detta får som konsekvens att de som försöker skildra Orienten, oavsett i vilken tidsperiod eller i vilket land de befinner sig, hamnar i ungefär samma resonemang och beskrivningar av Orienten. Man skulle kunna säga att orientalismen blir ett sorts glasögon, genom vilka vi ser på Mellanöstern (Said 1997 s.203f). Denna diskurs, som styr våra föreställningar om Orienten, bygger, enligt Said, på en mängd falska antaganden. En viss repertoar av stereotyper är ständigt återkommande och det ges en kollektiv bild av hela Orienten, alla människor är likadana oavsett om man kommer från exempelvis Syrien eller Algeriet. Dessutom sker ingen utveckling, Orienten beskrivs på samma sätt och samhället är likadant i böcker från mitten på 1800- talet som i böcker från tiden innan andra världskriget (Said 1997). Det är dock viktigt att betona att Said inte menar att Orienten är en idé som inte har någon anknytning till verkligheten överhuvudtaget. Det är inte så att om man skulle kunna visa upp verkligheten så skulle hela orientalismen falla samman. Han urskiljer att en del av de föreställningar som skapats om Orienten finns eller har funnits representerade i Mellanöstern under någon period. Temat för boken är dock inte hur väl orientalismen överensstämmer med Orienten, utan snarare hur orientalismens tankar ser ut och vilka konsekvenser de får för Orienten och Västerlandet (Said 1997 s.7) Orientalismen är, enligt Said, inte endast ett sätt att kategorisera och exotisera Orienten. Den är minst lika mycket ett försök att berätta vilka de som koloniserar själva är. I poststrukturalistisk anda menar han att orientalism handlar om att skapa dikotomier mellan österlandet och västerlandet. När orientalisterna definierar vad orientalerna är berättar de också implicit vad de själva är, då de står i motsats till varandra. Orienten tillskrivs genom orientalismen vissa egenskaper och en viss essens, denna essens är alltid som den andre och det som är annorlunda, vilket har som syfte att ge västerlandet sin identitet. Därför blir orientalen synonymt med allt det som västerlänningar strävar efter att inte vara. Orientalerna definieras som grymma, oföränderliga, sensuella, traditionsbundna, vidskepliga, underdåniga, feminina och 12

despotiska, vilket gör att västerlänningarna, med dikotomins nödvändighet, blir upplysta, moderna, dynamiska, sekulariserade, rationella, manliga, jämlika och demokratiska (Said 1997 passim). De finns otvetydigt ett maktförhållande i de dikotomier som skapas mellan västerlänningen och orientalen, där de västerländska attributen alltid är hegemoniska. Den europeiska kulturen vinner därför styrka genom att ställa sig själv mot Orienten. Vi behöver helt enkelt Orienten för vår egen självbilds skull. Väst kan inte existera utan sin absoluta motsats; Orienten. Said uttrycker detta redan på första sidan i sin bok; orienten har bidragit till definitionen av Europa genom att vara dess motbild, motidé, motsatta personlighet och en motsatt erfarenhet (Said 1997 s. 3). 4.2 Begrepp Jag använder mig i denna uppsats av en hel del problematiska begrepp, som till exempel modernitet, utveckling och civilisation. Ett av uppsatsens mest centrala begrepp är terrorism. Detta är ett begrepp som är väldigt svårt att definiera och definitionerna är ofta politiserade för att passa i en specifik kontext. Av denna anledning känns det relevant att här definiera vad jag menar när jag använder mig av ordet terrorism i denna uppsats. Jag tar i detta fall hjälp av FN:s definition, i vilken terrorism är; en handling som syftar till att döda eller allvarligt skada civila eller icke-stridande, med avsikt att skrämma en befolkning eller utöva tvång på en regering eller en internationell organisation (FN:s generalförsamling 1999). 13

