Det framväxande e-samhällets påverkan på medborgaren

Det framväxande e-samhällets påverkan på medborgaren World Internet Institute

INLEDNING... 3 TRE FAKTORER SOM PÅVERKAR MÖJLIGHETEN TILL DELAKTIGHET... 6 Två exempel på e-samhällets utmaning och vinst... 7 Demokratin... 7 Offentlig sektor... 8 Grupper i samhället som försvinner i kvantitativa undersökningar...9 Barn och ungdomar... 9 Ålderspensionärer... 10 Funktionshindrade... 11 Invandrare... 11 Sammanfattning... 12 TILLGÅNG... 13 Tillgång till teknik för delaktighet i e-samhället... 13 Datorpenetration i hemmet... 13 Internetpenetration i hemmet... 14 Penetrationen av bredband ökar dramatiskt, men äldre hamnar på efterkälken... 16 Utbildning och tillgång till Internet... 18 Vilka har inte tillgång till Internet?... 19 Den digitala klyftan... 21 Mobiltelefonipenetration... 23 Barriärer för delaktighet i e-samhället... 24 Vad är skälen till att man inte skaffar Internet och bredband?... 24 Problem är vanliga... 28 Sammanfattning tillgång... 29 KUNSKAP... 30 Hur kunniga anser sig befolkningen vara när det gäller datorer?... 30 Vad klarar användarna av att göra med Internet?... 32 Kunskap och dess inverkan på användning... 33 Användning... 34 Sammanfattning kunskap... 37 FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 38 Svenskarna är skeptiska till Internet... 38 Äldre är skeptiska i större utsträckning... 40 Delaktigheten i e-samhället... 40 Internet och underläge... 40 Internet och utanförskap... 42 Delaktigheten i informationssamhället... 43 Sammanfattning förhållningssätt till teknik... 44 AVSLUTNING... 45 World Internet Institute 2

Inledning Den allt tydligare fokuseringen på e-samhällets utbyggnad ställer krav på hur tekniken sprids i samhället men även på medborgarnas kompetens att nyttja tekniken. Men minst lika viktigt som tillgång och kompetens är medborgarnas motivation att använda tekniken för att nå de idag alltfler e-tjänster som utvecklas i den offentliga sektorn. Medborgarnas upplevda nytta och förhållningssätt till datorer och Internet är avgörande för hur framgångsrikt det svenska e-samhället blir. Det är därför viktigt att e- tjänster utvecklas för att främja och stimulera ett ökat användande av Internet och inte utestänger stora grupper av användare eller skapar gräddfiler för de redan starka användargrupperna som inte sällan tillhör de i övrigt väletablerade och välinformerade i samhället. Normalt brukar man följa en tekniks utbredning genom att studera tillgången och användningen i ett samhälle. När det gäller Internet börjar penetrationen mattas av och når 2004 ca 70 % av de svenska hushållen. Fortfarande sker en ökning men den avtar alltmer, samtidigt som användningen av Internet i ett internationellt perspektiv fortfarande är relativt låg. Det finns därför anledning att mer i detalj studera områden som motivation och kompetens runt Internetanvändandet. I den utveckling som nu finns kring e-tjänster är det därför viktigt att belysa begreppet digital klyfta utifrån ett delvis nytt perspektiv, där vi eventuellt har tre grupper i samhället: En tredjedel som aktivt använder Internet och till fullo utnyttjar dess resurser. En tredjedel som har tillgång till Internet men inte har förmågan, motivationen eller kompetensen att använda det till annat än specifika aktiviteter, och en tredjedel som står saknar tillgång till Internet och av denna anledning står utanför det framväxande e-samhället. Farhågorna om en digital klyfta kan spåras tillbaka till 1970-talet då såväl en politisk som en akademisk diskussion övergick från en teoretisk till en allt mer reell problematik. Diskussionerna kring informationssamhället eller e-samhällets framväxt har drivits redan från 1950-talet och under 1960-och 70-talet utvecklades två akademiska skolor, den asiatiska ledd av japanska forskare och tidigt understödda av stora nationella visioner samt en västerländsk skola där initiativet framförallt drivits av amerikanska och engelska forskare. Den stora skillnaden mellan skolorna ligger i att den asiatiska skolan har en mer positivistisk syn där strategiska satsningar på informationssamhället leder till stark samhällelig omdaning och möjliggör en stabil och stark tillväxt, medan den västerländska skolan mer har lyft fram World Internet Institute 3

de problem som kan uppstå i en övergång från industrisamhälle till informationssamhälle, med utanförskap och alienation. I Sverige har stor vikt lagts vid att möjliggöra ett brett deltagande i e-samhället, tidigt lades stor betydelse vid olika projekt av typen IT i skolan. Dessa satsningar har kombinerats med fackförbunds arbete med att erbjuda sina medlemmar prisvänliga datorlösningar och skattereformer som medger personaldatorköp till samtliga anställda hos arbetsgivare. Denna fokusering har lett till att medborgare på väg in i arbetslivet samt medborgare med en stark förankring i arbetslivet har fått möjlighet, och ofta tillvaratagit denna möjlighet, att förvärva kunskap och teknisk tillgång till e-samhället. Kombinerat med satsningarna för att underlätta övergången från att vara medborgare till att bli en e-medborgare, har även stora infrastrukturella satsningar skett för att möjliggöra bättre och mer stabila accessmetoder till Internet. Sedan mitten av 1990-talet har flera stora satsningar skett för att bygga ut bredband för att nå och knyta samman offentlig sektor på lokal, regional och nationell nivå, näringsliv och medborgare. Grunden för dessa satsningar vilar på såväl privata som politiska visioner om ett uppkopplat samhälle där nya typer av möjligheter ges för såväl medborgare som näringsliv och offentlig sektor att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Idag finns många goda exempel på denna utveckling såsom Internetbanker, service och kommunikation mellan medborgare och myndigheter och mellan näringslivet och myndigheter. Bland myndigheter kan nämnas bland annat AMS, Skatteverket, RFV och Tullverket. I många delar av Sverige sker även framåtsyftande satsningar på regional och lokal nivå där anmälan av exempelvis barnsomsorgsplats helt eller delvis kan ske via Internet, läkarbesök kan bokas över Internet och olika typer av tillståndsärenden kan följas genom ärendehanteringsprocessen. Parallellt med dessa satsningar har även penetrationen av teknik ökat dramatiskt i Sverige och tillgången till såväl datorer som tillgången till Internet är bland de högsta i såväl ett europeiskt som ett globalt perspektiv. Sverige kunde år 2003 stolt deklarera att två tredjedelar av den svenska befolkningen har tillgång till Internet i sina hem. Utifrån ett generellt perspektiv är denna siffra mycket bra, men den tredjedelen som idag inte har Internet i hemmet består av relativt homogena grupper. Den radikala satsningen på ökad tillgång till datorer och Internet i hemmen vände sig i första hand mot skolungdom och människor med stark förankring på arbetsmarknaden. World Internet Institute 4

