Angående: Lättläsutredningens betänkande Lättläst (SOU 2013:58) från Kulturdepartementet. Svar senast 10 januari 2014

Vård och omsorgsberedningen Särskilt yttrande Ärende: STK-2013-877 Angående: Lättläsutredningens betänkande Lättläst (SOU 2013:58) från Kulturdepartementet. Svar senast 10 januari 2014 Det är många av förslagen som utredaren gjort, som kan komma att förbättra hanteringen av lättläst material. Det är självklart att alla ska kunna få den information som samhället producerar på ett sätt som är förståligt för läsaren. Det är svårare att förstå varför man gjort en indelning av mottagarna i en primär och sekundär grupp. Av rättviseskäl bör alla som har behov av litteratur och information på ett sätt de kan tillgodogöra sig behandlas lika. De som inte har tillgång till information och litteratur kommer att bli isolerade från kulturliv och samhällsutveckling. Böcker är dyrt både att producera och köpa. Lättläst litteratur måste finnas tillgängligt för dem som behöver det. Det vore önskvärt att indelningen i olika grupper inte förekommer i förslaget. Malmö 2013 12 11 Ulla Herbert (FP)

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (2) Datum 2013-11-25 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2013-877 Yttrande Till Kulturdepartementet Lättlästutredningens betänkande Lättläst (SOU 2013:58) från Kulturdepartementet. Svar senast 10 januari 2014 Ku 2013/1755/KO Kommunstyrelsen har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Staten har ett ansvar för att alla med stora svårigheter att läsa får texter som de kan tillägna sig. Staten har även ett ansvar avseende möjligheten till inflytande och demokrati bland annat genom lättläst nyhets- och samhällsinformation och att alla kan få tillgång till lästning och kulturupplevelser. Yttrande Malmö kommun instämmer i stort i utredningens förslag men vill särskilt betona följande. Det är mycket viktigt att alla medborgare har möjlighet att ta del av alla former av samhällsinformation för att kunna delta i samhällslivet på ett likvärdigt sätt. Detta medför att även samhällsmedborgare som har svårigheter med läsningen ska ha tillgång till skriftlig information. Denna information måste dock anpassas till målgruppen så att det finns god tillgång på lättläst information/litteratur. Det är, som utredningen anger, viktigt att det begränsade stödet inriktas på lättlästa texter för den primära målgruppen. Malmö kommun vill dock särskilt betona att även elever, både barn och vuxna, som håller på att lära sig svenska är en viktig målgrupp. De har helt andra krav på böcker än personer med utvecklingsstörning eller demens. Malmö kommun vill därför föreslå att målgruppen Personer som nyligen invandrat till Sverige och som inte kan svenska på grundläggande nivå flyttas till de primära målgrupperna. Det är också viktigt att beakta att skolor inte enbart har behov av läromedel utan också av annan litteratur på lättläst svenska. Även förskolan har behov av böcker med olika svårighetsgrad då förskolebarn i samma ålder kan ha kommit mycket olika långt i sin språkutveckling. Förskolans behov täcks i allmänhet av att det finns mycket barnböcker på olika språkliga nivåer. Länders förskole- och skolsystem kan se väldigt olika ut vilket gör det viktigt med allmän skolinformation på lätt svenska till vårdnadshavare som nyligen invandrat. Behovet av lättläst information/litteratur gäller även för vuxna som har läsnedsättningar som inte är intellektuella. För folkbibliotek med uppdrag att främja läsning och tillgång till littera-