5 Metod och genomförande 5.1 Material och avgränsningar Jag har valt att använda mig av tidningar som mitt enda material. Min tanke är, som ovan nämnt, att studera medias bild av 11 september attacken och tidningar är den absolut enklaste mediakällan att använda i efterhand. Både TV- och radioinslag, samt internetpubliceringar, från dagarna efter terrorattacken har varit väldigt svåra att få tag i. Däremot finns samtliga tidningar att läsa på Universitetsbiblioteket i Lund, vilket gjorde denna avgränsning nästan oundviklig. Av tidsskäl har jag valt att endast använda mig av tre tidningars material. Detta är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Anledningen till att jag har valt just dessa tre tidningar är att de är tre av Sveriges största tidningar och därför har stor påverkansmöjlighet. De representerar även tre olika politiska ideologier, i ordning liberalism, konservatism och socialdemokrati, vilket gör att de förhoppningsvis kan utgöra exempel på den spridning av åsikter som uttrycks i media under denna tid. Det som främst intresserar mig är vilka åsikter som uttrycks av tidningarna och hur tidningarnas skribenter skapar en bild av muslimer och islam. Jag har därför valt att endast studera tidningarnas åsiktsmaterial, det vill säga dess ledare, krönikor och debattsidor. Huruvida nyhetstexter är värdeladdade eller inte kan såklart diskuteras, men det är i alla fall tidningens ambition att de inte ska vara det. Denna avgränsning grundar sig också i en föraning om att materialet i annat fall skulle bli så stort att det skulle vara svårt att överblicka. Jag har endast undersökt de tidningar som utkom under den första veckan efter attacken, det vill säga den 12 till 18 september. Denna avgränsning beror främst på att materialet i annat fall skulle blivit för stort, men också på att rapporteringen efter den första veckan efterhand trappades ner. Möjligtvis skulle jag ha undersökt vad som 14

skrevs dagarna efter att USA förklarade krig mot Afghanistan en månad senare, då rapporteringen återigen var väldigt stor, detta är dock något jag kommit på i efterhand. Jag ämnar inte göra en jämförelse mellan de tre tidningarna och vilken bild de förmedlar, då jag inte uppfattar detta som relevant för mitt huvudsakliga fokus och snarare skulle vara någon form av medieforskning. 5.2 Metod Jag har valt att använda mig av en form av kvalitativ innehållsanalys, som syftar till att identifiera, koda och kategorisera grundläggande mönster och teman i källtexterna. Den specifika innehållsanalys som jag ämnar använda kallas riktad innehållsanalys i vilken kodningen sker utifrån en bestämd teori, i mitt fall postkolonial teori, vilket gör denna ansats något deduktiv (Bergström, Boréus 2005). För att strukturera analysen och på ett enkelt sätt exponera texternas budskap har jag, i enlighet med den kvalitativa innehållsanalysen, valt att dela upp det budskap de förmedlar i olika kategorier. Dessa kategorier formades ad hoc under bearbetningen av materialet. Allt eftersom mer information insamlades fick kategorierna modifieras och läggas till och tas bort, för att passa in på materialet i fråga. Det kan dock vara viktigt att ha i åtanke att det hela tiden rör sig om min tolkning av vad en text handlar om och hur man bör kategorisera den. Jag har en utgångspunkt i postkolonial teori, vilket självklart påverkar det sätt som jag ser på materialet. Ett induktivt förhållningssätt är därför inte möjligt att uppnå, eftersom dessa teorier gör att man fokuserar på vissa saker och utelämnar andra. En förkunskap kring ämnet kan både ses som en förutsättning för att kunna sätta sig in i fältet och något som begränsar öppenheten till materialet och vad man kan finna i det. Genom att sätta sig in i ämnet kan således en bredare inblick i fältet genereras, samtidigt som det bidrar till ett mer deduktivt förhållningssätt. De kategorier som jag slutligen definierade och använde i min analys är följande; skapandet av ett dem, skapandet av ett vi, civilisationskrig, skildrande av terrorister, relationen mellan muslimer och terrorism och kritik av vi och dem tänkande. Vad de olika kategorierna har fyllts med för innebörd går jag närmare in på i resultatdelen. 15

