Radonhalter i bostäder i Uddevalla kommun

Göteborg den 13 juni 2006 Erik Larsson 1 Miljöutredare Eva Andersson 1 Statistiker Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 2 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 95 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax 031-82 50 04 www.amm.se

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Allmänt om radon 5 Radonexponering och hälsorisker 6 Syfte 8 Metoder 8 Urval av försökspersoner 8 Mätmetoder 9 Enkät 10 Statistisk bearbetning 10 Resultat 11 Urval 11 Rökvanor 11 Bostäder: typ, grund och byggnadens ålder 11 Blåbetongförekomst och ventilation 11 Övriga enkätuppgifter 12 Radonhalter 12 Statistiskt signifikanta samband 14 Tidstrend 14 Diskussion 15 Radonhalterna 15 Risk för lungcancer på grund av radon i Uddevalla kommun 16 Hur ser det ut i övriga Sverige? 16 Referenser 17 Bilagor 1. Informationsbrev 2. Instruktioner för dosplacering 3. Instruktioner för returnering av dosor 4. Enkät 2

Sammanfattning Omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige beräknas vara orsakade av radon i bostäder. Radonet kan komma från mark, byggnadsmaterial och hushållsvatten. Antalet bostäder med höga radonhalter är stort och närmare 500 000 bostäder bedöms ha radonhalter som överskrider gällande riktvärde på 200 Bq/m 3. För riskbedömning i en kommun behövs kunskap om radonhalten i representativa bostäder, men oftast görs endast riktade undersökningar till grupper där höga radonhalter misstänks. Resultaten från dessa kan därför inte användas för att skatta genomsnittsexponeringen i en kommun. Hos 67 slumpvis utvalda personer i åldern 20-60 år och boende i Uddevalla mättes radonhalterna i bostäder (67 bostäder) under perioden december 2004 till april 2005. Mätningarna utfördes enligt strålskyddsinstitutets (SSI) metodbeskrivning. Uppgifter om antal personer i hushållet, kön, ålder och rökvanor m.m. inhämtades via en enkät. Resultatet från studien visar att bostadsradonhalterna i Uddevalla kommun nästan halverats under perioden mellan 1990 och 2005. Medianvärdet i denna undersökning är 60 % av 1990 års nivå och trenden är densamma för aritmetiskt och geometriskt medelvärde (56 % resp. 57 % av halterna från 1990). Andelen bostäder med radonhalter över 200 Bq/m 3 har minskat från 10 % 1990 till 1 % och andelen bostäder med halter över 400 Bq/m 3 har minskat från 1 % 1990 till inga år 2005. Vid undersökningen 1990 var det aritmetiska medelvärdet 82 Bq/m 3. Minskningen i radonhalt (till 46 Bq/m 3 ) innebär att cirka 0,7 fall av lungcancer per år har kunnat förhindras, jämfört med om radonhalterna förblivit oförändrade. På uppdrag av SSI, Socialstyrelsen och Boverket genomför VMC undersökningar av bostadsradon även i andra kommuner i landet i syfte att följa upp miljömålet för radon och skapa ett uppdaterat underlag för en beräkning av bostadsradon och dess bidrag till lungcancer i Sverige. 3

Bakgrund Vid en nationell studie av bostadsradon 1988-1992 gjordes mätningar i mer än 8000 svenska bostäder, vilka kan betraktas som representativa för bostadsbeståndet vid det tillfället (Pershagen 1994). Bland de 140 kommuner där mätningar gjordes i mer än tio bostäder var Uddevalla en av de kommuner där den genomsnittliga radonhalten understeg riksgenomsnittet. Bland 171 bostäder i Uddevalla var geometriskt medelvärde 53 becquerel per kubikmeter (Bq/m 3 ) och aritmetiskt medelvärde 82 Bq/m 3. Uddevalla kommun har ungefär 50 000 invånare och är belägen i den västra delen av Västra Götaland. Liksom andra svenska kommuner arbetar Uddevalla aktivt med både förebyggande insatser vid nybyggnation och åtgärder vid befintliga bostäder. Inom Uddevalla kommun finns områden som bedöms vara högriskområden ur markradonsynpunkt (figur 1). Figur 1. Områden inom Västra Götalands län som är klassade som högriskområden ur markradonsynpunkt är markerade med röd färg. Uddevalla kommun är markerad med gul färg. Underlag från SGU och SSI. 4