tur är det viktigt att det finns ett brett utbud av lättläst för samtliga målgrupper. Det är viktigt att Centrum för lättläst bevakar dessa olika behov. 2 (2) Malmö kommun ser också en risk i att sekundärgruppens behov, framförallt av nyhets- och samhällsinformation kompliceras om CFLL riktar sin verksamhet och nyhetstidningen 8- SIDOR mot primärgruppen. Det kan befaras att deras behov inte kommer att kunna tillgodoses fullt ut av den kommersiella marknaden och staten bör därför ta någon form av ansvar även där. Det är inte rimligt att utgå från att de olika behoven täcks av den kommersiella marknaden. Även om det skulle göra det är det oftast ekonomiskt svaga grupper som inte skulle köpa lättlästa böcker. Att ha god tillgång på lättläst litteratur handlar också om social tillgänglighet för grupper, invandrare eller läsovana, som annars riskerar att marginaliseras. Det är positivt att de 2 Mkr som tidigare fördelats till det tidigare Centrum för lättläst nu istället är tänkta att föras över till Specialpedagogiska skolmyndigheten, Spsm, då denna har en god kunskap om elevers olika behov. Dock är Spsm i huvudsak inriktad på stöd till elever med funktionshinder varför det är viktigt att se över hur stöd även kan ges till elever som håller på att lära sig svenska. Malmö kommun instämmer i utredningens bedömning att det är stor risk för att förändringsprocessen drar ut på tiden. Malmö kommun befarar att detta kan medföra en tillbakagång, både kunskapsmässigt inom personalstyrkan och ett glapp i produktionen av lättläst samhällsinformation. Detta måste uppmärksammas extra, särskilt då det är valår nästa år. Då krävs tillgång till lättläst information. Att Centrum för lättläst blir en egen enhet inom Myndigheten för tillgängliga medel får inte innebära att Centrum för lättläst blir isolerat. MMT, som det är nu, har en mycket specifik målgrupp och material som är undantaget i upphovsrätten. Om de ska producera lättläst för de primära målgrupperna blir det en väldigt begränsad produktion. Det är positivt att det inrättas ett brukarråd för kontakter med de primära målgrupperna och deras intresseorganisationer. Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh Sekreterare Tomas Bärring

SIGNERAD 2013-11-26 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2013-12-11 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse kerstin.wramell.lundin@malmo.se Lättlästutredningens betänkande Lättläst (SOU 2013:58) från Kulturdepartementet. Svar senast 10 januari 2014 STK-2013-877 Sammanfattning En särskilt utredare har gjort en översyn av statens insatser på området lättläst. Syftet med översynen var att ge ett beslutsunderlag till regeringen för eventuella reformer och prioriteringar. Det övergripande uppdraget för utredaren var att föreslå hur statens insatser för lättläst ska organiseras. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande till Kulturdepartementet i enlighet med upprättat förslag från stadskontoret. Beslutsunderlag Lättlästutredningens betänkande Lättläst (SOU 2013:58) från Kulturdepartementet. Svar senast 10 januari 2014 SOU 2013:58 Remissvar från Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden G-Tjänsteskrivelse-VoOberedn.11/12 Lättläst SOU 2013:58 Lättlästutredningens betänkande Lättläst, SOU 2013:58 Remissvar från Kulturförvaltningen Remissvar från Sociala resursförvaltningen Remissvar från Grundskolenämnden Beredningsbrev VoO 2013-12-11 Beslutsplanering KS Fördelningsmöte 2013-10-14 Vård- och omsorgsberedningen 2013-12-11 KS Arbetsutskott 2013-12-16 Kommunstyrelsen 2014-01-15 Ärendet Vid regeringssammanträde beslutades den 25 oktober 2012 att en utredare skulle

- kartlägga marknad och målgrupper för lättläst, - identifiera och beskriva relevanta aktörer, - identifiera behovet av offentligt stöd till lättläst, och - föreslå hur statens insatser för lättläst kan organiseras. 