5.3 Metodkritisk diskussion Enligt Bryman är det omöjligt att som forskare försöka ha fullständig kontroll över sina värderingar. Det är snarare så att dessa påverkar de flesta stegen i en forskningsprocess; såväl val av forskningsområde, som analys och tolkning av data. Objektivitetsbegreppet är problematiskt då det är omöjligt att uppnå absolut objektivitet. Samtidigt är inte objektivitet och subjektivitet dikotomier, det vill säga att om man inte uppnår absolut objektivitet så innebär inte detta att forskningen är meningslös. Bara genom att vara medveten om värderingarnas påverkan och kontinuerligt reflektera över dessa kan man möjligtvis minska dess inflytande (Bryman 2002 s.37f). Jag ser ett stort problem med validiteten i mitt arbete, det vill säga om jag lyckats analysera det jag säger att jag vill analysera (Bryman 2002 s.257). Detta problem grundar sig främst i det faktum att mina kategorier är långt ifrån självklara eller naturgivna, jag kunde ha valt att använda andra kategorier och då troligen nått andra resultat. Dessutom kan det finnas problem med det faktum att kategorierna formades under arbetets gång, eftersom den fortsatta läsningen av artiklarna möjligtvis begränsades av detta på så vis att det med utgångspunkt i kategorierna efterhand kan vara svårt att hitta nya och avvikande aspekter. Ett annat problem som jag upptäckt i efterhand är det faktum att jag inte tydligt har redogjort för hur kategoriseringen har gått till, vilket minskar reliabiliteten. Kategorierna är dessutom inte ömsesidigt uteslutande, en del av artikelinnehållet kan placeras i flera av kategorierna, något Bryman menar att de ska vara i en bra utförd innehållsanalys (Bryman 2002 s.202f). 16

6 Resultat I resultatdelen har jag för avsikt att beskriva vad de studerade artiklarna förmedlar. Jag har valt att, som jag diskuterade i metoddelen, tolka texternas innehåll utifrån olika kategorier. Dessa kategorier utgör en uppdelning av den del av källmaterialet som rör bilden av muslimer. Texterna i tidningarna behandlar självklart mycket annat också, i synnerhet beskrivningar av händelseförloppet under den 11 september och olika levnadsöden, men detta utelämnas ur denna resultatdel. Detta eftersom jag inte anser det vara relevant för vilken bild som skapas av muslimer och därför inte intressant för min frågeställning. För tydlighetens skull bör jag kanske påpeka att min analys inte mäter hur verkligheten är, utan endast mediernas beskrivning av verkligheten. Relationen mellan verkligheten och tidningarnas bild av densamma faller utanför min frågeställning. 6.1 Skapandet av ett dem Innehållet i flera av de undersökta artiklarna handlar om hur annorlunda muslimer är från oss i västvärlden. Artiklarna fokuserar på allt från utseende och kläder till hur olikt muslimer tänker och agerar jämfört med oss. Genom att påvisa denna annorlundahet skapas ett dem, en motsats till oss i västvärlden, som vi kan förhålla oss till. Detta skapande av ett dem följer, i det undersökta materialet, främst fyra huvudlinjer; muslimska länder är outvecklade, odemokratiska och känslostyrda, religionen är mycket viktig för muslimer, den muslimska världen är en enhet som hör samman och muslimska attribut är mystiska. Mellanöstern beskrivs i en del artiklar som en plats där det fortfarande råder medeltid (AB010913). Länderna beskrivs som vanstyrda, konfliktfyllda och underutvecklade i en artikel i Dagens Nyheter (010912) och i en senare som totalitära 17

