Integrerad arbetsmiljö- och miljöplan 2010-2011 Designhögskolan vid Umeå universitet Fastställd i institutionsstyrelsen 2010-04-14 För handlingsplan se bilaga 1 Designhögskolan
Sid 2 (7) Beskrivning av Designhögskolans verksamhet Vid Designhögskolan utbildas studenter till industridesigner. Utbildningen är inriktad på planering och utformning av industriellt tillverkade produkter, system av produkter och hela miljöer. Studenterna ska få en generell kompetens att arbeta som industridesigner inom flera olika produktområden och i olika arbetssituationer. Utbildningen är totalt fem år uppdelad på en treårig grundutbildning som avslutas med en kandidatexamen och en tvåårig påbyggnad till magisternivå. De avslutande två årens utbildning är uppdelad efter olika ämnesinriktningar: Advanced Product Design, Interaction Design och Transportation Design. Utbildningen på magisternivå genomförs på engelska och inslaget av utländska studenter är drygt 60 %. Förutom den normala undervisningen i föreläsningssalar och datorlabb förekommer konstnärligt arbete, till exempel skulptering och måleri, i ateljéer. En separat lerverkstad med ugn används för framtagning av modeller i sulfatlera. Arbetet med tillverkning av visualiseringsmodeller sker till största delen i skolans verkstad som består av en träavdelning med olika typer av maskiner för träbearbetning (rikthyvel, svarv, kapmaskin, bandsåg, planhyvel och flera slipmaskiner), en metallavdelning med maskiner för metallbearbetning (svarv, fräs) och en monteringsavdelning med arbetsplatser för manuellt arbete. I verkstaden finns också en färgbar för tillblandning av kulörer och en sprutbox för målning och tvätt. Dessutom kan både gas- och bågsvetsning ske vid speciellt iordningställda platser. På skolan finns en verkstad med svetsavdelning, olika maskiner för metallbearbetning, en Rapid Prototype maskin, en NC-fräs, en maskin för gravyr och tillskärning med hjälp av laser samt ett komplett snickeri. Dessutom finns utrymmen för målning och ett antal arbetsplatser för manuellt arbete. De nya eleverna genomgår en obligatorisk kurs i maskin- och verkstadsteknik vilken ger de studerande kännedom om bearbetningsmaskiner och -metoder, material, halvfabrikat och komponenter för modellbyggnad samt vana att använda institutionens olika verkstadsmaskiner. Efter genomgången och godkänd kurs undertecknar studenterna/användarna av maskinerna ett avtal där de förbinder sig att följa de regler som gäller vid arbete i verkstäderna. Därefter får de använda verkstadsutrustningen, även under kvällar och helger, förutom på nätterna mellan 24.00 och 06.00 då strömmen bryts till verkstadsmaskinerna. Till stöd för studenterna finns en lärare i verkstadsteknik och en instruktör för träavdelningen som instruerar och hjälper till vid behov under dagtid. Kännetecknande för utbildningen är ett nära samarbete med industrin i realistiska projekt, en kreativ studiemiljö och ett stort antal externa föreläsare från näringsliv och universitet. Arbetsformerna i undervisningen varierar mellan teoretiska kunskapsblock, självständigt arbete och projekt. Olika övningar utförs för att träna upp färdigheter vars grunder lärts in i vissa kursmoment. Exempel kan vara träning av konstnärliga moment, verkstadsarbete, videoredigering, förberedelser av presentationer och olika tekniker för att framställa modeller. En viktig del i den kreativa processen och i de olika projekten är att industridesignern själv ska kunna visualisera sina idéer, bygga och framställa olika typer av modeller, till exempel funktions-, skissoch presentationsmodeller. Därför måste designern ha hantverkskunnande och vana vid arbete med olika sorters maskiner och verktyg. Skolan ger också två ettåriga kurser, Introduktionskurs i Industridesign och Avancerad designvisualisering, samt ett femtontal kortare fristående kurser. Organisation Designhögskolan har ett delat ledarskap med en rektor och en prefekt, samt en biträdande prefekt. Institutionsstyrelsen finns kvar som beslutande organ, och fungerar även som lokal samverkansgrupp. Personalen är organiserad i fyra olika grupper: forskning, utbildning, utveckling och stödfunktioner, var och en ansvarig för sitt specialområde. Varje grupp har en sammankallande ordförande som säkerställer att regelbundna möten hålls. Grupperna fungerar som förberedande organ för frågor som tas upp i institutionsstyrelsen. Varje månad hålls skolmöten där även studenterna medverkar, varannan månad hålls personalmöten och varje