Allmänt om radon Radon (Rn) är en naturligt förekommande lukt- och färglös ädelgas, som ingår i sönderfallskedjan för uran. För en utförlig beskrivning, se t.ex. hemsidan för Statens strålskyddsinstitut, SSI (www.ssi.se). Den viktigaste radonisotopen är 222 Rn, som har en halveringstid på 3,82 dygn och sönderfaller till radioisotoper, s.k. radondöttrar. Radondöttrarna är obundna efter sönderfallet, men har en stor benägenhet att fastna på damm eller andra partiklar. Två av radondöttrarna avger liksom radon α-strålning, som är positivt laddade heliumkärnor som lämnar atomkärnan med hög hastighet. Huden utgör ett utmärkt skydd mot α-strålning, som har mycket kort räckvidd och till största delen stoppas av hudens hornlager, men inandning av radondöttrar kan orsaka cancer. Markradon förekommer i högst halter i hus belägna på grusåsar eller uranrik berggrund. Alunskiffer, vissa graniter och pegmatiter innehåller förhöjda uranhalter och avger därför mer radon än annan berggrund. I marken kan radongasen transporteras vidare med luft eller vatten. Normalt råder undertryck i byggnader vilket gör att gasen sugs upp genom sprickor i husgrunden. Det kan räcka med ett litet inläckage för att ge höga radonhalter. I kallkällor eller bergborrade brunnar, som får sitt vatten från sprickor i berget, kan man få problem med höga radonhalter i hushållsvatten. Radonavgången från vatten till inomhusluft är den största hälsorisken. Vid duschning, tvätt eller disk avges större delen av radongasen till inomhusluften, vilket kan bidra till höga radonhalter. Även intag av dricksvatten ger dock en viss stråldos från radon och det är då mag-tarmkanalen som får störst dos. Blåbetong, en viss typ av lättbetong eller gasbetong, har sitt namn efter den blåsvarta färg som kännetecknar den uranrika alunskiffer som utgör huvudingrediensen. Den har i stor utsträckning använts som byggnadsmaterial, främst för väggar men också för bjälklag. Kross av blåbetong har också använts som fyllning i bjälklag. Blåbetong tillverkades under åren 1929-1975. Blåbetong är tillverkad av alunskiffer och bränd kalk med tillsats av aluminiumpulver. Den är lätt (den flyter på vatten), kan sågas och har goda värmeisolerande egenskaper men all alunskiffer innehåller betydligt högre halter av uran än andra bergarter. Därför ger blåbetong högre gammastrålning än andra byggnadsmaterial som används i Sverige. Därtill kommer att radon kontinuerligt avgår från blåbetong. Man uppskattar att blåbetong har använts som byggnadsmaterial i cirka 400 000 bostäder i Sverige (SSI, 2005). I storleksordningen 850 000 människor, en tiondel av alla svenskar, bor i blåbetonghus. I alla dessa hus finns det ett bidrag av radon från blåbetong. 5

Radonexponering och hälsorisker Två nationella undersökningar av bostadsradon har gjorts i Sverige. I studien av Pershagen m.fl., som nämnts ovan, var syftet att undersöka sambandet mellan bostadsradon och risk för lungcancer. Man mätte 1988-1992 radon i 142 kommuner varav mer än 10 mätningar i 140 kommuner. Bostäderna hade bebotts av personer som drabbats av lungcancer eller av friska kontrollpersoner i motsvarande ålder. Radonhalten var approximativt log-normalfördelad med geometriska och aritmetiska medelvärden på 61 respektive 107 Bq/m 3. I en annan nationell studie, ELIB-undersökningen, gjordes 1991-1992 fullständiga mätningar av radonhalten i totalt 1360 bostäder varav 714 i småhus och 646 i lägenheter i flerbostadshus. Det aritmetiska medelvärdet för radonhalten i alla bostäder var 108 Bq/m 3, för småhus 141 Bq/m 3 och för lägenheter i flerbostadshus 75 Bq/m 3. Radonhalterna i hus byggda efter 1980 var cirka hälften av nivåerna i hus byggda tidigare (Swedjemark 1993). En stor del av denna minskning beror på att blåbetong slutade tillverkas 1975 samt att ett riktvärde för radon i inomhusluften på 400 Bq/m 3 infördes 1981. Närmare 500 000 bostäder har enligt Statens strålskyddsinstitut radonhalter över det nya riktvärdet för bostäder (200 Bq/m 3 ). Av detta skäl behöver radonhalterna sänkas i ett stort antal befintliga bostäder. Arbetet med radonsanering går dock långsamt. En av svårigheterna ligger i att få fastighetsägarna att mäta radon. Även om de får veta att de har för höga radonhalter är det inte säkert att de verkligen vidtar någon åtgärd. Radonexponering är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige. Den skattning som görs enligt vetenskapliga studier från senare år innebär att en ökning av radonnivån i bostaden med 100 Bq/m 3 motsvarar en ökning av den relativa risken för lungcancer med cirka 15 % (Lagarde 1997, Darby 2005). Statens strålskyddsinstitut bedömer att omkring 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder med nuvarande skattning av bostadsradonnivåer, rökvanor och lungcancerincidens. Cirka 90 % av dem som drabbas av lungcancer är rökare. Den relativa risken för ickerökare är sannolikt ungefär densamma som för rökare, men då rökarna har en mycket högre bakgrundsrisk att få lungcancer, drabbas framför allt rökarna av den ökade lungcancerrisken vid höga radonhalter. Den som röker 20 cigaretter per dag under lång tid har en cirka 25 gånger högre risk att få lungcancer än den som aldrig rökt (Darby 2005). Radonsänkande åtgärder i alla bostäder med radonhalter över 200 Bq/m 3 beräknas kunna spara upp till 200 dödsfall i lungcancer per år. För beräkningarna gäller att radonhalten efter åtgärd sänkts till cirka 100 Bq/m 3. Att inte börja röka är den effektivaste åtgärden att minska sin personliga risk att drabbas av lungcancer på grund av radon. Stråldoserna från radon i bostäder är avsevärt högre än från andra källor. Exponeringen i bostäder beräknas årligen motsvara en dos på 2 msv (millisievert, enhet för effektiv stråldos). I genomsnitt utsätts varje person i Sverige för en samlad årlig stråldos på cirka 4 msv. För att kunna skatta lungcancerrisken till följd av radon i ett geografiskt område måste man känna till genomsnittsnivån av radon i bostäderna. Det har visserligen gjorts en hel 6

