1. VERKSAMHET UNDER 2012

Verksamhetsberättelse 2012 för, arvsfondsprojekt Unga Fenix. 1(8) Verksamhetsberättelse. Arvsfondsprojektet Unga Fenix Diarienummer 2010-1555-U, Projektnummer 2009/196 öppnades den 1 september 2010 på Södermalm i Stockholm. En verksamhet som nu två år senare är en etablerad mötesplats för alla åldrar, föreningar, kulturprojekt samt projektets egna verksamheter som självhjälpsgrupper, intressegrupper, remakeverkstad, musikverksamhet, utställning, målarverkstad och medlemskafé. 1. VERKSAMHET UNDER 2012 Under 2012 hade vi öppet med utåtriktad verksamhet måndag 13-19, tisdag 13-19, onsdag 13-21, torsdag 13-20 samt fredag 10-12. Medlemskaféet hölls öppet under ovan tider och i så stor utsträckning det går visar vi intresserade runt i lokalen och berättar om Fenix, hjälp till själv, tystnadslöftet, s aktiviteter. Vi uppmuntrade de schemalagda att följa med runt i rundvisningen för att på så sätt lära sig att själva hålla i dessa. På förmiddagarna hade vi verksamhet för de som var schemalagda (=de som arbetar, arbetstränar, praktiserar, är här ideellt) som exempelvis arbetsmöten, planering, matlagning, bakning m.m. Förmiddagstider har vi också tagit emot studiebesök och andra besökare som är intresserade av verksamheten. Verksamhet och aktiviteter under året: Flera föredrag i samarbete med en rad olika föreningar på mötesplatsen. Tre måndagsföredrag i samarbete med Fenix Rehab där våra volontärer fixade soppa och bakade bröd och sålde. Stick&Sy varje tisdagskväll, cirka 40 gånger. Remakeverkstad och idéverkstad varje onsdageftermiddag Musikkafé varannan onsdagskväll sedan sommaren 2012, dessförinnan 1 gång i månaden. Remakeworkshop varannan onsdagskväll. Målarverkstad varje torsdagskväll, cirka 40 träffar totalt. Vernissage med unga vuxna en söndag i månaden. Olika föreningars konferenser och utbildningar, till vilka vi lagar mat och bakar fikabröd, agerar värd/värdinna. Under sommaren hade vi olika workshops varje vecka i olika material, se vykort, bilaga 1.

Verksamhetsberättelse 2012 för, arvsfondsprojekt Unga Fenix. 2(8) 2. VERKSAMHETSUTVECKLING OCH ARBETSMETODER 2.1. Avstigmatiserad mötesplats på Södermannagatan 38 är en plats som är lättillgänglig mellan nio på morgonen till nio på kvällen. Fokus och förtur till mötesplatsen har unga vuxna. Arvsfondsprojektets mål var och är att nå unga med psykosocial ohälsa och unga som hamnat i utanförskap. Vår metod för att locka målgruppen till verksamheten är att avstigmatisera möteplatsen, dvs. att skapa en så stor mångfald som möjligt så att de besökare som kommer till oss inte känner att de hamnar i ett fack. Metoden innebär att vi anpassat mötesplatsens verksamhet till besökarna med ett varierande utbud av aktiviteter, initierade av oss anställda, våra besökare, personer som arbetstränar/praktiserar/är volontärer på mötesplatsen eller föreningar. Under det sista projektåret har vi utökat samarbetet med de olika föreningar som träffas hos oss. Konceptet att föreningar får tillgång till mysiga och lättillgängliga samt billiga lokaler i innerstan och att unga långt ifrån arbetsmarknad samt föreningsliv möts hos oss är fungerar utmärkt och har gett oss ett flertal solskenshistorier att berätta. 2.2. Generösa öppettider En annan metod är att hålla lokalerna levande och ha öppet på de tider som unga besöker oss mest. har under år 2012 prioriterat att ha anställd personal på plats kvällstid under tre kvällar per vecka samt två helgdagar per månad för att nå målgruppen och uppfylla målet med verksamheten. Då anställda behövs vara på plats när personer som arbetstränar arbetar har verksamhetsansvarigas och andra anställdas arbetstider anpassats. Övriga kvällstider och helgtider är lokalen fylld av olika föreningar som bedriver intern eller utåtriktad verksamhet. 2.3. Hjälp till självhjälp Alla verksamheter skall genomsyras av självhjälpstanken och skapandet av KASAM (=känslan av sammanhang) som är så viktigt för vårt välmående. Vi använder därför Rundan konsekvent som metod vid alla tillfällen människor möts i grupp, dvs. volontärträffar, föreningsmöten, nätverksmöten, självhjälpsgrupper, workshops inom olika områden, informationsmöten eller våra dagliga arbetsplatsmöten. Syftet är att varje enskild person skall få utrymme att berätta vad hon/han/hen har för erfarenheter, åsikter och/eller känslor kring det samtalet handlar, om utan att bli avbruten. Metoden Rundan gör att vi skapar möten som genererar