Resultatet av detta var att äldre människor på väg att lämna arbetslivet samt människor utan förankring på arbetsmarknaden ställdes utanför. Idag kan stora och generella undersökningar påvisa att de äldre grupperna i samhället samt de socioekonomiskt svaga grupperna helt eller delvis står utanför det framväxande e- samhället. Men samtidigt saknas mer fokuserade undersökningar om exempelvis funktionshindrades och olika invandrargruppers förmåga att delta i det svenska e-samhället. Problemet är sedan länge känt men få satsningar har gjorts för att bättre förstå dessa gruppers användning eller icke-användning av Internet som kommunikationskanal och informationskälla. Sedan ett halvt år tillbaks har en grupp av organisationer samlats under värdskap av Dataföreningen i Sverige och 24-timmarsdelegationen för att ta fram gemensam strategi inför en nationell samling. Syftet med samlingen är att skapa motivation hos den tredjedel som idag står utanför e-samhällets framväxt att ta en aktiv del. Förutom Dataföreningen i Sverige och 24-timmarsdelegationen ingår representanter från följande organisationer: LO/User Awards, PRO, SPF, SPRF, SeniorNET, Integrationsverket, Justitiedepartementet, Näringsdepartementet, Utbildningsradion, Institutet för Human teknologi (IHT), Folkbildningsrådet, SABO samt II-stiftelsen. Gruppen har identifierat två insatsområden där kraftsamling bör göras för att nå den tredjedel som idag står utanför e-samhället; öka motivationen att använda e-tjänster och stärka kompetensen hos medborgarna att använda såväl tekniken som tjänsterna. Denna rapport är delvis baserad på denna grupps tankar och erfarenheter men belyser även tre grundläggande problemställningar som har identifierats: Tillgången till tekniken, Kompetensen att nyttja tekniken samt Nyttan och förhållningssättet till tekniken. Genom att studera de tre problemställningarna är det möjligt att tydligare identifiera grupper som står utanför e-samhället och även se vilka barriärer som måste överbryggas innan ett e- samhälle för alla är uppbyggt. Det statistiska materialet baseras på World Internet Institutes årliga undersökning Svenskarna och Internet samt internationella jämförelser inom ramen för World Internet Project. Hudiksvall och Uppsala den 16 november 2004 Christoffer Nilsson VD, World Internet Institute Jan Svensson Undersökningsledare, World Internet Institute World Internet Institute 5

Tre faktorer som påverkar möjligheten till delaktighet E-samhällets framväxt börjar nu bli allt tydligare. För många i Sverige finns idag en verklighet där mycket information och service kan nås via Internet och e-post. Inte sällan byggs nya typer av servicetjänster hos myndigheter och företag upp där information och service sker mer effektivt via Internet än via traditionella kommunikationsvägar som telefon eller fysiska besök. Utvecklingen har emellertid även skapat nya typer av strukturella problem där myndigheter och företag tvingas ha flera kommunikationskanaler öppna mot medborgare och kunder än tidigare, inte minst på grund av krav om tillgänglighet. De effektiviseringsvinster som idag görs kan, med ett e-samhälle där samtliga medborgare är delaktiga, bli än större och investeras i bättre service, fler tjänster och samtidigt effektivisera företag och myndigheter. Vad vi idag ser är att allt fler medborgare upptäcker den service och information som tillgängliggörs via Internet. Men användandet av Internet består egentligen av tre centrala faktorer, tillgång till Internet, kompetensen att använda Internet och datorer samt motivationen och förhållningssättet till Internet och vad Internet har att erbjuda. Tillgångsproblematiken är till viss del skiljd från kompetens och motivation, och är antagligen den lättaste faktorn att hantera. Kompetens och motivation är betydligt mer komplexa faktorer och utgör ett samspel där motivation att använda tekniken leder till sökande av kompetens. Men samtidigt så uppstår inte motivationen om det finns en total avsaknad av kompetens kring hur tekniken fungerar eller vad Internet har att erbjuda. Idag finns grupper i Sverige där Internet och datorer är abstrakta företeelser där individer inte har förmågan att skapa sig en bild av vad Internet är eller utgör. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att när dagens 75-åringar gick i pension var Internet inte en allmän företeelse och där många arbetsplatser inte genomgått någon datorisering samt att dagens 70-åringar saknade möjlighet att delta i den första hem-pc reformen som skedde 1997. World Internet Institute 6

Ser man instrumentellt på tillgången till Internet kan den byggas bort genom den teknikutveckling som sker där bruksdatorer blir allt billigare att införskaffa samtidigt som de allra flesta bibliotek erbjuder datorer för allmänt bruk, liksom att nya typer av Internetcaféer dyker upp i anslutning till restaurangmiljöer och andra offentliga rum som exempelvis järnvägsstationer, medborgarkontor och i bostadsområden. Frågan om tillgång handlar därför mer om en upplevd tillgång till Internet snarare än om faktisk tillgång till Internet i hemmet. Men samtidigt är det viktigt att konstatera e-samhället starkt främjas av en tillgång till Internet i hemmen, på arbetsplatser, i skolor och bibliotek och andra offentliga rum. Två exempel på e-samhällets utmaning och vinst Demokratin Internet är på många sätt det ideala demokratiska verktyget, då det inrymmer både information och kommunikation. Politisk information blir lättare tillgänglig och människors möjligheter att engagera sig och påverka ökar. En förutsättning för att detta är att det finns information och tjänster tillgängligt via Internet som människor kan använda. En annan förutsättning är att Internetanvändarna är intresserade och använder sig av dessa möjligheter. En tredje grundläggande förutsättning är att Internet verkligen blir en teknik för alla. Om inte Internet och dess användning successivt sprids till alla befolkningsgrupper kommer Internet snarare att öka klyftorna och de redan välinformerade blir än mer välinformerade. Idag är inte Internet den snabba lösningen på demokratins problem som en del kanske hoppats. Tyvärr är intresset för den politiska informationen på nätet lågt, med undantag för olika aktivistgrupper som skapar sina egna sidor och nätverk. Men trots att Internet är, för många, en krånglig teknik och att de flesta användare möter praktiska och tekniska problem i början, fortsätter Internet att sprida sig vidare i befolkningen och nya grupper utan tidigare kunskap om datorer skaffar sig tillgång till Internet. Och ju längre tid människor har haft Internet desto mer använder man de nya möjligheterna och särskilt när människor skaffar sig bredband sker både en kvantitativ och kvalitativ förändring i deras Internetanvändande. Successivt har också kommunala och statliga myndigheter liksom politiska partier blivit allt mer tillgängliga via Internet. Utvecklingen av service, information och tjänster som stärker den svenska demokratin och delaktigheten i samhället är positiv, men är samtidigt en läroprocess där medborgarna dels måste känna tillit till att informationsresurser verkligen finns på Internet, dels känner ett förtroende för de samma. Ytterligare en aspekt är att World Internet Institute 7