del radonmätningar genom kommunernas försorg i olika kampanjer för att spåra bostäder med höga radonkoncentrationer. Man har då i allmänhet gjort riktade mätningar i vissa bostadsområden där man utifrån geologiska förhållanden, markradonmätningar eller kunskap om byggnadsmaterial kunnat anta att höga radonnivåer förekommer. Ibland har man istället genom annonser gett allmänheten tillfälle att få hjälp med mätning av bostadsradon. Den typen av mätkampanjer kan inte användas för att skatta bostädernas genomsnittshalt, eftersom man får räkna med att de bostäder som mäts i dessa kampanjer inte är representativa för alla bostäder. Kunskapen om bostadsradon i Västra Götaland baseras i stället framför allt på den nationella studien av Pershagen m.fl. I denna ingick ett antal kommuner i nuvarande Västra Götalands län. Eftersom man mätte i samtliga bostäder där lungcancerfall och kontrollpersoner tidigare bott i minst två år gjordes även mätningar i kommuner som inte ursprungligen utvalts för lungcancer och kontroller i undersökningen. Genomsnittligt bostadsradon i de kommuner där mer än 20 mätningar gjordes framgår av figur 2. Som framgår av figuren ligger framför allt Skaraborgskommunerna högt, med högst genomsnittshalt i Skövde kommun. Därefter har endast två systematiska mätningar gjorts, Lysekil 2001 (Törnström 2004) och Skövde 2004 (Ängerheim 2005). Kommuner med alunskiffer (Skövde) eller uranrik granit (Lysekil) i berggrunden ligger högre än övriga kommuner (Länsstyrelsen 2003). Uddevalla kommun ligger dock under riksgenomsnittet i den mätning som genomfördes under 2004-2005 och så var fallet redan 1990. Skövde Skara Falköping Lysekil Götene Ulricehamn Riket M ölndal Mariestad Uddevalla Trollhättan Åmål Göteborg Alingsås 0 50 100 150 200 250 300 350 Radonhalt Bq/m 3 Figur 2. Genomsnittlig (aritmetiskt medelvärde) radonhalt 1990 i ett antal kommuner i Västra Götaland samt i riket. 7

Syfte Huvudsyftet med detta projekt var att undersöka radonexponeringen hos allmänbefolkningen i Uddevalla kommun genom att mäta radonhalten i slumpvis valda bostäder. Syftet har även varit att undersöka om halterna ändrats sedan 1990 samt att för Uddevalla kommun bedöma risken för lungcancer orsakad av radon. Metoder Urval av försökspersoner Ett slumpvis urval gjordes av personer boende i Uddevalla kommun i åldern 20-60 år (födda 1944-1984), ur folkbokföringsregistret. Det ursprungliga urvalet av 100 personer gjordes med antagandet att cirka 65 % av de tillfrågade skulle delta. De utvalda personerna tillfrågades om att delta i projektet genom ett brev med information om projektet och svarskuvert (bilaga 1). Av 96 boende i Uddevalla kommun kunde 8 inte nås per post eller telefon, 11 tackade nej och 77 (80 %) tackade ja till att delta i undersökningen. Av dessa genomförde 67 (70 %) godkända 3-månadersmätningar. 100 Slumpvis utvalda 4 Ej boende på adressen 96 Kvarvarande 8 Ej kontakt 11 Tackat Nej 77 Mätningar påbörjades 10 Underkända 3-månaders mätningar 67 Godkända 3-månaders mätningar Figur 3. Undersökningens urval och bortfall. 8

