Nobelterrassen Så utvecklar vi mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar
Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Aycan Çelikaksoy & Eskil Wadensjö Stockholms universitet Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS)
Undersökningen 1. Att konstruera ett mer omfattande datamaterial än hittills för undersöka arbete, utbildning, hälsa mm 2. Att undersöka vilka det är som kommer som ensamkommande barn 3. Försöka förklara villkor och utfall för de ensamkommande barn i Sverige 4. Vi redovisar här resultat från de första två rapporterna; fler kommer. 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 3
Hur många kommer? I År 2013 sökte 12 730 ensamkommande barn asyl i EU28 länder enligt Eurostat. Fler kommer till Sverige jämfört med till andra europeiska länder, 3852 barn. Därnäst flest till Tyskland (2485), Storbritannien (1265) och Österike (935). 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 4
Hur många kommer? II Mellan 2008 och 2013, sökte ungefär samma antal ensamkommande barn asyl i EU. Antalet har ökat markant från och med 2014. Fördelningen efter vilka länder barnen kommer till har förändras mellan åren. Antalet som söker asyl i Sverige och Tyskland ökar medan antalet som söker asyl i Storbritannien och Nederländerna minskar. 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 5
Hur är den administrativa processen? Ska inte ta mer än 3 månader men tar i genomsnitt betydligt längre (för många betydligt längre tid) Att dokument saknas är en förklaring Ålder? (under 18?); olika testmetoder Från vilket land? Från vilken del av ett land? Språktester 2013: 3,269 ja; 509 nej; 83 nej enligt Dublin-konventionen; 473 återtagna ansökningar/ej längre kvar 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 6
Våra data SCB (STATIV databasen) Migrationsverket (beslutsprocessen) Socialstyrelsen (data om öppen och sluten sjukvård) 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 7
Grupper som undersökningen omfattar Vi undersöker följande grupper under perioden 2003-2012 Ensamkommande flyktingbarn som blivit folkbokförda i Sverige. Jämförs med andra som kommit som barn från samma länder. Jämförs med de i samma ålder som är födda i Sverige och med föräldrar födda i Sverige 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 8
De flesta är pojkar De flesta är pojkar (75 procent); varierar efter vilket land barnen kommer från (och därför mycket mellan olika år) Stor övervikt av pojkar bland dem som kommer från Afghanistan och Irak Ungefär lika många pojkar och flickor bland dem som kommer från Eritrea och Somalia 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 9
Ländersammansättning De flesta ensamkommande kommer från några få länder. Varierar över tiden (var är krisen mest akut) Afghanistan, Somalia, Irak, Eritrea, Syrien Men mindre grupper kommer från andra länder 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 10
Ålderssammansättning De flesta är 16 eller 17 år det år de folkbokförs En del är 18 år och några 19 år det år de folkbokförs (men har sökt asyl innan de fyllt 18 år) Pojkar är i genomsnitt äldre än flickor när de folkbokförs 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 11
Föräldrar som förenas med barnen 27 % har minst en förälder här (21% av pojkarna och 44 % av flickorna) 9 % har båda sina föräldrar i Sverige 13% av dem från Afghanistan har minst en förälder här, 31% av dem från Somalia, 28% av dem från Irak och 32% av dem från Övriga Afrika 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 12
Utbildning i Sverige -15 grundskola 16 grundskola, gymnasieskola 17-21 gymnasieskola, komvux 22- komvux, folkhögskola, högskoleutbildning, andra former av utbildning 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 13
Tabell. Andel (procent) i utbildning i olika årsklasser av dem som är 16 27 år Ålder Kvinnor Män 16 68 70 17 74 82 18 84 92 19 77 88 20 62 67 21 56 50 22 43 35 23 38 29 24 40 26 25 36 24 26 22 26 27 23 15 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 14
Arbete Låg andel sysselsatta bland tonåringar; högre bland dem som är 20 år och äldre Högre andel sysselsatta bland män än bland kvinnor (större skillnad än bland dem med svensk bakgrund) Koncentration till vissa arbeten med relativt låga kvalifikationskrav (olika för män och kvinnor) Löneinkomsterna stiger med ålder NEET-andelen (andelen varken i arbete eller utbildning) högre bland kvinnor än bland män 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 15
Tabell. Andel (procent) sysselsatta av ensamkommande barn när de är 16 27 år Ålder Kvinnor Män 16 0 0 17 0 1 18 2 5 19 9 12 20 11 19 21 22 33 22 29 45 23 40 53 24 46 60 25 51 62 26 47 65 27 42 65 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 16