2 (5) Utgångspunkter för lättläst Alla ska kunna delta i kulturlivet, vilket innebär att personer med funktionsnedsättning ska uppmärksammas i alla regeringsinitiativ på kulturområdet. Målen för funktionshinderpolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning blir delaktiga i samhällslivet och får jämlika levnadsvillkor. Utredningens förslag De primära målgrupperna, oavsett om personerna är svenskfödda eller utlandsfödda, för lättlästa texter ska vara: - Personer med utvecklingsstörning. - Personer med andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad. - Personer med demenssjukdom. De sekundära målgrupperna för lättlästa texter ska vara: - Personer med enklare former av läs- och skrivsvårigheter - Personer som nyligen invandrat till Sverige och som inte kan svenska på grundläggande nivå. - Personer som är mycket läsovana. Statens stöd till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Centrum för lättläst, ska avvecklas och medlen tillföras Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Vad riksdagen och regeringen tidigare har beslutat om Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur ska inte längre gälla. Den största delen av stiftelsens verksamhet ska överföras till Myndigheten för tillgängliga medier. Statens insatser för lättläst ska inrättas som ett nationellt kunskapscentrum för lättläst i en särskild enhet vid Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) och regleras i särskild ordning i instruktionen för myndigheten. Enheten ska benämnas Centrum för lättläst. Det nationella kunskapscentret för lättläst ska ha övergripande uppgifter inom lättlästområdet, utforma gemensamma nationella riktlinjer för lättläst och samarbeta med alla aktörer inom lättlästområdet, nationellt och internationellt. Centret ska sammanställa och sprida relevant forskning om målgrupperna och som stöd för detta uppdrag inrätta ett vetenskapligt råd. Statens styrning och krav på återrapportering bör anpassas till att de primära målgrupperna ska prioriteras. Det nationella kunskapscentret för lättläst ska ha en tydlig inriktning på att tillvarata kunskaper om de primära målgrupperna och deras behov av lättläst material och, vid speciella brister, även för de sekundära målgrupperna. Det nationella kunskapscentret för lättläst ska aktivt öka kunskapen och sprida kännedom om lättläst material till målgrupperna och förmedlarna, bl.a. genom en databas för allt lättläst material.

3 (5) Bedömning: Varumärket Centrum för lättläst bör fortsätta att stärkas och bibliotekens insatser för att öka tillgången till lättläst bör intensifieras. Inom det nationella kunskapscentret för lättläst ska ett brukarråd inrättas för kontakter med de primära målgrupperna och deras intresseorganisationer. Det nationella kunskapscentret för lättläst bör aktivt bevaka, följa och använda den teknikutveckling som berör lättläst i olika former. Det nationella kunskapscentret för lättläst ska fortsatta ge ut tidningen 8 SIDOR. MTM:s generaldirektör ska utse en oberoende chefredaktör för tidningen. Nyhetsinformationen bör i större omfattning inriktas mot de primära målgrupperna. Det nationella kunskapscentret för lättläst ska ansvara för att utveckla, anpassa, framställa och distribuera litteratur i den utsträckning behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella marknaden. Lättläst-tjänsten ska avknoppas till privat verksamhet och fungera på samma villkor som andra språkkonsulter. Det särskilda uppdraget att främja och öka utbudet av lättlästa nyheter och böcker för skolbruk ska upphöra. Om det saknas nyheter eller litteratur på lättläst för skolbruk bör det i första hand vara SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) som ger produktionsstöd till förlag som producerar detta. De 2 Mkr från utgiftsområde 16 bör inte längre fördelas till CFLL utan kan förslagsvis användas av SPSM:s läromedelsuppdrag. Handisam ska få ett uppdrag om tillsyn av tillgängligheten för och kvaliteten på myndigheternas samhällsinformation på lättläst. (Handisam är den myndighet som ansvarar för uppföljningen av funktionshinderspolitiken.) Utredningens riskanalys Det är stor riks att förändringsprocessen drar ut på tiden vilket ska mötas genom att hålla högt tempo i förändringsprocessen, gott ledarskap och tydlig information. Medelstor risk att kompetens går förlorad vilket bör mötas med ett fortsatt starkt fokus på kunder, brukare och det viktiga samhällsuppdraget. Låg risk för försämrad service då den berörda personalen har ett stort engagemang i verksamheten och målgruppen och värdet av lättläst. Stor risk för en avstannad verksamhetsutveckling då fokus hamnar på den kommande förändringen och på att genomföra förändringen. Risken hanteras med tydliga delprojekt för de olika stegen i förändringen och med högt tempo. Medelstor risk för kulturkrockar föreligger då stiftelsen CFFL ska inordnas i en statlig förvaltning med en annan kultur. Samtidigt finns stora likheter mellan MTM och CFLL, vilket under-