medborgarnas vanor behöver ändras där Internet blir det naturliga sättet att införskaffa information, söka svar och få service, till skillnad från idag då många i första hand väljer att besöka kontor eller ringa till kundtjänster. Vanan att använda Internet i första hand sprider sig alltmer och är till stor del etablerad i de yngre åldersgrupperna. Offentlig sektor Sverige har under de senaste tio åren stimulerat en utveckling där tekniken har tryckts ut i samhället och till användare. Detta har skett genom stora satsningar på bredbandsutbyggnad och skatterabatter på persondatorer. Samtidigt drabbades användningen av tekniken av ett hårt bakslag i den konjunkturnedgång som drabbade Sverige 2001 och till stor del slog ut företag som fokuserade på utveckling av Internetbaserade tjänster. Den tjänsteutveckling som har skett på Internet har under de senaste åren framförallt skett inom offentlig sektor. Denna kategori av tjänster är viktig utifrån ett flertal perspektiv, inte minst genom att effektivisera myndigheters ärendehantering. Samtidigt är det viktigt att påpeka att de flesta medborgarna relativt sällan använder sig av offentliga tjänster vare sig de är Internetbaserade eller ej. Offentlig service och tjänster används sporadiskt av medborgarna då de antingen befinner sig i en viss livssituation, som exempelvis vid arbetslöshet eller föräldraskap, eller vid konkreta frågeställningar eller behov som vid skattedeklaration, utfärdande av personbevis eller tillstånd för ny-, om- eller tillbyggnad av hus. En viktig barriär för ökat användande av offentliga e-tjänster är det nödvändiga bruket av olika säkerhetslösningar som kräver inloggning kombinerat med lösenord och hårda eller mjuka certifikat. Idag sker ett arbete runt e-legitimation som bygger på att mjuka certifikat installeras på en dator. Allt fler myndigheter har infört denna möjlighet för att certifiera användare som därmed kan logga in på exempelvis Skatteverket och Riksförsäkringsverket och därigenom kan få tillgång till pågående ärenden, anmäla sjukdom eller föräldrapenning och lämna inkomstdeklarationer. Systemens användning är fortfarande relativt låg och endast ca 10 % av svenska befolkningen använde till exempel Internet för att deklarera över Internet 2004. En problematik är processen att skaffa e-legitimation kan upplevas för svår eller för omständlig för att genomföra ett enda ärende inom överskådlig tid. Först när medborgarna möter ett kontinuerligt behov av e-tjänster som kräver denna typ av inloggning kommer användandet av e-legitimation eller motsvarande lösningar att öka. World Internet Institute 8

Användandet av e-legitimationer kombinerat med en stark utveckling av offentliga e- tjänster kommer radikalt att minska ärendehanteringskostnaderna för offentlig sektor och rätt uppbyggt även öka delaktigheten hos användarna genom en ökad insyn i handläggningen av sina egna ärenden. Här har Riksskatteverket relativt lång erfarenhet av hantering av deklarationer för företag och privatpersoner och vilka vinster som finns genom att erbjuda Internetbaserade tjänster i relation till traditionella alternativ. Grupper i samhället som försvinner i kvantitativa undersökningar För att förstå hur e-samhället växer fram är det viktigt att göra kontinuerliga undersökningar där hela den svenska befolkningen ingår. Genom riksrepresentativa undersökningar skapas en generell bild av det svenska samhället, men samtidigt försvinner lätt relativt stora grupper i dessa undersökningar. Orsakerna till detta är flera och kan delvis relateras till designen av undersökningar men även till ovilja eller oförmåga att delta i undersökningar. Ett generellt problem med större undersökningar är ofta att urvalet av respondenter begränsas i åldersammansättning alternativt att undersökningar designas för specifika målgrupper som exempelvis Internetanvändare. En annan problematik är att stora kvantitativa undersökningar begränsas av legala och etiska aspekter där det krävs speciella tillstånd för att genomföra enkät- eller telefonintervjuer med barn under 16 år. Det finns idag minst fyra grupper som är svåra att nå i den generella statistiken; barn och ungdomar, äldre, funktionshindrade och invandrare. Inom de olika grupperna ryms flera olika metodologiska problem. Barn och ungdomar Att studera barn och ungdomars tillgång, användning, attityder och föreställningar säger mycket om den framtida utvecklingen. Inte sällan leder barns och ungdomars önskningar till att hushåll införskaffar ny teknik. Dessutom är ungdomar ofta trendledande i användning av nya tjänster vilket inte minst har visat sig vad gäller SMS och chatt, som nu sprider sig uppåt i åldrarna. Att studera ungdomars användning identifierar flera viktiga faktorer i e-samhällets framväxt och kan tydliggöra barriärer och förhållningssätt gentemot Internet i familjer som annars inte blir synliga genom mätningar på en vuxen population. Men samtidigt kan mer World Internet Institute 9