Verksamhetsberättelse 2012 för, arvsfondsprojekt Unga Fenix. 3(8) gemenskap och inkludering vilket är basen för att arbeta för att främja demokrati och motverka utanförskap och ohälsa. Fenix klassiska självhjälpsgrupp med samtalsmetoden Rundan har vi kombinerat med levande verkstadspedagogik och en grupp Måla din självbild genomfördes under vårterminen. 2.4. Framtidsverkstad Vi använder oss återkommande av Framtidsverkstäder som form av utvecklandet av innehåll i verksamheten. Under året har vi genomfört 7 verkstäder. De 15-20 personer som deltagit per gång har bland annat varit med och påverkat innehållet på mötesplatsen, schema och sommarplanering. Framtidsverkstan på våren 2012 resulterade bland annat i en sommarverksamhet på eftermiddag och kvällstid. Två av verkstäderna riktade vi till anslutna föreningar på mötesplatsen dit vi också bjöd in representanter från kulturförvaltningen. Resultat och beslut från verkstaden tecknas ned och ansvariga utses att genomföra besluten. Genomförande av besluten utvärderas sedan vid uppföljningsmöten. På detta sätt utvecklas verksamhet som vår remakeverkstad, workshops, konstverksamhet och medlemskafé samt ökar känslan av sammanhang, delaktighet och kompetensen hos deltagarna. Föreningsservice och konferensverksamhet har också varit verksamheter som utvecklats under året med hjälp av framtidsverkstäderna. 2.5. Föreningar Vi ser att de nya unga föreningarna med låg eller ingen ekonomisk kapacitet söker sig till oss. Vi bejakar och öppnar upp för samarbeten mellan föreningar men även att våra besökare med svag eller ingen anknytning till förenings-, arbets- eller kulturlivet hittar sin arena eller utryck tillsammans med andra. Föreningarna blir en naturlig del av metoden avstigmatiserad mötesplats, se 2.1. 3. STATISTIK 3.1. Statistik, mötesplatsens besökare och volontärer Når vi unga vuxna mellan 16-25 år i Stockholmsområdet med ingen

Verksamhetsberättelse 2012 för, arvsfondsprojekt Unga Fenix. 4(8) eller svag anknytning till utbildning och förvärvsarbete? Når vi även nå unga vuxna med psykisk ohälsa eller i riskzon för psykisk ohälsa? Vi kan svara ja på båda frågor. Vi strävar efter att ha en bra balans så att inte mötesplatsen stämplas som ett ställe för personer med psykisk ohälsa. Vi upplever själva att vi lyckas behålla en energi och attraktionsförmåga för alla olika grupperingar och det är väldigt viktigt främst för de unga som mår dåligt och vill hitta nya möjligheter tillsammans med andra. Vi har även fått positiv respons från föräldrar att fått deras son eller dotter att trivas med livet. Även unga praktikanter från skolor berättar att de skulle ha behövt ett ställe som Fenix när de var i tjugoårsåldern. Enligt vår statistiksammanställning, som skrivits rent och sparats på usb-minne, har vi i snitt 200 besökare på mötesplatsen, varav cirka 60 består av stammisar som på olika sätt är schemalagda som volontärer eller praktikanter, cirka hälften av dem är unga. Ungefär 90 av besökarna är personer som deltar i olika grupper allt ifrån självhjälpsgrupper, konst- eller intressegrupper samt föreningar. Enligt några veckors stickprov, när vi räknade in våra besökare efter ålder, fann vi att det varierade kraftigt men att de i snitt är en majoritet unga. Övriga 50 personer är stamgäster och deltagare i mötesplatsens organiserade verksamhet som musik, målarverkstad, remakeworkshops och filmkvällar. Våra olika utåtriktade verksamheter som musikarrangemang och konstutställningar drar mest unga. Då fyller vi oftast lokalen. Ibland har föreningar utåtriktade event, mingel eller informationsträffar och de är också välbesökta. Inom de intresse- och kulturgrupper samt förening och nätverk som träffas på är besökarna främst unga vuxna. Utöver dessa besökare har vi regelbundna studiebesök från olika verksamheter som vill se vad vi gör men också tipsa om oss till målgruppen unga. De har varit allt från jobbtorgsprojekt till SFI-studenter (ensamkommande flyktingbarn), rehabiliteringsprojekt under Arbetsförmedlingen som, KomAn, Slussen, UngaIn Filur, Arbetslivsresurs samt Fritidsforums internationella konferens, olika hemgårdar i Stockholm samt från liknande verksamheter i andra städer i Sverige. 3.2. Statistik, medlemmar och föreningar hade vid 2012 års slut 495 medlemmar i alla åldrar och 24 medlemsföreningar anslutna till mötesplatsen. Medlemmarna kommer från olika stadsdelar i Stockholm. Föreningar som blivit medlemmar i mötesplatsen sysslar med alla möjliga frågor, från integration, HBTQ, miljö, konst, musik, fred, feminism, filosofi, solidaritet, fairtrade, rättvisefrågor m.m. Se bilagd föreningslista, bilaga 2. Alla föreningar blir medlemmar hos oss är partipolitiskt obundna och väl införstådda med mötesplatsens syfte och mål att främja demokrati