Mätmetoder SSI har gett ut en metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. Av beskrivningen framgår bland annat när, var och hur mätningen skall utföras och hur årsmedelvärdet skall beräknas. Beskrivningen är avsedd för mätningar som kan komma att ligga till grund för myndighetsbeslut. Mätmetoden med spårfilm är den vanligaste och den har använts i denna studie. SSI rekommenderar en mättid på tre månader. För att få ett acceptabelt årsmedelvärde skall mättiden vara minst två månader inom mätsäsong. Normal mätsäsong är från 1 oktober till 30 april. Radonhalterna i en bostad kan variera kraftigt, både under dygnet och med årstiden. Variationen beror på temperatur- och vindförhållanden men också på hur bostaden utnyttjas, hur ventilationssystemet fungerar, hur ofta man fönstervädrar osv. Säkerheten i uppskattningen av årsmedelvärdet ökar när mätperioden blir längre. Radonmätningar har utförts med en spårfilm av typ CR-39 (poly-allyl-diglykol-karbonat) innesluten i en dosa av elektriskt ledande plast. Radongasen diffunderar in i dosan genom den smala springan mellan dosans lock och botten. Springan fungerar som ett filter så att radondöttrarna i luften inte når mätkammaren. När radongasen sönderfaller i dosan avges alfastrålning som kan träffa filmen och orsaka mikroskopiska hål (spår) i den. Efter etsning i NaOH blir spåren synliga och kan räknas i mikroskop. Antalet spår per ytenhet är proportionellt mot radongashalten i rummet och exponeringstiden. För en mätperiod på 90 dygn uppskattas den totala mätosäkerheten vid 67 % konfidensnivå till 10 % vid 60 Bq/m 3, 7 % vid 115 Bq/m 3 och 5 % vid 370 Bq/m 3. Utvärderingen av filmerna har gjorts av Gammadata Mätteknik AB i Uppsala som är ackrediterad för mätmetoden av Swedac (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) för radonundersökningar. Ackrediteringen innebär att laboratoriet utför undersökningar enligt väl dokumenterade standarder och administrativa rutiner samt genomför regelbunden kalibrering av utrustningen. Hög kvalitet på undersökningarna garanteras dels genom egenkontroll och dels genom Swedacs årligen återkommande kontroll. Till de personer som var villiga att delta i undersökningen skickades två dosor med instruktioner (bilaga 3) om att placera dessa i två olika rum i bostaden. Utskick av dosor gjordes under december 2004. Mätningarna utfördes under tiden december 2004 till april 2005. Mätperiodernas längd varierade mellan två och tre månader beroende på svårighet att rekrytera försökspersoner under pågående mätsäsong. Enligt instruktionerna skall mätning ske i minst två rum, ett sovrum och vardagsrum eller gillestuga. Om bostaden har flera våningsplan som används som bostadsutrymme skall mätning göras i minst ett rum på varje våningsplan. Efter tre månader (april 2005) fick de boende ett brev med en uppmaning att sända in de dosor som varit utplacerade. Till detta brev bifogades ett portofritt svarskuvert samt ett brev med instruktioner (bilaga 4). Dosorna samlades ihop, registrerades och skickades sedan vidare till Gammadata för analys. 9

Figur 4. Radondosor av den typ som användes vid mätningarna i Uddevalla. Enkät Försökspersonerna fick fylla i en enkät (bilaga 4) med uppgifter om antal boende i hushållet, kön och ålder, rökvanor, ventilation i bostaden, ålder på bostaden, vattenförsörjning, blåbetongförekomst, om man sover med öppet fönster, tidigare radonmätningar samt om åtgärder vidtagits mot radon. Statistisk bearbetning Deskriptiv statistik har tagits fram i form av aritmetiska (AM) och geometriska (GM) medelvärden samt median. För GM har 95 % konfidensintervall beräknats. Skillnader i radonhalter mellan olika grupper har testats med t-test och variansanalys på logtransformerade radonhalter, utom i de fall då gruppstorlekarna var små, då användes det icke-parametriska Kruskal-Wallis-testet. Utifrån Onkologiskt Centrums registerdata över lungcancerincidens i Uddevalla har andel lungcancer som orsakas av radon beräknats. Därvid har antagits att 100 Bq/m 3 ökar den relativa risken för lungcancer med 15 % (Pershagen 1994, Lagarde 1997, Darby 2005). 10

Resultat Urval Enkäten har besvarats av 67 av de 77 personer som valt att ingå i undersökningen och samtliga 67 har svarat på frågan om åldersfördelning för alla som bor i bostaden. Totalt omfattades 195 personer i frågeunderlaget. Urvalet gjordes bland personer 20-60 år. I de hushåll som omfattades av undersökningen fanns även personer födda mellan 2004 och 1936. Tabell 1. Åldersfördelning bland dem som bor i de bostäder där mätning skett. Åldersintervall Antal boende Andel (%) boende 0-14 år 44 22 15-29 år 46 24 30-44 år 44 22 45-59 år 50 26 60-74 år 11 6 >75 år 0 0 Rökvanor Sextiosju personer har svarat på frågan om antalet rökare i hushållet. Sammanlagt ingår 131 vuxna personer i underlaget. Av dessa angavs att 27 (21 %) var rökare, 29 (22 %) var tidigare rökare och 75 personer (57 %) hade aldrig rökt. Bostäder: typ, grund och byggnadens ålder Hos de 67 som angett bostadstyp i enkäten framgår fördelningen på flerfamiljshus, fristående villa och radhus i tabell 3. I tabellen anges även typ av grund hos de 67 personer som i enkäten besvarat denna fråga. Åtta personer visste inte vilken typ av grund de har. Av de bostäder där mätning genomförts är 42 byggda före eller under 1980 och 16 är byggda efter 1980. Nio har inte besvarat frågan om byggår. Blåbetongförekomst och ventilation Av 67 personer som svarat på frågan om det finns blåbetong i huset har 3 personer svarat Ja, 29 personer har svarat Nej och 35 personer att de inte vet. 11