Faktorer som påverkar sannolikheten att vara sysselsatt för ensamkommande barn Kön, ålder, utbildning, under utbildning, civilstånd Tid som folkbokförd i Sverige (+) Återförenade med föräldrar (-) Region i Sverige (Stockholm +) Födelseland (Afghanistan +) 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 17
Sysselsättningen för ensamkommande barn jämfört med andra barn från samma länder Kön, ålder, utbildning, vara under utbildning, civilstånd Ensamkommande barn (+ för män) Tid som folkbokförd i Sverige (+) Region i Sverige (Stockholm +) Födelseland (Afghanistan +) 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 18
Några slutsatser I Ensamkommande och andra barn från samma länder har mindre ofta arbete än de med svensk bakgrund. Skillnaden är störst för flickor. Flickorna som kommit som ensamkommande barn har en klart lägre andel sysselsatta än pojkarna. 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 19
Några slutsatser II Ju längre tid ensamkommande barn givet ålder har varit folkförda desto högre är sysselsättningen. Ensamkommande barn är givet tid som folkbokförd och ålder oftare sysselsatta än barn som kommit med sina föräldrar. 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 20
Några slutsatser III De som är bosatta i Stockholms län är oftare sysselsatta än de som bor i andra delar landet. Ensamkommande barn från Afghanistan (största gruppen) klarar sig bra jämfört med andra ensamkommande barn. 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 21
En fråga Varför klarar sig de ensamkommande barnen väl så bra som de som kommer med föräldrar från samma länder? Selekterad grupp (hög kapacitet)? Mer stöd för att komma in i det svenska samhället? Mindre krav på att utföra arbete i hushållet (speciellt för flickor)? Hårdare krav på sig att prestera (att hjälpa anhöriga i hemlandet)? Hårdare krav på att försörja sig själv? 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 22
Några avslutande frågor Hur går det för dem som har kommit de senaste åren? Vad händer med de ensamkommande när de blir äldre? Varför går det olika för pojkar och flickor? Varför går det olika bra i olika delar av landet? 12 oktober 2015 Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö 23
Ett samverkansprojekt i syfte att utveckla folkhögskola som alternativ för ensamkommande ungdomar Tobias Hedkvist Emma Asek Ulf Wallin
Varför ett Folkhögskolespår? Utveckling av andra boendeformer Skapa fler alternativ i utslussfas från HVB Tuffare antagningskrav till gymnasiet drabbar nyanlända i sen ålder Samverkan för större bredd i mottagandet Den idéburna sektorn - en resurs i integrationsarbetet
Folkhögskolornas upplägg Behörighetsgivande studier på allmän kurs Internatboende med frukost och lunch Kontakt och stöd Öppet även på lov Mentorskap via övriga linjer och deltagare Lokal samverkan med föreningsliv 5-8 platser på varje folkhögskola Dygnskostnad
Folkhögskolor i projektet
Målgrupp Ungdomar 16 21 år Vill prova en annan miljö Behov av andra studieformer Kommer inte in på gymnasiets nationella program Kanske passar en viss folkhögskolas profil Redo att flytta från HVB men ändå behov av ett social närvaro och sammanhang
Utmaningar och åtgärder Från HVB till stödboende Folkhögskolan som placeringsform? Kunskap och vägledning om folkhögskola Trögheten Förtydligande av ersättningsförordningen Skolpeng Särskilda medel till landets folkhögskolor Utreda möjligheten att ingå IOP (idéburet offentligt partnerskap) med
Projektets potential Implementering av folkhögskola som del i det kommunala mottagandet Förbättrad etablering av ensamkommande ungdomar i studier och arbete 151 folkhögskolor i landet 1000 årsplatser för boende och studier på landets folkhögskolor
Kontakt Emma Asek Ulf Wallin Tobias Hedkvist emma@folkhogskolesparet.se ulf.wallin@folkhogskolesparet.se tobias@folkhogskolesparet.se 0738 97 13 47 0736 87 38 02 0707 51 42 85 www.folkhogskolesparet.se
Idéburet och offentligt partnerskap för mottagande av ensamkommande barn Tillsammans har vi kraft att skapa nya möjligheter i barns och ungdomars liv. Röda Korset, Rädda Barnen, Göteborgs Räddningsmission, Bräcke diakoni, Individuell Människohjälp, Skyddsvärnet i Göteborg, Reningsborg Göteborg samt Social resursförvaltning. HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 33
Bakgrund Göteborgs kommun kommer att ta emot ca 1200 ensamkommande barn under 2015. Fram till mars 2015 drev Göteborgs stad alla boende för ensamkommande barn i egen regi. Från våren 2015 fram till oktober 2015 har antalet boendeplatser ökat från 95 till 410. I september 2012 undertecknades en Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom social ekonomi. I mars 2015 undertecknades ett Idéburet och offentligt partnerskap för mottagande av ensamkommande barn till Göteborg. Det har möjliggjort 200 nya boendeplatser. HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 34
