När bör vi tänka folkhögskola? Ett metodmaterial för att undersöka ensamkommande ungdomars behov av alternativa studier och boende

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "När bör vi tänka folkhögskola? Ett metodmaterial för att undersöka ensamkommande ungdomars behov av alternativa studier och boende"

Ludvig Åström
för 6 år sedan
Visningar:

1 När bör vi tänka folkhögskola? Ett metodmaterial för att undersöka ensamkommande ungdomars behov av alternativa studier och boende

Instruktioner Det här är ett metodmaterial för att undersöka behov av alternativa studier eller boendeformer för ensamkommande ungdomar på HVB, stödboende eller familjehem.

Genom att gå igenom kriterierna på sid 4-5 kan personal på boende och skola, handläggare eller socialsekreterare skaffa sig en bättre uppfattning om vilka ungdomar som skulle kunna gynnas i sin

2 Instruktioner Det här är ett metodmaterial för att undersöka behov av alternativa studier eller boendeformer för ensamkommande ungdomar på HVB, stödboende eller familjehem. Sedan ett par år tillbaka finns möjligheten att slussa ut ungdomar år på folkhögskolor. Genom att gå igenom kriterierna på sid 4-5 kan personal på boende och skola, handläggare eller socialsekreterare skaffa sig en bättre uppfattning om vilka ungdomar som skulle kunna gynnas i sin utveckling och framtida etablering av att flytta ut på folkhögskola. Resultatet kan användas i större skala för att belysa behovet av Folkhögskolespåret i en kommun men det kan också fungera som ett underlag för samtal med enskilda ungdomar kring deras skolgång och etablering. Hjälmareds folkhögskola, Robert Tjernberg, Alingsås Ett par fördelar att lyfta fram med folkhögskola Integrerade studiegrupper Svenskan blir ett verktyg i vardagen Små klasser Hög lärartäthet Nivå och studietakt kan anpassas Möjlighet att kombinera grund- och gymnasienivå Boendeformen

3 Vilken ungdom kan passa för folkhögskola? Det finns ett par kriterier för vem som kan passa för folkhögskola. Det handlar om ungdomarnas ålder, bakgrund, behov, men också deras egna vilja och drivkraft. Frågor att ställa kring varje ungdom 1) Är ungdomen år? Ja Nej 2) Har ungdomen uppehållstillstånd? Ja Nej 3) Har ungdomen anlänt i sen ålder (16-17 år)? Ja Nej år Behov av nytt socialt sammanhang Självständig i vardagen 4) Har ungdomen kort skolbakgrund? Ja Nej 5) Har ungdomen behov av stöd i studierna? Ja Nej Uppehållstillstånd Kommer inte in på gymnasieprogram Studie motiverad 6) Har ungdomen få ämnen avklarade på grundnivå? Ja Nej 7) Har ungdomen svårt att komma in på ett gymnasieprogram? Ja Nej Anländ i sen ålder (16-17 år) Få ämnen avklarade på grundnivå Mod och vilja att flytta 8) Har ungdomen behov av nytt socialt sammanhang? Ja Nej 9) Är ungdomen självständig i vardagen? Ja Nej Kort skol bakgrund Behov av stöd i studierna Intresse för folkhögskola 10) Är ungdomen studiemotiverad? Ja Nej 11) Har ungdomen modet och viljan att flytta? Ja Nej 12) Visar ungdomen intresse för folkhögskola? Ja Nej Om alla eller majoriteten av dessa frågor leder till Ja kan det vara läge att ta frågan vidare med de aktuella ungdomarna. Resultatet av undersökningen bör förslagsvis sammanställas av ansvarig på varje boende.