Sid 3 (7) vecka hålls veckomöten med personalen där information ges och hämtas in. Institutionsdagar för personalen genomförs årligen. Programansvariga för de fyra utbildningsprogrammen finns på plats på heltid vid institutionen. Ansvarig för forskningsavdelning och forskarutbildning finns också på plats på institutionen. I övrigt följer institutionens organisation och ledarskap den struktur som beslutats av Universitetsstyrelsen. Stödfunktionerna vid institutionen innefattar administration och teknisk support, och kan delas upp i fyra huvudområden: Ekonomi, Personal, Utbildning och Teknisk support. Administrationen tillhandahåller service och expertstöd till anställda, studenter och externa intressenter, och viss teknisk-administrativ samverkan sker med Arkitekthögskolan. Institutionens administration innefattar ekonomiadministratörer, personaladministratör, studieadministratörer och utbildningsplanerare. Institutionens tekniska support innefattar datortekniker, verkstadstekniker och forskningsingenjör. Personalen har sina arbetsplatser placerade i olika delar av skolan. Den administrativa delen är i huvudsak samlad till en korridor medan lärarna finns mer utspridda. Programansvariga sitter i huvudsak i närheten av de program som de är ansvariga för. Alla studenter har egen arbetsplats med höj- och sänkbart bord, lampa, kontorsstol, bokhyllor och uttag för kraft och datornätverk för att möjliggöra användning av egen dator. Studenterna är samlade årskursvis i öppna kontorslandskap, kandidatprogrammet på plan 1 och magisterprogrammen på våningen ovanför. De två ettåriga kurserna sitter även de på plan 1. Utöver undervisning bedrivs också forskning vid institutionen. Sammanlagt fem personer (2009-12-31) genomför och deltar i olika forskningsprojekt, ofta tillsammans med externa uppdragsgivare och samarbetspartners. Forskargruppens kontor är samlade i den ursprungliga delen av skolan. I anslutning till kontoren finns även lokaler som används för möten, utställningar, projektarbeten och annat. Organisation av arbetsmiljö och miljöarbetet Vid Designhögskolan har prefekten det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Det löpande, operativa och praktiska arbetet med arbetsmiljön genomförs av en arbetsmiljögrupp bestående av arbetsmiljöombud, ställföreträdande arbetsmiljöombud, studerandearbetsmiljöombud, representant för forskningsgruppen samt prefekten. Gruppen har regelbundna möten en gång per månad under terminerna. Mötena tar upp olika arbetsmiljöområden och kan exempelvis handla om kemikaliehantering, datorarbetsplatser, psykosocial arbetsmiljö, kontorsarbetsplatser, lokaler eller arbete i skolans verkstad. Arbetsmiljöarbetet har de senaste åren ändrat inriktning från arbetsmiljöronder till att vara mer förebyggande och baseras på egen kontroll. Årligen görs en uppföljning och revidering av arbetsmiljöplanen. Arbetsmiljöfrågor diskuteras även i utvecklingsgruppen, speciellt inför olika investeringar och ombyggnader. Den normala gången för arbetsmiljöärenden är dock att arbetsmiljögruppen förbereder olika frågor och att antingen institutionsstyrelsen eller prefekten beslutar beroende på frågans karaktär. Vid institutionsstyrelsens möten har fasta punkter för jämställdhets- och arbetsmiljöfrågor införts. Experter inom olika områden på arbetsmiljöområdet anlitas vid behov från Universitetshälsan. Det kan till exempel vara mätning av elektromagnetiska fält kring bildskärmar eller luft- och ventilationsmätningar. Ytterligare stöd erhålls av universitetets miljösamordnare, speciellt i frågor kring kemikalie- och avfallshantering. Vid institutionen finns också en miljörepresentant som fungerar som en kanal för miljörelaterad information från universitetets miljösamordnare och som ingår i ett nätverk med de andra institutionernas miljörepresentanter. Ytterligare uppgifter för miljörepresentanten är att arbeta för en ökad miljömedvetenhet hos studenter och personal. Som underlag för miljöarbetet används den planerade miljöutredningen där betydande miljöaspekter för vår verksamhet kommer att identifieras. Den stora variationen i verksamheten ställer stora krav på kunskaper, flexibilitet och förändringsförmåga hos hela organisationen.