eller mindre generationsanknutna fenomen uppmärksammas där det i dag finns liten eller ingen kunskap såsom chatt-nätverk av typen Lunarstorm, nätverksspel och samhällsengagemang i olika enfrågerörelser. Inriktade undersökningar kring barn och ungdomars dator- och Internetanvändande kan ge mycket viktig information om hur det gestaltande e-samhället kommer att se ut om några år och vilka krav som kommer att ställas av framtidens e-medborgare. Ålderspensionärer Gruppen ålderspensionärer är idag stor och kommer under de närmste åren att växa ytterligare. Samtidigt är denna grupp långt ifrån homogen. Förhållningssätt till datorer och Internet är mycket diversifierat och det finns flera förklaringar såsom intresse, kunskap, privatekonomi, utbildning, attityder och motivation. Ser man på ålderspensionärerna som grupp är användningen låg relativt övriga åldersgrupper i Sverige, samtidigt som både ålderspensionärerna och samhället skulle vinna mycket på en ökad användning och högre penetration. Idag finns få undersökningar gjorda på gruppen ålderspensionärer vilket gör att kunskap är liten kring vilka barriärer som finns för en ökad användning. Ålderspensionärerna är antagligen den största gruppen som nu står utanför e-samhället samtidigt som det är den gruppen som får mest offentlig service. Att utveckla rätt typ av Internetbaserade tjänster för ålderspensionärer skulle innebära ökad livskvalité samtidigt som en effektivisering skulle kunna leda till ökade resurser för bland annat åldringsvård. Här är det centralt att förstå hur drivkrafter och förhållningssätt ser ut i denna grupp. Det finns hypotetiskt ett antal skillnader i denna grupp gentemot andra grupper i samhället, som exempelvis möjligheten att få hjälp vid tekniska problem, kontexten individerna befinner sig i finns det Internetanvändare i bekantskapskretsen, förståelsen för tekniken, bilden av vad Internet kan erbjuda, tilltron till ny teknik samt viljan att ändra sina vanor. För att inlemma denna grupp i e-samhället krävs en aktiv dialog med pensionärsorganisationer och ökad kunskap om denna grupps levnadsvillkor. World Internet Institute 10

Funktionshindrade Idag finns mycket lite information kring funktionshindrades användning av Internet och datorer. Samtidigt är funktionshindrade en mycket heterogen grupp som i större eller mindre grad upplever hinder i sitt användande. Det finns för många grupper hjälpmedel utvecklade som ökar möjligheten att använda Internet. Men även om utvecklingen e-tjänster för vissa grupper ger ökad livskvalité, möjlighet att delta i samhället och i arbetslivet, kan andra grupper i allt högre grad stängas ute. Funktionshindrade kan av denna anledning inte beskrivas som en grupp i samhället utan bör betraktas utifrån de egna specifika möjligheterna och behoven för att ha möjlighet att delta i e-samhället. I större undersökningar blir ofta andelen funktionshindrade liten och variationen av funktionshinder för stor för att kunna göra någon rättvisande analys. Samtidigt kan designen av en undersökning dessutom direkt diskriminera vissa grupper av funktionshindrade att delta på ett korrekt sätt eller att delta över huvudtaget. Idag finns liten kompetens kring funktionshindrades möjligheter att delta i e-samhället eller att tillvarata den service som idag erbjuds via Internet. Det finns här en risk att utvecklingen av e-tjänster å ena sidan gör grupper av funktionshindrade än mer funktionshindrade, å andra sidan gör att andra grupper som upplevs vara funktionshindrade kan reducera sina funktionshinder betydligt. Invandrare Invandrare i Sverige som grupp betraktad är minst lika diversifierad som funktionshindrade och ålderspensionärer. Internet- och datoranvändningen är i vissa invandrargrupper mycket hög och i andra grupper väldigt låg. En gemensam drivkraft hos invandrare kan antas vara Internets inneboende möjligheter till information och kommunikation. Samtidigt kan antas att socioekonomiska skillnader, ursprung och kultur har en avgörande betydelse för såväl individers som olika gruppers tillgång och användning av Internet. Det är därför mycket viktigt att närmare förstå såväl invandrares generella som invandrargruppers specifika barriärer och motiv för användning. Idag saknas denna typ av undersökningar samtidigt som generella undersökningar inte fångar invandrare som grupp på ett trovärdigt sätt. World Internet Institute 11

Sammanfattning Av skäl redovisade ovan är det viktigt att närma sig generell statistik som beskriver och söker förklara en allmän utveckling med försiktighet. Om Internet och Internetanvändning är det möjligt att uttala en generell utveckling men det finns ett antal frågetecken som är relevant att resa: Hur ser användningen ut i olika invandrargrupper, hur kan en motivation utvecklas bland Sveriges äldre befolkning, hur ser tillgången och användningen ut hos funktionshindrade med olika handikapp och vilka vanor och beteenden i relation till Internet finns idag bland barn och ungdomar? I dag saknas undersökningar som ger tydliga och breda bilder kring detta. Det därför vara av yttersta prioritet att utveckla mer kunskap om dessa målgrupper då det kan antas att en stor del av dem utgör den tredjedel som idag står utanför e-samhället. World Internet Institute 12

Tillgång Tillgång till teknik för delaktighet i e-samhället Datorpenetration i hemmet Den kanske allra viktigaste grundstenen för informationssamhällets framväxt är tillgången till datorer i hemmet. Här har personaldatorreformen spelat en viktig roll att sprida datorer till de svenska hemmen. Tack vare reformen fick stora grupper i samhället möjlighet att införskaffa datorer till ett mycket förmånligt pris. Samtidigt kan vi konstatera att det är i de högavlönade grupperna som penetrationen är absolut högst. En skillnad som består år 2003. Ungd 18-24 år Lågink 25-44 år Högink 25-44 år Lågink 45-65 år Högink 45-65 år Seniorer 66-75 år 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 2002 2003 Diagram 1: Datorpenetration i hemmet World Internet Institute 13

År 2003 hade 3 av 4 svenskar en dator hemma och bland höginkomsttagarna är penetrationen i princip fullständig. 2000 2002 2003 Ungdomar 18-24 år 57 % 73 % 74 % Låginkomsttagare 25-44 år 71% 81 % 88 % Höginkomsttagare 25-44 år 91 % 91 % 98 % Låginkomsttagare 45-65 år 52 % 67 % 76 % Höginkomsttagare 45-65 år 90 % 86 % 96 % Seniorer 66-75 år 23 % 31 % 47 % Totalt 64 % 67 % 74 % Tabell 1: Datorpenetration i hemmet Internetpenetration i hemmet Redan år 2000 var Internetpenetrationen i de svenska hemmen mycket stor. Drygt hälften av svenskarna hade tillgång till Internet i hemmet, något som fram till 2003 ökat till 65 %. Sverige har internationellt sett en av de mest erfarna Internetanvändarna där år 2003 knappt hälften av dessa har haft Internet i hemmen 5 år eller längre. World Internet Institute 14