Enkätuppgifter om typ av ventilation har besvarats av 61 personer, se tabell 4. Av dessa angav 9 att de brukade sova med öppet fönster. Ytterliggare 35 angav att de gjorde det periodvis under året. Övriga enkätuppgifter Typ av vattenförsörjning besvarades av 55 personer. Av 61 personer som svarat på frågan om tidigare radonmätningar angav 2 att sådana gjorts i bostaden. Av 57 personer som besvarade frågan om åtgärder mot radon angav ingen att sådana vidtagits. Radonhalter En sammanfattning av de uppmätta radonhalterna framgår av tabell 2 och figur 5. Tabell 2. Resultat från mätning av radon i Uddevalla kommun med aritmetiskt medelvärde (AM), median, geometriskt medelvärde (GM) samt 95 % konfidensintervall för geometriskt medelvärde (KIGM). Antal AM Median GM 95 % KIGM 67 46 29 30 24-38 40 35 30 Antal bostäder 25 20 15 10 5 0 0-30 31-60 61-90 91-120 121-150 151-180 181-210 211-240 Radonhalt (Bq/m³) Figur 5. Uppmätta bostäder fördelat på radonhaltsintervall. 12

Den högsta uppmätta halten var 219 Bq/m 3. Sextiosex mätningar låg under 200 Bq/m 3. Med andra ord låg enbart ett värde över det nya gränsvärdet på 200 Bq/m 3. Tabell 3 och 4 visar radonhalterna fördelat på hustyp, byggnadsår, förekomst av blåbetong, typ av grund och ventilation och om man sover med öppet fönster. Frågan om man tidigare genomfört åtgärder mot radon besvarades med nej av 57 personer medan 10 ej svarade. Tabell 3. Radonhalter uppdelat efter hustyp, byggnadsår, blåbetong samt typ av grund. Typ av hus Antal AM GM Median 95%KIGM Flerbostadshus 22 35 23 27 16-35 Radhus 3 41 17 15 2-125 Villa 38 55 38 35 29-50 Suterränghus 3 33 33 33 29-38 Annat 1 11 11 11 - Byggnadsår Fram till och med 1980 42 45 30 33 24-39 Efter 1980 16 50 31 25 19-50 Blåbetong Ja 3 69 64 62 38-109 Nej 29 40 26 23 19-37 Vet ej 35 49 32 33 23-45 Typ av grund Krypgrund 15 66 45 46 27-73 Källare 31 42 30 29 22-40 Platta på mark 13 31 22 22 14-36 Vet ej 8 49 27 42 11-68 Tabell 4. Radonhalter uppdelat efter typ av ventilation och om man sover med öppet fönster. Typ av ventilation Antal AM GM Median 95%KIGM Självdrag 33 45 32 32 23-43 Mekanisk 22 47 30 28 20-45 Ej svarat 12 46 28 29 15-54 Sover med öppet fönster Antal AM GM Median 95%KIGM Ja 9 43 27 22 14-54 Nej 21 45 33 32 24-45 Ej svarat 37 47 30 29 22-42 13

Statistiskt signifikanta samband Radonhalten var högre i villor än i flerbostadshus (p=0,04), något man även sett i tidigare undersökningar. I Uddevalla finns ingen säkerställd skillnad vad gäller radonhalter i hus byggda efter 1980 jämfört med hus byggda innan 1980. Vi kan inte heller påvisa någon säkerställd skillnad vad gäller radonhalt i bostäder med självdrag jämfört med bostäder med mekanisk ventilation. Effekten av blåbetong i hus kunde inte värderas då det var för få hus med blåbetong. Den genomsnittliga radonhalten var något högre för bostäder med krypgrund jämfört med bostäder med källare eller platta på mark, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Vi fann ingen signifikant skillnad i radonhalter hos personer som sover med öppet fönster jämfört med personer som sover med stängt fönster. Tidstrend Tabellen nedan visar en översiktlig jämförelse mellan de nu uppmätta halterna jämfört med dem som mättes upp 1990. De nu uppmätta radonhalterna är ca 60 % av dem som uppmättes 1990 och skillnaden är statistiskt signifikant (p<0,0005). Tabell 5. En jämförelse mellan uppmätta radonhalter i Uddevalla 1990 och 2005. Antal AM Median GM Max Min 95%KIGM 1990 171 82 48 53 506 1 46-61 2005 67 46 29 30 219 3 24-38 Radonhalt (Bq/m 3 ) Antal Antal mellan Antal Summa <200 200-400 >400 1990 154 15 2 171 2005 66 1 0 67 14