Sid 4 (7) Arbetsmiljöombud och miljörepresentanter Prefekt: Tapio Alakörkkö Arbetsmiljöombud för institutionen: Karl-Gustav Bergstedt Ställföreträdande arbetsmiljöombud: Håkan Hansson Studerandearbetsmiljöombud: Bilal Raja, Kyohei Yoshioka och Soramist Chintanamanus Representant för forskningsgruppen: Catharina Henje Miljörepresentant: Karl-Gustav Bergstedt På Designhögskolan finns även en Jämställdhetsgrupp samt en grupp för Hållbar utveckling. I båda grupper finns personal och studenter representerade. Sammanfattning av arbetsmiljö- och miljöarbetet 2009 Verksamhet Brandövning tillsammans med Niscaya genomfördes 2009-11-05 med hela skolan.övningen genomfördes för tredje året i rad och personalens, gästlärarnas och studenternas agerande var mycket bra. Arbetsmiljömöten hålls varje månad. Klassningsplan för Brandfarligt gods har upprättats. Karta över placering av farligt gods har upprättats. ChemKeeper har införts. Diskussioner förs om Designhögskolans deltagande. Arbetsmiljöhjälpmedel (mattor, special styrdon osv.) har testats och inskaffats. Dokumentation av kemikaliehantering på DH har upprättats Arbetsmiljörond inför Brandinspektion har utförts. Genomgång/inventering av studentarbetsplatser har gjorts Uppföljande åtgärder sker fortlöpande med anledning av diskussioner i arbetsmiljögruppen under året Genomgång och utbyte och nyinköp av personalstolar har genomförts Nyckeltal och annan personalstatistik 2009 (siffror för 2008 inom parentes). Vid institutionen arbetar totalt 33 (31) personer, varav 13 (9) är kvinnor och 20 (22) är män (2009-12-31). 25 (25) är kopplade till grundutbildning och 8(8) arbetar med forskning. Till detta kommer cirka 40-60 (40-60) externa föreläsare varje läsår. Totalt under 2009 har 487 (465) dagar föräldraledighet tagits ut 1, varav 334 (444) dagar togs ut av män och 153 (21) dagar av kvinnor. Två påkörningsolyckor, en cykelolycka och två olyckstillbud har rapporterats under 2009. Totala antalet dagar korttidssjukfrånvaro (1-15 dagar) har under 2009 varit 38 (76). Under 2009 har 2(2) personer varit långtidssjukskriven (mer än 15 dagar). Designhögskolans arbetsmiljö- och miljöpolicy Ingen ska drabbas av psykisk eller fysisk ohälsa eller skador på grund av arbetet. Arbetsmiljöfrågorna ska integreras i den normala planerings- och uppföljningsprocessen och ingår som ett naturligt inslag i institutionens totala verksamhet. Prefekt och de som tilldelats uppgifter i arbetsmiljöplanen ska ha kompetens befogenheter och resurser att lösa sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Alla nyanställda och studerande ska få erforderlig introduktion till sin nya arbetsplats. Alla beslut i verksamheten ska tas med hänsyn till arbetsmiljökonsekvenser. Alla medarbetare och studenter ska stimuleras till att ta ansvar för sitt arbete och sin arbetssituation genom att följa instruktioner, regler och rutiner samt uppmärksamma och rapportera tillbud, risker och hot mot en god arbetsmiljö. Studenterna ska få uppleva en god arbetsmiljö som kan verka som en förebild för framtida arbetsplatser. Institutionen ska verka för minskad negativ miljöpåverkan från verksamheten. Vi ska utbilda, stödja och motivera personal och studenter att utföra sina uppgifter på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt, där tillämpliga delar av lagstiftning och föreskrifter utgör en miniminivå. 1 Detta inkluderar både föräldraledighet och tillfällig föräldrapenning
Sid 5 (7) Mål för den psykosociala arbetsmiljön De anställda ska ha ett stimulerande och omväxlande arbete där de kan känna respekt och trygghet. Jämställdhet ska råda mellan könen. Diskriminering på grund av etnisk, religiös eller annan bakgrund ska inte förekomma. Möjlighet till utveckling och vidareutbildning ska finnas Medel för att uppnå målen Arbetet med den psykosociala arbetsmiljön ska verka för arbetsutvidgning i syfte att förhindra att monotona arbetsuppgifter koncentreras till ett fåtal personer. Vidare ska översyn av rutiner och arbetsflöden motverka negativ stress. Mål för den fysiska arbetsmiljön Arbetsplatsen ska ha ett bra klimat avseende temperatur, luftkvalitet och belysning. Arbetsplatserna ska