Ungd 18-24 år Lågink 25-44 år Högink 25-44 år Lågink 45-65 år Högink 45-65 år Seniorer 66-75 år 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 2002 2003 Diagram 2: Internetpenetration i hemmet Även här kan vi se effekterna av personaldatorreformen som subventionerade datorer med Internetuppkoppling, men där effekterna framförallt var att höginkomsttagarna fick ett rejält försprång. 2000 2002 2003 Ungdomar 18-24 år 47 % 60 % 69 % Låginkomsttagare 25-44 år 59 % 68 % 77 % Höginkomsttagare 25-44 år 83 % 81 % 94 % Låginkomsttagare 45-65 år 38 % 53 % 65 % Höginkomsttagare 45-65 år 87 % 79 % 93 % Seniorer 66-75 år 13% 21 % 35 % Totalt 51 % 56 % 65 % Tabell 2: Internetpenetration i hemmet World Internet Institute 15

Penetrationen av bredband ökar dramatiskt, men äldre hamnar på efterkälken Utbyggnaden av bredbandsnäten i Sverige, kombinerat med allt fler konkurrerande tekniker att koppla upp sig, såsom via KabelTV-nätet, kopparnätet (ADSL) och riktiga fibernät gör att Sverige har fått allt fler bredbandsanvändare. I Sverige hade år 2003 ca 24 % av befolkningen en aktiv bredbandsuppkoppling, men skillnaderna mellan grupperna är betydande. Totalt Ungdomar Låginkomst 25-44 Höginkomst 25-44 Låginkomst 45-65 Höginkomst 45-65 Seniorer 65-75 50 40 30 20 10 0 2000 2002 2003 Diagram 3: Bredbandsuppkopplade World Internet Institute 16

Mer än 40 % av ungdomar och yngre höginkomsttagare (25-44 år) har en bredbandsuppkoppling i hemmet. Kombinationen av interesse för Internet och ekonomiska barriärer gör att två stora grupper hamnar på efterkälken, seniorerna, de över 65 år, samt äldre låginkomsttagare 45-65 år. Trots detta ser vi hur en ny typ av infrastruktur växer fram i de svenska hemmen. 2000 2002 2003 Ungdomar 18-24 år 6 % 34 % 46 % Låginkomsttagare 25-44 år 3 % 17 % 30 % Höginkomsttagare 25-44 år 2 % 21 % 43 % Låginkomsttagare 45-65 år 1 % 10 % 14 % Höginkomsttagare 45-65 år 3 % 18 % 31 % Seniorer 66-75 år 0 % 3 % 5 % Totalt 3 % 15 % 24 % Tabell 3: Bredbandsuppkopplade World Internet Institute 17

Utbildning och tillgång till Internet Utbildning har tidigare visat sig ha samband med tillgång till Internet. Och det är fortfarande giltigt år 2003 men jämför vi olika åldersgrupper finner vi tydliga skillnader. Bland de yngsta har utbildningen ingen betydelse. Det är lika vanligt bland de yngre att man har tillgång till Internet hemma oavsett utbildning. Bland de medelålders har spridningen däremot inte gått lika långt bland de lågutbildade där 60 % har tillgång till Internet mot 80 % bland de övriga och även bland de äldre är skillnaderna mellan utbildningsgrupperna mycket tydliga. Här är det i första hand de med eftergymnasial utbildning som har skaffat sig Internet. 90 Ej studentexamen Studentexamen Eftergymnasial examen 80 Andel av olika åldersgrupper i % 70 60 50 40 30 20 10 0 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75 - Eftergymnasial examen Studentexamen Ej studentexamen Diagram 4: Tillgång till Internet i hemmet baserat på utbildningsnivå och ålder år 2003 World Internet Institute 18

Vilka har inte tillgång till Internet? Vänder vi på diagram 4, som visar vilka som har tillgång till Internet, får vi ett diagram 5 som visar vilka som inte har tillgång till Internet. Majoriteten av de äldre hör dit men även 25 till 30 % av de yngre. 100 90 93 Andel av olika diagramalternativ i % 80 70 60 50 40 30 20 32 23 25 37 51 76 10 0 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75- Diagram 5: Andel om inte har tillgång till Internet år 2003 World Internet Institute 19

Räknar vi om dessa procentsiffror till absoluta tal finner vi att uppskattningsvis 740 000 pensionärer över 75 år, och 560 000 pensionärer mellan 65 och 74 år står utanför informationssamhället år 2003. Till dessa kommer nästan 1 miljon unga människor: 335 000 ungdomar mellan 15 och 24 år, 270 000 lite äldre mellan 25 och 34 år och 310 000 mellan 35 och 44 år. En miljon medelålders svenskar saknar också tillgång till Internet hemma; 440 000 i åldrarna 45 till 54 år och 570 000 mellan 55 och 64 år. Det finns således 1,3 miljoner äldre, 1 miljon medelålders och nära en miljon yngre svenskar som inte har Internet vilket betyder att 3,2 miljoner människor i Sverige saknar egen tillgång till det nya informationssamhället. 800000 737000 700000 600000 571000 563000 500000 442000 400000 300000 336000 271000 313000 200000 100000 0 15-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75+ Diagram 6: Antal personer i olika åldersgrupper som inte har tillgång till Internet år 2003 World Internet Institute 20

Den digitala klyftan Kombinerar vi utbildning och inkomst kan vi få 25 kombinationer om vi räknar med 5 utbildningsnivåer (från enbart grundskola till universitetsexamen) och 5 inkomstgrupper (från mycket låg till mycket hög lön). 100 90 80 70 Andel i % 60 50 40 30 20 10 0 hög utbildning 4 3 2 låg utbildning 4 3 2 låg inkomst hög inkomst Diagram 7: Tillgång till Internet i olika inkomst och utbildningsgrupper Vi kan sedan räkna ut hur stor andel av de olika grupperna som har tillgång till Internet hemma. Längst bak i hörnet på diagram 7 finns den grupp med högst utbildning och högst inkomst. Längst fram återfinns den grupp som har låg utbildning och lägst lön. Vi kan se hur tillgången till Internet ökar med ökad utbildning och ökad inkomst. I grupperna längst fram har 25-30 % tillgång till Internet och det finns ytterligare flera grupper där mindre än hälften har tillgång till Internet medan motsvarande siffror ligger kring 90 % bland de välbeställda och välutbildade grupperna längst bak. Nu återfinns många av de äldre bland de med lägst utbildning och inkomst, men diagrammet visar att den digitala klyftan inte bara gäller de äldsta. World Internet Institute 21