lättar. 4 (5) Ekonomiska konsekvenser Större delen av verksamheten inom Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur överförs till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) vilken innebär att de medel som staten överfört till stiftelsen också ska överföras till MTM. Förslaget ska inte innebära några ökade kostnader för staten. Konsekvenser för jämställdheten Enligt PISA- och PIRLS-studierna har pojkar sämre kunskaper och läsförståelse och män läser inte lika många böcker som kvinnor. Det bör vara en uppgift för det nationella kunskapscentret för lättläst att studera denna fråga närmare. Remissinstansernas synpunkter På grund av den korta handläggningstiden och att flera remissinstanser inte hade nämndsmöte under perioden gjordes bedömningen att ärendet gick på förvaltningsremiss. Grundskolenämnden och gymnasie-vuxenutbildningsnämnden har dock hunnit med att besluta på respektive nämndssammanträde. Förskolenämnden Förskolenämnden anser att tillgången till lättlästa nyheter och böcker är mycket viktig. Läskunnigheten är ett prioriterat område både i fråga om demokrati och om inkludering. Det är betydelsefullt att förskolorna har tillgång till lättläst material i det språkutvecklande arbetet. Förskolenämnden menar att det kan finnas risk för att tillgången och variationen på lättläst litteratur kan bli sämre om utredningens förslag genomförs. Det bör i första hand vara specialpedagogiska skolmyndigheten som ger produktionsstöd till förlag som producerar lättläst för skolbruk. M och FP lämnade reservation. SD lämnade särskilt yttrande. Grundskolenämnden Grundskolenämnden framhåller betydelsen av lättlästa nyheter och böcker och anser att det finns en risk att tillgången och variationen på lättläst litteratur blir sämre med utredningens förslag. Det är av stor betydelse att skolor har tillgång till lättläst material. Grundskolenämnden vill påpeka att skolor inte bara har behov av läromedel på lättläst svenska utan bör också kunna erbjuda annan litteratur på lättläst svenska. M och FP lämnade skriftlig reservation. SD lämnade skriftlig reservation. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden anser det viktigt att alla medborgare har möjlighet att få ta del av alla former av samhällsinformation. SD lämnade särskilt yttrande. Kulturförvaltningen En stor del av efterfrågan på lättlästa böcker kommer från invandrare som lär sig svenska. De har helt andra krav på böcker än personer med utvecklingsstörning eller demens. Det är inte rimligt att utgå från att dessa täcks av den kommersiella marknaden. Även om det skulle göra det är det en ekonomiskt svag grupp som inte skulle köpa lättlästa böcker. Samma sak gäller för andra vuxna som har läsnedsättningar som inte är intellektuella. Som folkbibliotek med uppdrag att främja läsning och tillgång till litteratur är det viktigt att det finns ett