samhällen utan respekt för den enskilda individen (DN010915). Befolkningen beskrivs som outbildade och detta ges som förklaring till varför de inte sätter sig upp mot de diktaturer de lever i. De beskrivs också som känslostyrda och orationella, så här låter det exempelvis i en artikel i Dagens Nyheter; afghaner har alltid omtalats som ursinnigt självständiga och krigiska (DN010917). Beskrivningar av islam är vanligt förekommande i det undersökta materialet, av vilka de flesta är redogörelser för religionens innehåll och dess olika inriktningar. Andra artiklar syftar till att belysa relationen mellan islam och terrorism, något jag kommer att diskutera under en annan kategorirubrik. Flera av artiklarna som behandlar islam betonar religionens stora betydelse för muslimer, den uppges vara en mycket starkare kraft än vad kristendomen är i västvärlden. Detta belyses bland annat i en artikel i Svenska Dagbladet där Sven Lintner menar att religionen är den enda sammanhållande faktorn för folket i Pakistan (SvD010917). Detta kan självklart sättas i relation till vår sekulariserade del av världen och blir då något tydligt annorlunda och konstigt. En del av artikelförfattarna tenderar att se alla muslimska länder som en enhet tillsammans. De använder uttryck som den muslimska världen och drar generella slutsatser som uppges gälla för alla länder som är muslimska (DN010916). Som jämförelse så tror jag knappast att exempelvis USA och Etiopien skulle ses som tillhörande samma grupp eftersom de båda är kristna stater. Detta leder till en homogenisering av muslimer, där de, oavsett var de bor eller vilka de är i övrigt, alltid hör samman genom sin religion. I några av de undersökta artiklarna diskuteras klädsel och typiska muslimska attribut. Främst är det de långa skäggen hos muslimska män och kvinnornas slöja som debatteras och framställs som annorlunda och konstiga. I en Aftonbladet artikel låter det exempelvis så här; i helvete heller att nån jävla medeltida skäggapa med dasspapper runt skallen ska bestämma i vårt kök (AB00913). Detta mystifierande av muslimska attribut leder till ett skapande av ett dem genom att förstärka bilden av muslimer som exotiska och annorlunda. 6.2 Skapandet av ett vi Att tidningarna genom sina artiklar skapar ett vi, bestående av människorna i västvärlden, kan tyckas irrelevant för vilken bild som skapas av muslimer. Jag vill dock 18

hävda att det kan finnas ett visst intresse även i detta, då media genom att säga vilka vi är också avgränsar och implicit säger vilka de andra är. Jag ska därför nedan redogöra för en del exempel på hur detta vi skapas. De flesta artikelförfattare som berör ämnet är av uppfattningen att även vi i Sverige är offer för terrorn, det är inte bara USA som drabbats. Det är alla vi som har förmånen att leva i demokratiska och öppna samhällen (DN010913). Attacken har träffat symbolen för vår livsform (DN010913). Vår närhet till USA betonas vid ett flertal tillfällen, Ahlmark menar att vi har starka band till USA, eftersom de räddade vår civilisation och att vi står i tacksamhetsskuld till dem (DN010915). Hur detta vi definieras varierar såklart, men det går att se en del huvudlinjer i vad vi är. Det är tydligt att det är västvärlden som utgör detta vi och västvärlden definieras som demokratisk, modern, civiliserad, fri, sekulariserad och tolerant. Ett exempel på detta definierande av ett vi går att läsa i en ledare i Aftonbladet; i New York finns 184 etniska grupper och de lever i huvudsak i fred med varandra. New Yorkarna blir sällan ovänner om den ene guden är bättre än den andra. Intoleransen är nog större mot dem som håller på fel fotbollslag (AB010917). Detta vi behöver inte betyda att alla utanför västvärlden är ociviliserade, odemokratiska och intoleranta, men det gör åtminstone en sådan tolkning möjlig. 6.3 Civilisationskrig 1996 gav den amerikanska statsvetaren Samuel Huntington ut boken The clash of civilizations and the remaking of world order, i vilken han lanserade idén att framtidens konflikter inte kommer att stå mellan olika länder eller ideologier, vilket tidigare varit fallet, utan snarare mellan olika kulturer eller civilisationer. Huntington menade att det finns åtta sådana civilisationer; den västerländska, den konfuciska, den japanska, den muslimska, den latinamerikanska, den hinduiska, den ortodoxa och den afrikanska. Konflikter kan uppstå mellan samtliga menade Huntington, men pekade också specifikt på relationen mellan den västerländska och den muslimska civilisationen och att denna konflikt har pågått i 1300 år och varit mycket våldsam (Guelke 2006 s. 25-28). Denna idé om ett krig mellan civilisationer lyfts omedelbart efter den 11 september fram och diskuteras i många av de undersökta artiklarna. Huntington 19