Diskussion Radonhalterna Resultatet från studien visar att bostadsradonhalterna i Uddevalla kommun minskat kraftigt mellan 1990 och 2005. Medianvärdet i denna undersökning är 60 % av 1990 års nivå och trenden är densamma för aritmetiskt och geometriskt medelvärde (56 % resp. 57 % av halterna från 1990). Andelen bostäder med radonhalter över 200 Bq/m 3 har minskat från 10 % 1990 till 1 % och andelen bostäder med halter över 400 Bq/m 3 har minskat från 1 % 1990 till inga. Det är glädjande att halterna sänkts då Uddevalla kommun arbetar aktivt med radon. Resultatet av denna undersökning ger viss optimism för möjligheterna att närma sig miljömålet att alla bostäder ska ha en radonhalt som understiger 200 Bq/m 3 luft. Skillnaden mellan uppmätta värden i flerbostadshus jämfört med småhus var förväntad. I Uddevalla finns däremot ingen säkerställd skillnad vad gäller radonhalter i hus byggda efter 1980 jämfört med hus byggda före 1980. Detta har man dock kunnat se i andra undersökningar vilket beror på att man efter 1980 lärt sig ta hänsyn till radonrisker när man bygger hus. Blåbetong används inte som byggmaterial längre och man bygger hus som inte släpper in markradon i betydande mängder. Andelen hus som är byggda efter 1980 är, av naturliga skäl, högre 2005 jämfört med 1990, men ändå är endast 20 av bostäderna byggda efter 1980, varför detta inte kan vara den enda orsaken till de betydligt lägre halterna 2004. Vi kan inte påvisa någon säkerställd skillnad vad gäller radonhalt i bostäder med självdrag jämfört med bostäder med mekanisk ventilation. En ökad ventilation är normalt sett ett effektivt sätt att sänka radonhalterna inomhus. Effekten av blåbetong i hus kunde inte analyseras eftersom många inte visste om det fanns blåbetong i huset eller ej. Den genomsnittliga radonhalten var något högre för bostäder med krypgrund jämfört med bostäder med källare eller platta på mark, dock kunde ingen säkerställd skillnad påvisas. Vi fann ingen signifikant skillnad i radonhalter mellan personer som sover med öppet fönster jämfört med personer som sover med stängt fönster. Detta kan bero på formuleringen av enkätfrågan som inte gav utrymme för andra svar än öppet eller stängt. Personer som sover med öppet fönster vissa delar av året och liknande har inte haft något lämpligt svarsalternativ på enkäten. 15

Risk för lungcancer på grund av radon i Uddevalla kommun Sammanlagt ingår 131 vuxna personer i underlaget. Av dessa angavs att 27 (21 %) var rökare, 29 (22 %) var tidigare rökare och 75 personer (57 %) var icke-rökare. Andelen rökare är jämförbar med rikets genomsnitt på 17 % rökare (16-74 år), enligt SCB. Enligt en nyligen publicerad studie av radon och lungcancer i flera europeiska länder (Darby 2005) innebär en ökning av radonhalten med 100 Bq/m 3 en ökning av lungcancerrisken med 16 % och liknande resultat har beräknats för Sverige (Lagarde 1997). Riskuppskattningen är dock komplicerad. Egentligen visar analysen i den europeiska studien endast en ökning med 8-10 %, men man har justerat upp risken med hänsyn tagen till mätosäkerhet. I det svenska materialet är även den ojusterade risken nära 15 %. Man räknar med att de radonhalter som uppmäts ibland kan vara högre och ibland lägre än de sanna genomsnittshalterna under lång tid. Osäkerheten är dock inte symmetrisk utan framför allt höga uppmätta halter kan vara högre än långtidsmedelvärden. Vi har valt att göra ett förenklat antagande där vi räknar med att de uppmätta halterna i Uddevalla ungefärligt speglar befolkningens sanna radonhalter och räknar med att för uppmätta radonhalter ökar lungcancerrisken med 15 % per 100 Bq/m 3. I Uddevalla har under de senaste tio åren inträffat i genomsnitt 14 fall av lungcancer per år. Riskuppskattningen ovan innebär att den uppmätta halten på 46 Bq/m 3 (aritmetiskt medelvärde) i framtiden kommer att orsaka knappt ett fall av lungcancer per år i Uddevalla kommun om vi antar att nuvarande åldersfördelning och rökvanor förblir oförändrade. Vid undersökningen 1990 erhölls ett aritmetiskt medelvärde på 82 Bq/m 3. Minskningen i radonhalt innebär att cirka 0,7 fall av lungcancer per år har förhindrats, jämfört med om radonhalterna förblivit oförändrade. Hur ser det ut i övriga Sverige? Det finns en besvärande brist på data om hur bostadsradon utvecklats sedan perioden kring 1990 då både den epidemiologiska studien (Pershagen 1994) och ELIB-studien (Swedjemark 1993) genomfördes. De enda tidigare uppföljningar av slumpmässigt valda bostäder som vi känner till är de som gjordes år 2001 i Lysekil (Törnström 2004) och år 2004 i Skövde (Ängerheim 2004). I Lysekil noterades en relativt begränsad sänkning (knappt 20 %) av geometriskt medelvärde från 100 Bq/m 3 år 1990 till 84 Bq/m 3 år 2001. I Skövde kunde däremot noteras en tydlig minskning (med nästan 60 %) av geometriskt medelvärdet från 175 Bq/m 3 år 1990 till 75 Bq/m 3 år 2004. Det är oklart varför radonhalten har sjunkit så kraftigt i Skövde och Uddevalla men inte i Lysekil. En möjlighet är att det i Skövde och Uddevalla kommuner finns större möjligheter att finna mark med lågt markradon än i Lysekil, åtminstone om man i fallet Lysekil önskar bygga havsnära. 16