brett utbud av lättläst för samtliga målgrupper. 5 (5) Det är inte bara att göra texten lättare utan det är också en fråga om social tillgänglighet för grupper, invandrare och läsovana, som riskerar att marginaliseras. Principiellt är det bra att samla resurserna på färre ställen, som vid hopslagningen av Centrum för lättläst och MTM. Men MTM som det är nu har en mycket specifik målgrupp och material som är undantaget i upphovsrätten. Om de skulle producera lättläst för de primära målgrupperna blir det en väldigt begränsad produktion. Det ska satsas på läsning, inte pojkars och mäns läsning. Sociala resursförvaltningen Sociala resursförvaltningen håller med utredningen när de lägger fram att det ganska begränsade offentliga stödet främst bör inriktas på lättlästa texter för de primära målgrupperna. Sociala resursförvaltningen ser, som utredningen påpekar i sin riskanalys, en fara i om flyttprocesen drar ut på tiden. Sociala resursförvaltningen befarar att detta kan medföra en tillbakagång, både kunskapsmässigt inom CFLL:s personalstyrka och ett glapp i produktionen av lättläst samhällsinformation för den primära målgruppen under förändringsprocessen. Det menar Sociala resursförvaltningen att man måste vara uppmärksam på särskilt som det är valår nästa år. Sociala resursförvaltningen ser också en risk i att sekundärgruppens behov, framförallt av nyhets- och samhällsinformation kompliceras om CFLL riktar sin verksamhet och nyhetstidningen 8-SIDOR mot primärgruppen. Vi befarar att deras behov inte kommer att kunna tillgodoses fullt ut av den kommersiella marknaden utan menar att staten bör ta någon form av ansvar även där. Sociala resursförvaltningen anser annars att utredningens förslag i huvudsak är bra och väl genomtänkta. Samlad bedömning Det anges i utredningen att CFLLs verksamhet som överförs till MTM bör fortsätta vara en sammanhållen enhet. Detta är positivt avseende personalens engagemang, kompetens och kunskap men får inte innebära att enheten isoleras från MTMs övriga verksamhet. Statens insatser för lättläst, Centrum för lättläst, bör inrättas som ett nationellt kunskapscentrum inom MTM med en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta är extra viktigt då målgruppen är en extra utsatt grupp. Likaså är det positivt att ett brukarråd inrättas för kontakter med de primära målgrupperna och deras intresseorganisationer. Till den sekundära gruppen hör personer som nyligen invandrat till Sverige och som inte kan svenska på grundläggande nivå. Det är viktigt att Centrum för lättläst tar hänsyn till att denna grupp har behov av helt annat innehåll i litteraturen än vad den primära gruppen med utvecklingsstörning i allmänhet har. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (1) Datum 2013-11-15 Vår referens Åsa Sandström Enhetschef stadsbiblioteket Tjänsteskrivelse Remissvar Lättläst (SOU 2013:58) KN-KFÖ-2013-03218 I stort sympatiserar kulturförvaltningen med de förslag som lämnas av Lättlästutredningen. Förvaltningen har dock en del invändningar, den främsta invändningen rör målgruppsindelningen. En stor del av efterfrågan på lättlästa böcker kommer från invandrare som lär sig svenska. De har helt andra krav på böcker än personer med utvecklingsstörning eller demens. Det är inte rimligt att utgå från att dessa täcks av den kommersiella marknaden (möjligtvis när det gäller barn och unga). Även om det skulle göra det är det en ekonomiskt svag grupp som inte skulle köpa lättlästa böcker. Samma gäller för andra vuxna som har läsnedsättningar som inte är intellektuella. Som folkbibliotek med uppdrag att främja läsning och tillgång till litteratur är det viktigt att det finns ett brett utbud av lättläst för samtliga målgrupper. Det är inte bara att göra texten lättare och mer tillgänglig utan det är också en fråga om social tillgänglighet för grupper, invandrare eller läsovana, som riskerar att marginaliseras. Samma invändning finns när det gäller ett nationellt kunskapscenter och sammangående mellan Centrum för lättläst och MTM. Principiellt är det bra att samla resurserna på färre ställen. Men MTM som det är nu har en mycket specifik målgrupp och material som är undantaget i upphovsrätten. Om de skulle producera lättläst för de primära målgrupperna blir det en väldigt begränsad produktion. Vidare har kulturförvaltningen allmän invändning mot att pojkar och män lyfts fram när det handlar om lässvaga. Att pojkar och män har identifierats som lässvaga innebär inte att det med nödvändighet är en överrepresenterad grupp. Det innebär bara att det finns bättre metoder för att identifiera lässvaghet i dessa grupper. Ska det satsas på läsning ska det satsas på läsning inte pojkars och mäns läsning. Ansvariga Elisabeth Lundgren