Trots dessa skillnader utgör Sverige i en internationell jämförelse ett föregångsland med betydligt mindre skillnader mellan utbildnings- och inkomstgrupper än i andra länder. Även om det finns en digital klyfta i Sverige är den mycket större i andra länder. I Sverige har de flesta unga, välutbildade och välbeställda tillgång till Internet. Detsamma gäller i alla rika länder som USA, Korea och Storbritannien, men även i Spanien, Japan, Tyskland och Italien. Men till skillnad från de flesta andra länder har Internet i Sverige också fått en bredare spridning. Här återfinns Internetanvändare i stort antal i alla yrkes- och utbildningsgrupper och de unga utgör inte en dominerande grupp. I diagram 13 kan vi se att Sverige ligger i topp om vi jämför Internettillgången bland de rikaste och Sverige ligger också i topp om vi ser till utbredningen av Internet bland människor i de lägre inkomstlägren. Här är skillnaderna mellan länderna mycket stora. 25% med högst inkomst 25% med lägst inkomst 100 90 93 90 Andel i % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 49 74 46 43 66 33 63 28 81 24 55 22 68 18 43 18 63 12 60 11 24 2 Sverige Korea USA Japan Tyskland England Singapore Spanien Taiwan Macao Italien Ungern Diagram 8: Andelen Internetanvändare i högsta och lägsta inkomstgrupperna i olika länder World Internet Institute 22

Mobiltelefonipenetration Sverige är antagligen ett av de mest mobiltelefontäta länderna i världen. Ser man till gruppen 18-44 år slog penetrationen i taket redan 2002 där ca 95 % anger att de har en mobiltelefon. Endast marginella förändringar har skett i dessa grupper. År 2003 kan vi konstatera att penetrationen är extremt hög, mer än 8 av 10 personer i gruppen 18-75 år har en mobiltelefon. Mobiltelefonmarknaden i Sverige kan endast växa bland äldre låginkomsttagare och seniorer. Ungd 18-24 år Lågink 25-44 år Högink 25-44 år Lågink 45-65 år Högink 45-65 år Seniorer 66-75 år 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 2002 2003 Diagram 9: Mobiltelefonipenetration Värt och notera är att redan för två år sedan kom ungdomar och de yngre låginkomsttagare ikapp yngre höginkomsttagarna. World Internet Institute 23

Barriärer för delaktighet i e-samhället Vad är skälen till att man inte skaffar Internet och bredband? Vad uppges då för skäl till att inte använda Internet? Låt oss börja med dem som varken har dator eller Internet. Den övervägande delen, över en miljon, säger helt enkelt att de inte är intresserade. Internet är inget för dem. Sedan kommer en grupp på 350 000 människor som anger praktiska orsaker som att de just flyttat, eller skiljt sig. En mindre del, 13 % av dem som varken har dator eller Internet anger ekonomiska skäl. Det är således i första hand intresset och en drivkraft att skaffa Internet som saknas. Vad som ligger bakom detta ointresse har olika orsaker. 1400000 1200000 1165000 Uppskattat antal svenskar 1000000 800000 600000 400000 364000 200000 234500 84000 0 Ej Intresserad För dyrt Praktiska problem Andra hinder Diagram 10: Skäl till att man ej har dator eller Internet år 2003 World Internet Institute 24

Nästa grupp är de som har dator men inte kopplat upp sig till Internet. Även här kommer ointresset i första hand, och på andra plats kommer ekonomin. Det är för dyrt att skaffa en Internetuppkoppling och kostar för mycket att vara uppkopplad. Till ekonomin hör också en del praktiska problem som att datorn är för gammal och att modemet gått sönder eller att man aldrig lyckades att koppla upp sig. De fick också de som anger barnen som skäl att de inte skaffat Internetuppkoppling. De vill inte ha sina barn surfande på nätet. Slutligen finns det de som anger att det inte är möjligt där de bor att ansluta sig. Denna grupp är dock mycket liten. 250000 220500 200000 Uppskattat antal datoranvändare 150000 100000 108500 56000 50000 35000 0 Ej intresserad För dyrt Praktiska problem Ej möjligt Diagram 11: Skäl till att datorägare inte har Internet år 2003 World Internet Institute 25

Vi frågade också de som skaffat sig Internet och inte hade bredband varför de inte skaffat sig bredband. Det helt dominerande skälet är priset. De är intresserade men det kostar för mycket. Här finns också de som stött på praktiska problem eller bor i områden där bredband inte finns tillgängligt. Men i första hand är det här en kostnadsfråga. 600000 542500 Uppskattat andtal Internetanvändare 500000 400000 300000 200000 100000 108500 129500 45500 0 Ej intresserad För dyrt Praktiska problem Ej möjligt Diagram 12: Skäl till att Internetanvändare inte har bredband år 2003 World Internet Institute 26

Ställer vi samman de tre ovanstående diagrammen till ett enda ser vi att motståndet till att skaffa sig dator och Internet i grunden är ett ointresse. När det väl är övervunnet kommer först en mängd praktiska problem och när väl de är övervunna kvarstår de ekonomiska. Det är mycket få av dem som har Internet men ännu inte bredband som inte är intresserade av att ha en bredbandsuppkoppling. Ej Intresserad För dyrt Praktiska problem Andra hinder Ej möjligt 1200000 1116500 Ej intresserad 1000000 Uppskattat antal svenskar 800000 600000 400000 200000 0 För dyrt 542500 Praktiska problem 364000 234500 220500 129500 129500 108500 108500 84000 56000 35000 45500 Dator Internet Bredband Diagram 13: Skäl till att människor inte skaffar sig dator, Internet och bredband år 2003 World Internet Institute 27

Problem är vanliga Internet är ingen enkel teknik. Problem är vanliga. Över hälften anger att deras dator brukar hänga sig, att de har problem med virus, att de får vänta när de surfar på Internet, att de har problem att skriva ut och att det var en massa problem när de kopplade upp sig första gången. Även vid e-postandet uppstår problem för en del även om det bara rör en av fem Internetanvändare. Vid vilken annan teknik som helst skulle detta vara alarmerande siffror, men Internetanvändaren får försöka vänja sig. Det gäller även för bredbandsanvändarna som visserligen inte behöver vänta och vänta när de surfar men som har större problem med virus än modemanvändarna. Modem Bredband 70 60 59 58 50 48 40 40 36 30 23 23 23 20 16 19 19 18 10 0 dator brukar hänga sig Att sufa på problem med internet är att virus vänta och vänta problem att skriva ut massa problem första gången problem med e-post Diagram 14: Problem med Internet och datorer World Internet Institute 28

