8 Levande näringsliv. 8.1 Idag och i framtiden 8.2 Verksamheter 8.3 Handel



Relevanta dokument
2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Strategi för detaljhandelns utveckling i Falköpings Kommun

Stora Höga med Spekeröd

Slottsmöllans tegelbruk

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Användning av mark- och vattenområden

Samhällsbyggnadskontoret P Program för Väghyveln 10 i Södertälje. Upprättad SAMRÅDSHANDLING

Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län. Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser

FAMMARP 8:2, Kronolund

Åsen 1:69. Detaljplan för fastigheten. i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län

Detaljplan för Travkusken 10 Arvika kommun, Värmlands län

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

Planbeskrivning Detaljplan för E20 förbi Vårgårda

Näringsliv och sysselsättning

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.

ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG , rev

MÖJLIGA BOSTADSBYGGNADSPROJEKT

Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE

En Workshop om Framtiden i Gråbo

MÖJLIGA BOSTADSBYGGNADSPROJEKT

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN

Enådal 4 m.fl. (Hedmans kiosk) Plan- och genomförandebeskrivning

Vidablicksvägen OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Planuppdrag och beslut om ny inriktning för bostäder och hotell vid Bäverbäcken

Mark för Näringslivet

Tillägg till PLANBESKRIVNING

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Upphävandet antagen av SBN laga kraft PLANBESKRIVNING

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Närlundaområdet, Planbeskrivning. Samrådshandling. Ändring av stadsplan (1283K-9482) för. Närlunda, Helsingborgs stad

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Underlag för planuppdrag

Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.)

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

Pågående planarbeten. Tanumstrand. Planprogram, ändring av detaljplan för Grebbestads camping. Pågående planer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för GRUPPBOSTAD MM VID KRYDDVÄGEN inom stadsdelen Gårdsten i Göteborg PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Detaljplan för GÄLLSTAD 1:132 m fl, Alberts väg, Gällstads samhälle Ulricehamns kommun Västra Götaland

Samrådshandling Dnr: PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Storkåge 67:2. inom orten Kåge Skellefteå kommun, Västerbottens län

ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING DETALJPLAN 474, ÄNDRING AVSEENDE VÅRDÄNDAMÅL INOM SVENSTORP 1:173. Ale kommun, Västra Götalands län

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Fastigheten Kumla 136:35

Mobilitets- och parkeringsutredning för detaljplan för bostäder och verksamheter vid Gitarrgatan, inom stadsdelen Rud i Göteborg.

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Ändring av detaljplan 474 avseende vårdändamål inom Svenstorp 1:173

Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA rev

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

16-LAU Liden. Liden : Lr Lr :26 17:1 5:22 8:23 8:12 8:7 8:6 29:1 8:11 5:23 8:14 5:24

Yttrande över förslag till detaljplan för Handel mm vid Backavägen inom stadsdelen Backa, samrådsremiss utökat förfarande

SOLLENTUNA KOMMUN BESKRIVNING

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan

Detaljplan för Hoby 1:23 m.fl. Ronneby kommun, Blekinge län

Samrådshandling oktober 2013

DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ

Ändring av detaljplan för Vikatorp i Hallsberg

Detaljplan för fastigheten Vinkelhaken 2, Arninge

Näringslivsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

DETALJPLAN DEL AV LJUSDALS-VIK 3:13 M.FL., Samhällsbyggnadsförvaltningen UTVIDGNING AV BRÄNTA INDUSTRIOMRÅDE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Detaljplan för fastigheten Stadsliden 6:2 inom Olofsdal

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

SÖDERBÄRKE STATION (del av Vad 4:18)

Detaljplan för infart till Laxå centrum del av Bjursnäs 1:251 m.fl. December 2014

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Landvetter. 18 december 2018

TRAFIKUTREDNING AMHULT CENTRUM, ETAPP 2

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter)

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under

Transkript:

ÖP 8 Levande näringsliv 8.1 Idag och i framtiden 8.2 Verksamheter 8.3 Handel

8.1 Levande näringsliv Idag och i framtiden Målet är att Partille centrum ska utvecklas och omdanas till ett attraktivt centrum för kommunen och den östra delen av regionen. Partille centrum ska på sikt inrymma tjänsteföretag och andra personalintensiva verksamheter. Äldre befintliga verksamhetsområden ska göras mer attraktiva. Möjligheten att bygga ut ett nytt verksamhetsområde vid Jeriko ska tas tillvara. Mål Partille 2025 Partille bidrar till Göteborgsregionens utveckling. Partille har ett attraktivt stadscentrum med handel, bostäder och verksamheter. Företag utvecklas och etablerar sig i Partilles attraktiva verksamhetsområden. Näringslivsstruktur Näringslivet präglas av många små företag. Det finns cirka 2800 registrerade företag i kommunen, av dessa är ungefär 1800 företag aktiva (har redovisat någon form av ekonomiskt resultat 2004). Endast ett hundratal har tio eller fler anställda. Det största företaget har knappt 300 anställda. Den dominerande branschen är handelsföretag med inriktning mot parti- och agenturhandel. Inom denna bransch finns det ca 1000 anställda fördelade på omkring 200 arbetsställen. Näringslivsstrukturen innebär att den vanligaste formen att driva företag är enskild firma. Andelen anställda inom tjänstesektorn är större jämfört med riket som helhet. Inom tillverkningsindustrin är förhållandet det omvända. Förvärvsintensiteten i kommunen är hög i förhållande till riket. Totala antalet arbetstillfällen är dock betydligt färre än antalet förvärvsarbetande i kommunen. Den s k egensysselsättningsgraden, som är ett mått på detta förhållande, är därför förhållandevis låg. Detta speglas också av att utpendlingen är avsevärt större än inpendlingen. Näringslivsvision Kommunens näringslivsvision antogs 1999 men skall ersättas av en ny som är under arbete. Den nya näringslivsvisionen beräknas kunna antas under 2006. Under 2005 har kommunen arbetat utifrån följande mål: förbättra och utveckla dialogen mellan kommunens tjänstemän, politiker och företagare bl a genom fler mötesplatser samt välkomstbrev till nya företag förbättra kommunens service till företagarna utveckla en samverkan mellan grundskolan, gymnasiet, högskolan/universitetet och näringsliv näringslivsansvarig har deltagit i arbetet med handelsetableringen Allum genomföra ett 50-tal företagsbesök/år och att ge stöd till små och medelstora företag i samverkan med BRG (Business Region Göteborg) marknadsföra kommunen som ett attraktivt alternativ inom regionen i samarbete med BRG genomföra en miljöutbildning för företag i Partille för att aktivera företagen i sitt miljöarbete. Nyckeltal för näringslivet (2003) Allum under uppförande Förvärvsarbetande 15 616 Arbetstillfällen 9 539 Egensysselsättning (%) 61 Förvärvsintensitet 74 Bor och arbetar i Partille 4 109 Inpendlare 5 430 Utpendlare 11 507 8 Levande näringsliv 141

8.2 Levande näringsliv Verksamheter Successiv förädling Verksamheter i dalgången Verksamhetsområdena i Partille kommun är i mycket stor utsträckning koncentrerade till Säveåns dalgång i anslutning till transportlederna. Det råder brist på lämpliga verksamhetstomter för nya intressenter. En viss förädling kan göras av äldre, befintliga verksamhetsområden men inom en snar framtid måste nya verksamhetsområden tas fram för att tillgodose företagens önskemål och kraven på näringslivsutveckling. För att antalet arbetstillfällen ska kunna öka på ett påtagligt sätt, måste områden för nyetableringar skapas. Detta kan ske genom att nya verksamhetsområden till- Verksamhetsområdena är bra belägna ur transportsynpunkt 142 8 Levande näringsliv

kommer eller att befintliga områden omvandlas på ett så genomgripande sätt att antalet anställda ökar. Med begreppet verksamheter avses industri, kontor, viss handel och service. Mycket talar för en fortsatt minskning av antalet arbetsställen inom den rena tillverkningsindustrin till förmån för olika slags verksamheter inom servicesektorn. Det innebär också, åtminstone i viss utsträckning, att nya arbetsplatser kommer till stånd i lägen som inte behöver vara helt nära stora transportleder. Andra värden och kvaliteter blir också viktiga, som t ex attraktiva och kreativa miljöer. Med tanke på den småskaliga företagsstrukturen i Partille kommun är det även betydelsefullt att kunna bedriva den lilla verksamheten i bostaden eller i anslutning till denna. rumområde som sträcker sig från Partillemotet till Skulltorpsmotet, med verksamheter, handel och annan service samt bostäder. Med en sådan utveckling stärks också köpcentrumets närunderlag och de goda kollektivtrafikförutsättningarna tas tillvara vad avser såväl arbets- som handelsresor. Inom centrumområdets östra del finns bl a tomten där Daros fabriker tidigare låg. Området har ett värdefullt kommunikations-, service- och skyltläge. Utbudet i Göteborgsregionen av markområden för nyetableringar med motsvarande förutsättningar och kvaliteter är mycket litet. En förstudie av möjligheter och olika sorters markanvändning i den östra delen av Partille centrum har påbörjats. Partille centrum Tillkomsten av Allum kan bli ett första steg i utvecklingen av ett utvidgat Partille centrum till ett allsidigt cent- Kvarteren i den östra delen av centrum 8 Levande näringsliv 143