Verksamhetsberättelse 2012 för, arvsfondsprojekt Unga Fenix. 5(8) och motverka social ohälsa. De respekterar mötesplatsens drogfrihet samt motstånd mot alla former av diskriminering. Sammanlagt har vi ett 50-tal personer som är nyckelpersoner inom de föreningar/grupper/nätverk/ som är kopplade till mötesplatsen. Dessa aktiva medlemmar är ofta nyckel- och lokalansvariga och skriver upp sig som kontaktpersoner inklusive genomgår en lokal- och brandrunda samt tar del av Unga Fenix mål och syfte. Tanken är att de fungerar som ambassadörer för vårt center och att det ska ge ringar-på-vattnet-effekt. 3.3. Statistik, informationsträffar och grupper Vi har haft ett tiotal olika informationsträffar kring start av självhjälpsgrupper och intressegrupper. Den form av intressegrupper som vi startar för att inkludera/sammanföra människor är olika nätverk, små konst- eller musikföreningar samt skrivargrupper m.m. Under 2012 har vi haft en självhjälpsgrupp, skrivargrupp, en dramagrupp, en fotoförening, en musikkaféförening, en kör, en målargrupp, en stick- & sygrupp, en verkstadsgrupp, en marknadsföringsgrupp samt sju separata utställningsgrupper. 3.4. Statistik, arbetsträning och praktik har under 2012 tagit emot 22 unga vuxna (18-26 år) för arbetsträning och/eller praktik plus 14 unga vuxna för helt ideellt arbete. Utöver dessa så har vi haft flera unga som besökt oss utan att registrera sig på något sätt. Vi har också agerat anordnare inom Jobb- och Utvecklingsgarantin för 6 personer. Samtliga personer har själva sökt upp oss, oftast genom att någon berättat för dem om. Några kommit till oss efter tips från Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Jobbtorg, Försäkringskassan, olika rehabiliteringsprojekt under Arbetsförmedlingen som KomAn, Slussen, UngaIn Arbetslivsresurs osv. samt privata rehabiliteringsföretag som exempelvis Misa. Genom extra ansökta ekonomiska resurser från Arvsfonden fick vi möjlighet att testa en arbetsträningsmodell (även kallad ARM ) tillsammans med Jobbtorg Södermalm. Vi tog emot 8 unga vuxna under 12 veckor under sommaren för en mer strukturerad arbetsträning som innehöll såväl praktiskt innehåll som samtalsgrupp, se bilaga 3. Arbetsträningsmodellen utvärderades av en oberoende utvärderare. 4. ANSTÄLLDA På har två personer varit heltidsanställda under 2012 som verksamhetsansvariga, handledare och projektansvariga för projekt Unga Fenix samt arbetsträningsmodellen ARM. Därutöver har de varit ansvariga för Föreningen Fenix projekt Fenix Rehab sedan april då anställd