vara ergonomiskt väl planerade och utformade. Utrustning ska vara anpassad för människans förutsättningar och begränsningar. Inga olyckor ska ske under arbetet i verkstaden. Vi ska upprätthålla god säkerhet vad gäller användning, hantering och förvaring av kemikalier. Vi ska upprätthålla god säkerhet avseende brand, stöld och sabotage. Medel för att uppnå målen Den fysiska arbetsmiljön ska erbjuda ett bra klimat avseende inomhustemperatur som normalt bör ligga i intervallet 18-23 C i kontor och verkstäder. Luftkvalitet och ventilation ska vara så dimensionerad att lukter och besvärande ångor hålls på en så låg nivå att de inte orsakar besvär. Koldioxidhalten ska inte överstiga 1000 ppm vid normal verksamhet. Kriterierna ska också uppfyllas utanför ordinarie arbetstider och över helger. Detta kontrolleras vid uppkommet behov. Institutionen ska tillhandahålla ergonomiskt riktiga arbetsplatser för att minska risken för belastningsskador i samband med bland annat datorarbete. Utrustningen ska anpassas till individens behov. Alla som arbetar mer än en timme per dag vid dator erbjuds att genomgå synundersökning via Universitetshälsan. Vid inköp av nya datorskärmar ska kraven i TCO 03 uppfyllas. Val och installation av utrustning ska göras så att elektriska och magnetiska fält hålls på en låg nivå, exempelvis genom att se till att elektrisk utrustning är ansluten till fasta jordade vägguttag. Institutionen ska erbjuda en säker arbetsmiljö i skolans verkstad. Verkstaden är försedd med nödduschar och ögonduschar. Dragskåp ska uppfylla kraven enligt AFS 1991:10. Kemikalier ska förvaras i låsbart utrymme. Gasbehållare, -ledningar och kranar ska vara märkta med gassort. Märkning ska finnas på utrymme där gasflaskor förvaras. Information om gastuber på institutionen ska finnas tillgänglig hos prefekt och arbetsmiljöombud. Kemikalier ska förvaras och hanteras säkert. Grundutbildning av studenterna i verkstadskunskap ska ske innan de får tillträde till verkstadens olika avdelningar. Säkerhetsregler, kurs i första hjälpen och repetitionskurser under terminen är exempel på ingående moment. Studenterna måste också praktiskt och teoretiskt visa att de har tagit till sig utbildningen innan de får ett körkort som bevis på att de får arbeta i verkstaden. Vid de olika arbetsplatserna ska informationsskyltar finnas uppsatta som vägledning.
Sid 6 (7) Mål för arbetet med miljöfrågor Personalen ska utbildas i miljökunskap och hållbar samhällsutveckling. Hanteringsrutiner och arbetsmetoder ska utformas eller revideras för att möjliggöra utbyte av material och för att minska risken för utsläpp av kemikalier. Den indirekta miljöpåverkan ska identifieras genom miljöutredning. Andelen källsorterat avfall ska öka. Regelbundna möten i arbetsmiljögruppen med representanter för studenter och personal Arbetsmiljöärenden som en fast punkt på Institutionsstyrelsens dagordning. Rutiner vid anmälan av olycksfall, färdolycksfall eller tillbud 1. Varje student och arbetstagare ansvarar för att tillbud och inträffade olycksfall orsakade av brister i institutionens arbetsmiljö anmäls. 2. Vid behov av ambulans finns i verkstaden och fullskalelabbet larmtelefoner som är direktkopplade till SOS larmcentral. Samtalet kopplas automatiskt när luren lyfts. 3. Blankett för anmälan finns hos arbetsmiljöombud, studerandearbetsmiljöombud, samordnare och på universitetets hemsidor. Ifylld blankett ska efter underskrift av den skadade, prefekten och arbetsmiljöombudet skickas till universitetets miljösamordnare. Vid allvarligare olycka ska även Arbetsmiljöinspektionen i Umeå kontaktas. 4. Kopia av anmälan lämnas också till arbetsmiljösamordnaren vid institutionen. 5. Designhögskolans arbetsmiljösamordnare sammanställer och vidarebefordrar anmälningar till prefekten årsvis, senast 1 mars. Rutiner vid stöld och sabotage 1. För att förebygga stöld sabotage och intrång åvilar det all personal att tillse att låsanordningar fungerar och att dörrar är låsta när de ska vara det. 2. Vid stöld eller sabotage görs en polisanmälan omedelbart av den som upptäcker skadan. 