refereras till i flera artiklar, främst kritiseras hans idéer, men i en del texter hyllas han för sin framsynthet (AB010912). Tydligast blir det i Dagens Nyheter där Per Ahlin menar att ett världskrig har börjat (DN010913). Ahlins kollega Hans Bergström menar att det handlar om en kulturkamp mellan förnuft och gudsstat (DN010916) och vidare förs det resonemang kring troskrig och en konflikt mellan modernitet och traditionalism (SvD010913). Flera artiklar pekar på det faktum att terroristerna menar att det är ett civilisationskrig. Bin Ladins främsta anledning till attackerna uppges vara det faktum att kristna amerikaner har besudlat profeten Muhammeds heliga mark i Saudiarabien (DN010918). Terrorismen grogrund och kraft uppges bygga på ett hat mot den västerländska upplysningsidén (SvD010913) och terroristerna vill förinta vår samhällsmodell (DN010913). Genom att skapa ett vi och ett dem som jag diskuterat ovan öppnas det för tanken om en konflikt dem emellan. Accepteras tanken om ett vi och dem blir idén om ett civilisationskrig en enkel förklaringsmodell. Exempelvis diskuteras det i flera artiklar kring de människor i Palestina och Egypten som jublade och firade terrordådet (AB010913). Genom att lyfta fram detta visar man att det verkligen finns en motståndarsida som vill oss illa. 6.4 Skildrande av terrorister En stor del av artiklarna i det undersökta materialet syftar till att beskriva de terrorister som låg bakom terrordådet den 11 september 2001, i synnerhet Usama Bin Ladin och hans närmsta män. Artikelförfattarna försöker förklara deras motiv och bevekelsegrunder och är såklart djupt kritiska gentemot dem. Detta i sig behöver inte vara något problem eller säga något om vilken bild tidningarna skapar av muslimer. Skildrandet av terrorister blir först intressant när terrorismen kopplas till islam och relationen däremellan diskuteras. Något jag ska återkomma till under nedanstående rubrik. Skildrandet av terroristerna syftar i mångt och mycket till att demonisera dem, vilket på många sätt är förståeligt. Terroristerna beskrivs som fanatiska och ondskefulla och drivna av barbari (DN010913). De är exempel på bottenlös mänsklig ondska 20