Markreservat i Jeriko Från regional synpunkt är Jeriko bland annat intressant som ett område med hög trafiktillgänglighet. De senaste decennierna har regionens näringsliv expanderat mycket norr och söder om Göteborg. Nya verksamhetsområden i den östra delen av regionen är viktiga förutsättningar för att kunna åstadkomma en bättre regional balans mellan boende och arbetsplatser. I ett lokalt perspektiv ger ett verksamhetsområde i Jeriko möjlighet för invånare i Partille och Lerum att ha sin arbetsplats närmare hemmet. Kommunstyrelserna i Lerum och Partille beslutade 1992 att gemensamt utföra en översiktlig analys av Jerikoområdet. Resultatet av denna analys presenterades i form av ett planprogram. Det antogs av kommunstyrelserna i de båda kommunerna 1993. Samtidigt fattades beslut om att upprätta en fördjupad översiktsplan för området. Ett förslag till översiktsplan togs fram och var även föremål för samråd 1994. Lerums kommun har för avsikt att pröva områdets omfattning i nästa revidering eller aktualitetsförklaring av den kommuntäckande översiktsplanen. Planeringssamarbetet mellan kommunerna kan därefter återupptas. Befintliga förhållanden Jeriko ligger omedelbart söder om E20 kring gränsen mellan Lerum och Partille kommun. Planområdet, enligt samrådsförslaget till fördjupad översiktsplan, är knappt 300 ha, varav ca 60 ha föreslås för verksamheter. Inom Partille kommun omfattar verksamhetsområdet ca 35 ha. Marken inom Partille kommun ägs av kommunen. Avståndet till Jonsered är en kilometer. Till Partille och Lerums centrum är det fem respektive sju kilometer. Området består till övervägande delen av skogsmark. Karaktären är normalt sydvästsvenskt skogsområde med relativt enhetlig och artfattig flora. Det är relativt kuperat med omväxlande berg i dagen och ett jordtäcke med ringa djup till berg. Mossmarker i den södra delen av Jerikoområdet ingår i tillrinningsområdet till den ekologiskt känsliga Torskebäcken. Genom hela Jeriko sträcker sig Bohusleden. Den södra delen av Jeriko ingår i Härskogen, som är ett område av riksintresse för friluftslivet. Möjligt utnyttjande för bebyggelse Det samrådsförslag till fördjupad översiktsplan som togs fram utformades med största möjliga hänsyn till naturvärdena. Tillrinningsområdet till Torskebäcken föreslås lämnas helt orört. Oförändrad markanvändning, dvs naturmark, föreslås även för större delen av planområdets yttre delar. Övergången till bebyggelsen för verksamheter avses ske successivt i ett naturparksliknande randområde. Vid en utbyggnad av Jeriko måste Bohusleden läggas om. Det är lämpligt att den flyttas västerut för att följa grusvägen i dalgången mellan Jeriko och Råhult. Det egentliga verksamhetsområdet består i samrådsförslaget av fyra delområden som totalt upptar en tomtmarksyta på ca 60 ha i de båda kommunerna. På lång sikt kan den bebyggda ytan uppgå till högst 15 ha och våningsytan till ca 200 000 m 2. Det innebär uppskattningsvis att antalet sysselsatta vid full utbyggnad kan uppgå till mellan 2 000 och 4 000 personer. Området avses endast innehålla sådan kommersiell service som behövs för verksamheterna i området, t ex lunchrestaurang, café och servicebutik. Jeriko bör formas med höga gestaltningsmässiga krav. Verksamhetsområdet måste vara välordnat, trivsamt och estetiskt tilltalande, även för de som färdas förbi på E20 och en framtida tvärförbindelse. Trafik Ett verksamhetsområde i Jeriko kan anslutas via ett mot vid Jeriko. Med hänsyn till terrängförhållanden, naturvärden och befintlig bebyggelse bör ett lämpligt läge vara vid Jerikotunneln med alla ramper öster om tunneln. Avståndet från ett nytt mot vid Jeriko till Jonseredsmotet är ca 2,5 km, vilket trafikmässigt är fullt tillräckligt. Härkeshultsvägen nyttjas som förbindelse till Jonsereds samhälle. Vägen bedöms tåla den trafikökning som det kan bli tal om. Någon förändring av Härkeshultsvägen söderut är inte aktuell. En marginell trafikökning kan förväntas. Denna del av Härkeshultsvägen ansluts till det interna gatunätet i verksamhetsområdet. Kollektivtrafiken till Jeriko bör byggas ut successivt efter behov. Gång- och cykelväg kan byggas över tunneltaket parallellt med en framtida förbindelseväg. Härkeshultsvägen kan fungera som en gång- och cykelväg centralt genom verksamhetsområdet. För gående och cyklande från Partille och Lerum finns flera olika vägar norr om E20. Vid en utbyggnad av Råhult är det viktigt att skapa en bra gång- och cykelväg till Jeriko. Teknisk försörjning I en första utbyggnadsetapp bör vattenförsörjningen ske från befintligt ledningsnät i Jonsered. Vid full utbyggnad måste en högreservoar finnas. Spillvatten från Jerikområdet kan anlutas till den planerade spillvattentunneln mellan Furulund och Stora Bråta i Lerum. 144 8 Levande näringsliv