Sammanfattning tillgång Vi kan konstatera att basen för informationssamhället växer, men att det fortfarande är en lång väg kvar tills vi ser ett informationssamhälle för alla. Det gäller inte minst om vi utgår från att alla ska ha möjlighet att koppla upp sig via bredband, där Internet utgör mediet och där datorn är verktyget. I diagram 15 presenteras en bild av hur det svenska informationssamhället såg ut år 2003. dator internet bredband 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 18-24 år lågink 25-44 år högink 25-44 år lågink 45-65 år högink 45-65 år seniorer 66-75 Diagram 15: tillgången till dator Internet och bredband 2003 Diagrammet visar på ett tydligt sätt klyftorna mellan datorpenetrationen, Internetpenetrationen och bredbandspenetrationen i de olika ålders- och inkomstgrupperna. Klyftan mellan tillgången till datorer och tillgången till Internet har under de senaste fyra åren krympt alltmer. Bredband som i princip började få spridning under år 2000 har alltmer ersatt modemet som Internetuppkoppling, men fortfarande är gapet mycket stort i flera grupper, framförallt hos de med lägre inkomst och hos seniorerna. World Internet Institute 29

Kunskap I föregående avsnitt diskuterades olika barriärer för användning och införskaffande av dator och Internet. De som konstaterades var intresse, ekonomiska och praktiska skäl till varför man inte var användare. Det konstaterades också att Internet inte är någon enkelt teknik att använda utan problem uppstår inte alltför sällan. Kunskap när det gäller datorer och Internet är således också en faktor som påverkar användandet och beslutet att införskaffa. Hur kompetenta är då befolkningen? Hur kunniga anser sig befolkningen vara när det gäller datorer? gäller datorer. I diagram 16 och 17 nedan redovisas hur kunniga befolkningen anser sig vara när det < 24 år 25-44 år 45-65 år 66 år < 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Använder ej dator Anser sig inte kunnig Anser sig kunnig Diagram 16: Anser sig kunnig att använda dator år 2004 Vi kan se att de äldre i liten utsträckning anser sig som kunniga på datorer. Endast 23 % i den åldersgruppen anser sig vara kunniga medan motsvarande siffra för åldersgruppen 25-44 år är 61 %. World Internet Institute 30

< 24 år 25-44 år 45-65 år 66 år < Totalt Använder ej dator 19% 9% 17% 55% 23% Anser sig inte kunnig 26% 30% 37% 22% 30% Anser sig kunnig 54% 61% 45% 23% 47% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% Tabell 4: Anser sig kunnig att använda dator år 2004 60% < 24 år 25-44 år 45-65 år 66 år < 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inte alls kunnig Inte särskilt kunnig Ganska kunnig Mycket kunnig Diagram 17: Hur kunniga anser sig användarna vara år 2004 Trenden är tydlig, desto högre upp i åldersgrupperna vi kommer desto lägre andel anser sig vara kunnig när det gäller datorer. < 24 år 25-44 år 45-65 år 66 år < Totalt Inte alls kunnig 9% 10% 16% 20% 13% Inte särskilt kunnig 24% 23% 29% 29% 26% Ganska kunnig 54% 53% 45% 44% 49% Mycket kunnig 14% 14% 10% 7% 11% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% Tabell 5: Hur kunniga anser sig användarna vara år 2004 World Internet Institute 31

Vad klarar användarna av att göra med Internet? De mest grundläggande sakerna att använda Internet till i alla åldersgrupper är att skicka e-post och söka rätt på information. Tittar vi på dem som använder Internet för att studera vilka aktiviteter de klarar av, ser vi att de flesta i alla åldersgrupper klarar av att skicka e-post och söka information. Även när vi studerar kunskap på detta sätt ser vi att de äldre i befolkningen hamnar något efter. 100% < 24 år 25-44 år 45-65 år 66 år < 80% 60% 40% 20% 0% Skicka e- post Bifoga ett dokument till e-posten? Söka på Internet och hitta det du vill? Ladda ner musik? Ladda ner ett program? Göra en hemsida? Diagram 18: Vad Internetanvändarna klarar av att göra år 2004 < 24 år 25-44 år 45-65 år 66 år < Totalt Skicka e-post 96% 92% 88% 84% 90% Bifoga ett dokument till e-posten? 90% 85% 80% 74% 83% Söka på Internet och hitta det du vill? 94% 92% 85% 82% 89% Ladda ner musik? 73% 54% 39% 32% 49% Ladda ner ett program? 72% 61% 50% 44% 57% Göra en hemsida? 36% 28% 21% 16% 25% Tabell 6: Vad Internetanvändarna klarar av att göra år 2004 World Internet Institute 32

Kunskap och dess inverkan på användning Om vi sedan ställer kunskap gentemot användningsfrekvens ser vi tydligt att de två variablerna har ett samband. I gruppen som använder Internet dagligen så är det 84 % som anser sig vara ganska eller mycket kunniga. I gruppen som aldrig använder Internet så anser sig endast 37 % vara ganska eller mycket kunniga. Enligt diagrammet nedan förefaller det vara så att, kunskap när det gäller datorer och användningsfrekvens av Internet har ett tydligt samband. Inte alls kunnig Inte särskilt kunnig Ganska kunnig Mycket kunnig 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aldrig Någon gång Någon/några ggr i månaden Någon/några ggr i veckan Dagligen Diagram 19: Kunskap och användningsfrekvens av Internet år 2004 Kunskap / Inte alls Inte särskilt Ganska Mycket Internetanvändning kunnig kunnig kunnig kunnig Totalt Aldrig 30% 33% 30% 7% 100% Någon gång 18% 30% 49% 2% 100% Någon/några ggr i mån. 12% 37% 48% 3% 100% Någon/några ggr i veckan 7% 33% 53% 7% 100% Dagligen 3% 13% 63% 21% 100% Totalt 13% 26% 49% 11% 100% Tabell 7: Kunskap och användningsfrekvens av Internet år 2004 World Internet Institute 33