Verksamhetsberättelse 2012 för, arvsfondsprojekt Unga Fenix. 6(8) projektledare för det projektet hoppade av. Under 2012 har fyra personer varit deltidsanställda med hjälp av det bidrag som erhållit genom de personer som arbetstränat genom Jobb- och Utvecklingsgarantin (så kallade fas 3-personer). Delvis för att avlasta projektledning/verksamhetsansvariga men främst som ett led i att utvidga arbetsmarknaden för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Under 2012 hade en konstnär anställd på halvtid med lönebidrag och en ung kvinna, som tidigare praktiserade hos oss, på 10 timmar/vecka med lönebidrag i vår verkstad. Två personer har fått nystartsjobb på halvtid och det har varit en förutsättning för oss för att vidareutveckla verksamheten. 5. MARKNADSFÖRING 5.1. Informationsmaterial Vi har under 2012 tryckt en folder om mötesplatsen samt fem olika vykort som marknadsföring av olika verksamheter på mötesplatsen. Se bilaga 4 och 5. 5.2. Informationsspridning Det finns en mängd internetbaserade kalendarier och sajter där vi försöker vara aktiva och lägga ut våra aktiviteter, kulturkvällar, start av grupper m.m. Det är allt ifrån gratisistockholm.se, alltomstockholm, todotoday.se. Vi lägger också ut i Mitti Södermalms och Södermalmsnytts kalendarier, skickar in till dagstidningar, Metro och tidigare Stockholm City samt skapar regelbundna events på Facebook och bjuder in Fenix alla 1 168 facebookvänner. Våra schemalagda har regelbundet gått ut och satt upp vykort, vernissage- och musikaffischer, självhjälpsgruppsträffsaffischer, andra flyers på anslagstavlor, arbetsförmedling, vårdcentraler, bibliotek m.m. Samt stått utanför tunnelbaneuppgångar och delat ut information. Vykort har också postats till ungdomsmottagningar och delats ut till andra ställen dit unga vuxna vänder sig. 5.3. Nyhetsbrev Under 2012 skickades 6 nyhetsbrev ut. Nyhetsbrevet hade i slutet av 2012 strax under 600 prenumeranter. En del av nyhetsbreven delades till alla facebookvänner. Nyhetsbreven finns arkiverade under Arkiv på föreningens webbsida. 5.4. Fotografier och dokumentation Tusentals fotografier har tagits under året och en del av dem läggs ut på vår webbsida och Facebooksida. Fotona är en bra reklammetod

Verksamhetsberättelse 2012 för, arvsfondsprojekt Unga Fenix. 7(8) som visar vad vi är för ställe, vilka som besöker oss och som kan locka unga att komma. Det finns också flera olika bildspel som vi visar när vi besöker olika presumtiva samarbetspartners och/eller unga på andra mötesplatser osv. De som ställer ut och/eller ordnar föredrag m.m. uppmuntras göra egna affischer utifrån Fenix grafiska profil och sprida sina event i egna nätverk. Genom våra musikkaféer, vernissage, föredrag och informationsträffar sker också direkt eller indirekt marknadsföring. Listan kan göras lång, men avslutningsvis vet vi att mun till mun metoden är den som drar flest besökare. Ju fler som träffas på Fenix desto fler får vetskap om vår mötesplats. Idag gör många av våra medlemsföreningar en bra marknadsföring för Fenix och trycket på vår mötesplats är stort. En av våra schemalagda har dokumenterat alla affischer m.m. som gjorts genom att scanna in dem och spara på usb-minne. 5.5. Överlämning av webb och informationsmaterial Under slutet av hösten gjorde informationsansvarig en plan för överlämning av informationsmaterial och webbansvar till Aspudden, bland annat genom att en ledamot i Fenix styrelse gick en utbildning i Dreamweaver tillsammans med unga på. 6. PERMANENTAD VERKSAMHET Föreningen Demokratipiloterna bildades av verksamhetsansvariga (tillsammans med kompetenta personer/medlemmar knutna till ) i november 2011 som ett alternativ ifall Föreningen Fenix inte kunde driva mötesplatsen vidare efter projekttidens slut. Frågan om en ny förening skulle ta över verksamheten på söder togs upp på föreningen Fenix årsmöte 31 mars 2012 i form av en motion. Årsmötet ajournerades på grund av olika orsaker och fortsatte 10 maj 2012. Efter Föreningen Fenix årsmötes första del tillsattes en styrgrupp inom projekt Unga Fenix som bestod av de två verksamhetsansvariga på och två personer från Föreningen Fenix styrelse (en ordinarie ledamot och tf ordförande tillika tf verksamhetschef). Styrgruppen fick i uppdrag att arbeta fram en överenskommelse mellan Fenix och Demokratipiloterna. I april genomfördes också en workshop med verksamhetsansvariga från och hela Fenix styrelse med en ledare från Chefskompassen. På årsmötets andra del i maj drogs motionen tillbaka då styrgruppen var i full gång att arbeta och parterna var överens om att