3. Ingenting får flyttas förrän polisen gjort en teknisk utredning såvida det inte finns risk för ytterligare skada eller om platsen omedelbart behöver saneras. 4. Den som upptäcker skadan rapporterar till prefekten snarast. 5. Prefekten informerar säkerhetsansvarig på universitetet, Eva-Lena Fjällström. 6. Uppföljning och åtgärder ska vidtas för att om möjligt undvika förnyade skadetillfällen. Ansvarig för detta är prefekten. Rutiner vid brand 1. Ring 112, ange Designhögskolan och Östra Strandgatan 30. Den som larmar brandkår möter brandpersonalen och visar dem brandplatsen. 2. I utrymningsvägar och korridorer finns rökdetektorer och om dessa tjuter går larm direkt till brandkåren som med larmet också får uppgift om var det brinner. 3. Alla som vistas i huset ska gå till anvisad uppsamlingsplats (parkeringen vid Strandgatan). 4. Studerande ska varje år informeras om utrymningsvägar och uppsamlingsplats. 5. Lärare lämnar lokalen sist vid larm. Brandsäkerhetschecklista att använda vid arbetsmiljörond 1. Fungerar branddörrar och luckor samt håller de tätt vid stängning? 2. Kan personalen hantera brandsläckningsutrustningen? 3. Finns utrymningsplaner och är utrymningsvägar tydligt markerade? 4. Känner personalen till utrymningsplanerna och har de haft möjlighet till övning av utrymning? 5. Finns rutiner för kontroll av tillfälliga heta arbeten i samband med underhåll?
Sid 7 (7) Sammanställning av sjukfrånvaro och olycksfall Statistik över sjukfrånvaro sammanställs på årsbasis och bifogas protokoll som upprättas vid vårterminens arbetsmiljörond. Olycksfallsstatistik sammanställs av institutionen årsvis och inrapporteras till centrala administrationen. Ansvariga för detta är arbetsmiljösamordnaren och prefekten. Rutiner vid längre eller upprepade sjukskrivningar Vid arbetsrelaterade symptom bör den anställde i ett tidigt skede kontakta företagshälsovården vid Umeå universitet. Detta för att underlätta fortsatt rehabiliteringsarbete och för att få träffa läkare med god kännedom om vår organisation. 1. Personaladministratören bevakar sjukskrivningens längd och kontaktar den sjukskrivne efter fyra till åtta veckor, beroende på diagnos, för att boka tidpunkt för rehabiliteringssamtal. Rehabiliteringsutredning ska också göras om den anställde har 6 eller fler kortvariga sjukskrivningar under den senaste 12-månadersperioden eller om den enskilde så begär. 2. Samtal genomförs. Personaladministratören sammanställer anteckningar från samtalet till en rehabiliteringsplan som undertecknas av den sjukskrivne, personaladministratören och prefekt. I planen utses också ansvarig person vid arbetsplatsen för den sjukskrivnes rehabilitering. Planen skickas in till Försäkringskassan. 3. Personaladministratören ansvarar för att uppföljning sker i enlighet med fastställd rehabiliteringsplan beroende på diagnos och sjukdomsförlopp. Vid behov erbjuds fortsatt rehabilitering. Rutiner vid hot- och våldssituationer 1. Om du som anställd eller student drabbas informera prefekten omedelbart. Finns fara för liv och hälsa ska du eller de arbets- eller studiekamrater som finns nära kontakta polisen omedelbart. Ring 112. 2. Prefekten avgör huruvida polisanmälan ska göras. 3. Informera säkerhetschefen så snart som möjligt 4. Prefekten ansvarar för att det skapas trygghet och att omsorg ges i det akuta skedet samt att den eller de drabbade ges möjlighet att tala om det inträffade 5. Prefekt/motsvarande ordnar med någon som kan följa den drabbade till sjukhus eller till hemmet om detta blir aktuellt samt ser till att anhöriga kontaktas. 6. Prefekt/närmaste chef ser till att berörd personal och/eller studenter frigörs från sina ordinarie arbetsuppgifter om det bedöms nödvändigt för den eller de drabbade. 7. Prefekten informerar övriga anställda och studenter om händelsen. 8. Vid ett allvarligare tillbud eller när någon blivit allvarligare skadad ansvarar säkerhetschefen för att Arbetsmiljöinspektionen omedelbart kontaktas. 9. Prefekten bör ha uppföljningssamtal med den eller de drabbade inom en vecka för att ta reda på om det kvarstår behov av särskilda åtgärder, exempelvis samtalsstöd. 10. Säkerhetschefen tar initiativ till och ansvarar för att händelsen utvärderas och vid behov dokumenteras.