Användning Hur svenska folket använder Internet är av betydelse för att se hur Informationssamhället växer fram. Tillgång och användning är två olika saker och där tillgången egentligen bara anger förutsättningarna för användning. För att skapa en bild av svenskarnas förhållningssätt till Internet måste man studera hur Internet används. När vi studerar användningen ser vi också hur uppkopplingsalternativen spelar en roll för användandet. Av de som tillgång till bredband i hemmet kopplar 66 % upp sig dagligen mot Internet i hemmet jämfört med 19 % av modemanvändarna. Ser vi till veckomått kopplar 87 % av bredbandsanvändarna upp sig flera gånger per vecka jämfört med 62 % av modemanvändarna. Att datorn blir mer interaktiv med bredbandsuppkoppling präglar användningen, och ser man på olika Internetaktiviteter finns stora skillnader mellan modemanvändare och bredbandsanvändarna. Att se hur användningen sprider sig i olika samhällsgrupper är viktig för att förstå såväl drivkrafterna bakom svenskarnas användning som deras förhållningssätt gentemot Internet. Att använda och hitta på Internet är en läroprocess som tar tid, och handlar mycket om att flytta vanor och beteenden till ett nytt medium. Men ju lättare tekniken är desto snabbare sker denna läroprocess och här betyder bredbandsuppkopplingen mycket för att underlätta för användarna. I diagram 20 på nästa sida kan vi se i hur stor utsträckning olika typer av tjänster nyttjas av Internetanvändarna 2004. Vi kan se skillnaden i användning när det gäller gruppen av äldre människor i förhållande till hela befolkningen. Likt tidigare jämförelser ligger den äldre gruppen efter relativt jämt i alla tjänster med vissa mindre skillnader. Tittar vi på tex E- post ser vi att skillnaden inte är så stor medan de äldre tenderar att nyttja tjänster för underhållning i mindre utsträckning. World Internet Institute 34

66 år < Totalt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% TV Pornografi Religion Relationer Radio Jobba hemma Politik Kontaktsökning Auktioner Spela spel Regering/riksdag Aktier Musik Medicin E-handel Kommun info Lokala myndigheter Kultur Info stat mydighet Internationella nyheter Underhållning Lokala nyheter Tidningsläsning Riks nyheter Resor Allmänt surfande Bank Hobby E-post Diagram 20: Användning olika tjänster. Totalt och 66 år < år 2004 World Internet Institute 35

Tittar vi på hur användningen av Internet utvecklas så breddas den i takt med att tillgången till sprider sig i samhället. Om vi slår ihop ett antal olika tjänster i föregående diagram ser vi nedan att de fritidsrelaterade aktiviteterna dominerar men tenderar att stagnera, samtidigt som de medierelaterade och ekonomiska aktiviteterna följer varandra. Fritid Samhälle Ekonomi Media Internet totalt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 Diagram 21: Andelen svenskar som använder olika aktiviteter på Internet. World Internet Institute 36

Sammanfattning kunskap Givetvis finns ett samband mellan omfattningen på användning och kompetensen hos användaren. Med en ökad användning följer en ökad kunskap och motivation vilket leder till ytterligare ökad användning. En positiv spiral uppstår. Fokus borde då ligga på att öka kompetensen i de grupper där den är så låg att den utgör ett hinder för att börja använda Internet och dess tjänster. Totalt anser sig 47 % av befolkningen vara kunniga när det gäller användning av datorer och bland dem som använder Internet dagligen anser sig 84 % vara kunniga. Idag klarar de flesta av användarna att skicka e-post och söka information på Internet. Detta gäller för alla åldersgrupper. När vi går utanför denna mest grundläggande användning av Internet minskar andelen som känner sig kompetenta för uppgiften. Vi kan även se hur användningen av tjänster är väsentligt mycket större i de enklare tillämpningarna. World Internet Institute 37

Förhållningssätt Känner sig svenskarna delaktiga i det som förknippas med informationssamhället och hänger man med när det pratas om datorer och Internet? Förstår man innebörden av vad tjänster på Internet egentligen är? Svenskarnas förhållningssätt till informationssamhället handlar om förhållningssätt till datorer, Internet och bilden av vad som finns på Internet. När det gäller tillgång till datorer och Internet så är Sverige världsledande, vi använder Internet som en kommunikationskanal och har allt mer börjat integrera datorn och Internet i våra dagliga vanor. Allt fler beställer resor, läser tidningar, bokar biobiljetter och söker information om allt från bioprogram till medicin. Samtidigt som dessa vanor i allt högre grad etableras i de svenska hemmen och stimuleras av såväl näringsliv som myndigheter bör frågan ställas om utvecklingen ställer grupper utanför informationssamhället. Kommer Internet att stärka den demokratiska dialogen, eller skapas istället en barriär där ekonomiskt starka eller mycket engagerade grupper befinner sig på ena sidan av en digital mur och stora grupper står på den andra sidan? Visionen om ett informationssamhälle för alla handlar inte enbart om tillgång till datorer och Internet eller dess användning utan lika mycket om hur vi betraktar teknikens möjlighet och de erfarenheter vi har och kommer att få. Under lång tid har man i Sverige pratat om Internet som ett sätt att stärka den demokratiska dialogen, men frågan är om svenskarna ser och känner denna möjlighet. Svenskarna är skeptiska till Internet På frågan om man anser att informationen på Internet är trovärdig och korrekt skiljer sig svaren väsentligt mellan befolkningen i olika länder. Mest skeptiska är svenskarna där en tredjedel svarar att inget eller bara lite av informationen är trovärdig och korrekt. De som litar mest på informationen på Internet är koreanerna där få är kritiska och 70 % anser att allt eller det mesta är trovärdigt och korrekt. En majoritet i de övriga länderna tycker detsamma med undantag för Japan och Tyskland som tillsammans med Sverige tillhör de skeptiska länderna. World Internet Institute 38

Inget, eller bara lite Allt, eller det mesta 80 70 60 50 70 60 58 53 54 55 47 40 30 20 10 5 5 7 7 13 18 18 19 26 25 13 36 32 0 Korea Ungern Kina USA Storbrittanien Singapore Spanien Tyskland Japan Sverige Diagram 22: Hur stor del av informationen på Internet är trovärdig och korrekt år 2003 World Internet Institute 39

Äldre är skeptiska i större utsträckning 60 % av personerna i åldersgruppen < 24 år anser klart att Internet har något viktigt och betydelsefullt att erbjuda dem. Siffran sjunker sedan ju längre upp i åldrarna vi kommer och för åldersgruppen 66 år < så är siffran 44 %. Internet har något att erbjuda mig Internet har inget att erbjuda mig 70% 60% 60% 54% 50% 40% 46% 44% 30% 26% 20% 10% 12% 14% 19% 0% < 24 år 25-44 år 45-65 år 66 år < Diagram 23: Har Internet något viktigt och betydelsefullt att erbjuda dig? År 2004 Delaktigheten i e-samhället Internet och underläge Hur ser svenskarna då på dem som saknar tillgång till Internet? De som har bredband hemma och utgör de mer frekventa användarna av Internet i hemmet är också den grupp som mest instämmer i påståendet att människor utan tillgång till Internet befinner sig i ett allvarligt underläge. World Internet Institute 40