På uppdrag av SSI, Socialstyrelsen och Boverket har ett arbete startats för att följa upp med mätningar i ytterligare svenska kommuner för att kunna bedöma tidstrenden och erhålla data både för miljömålsuppföljning och förnyad riskbedömning vad avser radonets bidrag till lungcancer i Sverige. Parallellt med mätningarna i Uddevalla, gjordes även radonundersökningar i norrländska kommuner och under eldningssäsongen 2005-2006 pågår sådana mätningar i bostäder i Stockholm samt i Borås. Referenser Darby S, Hill D, Auvinen A, Barros-Dios JM, Baysson H, Bochicchio F, Deo H, Falk R, Forastiere F, Hakama M, Heid I, Kreienbrock L, Kreuzer M, Lagarde F, Makelainen I, Muirhead C, Oberaigner W, Pershagen G, Ruano-Ravina A, Ruosteenoja E, Rosario AS, Tirmarche M, Tomasek L, Whitley E, Wichmann HE, Doll R. Radon in homes and risk of lung cancer: collaborative analysis of individual data from 13 European casecontrol studies. BMJ. 2005;330:223-229. Lagarde F, Pershagen G, Akerblom G et al. Residential radon and lung cancer in Sweden: Risk analysis accounting for random error in the exposure assessment. Health Phys 1997;72:269-276. Pershagen G, Akerblom G, Axelsson O et al. Residential radon exposure and lung cancer in Sweden. N Engl J Med 1994;330:159-164. SSI. Statens strålskyddsinstitut. www.ssi.se. 2006. Swedjemark G, Melander H, Mjönes L. Radon. I: Norlén U, Andersson K (red) Bostadsbeståndets inneklimat. ELIB-rapport nr 7. Statens Institut för Byggnadsforskning, Gävle, 1993. Törnström G, Barregård L. Radonexponering i Lysekil - allmänbefolkningens exponering för radon i Lysekils kommun år 2001 och risk för lungcancer ett miljöövervakningsprojekt. Länsstyrelsen Västra Götalands Län, Rapport 2004:29. Ängerheim P, Larsson E, Wilhelmsson K-Å, Barregård L. Radonhalter i bostäder i Skövde kommun. Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, Rapport den 14 februari 2005. 17

18

Bilaga 1 «Förnamn» «Efternamn» «Adress» «Post_nr» «Postadress» Radonmätningar Skulle du vilja delta i ett projekt där vi undersöker förekomsten av radon i cirka 100 bostäder i Uddevalla kommun? Undersökningen görs i samråd med miljökontoret Uddevalla kommun. Projektet genomförs av Miljömedicinskt Centrum i Göteborg. Det kostar ingenting för dig att delta i projektet. Förutom en gratis radonmätning får du två trisslotter för besväret. Bakgrund Radon kan orsaka lungcancer. Kunskapen om radon i landets bostäder är begränsad och vi vill därför undersöka detta närmare. Vi har valt ut ett antal personer slumpmässigt ur befolkningsregistret. Du är en av dessa personer. Undersökningsmetod Undersökningen går till så att du får två små dosor (se bild på baksida). Dosorna ska läggas ut enligt anvisningar i två rum. Närmare instruktioner kommer i ett brev tillsammans med mätdosorna. Du kan leva precis som vanligt under mätperioden som är cirka 3 månader. Du får även fylla i en enkät med bl.a. uppgifter om din bostad. Enkäten kommer samtidigt som mätdosorna. Deltagandet är frivilligt Deltagandet i undersökningen är frivilligt och helt kostnadsfritt. Du har rätt att när som helst avbryta ditt deltagande i undersökningen. Ditt namn och personnummer kommer inte att hamna i något dataregister och mätvärdet kan hållas hemligt för andra än dig själv och VMC. Vi skickar radonvärdet och trisslotterna till dig när resultaten är klara. Det är viktigt för undersökningens statistiska säkerhet att så många som möjligt av de slumpmässigt utvalda deltar. Vi vill därför att du meddelar oss om du vill delta i undersökningen. Detta gör du genom att fylla i uppgifterna på bifogad talong som skickas in till VMC i bifogat svarskuvert, helst inom en vecka. Var god vänd!

Bild på en radondosa. Om du har frågor är du välkommen att kontakta: Erik Larsson, miljöutredare VMC Tel 031-773 28 53, e-post: erik.larsson@ymk.gu.se Lars Barregård, professor/överläkare VMC Tel 031-773 28 96, e-post: lars.barregard@ymk.gu.se Tony Grantz, miljö- och hälsoskyddsinspektör Uddevalla kommun Tel 0522-69 73 17, e-post: tony.grantz@uddevalla.se Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Box 414 (Medicinaregatan 16), 405 30 Göteborg