Verksamhetsberättelse 2012 för, arvsfondsprojekt Unga Fenix. 8(8) verksamheten på skulle tas över av den nya föreningen efter projekttidens slut. Efter årsmötet avklarande i maj förra året har styrgruppen träffats kontinuerligt och arbetat med att skriva denna överenskommelse, för ett övertagande av lokal, verksamhet, anställda, ekonomisk buffert samt avtal om materiella/immateriella tillgångar. I skrivande stund har den nya föreningen Demokratipiloterna, som ska ta över mötesplatsen efter projekt Unga Fenix slut, fått ett positivt besked av Stockholm Stad och kan med andra ord driva verksamheten vidare i samma anda i samma lokal. Observera att verksamhetsansvariga har arbetat ideellt med dessa ansökningar tillsammans med Demokratipiloternas styrelse sedan Fenix styrelse tog beslut att Demokratipiloterna skulle söka alla medel enskilt.

Bilaga 1 Verksamhetsberättelse 2012 för, arvsfondsprojekt Unga Fenix.

Bilaga 2 Föreningar som träffades på under 2012 Ekokören Stockholms Afrikagrupper Stockholms Freds Internationella Bekantskaper Schyst Resande KIM Kombo Protus Ofog Emmaus Stockholm Polygrupperna Others Before Self Möjlighetsministeriet Stockholms Makalösa Föräldrar Ingen Människa är Illegal Kvinnofronten Djurens Rätt Musikföreningen Bonne Nouvelle Happy Food Movements OCD-föreningen Ananke i Stockholm Sensus/Tjejverkstan Poly familj

Arbetsträningsmodell ARM Bilaga 3 Ett samarbetsprojekt mellan, Jobbtorg Stockholm och AF Södermalm Arbetsträning och praktikmodell på för unga vuxna upp till 30 år. Ett samarbetsprojekt med Jobbtorg Stockholm och AF Södermalm Mötesplatsen har under sista året med arvsfondsmedel fått möjlighet att strukturera vår praktik/arbetsträningsverksamhet för unga vuxna. Det var ett samarbetsprojekt med Jobbtorg Stockholm och Arbetsförmedlingen Södermalm. Praktik formen innebar att vi erbjöd 6-8 unga vuxna upp till 30 år arbetsträning. Praktiken bestod av 8-10 Livskunskapsträffar utifrån Hela Människan metod, matlagningskurs, baristautbildning samt utbildning i tre olika re-make tekniker. All kompetens finns på idag. Bakgrunden till arbetsträningsmodellen var att de praktikanter som Jobbtorg, Unga In, Socialtjänsten m.fl. hänvisar till oss mår ofta mycket dåligt psykiskt. Att på ett strukturerat sätt ta emot dem i grupp var vi övertygade om skulle vi skulle ge dem en större chans att komma vidare i sina liv, att tillsammans, genom metoden hjälp till självhjälp dela sina erfarenheter och finna känsla av sammanhang (KASAM), trygghet och lust. Syftet med projektåret är att permanenta en verksamhet med arbetsträning för unga vuxna som har psykosociala problem eller av andra skäl inte förmår, orkar eller kan studera/arbeta. Mötesplatsen kommer efter projekttiden ta betalt för arbetsträningen av målgruppen. Vilken summa återstår att besluta Marknadsföring och utvärdering I ansökan till Arvsfonden ingick det att Jobbtorg och Arbetsförmedlingen skulle marknadsföra projektet samt rekrytera deltagare. Detta resulterade i många intresserade deltagare varav 8 erbjöds plats och 6 personer genomförde hela praktikperioden. Det ingick även för Jobbtorg och AF att rekrytera en utomstående utvärderare av projektet, Jobbtorg Stockholm kontaktade Charlotte Broms en fokusgruppsledare och socionom med intresse för målgruppen. Charlotte Broms har sammanställt en rapport som består av enkäter från deltagare och personal före och efter de 12 veckorna samt en fokusgrupp före och efter praktik/arbetsträningstiden. Syftet med projektåret är att vi sedan kommer kunna vara med vid AF:s upphandling år 2013 och då ha en utvärderad modell. 9