(DN010916) och det går inte att samtala med dem, utan att blinka skär de halsen av flygvärdinnor och spränger småbarn (SvD010918). Terroristerna uppges ha en annan tankevärd än vår och använder terrordåden som en våldsam genväg till paradiset (DN010916). Motiven bakom terrorattacken förklaras dels genom terroristernas fundamentalistiska religiösa tro, al Qaida uppges exempelvis ha utfärdat en fatwa i vilken de proklamerade att att döda amerikaner är en personlig plikt för varje muslim, (DN010912) dels genom dels genom världens orättvisa och USA:s roll som världspolis (AB010914). 6.5 Relationen mellan muslimer och terrorism De flesta av de artiklar som behandlar relationen mellan islam och terrorism betonar att det inte finns något samband mellan religionen och terrorism, åtminstone inte utöver det faktum att de som utförde terrordådet den 11 september kallar sig muslimer och gjorde det i islams namn. I de artiklar där ett sådant samband ändå görs gällande, sker det främst implicit eller som förklaringsmodell till varför det uppstår terrorism. Exempelvis hävdas det i en artikel i Aftonbladet att fundamentalistiska religioner förpassar människor i vettlöshet, vilket kan leda till terrorism (AB010913). Att vara starkt religiös muslim är i flera artiklar synonymt med att vara farlig. I en krönika i Aftonbladet beskrivs befolkningen i Pakistan som delad; ena halvan är välutbildade, västorienterade människor utan spår av religiös fanatism. Den andra är starkt troende muslimer bland vilka Usama Bin Ladin är en idol (AB010916). Att vara starkt troende är alltså i detta fall likställt med att gilla Usama Bin Ladin och indirekt terrorism. Något som många artikelförfattare irriterar sig på och tar upp i sina artiklar är det faktum att det på vissa platser i Palestina och Egypten firades efter terrorattacken (AB010913). Dessa människor får i artiklarna illustrera att det faktiskt finns en folklig opinion bakom terroristerna i vissa muslimska länder, något som förstärks ytterligare i en artikel i Aftonbladet där det hävdas att hundratals miljoner människor i den tredje världen starkt sympatiserar med 'terroristerna' (AB010916). Att lyfta fram dessa jublande palestinier och egyptier blir också ett sätt att påvisa en inneboende ondska och 21

primitivitet hos åtminstone delar av den muslimska befolkningen. Denna insikt kan leda till att kopplingen mellan terrorism och muslimer i allmänhet stärks. Även försök att nyansera bilden av islam kan leda något fel, i flera artiklar tas det faktum upp att många svenska imamer kraftigt fördömer terrorattacken (AB010913). Detta är säkerligen hedervärda försök att visa på svenska muslimers skuldlöshet, men det innebär också implicit att man tänker att det finns en koppling till terrorismen, vilken de måste ta avstånd ifrån. För inte behöver väl den svenska ärkebiskopen ta avstånd från kristna grupper som dödar varandra i Nordirland. 6.6 Kritik av vi och dem - tänkande Några dagar efter terrordådet förs det i en del artiklar fram en kritik mot de amerikanska politikernas och övriga tidningars vi och dem tänkande. Det är främst i Aftonbladet som denna kritik hörs och den riktar sig främst mot den andrafiering av muslimer som de menar sker (AB010916). Att så stort fokus ligger på terroristernas religion kritiseras också, något som inte varit fallet vid andra terrordåd, menar man (AB010913). I samtliga tidningar diskuteras och kritiseras också den behandling som i synnerhet amerikanska muslimer får utstå efter den 11 september, där många muslimer misshandlas eller förolämpas på grund av sin religiösa tillhörlighet (DN010914). 22