Löpnr: Jag är villig att delta i radonundersökningen. Datum Namn (texta) Adress Telefonnummer E-post * * Ej obligatorisk uppgift. Uppgiften kommer endast att användas för att underlätta kommunikation mellan dig och VMC. Detta blad skickas med bifogat svarskuvert till Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Bilaga 2 Bilaga 3. Bruksanvisning för radonmätning med spårfilm Den spårfilm som används ligger i en plastdosa och är avsedd för mätning av radongas. Plastdosorna är förvarade i aluminiumpåsar som inte får öppnas förrän mätningen påbörjas. Under mätningen kommer radon in i dosorna via en smal luftspalt och orsakar vid sönderfallet spår på filmen. Antalet spår är ett mått på radonhalten i rummet där radonmätaren varit placerad. Mätningen ska göras i två rum och du använder en dosa i varje rum. Du ska välja två olika rum för mätningen. Det ena rummet bör vara ett sovrum och båda rummen ska vara utrymmen där personer normalt vistas. Har bostaden flera våningar bör du placera en dosa på varje plan. Dosorna ska inte placeras i kök eller badrum. När du placerat ut dosorna fyller du i enkäten. Fyll i dosornas nummer, typ av rum som dosan ligger i, våningsplan samt när mätningen påbörjades (dagens datum). Efter 3 månader ska dosorna skickas tillbaka till VMC i ett svarskuvert (kommer senare). Gör så här: 1. Välj rum för mätningen. 2. Klipp upp aluminiumpåsen i ena änden nära svetsfogen och ta ut dosan ur påsen. Nu börjar mätningen! Lägg mätarna på ett bord eller en hylla minst 1,5 meter från närmaste radiator eller annan värmekälla, fönster, ytterdörr, till- eller frånluftsdon samt minst 25 cm från vägg. Dosorna ska inte ligga direkt på golvet. Du kan även hänga dosan med en tråd genom öglan. Spara påsen på lämplig plats så den finns till hands när mätningen avslutas. 3. Fyll i enkäten med uppgifter om ditt boende, dosornas nummer, placering och datum för när mätningen påbörjas. Se till så du noterat vilken dosa som ligger i vilket rum. 4. När det är dags att avsluta mätningen kommer du att få ett brev med instruktioner från oss. Om du har frågor är du välkommen att kontakta: Erik Larsson, miljöutredare Tel 031-773 28 53, e-post: erik.larsson@ymk.gu.se Lars Barregård, professor/överläkare Tel 031-773 28 96, e-post: lars.barregard@ymk.gu.se Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Box 414 (Medicinaregatan 16), 405 30 Göteborg

Bilaga 3 Mätning av radon i din bostad «Förnamn» «Efternamn» «Adress» «Post_nr» «Postadress» Det har nu gått ungefär 3 månader sedan du fick dina dosor för mätning av radon. Nu är det dags att returnera dosorna. Gör så här 1. Samla in de två dosorna från respektive rum. 2. Leta rätt på de aluminiumpåsar som dosorna låg i när de kom. Stoppa rätt dosa i rätt påse (de är försedda med nummer) och skriv datum på påsen. 3. Om du inte hittar aluminiumpåsarna går det bra att vira in dosorna i vanlig aluminiumfolie. Skriv datum på dosan. 4. Skriv respektive dosas nummer, placering och datum på den enkät du fått tidigare. Fyll även i resten av uppgifterna på enkäten. 5. Vik in kanten på påsen och förslut den med en bit tejp eller ett gem. 6. Lägg de tillslutna påsarna i det portofria svarskuvertet och posta så snart som möjligt. 7. Hör av dig om du inte hittar enkäten. Vi skickar gärna en ny. Tack för din hjälp. Om du har frågor är du välkommen att kontakta: Erik Larsson, Miljöutredare. Tel 031-773 28 53, E-post: erik.larsson@amm.gu.se Lars Barregård, Professor, Överläkare. Tel 031-773 28 96. E-post: lars.barregard@amm.gu.se

Bilaga 4 Enkät i samband med radonundersökning Namn Datum: Telefon: E-post Fastighetsägare: Fastighetsbeteckning: Antal vuxna (över 18 år) män i hush. Antal vuxna kvinnor Antal personer under 18 år Födelseår (för alla i hushållet): Antal vuxna rökare Antal vuxna som ej röker men tidigare varit rökare Antal vuxna som aldrig varit rökare Bostadstyp Flerbostadshus Ditt våningsplan Suterränghus Villa Radhus Annat (ange): Byggnaden Byggår: Typ av grund: Platta på mark Källare Krypgrund Vet ej Finns det blåbetong i huset Ja Nej Vet ej Om ja, ange var (väggar, golv, etc.)

Ventilationssystem Vet du vad du har för ventilation i bostaden Ja Nej Om Ja ange nedan: Mekanisk ventilation Självdragsventilation Annat (ange) Brukar du sova med öppet fönster Ja Nej Periodvis under året Har det tidigare gjorts mätningar i bostaden Ja Nej Har det gjorts åtgärder mot radonhalter i bostaden Ja Nej Hushållsvatten Kommunalt vatten Borrad brunn Grävd brunn Vet ej Dosornas nummer Film nr Typ av rum * Vånings Mätningen påbörjad Mätningen avslutad - plan** år mån dag år mån dag - - * Sovrum, vardagsrum, hall, gillestuga, kontor etc. ** Suterräng/källarplan=0, markplan=1 etc.