4 Hur går vi vidare? Om undersökningarna visar på ett stort behov/intresse för Folkhögskolespåret föreslår vi ett informationsmöte för personal och/eller ungdomar på boendet eller ute på en folkhögskola. Ta då kontakt med oss som jobbar med projektet! På finns tips, råd och exempel på hur vägen till en folkhögskola kan se ut. Där finns också information om utbildningsalternativ liksom kontaktpersoner på de olika folkhögskolorna. Information och vägledning bör följas upp med ett besök på en folkhögskola. Kontakta oss så kan vi hjälpa till med detta. Exempel på aktuella ungdomar För att ge en bättre bild av vilka ungdomar som väljer Folkhögskolespåret följer här också ett antal cases fiktiva, men inspirerade av verkliga ungdomar som har valt folkhögskola. Majid är 18 år och kommer från Afghanistan. Han kom till Sverige när han var 17 år och har tre års skolgång. Han har tidigare arbetat i hemlandet som skräddare och som servitör på olika restauranger. Majid börjar på introduktionsprogrammet på gymnasiet. Där läser han på grundnivå. Eftersom Majid har relativt kort studiebakgrund har han svårt att läsa in minst 8 ämnen och kommer därför inte att hinna söka till ett nationellt gymnasieprogram. Majid behöver där- för hitta en annan väg för att komma vidare med sina studier. Majid har bott på HVB i två år och är mycket självständig på boendet. Han sköter sina hushållssysslor, ekonomi och har inte behov av personal dygnet runt. Han vill gärna flytta till ett eget boende men har ändå behov av stöd i sina studier. Boendepersonal och socialsekreterare har samtal med ungdomen kring hans framtid och mål och kommer fram till att folkhögsko- la är ett bra alternativ för honom. Där finns möjligheten att läsa in grundläggande ämnen för gymnasiekompetens på allmän kurs. Folkhögskolan kommer även passa Majid eftersom han är redo att bli mer självständig men vill ha social samvaro, vilket han kommer att få genom att bo på internatet. Zainab är 19 år och kommer från Eritrea. Hon kom till Sverige när hon var 16 år och har fyra års skola från sitt hemland. Hon har alltid älskat att dansa och sjunga. Zainab var från början mycket studiemotiverad med goda studieresultat. Däremot trivs hon inte på boendet och har svårt att hitta en plats bland de övriga ungdomarna. Hon söker en lugnare miljö. Utifrån detta är folkhögskolan ett bra alternativ för Zainab. Hon får chans att bo tillsammans med andra ungdomar som inte är ensamkommande. Hon studerar i en klass med färre elever. Många folkhögskolor ligger i en lugn miljö en bit utanför staden och det är något som gynnar Zainab som inte trivs i en storstad. Zainab är även mycket intresserad av dans och musik och kan kombinera sina studier på allmän kurs med danslektioner och sång eftersom skolan har en musikallinje. Yousuf är 19 år och kommer från Syrien. Han kom till Sverige som 17-åring och har 11 års studier med sig från hemlandet. Yousuf börjar på introduktionsprogrammet men märker ganska snabbt att han ligger mycket längre fram än sina klasskamrater. Takten är långsam och Yousuf är otålig att komma vidare med sina studier. Han har som mål att bli läkare och vill läsa naturvetenskapliga ämnen för att sedan söka in på högskola. Yousuf pratar med sin kontaktperson på boendet som undersöker hur han på snabbaste sätt kan läsa in gymnasiet i Sverige och samtalar med socialsekreteraren om ungdomens möjligheter. Socialsekreterare kontaktar i sin tur en folkhögskola som erbjuder Naturvetenskaplig linje och berättar om Yousuf och hans mål. Folkhögskolan lägger upp en individuell planering så att Yousuf kan läsa de ämnena som han behöver för att söka vidare till högskola. Eftersom folkhögskolan har stor frihet i studieupplägget för sina deltagare så blev detta det bästa alternativet. Dessutom passade folkhögskolans naturvetenskapliga profil Yousufs studiemål.

5 Kontakt Emma Asek Processledare Tobias Hedkvist Processledare Ulf Wallin Senior advisor

Relevanta dokument

Folkhögskola för ensamkommande ungdomar ett metodmaterial

Folkhögskola för ensamkommande ungdomar ett metodmaterial 1 Folkhögskolespåret Folkhögskolespåret är en möjlighet för ensamkommande ungdomar mellan 17 21 år och med uppehållstillstånd att studera och bo