Varför IOP Idéburet och offentligt partnerskap? Behov av boende, omsorg och stödinsatser för ensamkommande barn bedöms ligga på en hög nivå under åtskilliga år. Utmaningen är inte enbart numerärt, den stora utmaningen är att lyckas med målet att ge barnen och ungdomarna som söker skydd i Göteborg, förutsättningar för att så småningom bli en aktiv del av Göteborgs stads samhällsutveckling och framtid. HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 35
Syfte för IOP Idéburet och offentligt partnerskap Syftet är att skapa ett långsiktigt hållbart Göteborg för nyanlända barn och unga genom att stärka samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn. Tillsammans skapa en extra dimension för de nyanlända barnen och ungdomarna. HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 36
IOP en extra dimension av goda förutsättningar Vad betyder den extra dimensionen? Tillsammans vill vi sträva efter att de ensamkommande barnen får en bästa tänkbara första tid i Göteborg och Sverige. Målet för verksamheten är att ge barnen och ungdomarna en helhetslösning och ett varmt välkomnande som innefattar boende och omsorg. trygga och hemlika uppväxtmiljöer med integrerade mervärdesinsatser av olika slag. möjlighet till långsiktiga och hållbara sociala nätverk. känsla av sammanhang för nyanlända barn och unga. HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 37
Mervärdeinsatser en extra dimension Mervärde som utgår från kunskap, erfarenhet, nätvärk samt volontärverksamhet som finns hos de ingående idéburna organisationerna i partnerskapet: Mottagningsstöd för enskilda barn och ungdomar utifrån individuella behov. Förankring och integration hos svenska familjer. Kompetensutvecklingsinsatser till personal som arbetar på boendena. Meningsfull fritid för samtliga barn och ungdomar. Fördjupat psykosocialt stöd. Introduktion till arbetsmarknaden. Stöd i familjeåterförenings processen. HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 38
Viktiga förutsättningar för partnerskapet Den gemensamma värdegrund som varje samverkande part förväntas dela och bära utgår från tre källor: FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. FN:s deklaration om barns rättigheter (barnkonventionen). Göteborgs Stads policy om mångfald och jämställdhet. Dessutom ska samarbetet mellan de samverkande parterna kännetecknas av öppenhet och gemensamt lärande. HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 39
Tillsammans strävar vi efter att uppnå Ett mottagande för nyanlända barn och unga som präglas av: Trygga uppväxtmiljöer Höjd livskvalitet och bättre hälsa Delaktighet genom ett rättighetsbaserat förhållningssätt Mindre polarisering och segregation Förutsättningar för att barnen uppnår sin fulla potential Minskad oro, otrygghet och kriminalitet Ökad framtidstro och känsla av tillhörighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 40
Röda Korset, Rädda Barnen, Göteborgs Räddningsmission, Bräcke diakoni, Individuell Människohjälp, Skyddsvärnet i Göteborg, Reningsborg Göteborg samt Social resursförvaltning, Göteborgs Stad www.goteborg.se/socialresurs
Välkommen Musse Hosseini
Flyr Afghanistan Ensamkommande flyktingbarn. Ge upp det liv jag hade.
Sverige Starta från noll. Kultur, språk och normer. Migrationsverket. Bild: Map of sweden with flag. by winvide
Migrationsverket Ålder utifrån utseende. Möjligheter att utvecklas. Lika värde och samma rättigheter.
Boende Regler. Flytta runt. Psykisk ohälsa. Bild: "Fun Run Fundraiser - Moise Joseph - 5" by Jarek Tuszynski / CC-BY-SA-3.0. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons
Samhället Staten. Tillgång istället för problem. Sociala skyddsnätet. Bild: en:image:dewy_spider_web.jpg, by en:user:fir0002
Bild: "Adolescent Boys and Boats on Beach - Mamallapuram - India" by Adam Jones Adam63 - Own work. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons Mina rekommendationer Respekt. Tuff resa. Asylprocessen. Stöd.
Tacksamhet En är stark, två är starkare, tillsammans är vi oslagbara! Bild: By Nina from Australia (Friendship) [CC BY 2.0 via Wikimedia Commons
Tack!
Sverige TÄNKER NYTT tillsammans Din uppgift 1. Sök upp en för dig helt ny person för ett gränsöverskridande samtal. 2. Inled samtalet med en walk and talk till kaffeserveringen. 3. Brainstorma fram en idé eller lösning som kan korta tiden för etablering av nyanlända. 4. Summera kort vilka ni är (verksamhet) och er idé på baksidan av instruktionslappen. 5. Lämna lappen till VINNOVA som står i anslutning till mässhallen vid slutet av fikapausen.