Verksamhetsområde i Jeriko 8 Levande näringsliv 145

Jerikotunneln från öster Miljökonsekvenser I samband med att ett förslag till fördjupad översiktsplan togs fram 1994 för det framtida verksamhetsområdet Jeriko gjordes också miljökonsekvensbeskrivning, naturinventering och arkeologisk utredning. Av utredningarna framgår att större delen av Jerikoområdet saknar bevarandevärden. Mindre delar har dock högre värden ur naturvårdssynpunkt, bl a är Torskebäcken ett ekologiskt känsligt område. Vid utbyggnad av området behöver stor försiktighet iakttas för att inte störa tillrinningen till bäcken. En utbyggnad av Jeriko berör en mindre del av riksintresset för friluftsliv i Härskogsområdet. En utbyggnad bedöms dock inte skada riksintresset på ett påtagligt sätt. I Jerikoområdet finns också vissa kulturmiljövärden, ett mindre antal fornlämningar, som måste beaktas vid en utbyggnad. De utredningar som gjordes visar sammantaget att det finns värden för såväl naturvården som kulturmiljövården inom Jerikoområdet och i anslutning till området. Frågorna bör dock kunna hanteras och en utbyggnad av verksamhetsområdet är möjlig. Hänsyn måste dock tas till områdets värden så att konflikter undviks eller minimeras. Vid en fortsatt planering måste förnyade och kompletterande utredningar göras. 146 8 Levande näringsliv

8.3 Levande näringsliv Handel Centrumbebyggelse På markanvändningskartan är Partille centrum och området omkring Göteborgsvägen (Sävedalens köpgata) avsedda för blandad centrumbebyggelse. Med det menas en blandning av bostäder, handel, kontor och service med en stadsmässig utformning. Jonsered, Vallhamra torg, Furulunds centrum, Björndammens centrum och Öjersjö centrum är platser med en koncentration av handel och service som i första hand tillgodoser närområdet. Inom redovisat markreservat för bostäder i Råhult bör utrymme reserveras för områdets behov av lokal service, som t ex dagligvaruhandel. I övrigt föreslås inte några nya områden för handel i översiktsplanen. Partille centrum Utbyggnaden av Allum, Partilles nya köpcentrum, kommer att minska invånarnas behov av att åka till omkringliggande kommuner för att handla. Kommunens köpindex kommer att öka och därmed även balansen i regionens handelsstruktur. Vid beräkning av köpunderlag och studier av handelsflöden används försörjningsindex/köpindex, som är relationen mellan verklig försäljning och försörjningsunderlag. På grund av de olika köpmönstren delas index upp i dagligvaror och sällanköpsvaror. Vid balans uppgår index till 100. Partille kommun har 23 i köpindex vad gäller sällanköpsvaror, vilket är regionens lägsta köpindex. När det gäller dagligvaror i Partille är köpindex 85. Utbyggnaden kommer att medföra ett centrum som innehåller ett stort antal arbetsplatser. Uppskattningsvis kan 500-800 arbetstillfällen skapas, vilket innebär en väsentlig ökning av antalet arbetstillfällen i kommunen. Avsikten är att Partille köpcentrum ska bli ett fullgott alternativ till såväl Göteborgs centrum som övriga köpcentra i regionen. Partille centrum med omgivning ska också bli attraktivare. Sävedalens köpgata Sävedalens köpgata Kommunens andra större handelsområde finns längs Göteborgsvägen. Handeln utmed gatan är en unik företeelse där butikerna är utspridda utefter ett mycket långt stråk. Det finns omkring 60 företag inom detaljhandel och service. Gatan fungerar som ett närcentrum och som en knutpunkt för nischade butiker. Genom ombyggnad av gatan avses den utvecklas till en attraktiv och levande affärs- och bostadsgata samt så långt som möjligt tillgodose dagens anspråk på trafiksäkerhet, trafikbuller och luftkvalitet i området. 8 Levande näringsliv 147