7 Slutsats och diskussion Uppsatsen avslutas här med en diskussion kring de slutsatser jag har kommit fram till och en koppling till teoriavsnittet. Jag ämnar även föra en diskussion kring hur dessa slutsatser kan kopplas till ett skolperspektiv. Den bild av muslimer som tidningsmedia förmedlar veckan efter 11 september är mångfasetterad. De slutsatser man kan dra av undersökningen är att muslimer porträtteras som ett tydligt andra. De får, precis som Said hävdar, utgöra den ena sidan dikotomin genom att beskrivas utifrån orientalistiska stereotyper om att vara känslostyrda, omoderna och religiösa. Genom beskrivningar av konstiga muslimska attribut som långskägg, slöja och turban exotiseras muslimer. De ses också som en enhet tillsammans, förenade genom sin gemensamma tro. Samtidigt intar vi i västvärlden den andra sidan av den postkoloniala dikotomin genom att framställas som civiliserade, fria, demokratiska och sekulariserade. Det skapas genom denna dikotomisering en tydlig polarisering mellan västvärlden och mellanöstern. Denna polarisering förstärks genom en del tidningsartiklar som anammar Huntingtons teori om ett civilisationskrig mellan västvärlden och den muslimska världen. Någon generell uppfattning bland tidningsmedier att det finns ett samband mellan islam och terrorism går inte att utläsa ur källmaterialet. De flesta artiklarna tar avstånd från denna idé. Dock förekommer det i en del artiklar mer eller mindre implicita antydningar om att ett sådant faktiskt existerar. Speciellt betonas att starkt religiösa muslimer är farliga och det verkar finnas farhågor om att stark religiositet leder till terrorism. Idén om en koppling mellan islam och terrorism förstärks genom de åtskilliga beskrivningar av människor i Palestina och Egypten som jublar efter terrordådet. Det bör antas att den nyhetsrapportering som skedde dagarna efter 11 september 2001 fick ett väldigt stort genomslag. Händelsen hade ett enormt stort allmänintresse och alla mediekonsumenter försökte dagarna efter attacken bilda sig en uppfattning om det skedda och till sin hjälp använde säkert många etablerad tidningsmedia. Eftersom genomslaget var så stort är det ännu mer beklagligt att den bild av muslimer som framställdes var så färgad av stereotyper och skapade ett tydligt andra. Konsekvensen av detta kan ha blivit att islamofobin ökade och den allmänna inställningen gentemot muslimer försämrades. 23

7.1 Medias bild av muslimer och skolan Den studie jag har gjort relaterar på flera sätt till skolan och undervisning. Att som lärare förstå hur media fungerar och ha en förmåga att lära ut denna medielogik till sina elever är väldigt viktigt. Det kan exempelvis handla om hur urval av nyheter sker och vad det är som gör att en artikel har nyhetsvärde. En viktig uppgift som lärare rörande just bilden av muslimer kan vara att försöka nyansera den bild som media förmedlar. Detta kan ske genom att man som lärare belyser andra muslimska representationer, i det är fallet exempelvis sekulariserade och välutbildade människor i arabvärlden. 24

8 Käll- och litteraturförteckning 8.1 Tryckta skriftliga källor Aftonbladet den 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18 september 2001. Dagens Nyheter den 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18 september 2001. Svenska Dagbladet den 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18 september 2001. 8.2 Litteraturförteckning Bergström, Göran - Boréus, Kristina, (red.) 2005. Textens mening och makt - metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Bryman, Alan, 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi. Eriksson, Catharina - Eriksson Baaz, Maria - Thörn, Håkan, (red.) 1999. Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa. FN:s generalförsamling, 1999. Resolution 54/109, 9 December 1999. http://www.un.org/law/cod/finterr.htm. 1 januari 2011. Ghersetti, Marina Levin, Anna, 2002. Muslimer och islam i svenska nyhetsmedier om rapporteringen av terrorattackerna i USA den 11 september 2001. Norrköping: Integrationsverkets skriftserie III. Guelke, Adrian, 2006. Terrorism and global disorder: politicial violence in the contemporary world. London: I.B. Tauris 25

Hvitfelt, Håkan, 1998 Den muslimska faran om mediebilder av islam, i Brune, Ylva, (red.) Mörk magi i vita medier. Stockholm: Carlsson bokförlag. Leth, Göran Thurén, Torsten, 2002. 11 september 2001: en undersökning av informationsförmedling och åsiktsbildning i svenska medier. Stockholm: Institutet för mediestudier. Loomba, Ania, 2005. Kolonialism/postkolonialism en introduktion till ett forskningsfält. 2:a upplagan. Hägersten: Tankekraft Förlag. Mella, Orlando Palm, Irving, 2010. Mångfaldsbarometern. Uppsala universitet: Sociologiska institutionen. Said, Edward W., 1997. Orientalism. Stockholm: Ordfront förlag. 26