Malmö stad Sociala resursnämnden 1(3) Vårt diarienummer: SRN-SRF-2013-00543 Till Stadskontoret Lättlästutredningens betänkande Lättläst (Sou 2013:58) Sociala resursförvaltningen, Srf, har beretts möjlighet att yttra sig över ärendet Lättlästutredningens betänkande Lättläst (Sou2013:58) Sociala resursförvaltningen stödjer utredningens tankegångar i att de statliga medlen som avsätts för lättläst i första hand bör användas till dem som har de största behoven. Dessa personer utgör, som utredningen påpekar, ingen homogen grupp utan har olika behov beroende på vilka svårigheter de har med att läsa och skriva. Ju mindre gruppen är och ju större behov av anpassad text de har desto mindre är marginalen för kommersiell lönsamhet. Aktuell forskning inom läsande och skrivande bör vara en tydlig utgångspunkt menar utredningen. Det påpekas att det för barn och ungdomar finns mer lättläst litteratur är för vuxna då barn och unga även utgör en större målgrupp. Utredningens förslag om gruppindelning för personer i behov av lättlästa texter: Primära målgrupper: (Oberoende av om personen är svensk- el utlandsfödd.) Personer med utvecklingsstörning. Personer med andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad. Personer med demenssjukdom. Sekundära målgrupper: Personer med enklare former av läs- och skrivsvårigheter. Personer som nyligen invandrat till Sverige och som inte kan svenska på grundläggande nivå. Personer som är mycket läsovana. Sammanfattning av behovet av offentligt stöd. Sociala resursförvaltningen håller med utredningen när de lägger fram att det ganska begränsade offentliga stödet främst bör inriktas på lättlästa texter för de primära målgrupperna. För de sekundära grupperna är marknaden större och det finns privata företag som tillgodoser deras behov. Enligt utredningen ska staten endast producera material i den mån det finns ett behov som marknaden inte tillgodoser. SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN Baltzarsgatan 4 205 80 Malmö Tel. 040-34 93 00 Org.nr. 212000-1124 www.malmo.se

ORGANISATION AV STATENS INSATSER Utredningen har övervägt tre alternativa organisationsmodeller: Stiftelseformen. Att CFLL uppgifter förs över till olika myndigheter, organisationer eller avknoppas. Att överföra CFLL till en myndighet. Utredningens förslag gällande CFLL Utredningen konstaterar att det finns ett stort värde i att bevara CFLL som en sammanhållen verksamhet, för att säkerställa att de primära målgruppernas behov tillvaratas, vilket också Sociala resursförvaltningen anser. Utredningens förslag är att statens insatser för lättläst ska inrättas som ett nationellt kunskapscenter för lättläst i en särskild enhet vid Myndigheten för tillgängliga media och regleras i särskild ordning i instruktionen för myndigheten. Enheten ska benämnas Centrum för Lättläst. Utredningen förslag lyder: Statens stöd till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Centrum för lättläst, ska avvecklas och medlen tillföras Myndigheten för tillgängliga media./.../ Utredningen menar att Myndigheten för tillgängliga media, MTM, och Centrum för lättläst, CFLL, kompletterar varandra om man utgår från målgrupp. MTMs verksamhet inriktas främst mot blinda, döva personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och CFLL har hittills inriktas på andra grupper med funktionsnedsättningar och språksvårigheter. Utredningens förslag gällande ett nationellt kunskapscentrum CFLL bör fortsätta att vara en egen enhet, där personalens engagemang samt kunskaper och kompetens om kärnverksamheten tillvaratas. Utredningen påpekar att CFLL redan har påbörjat en utveckling mot att bli mer av ett kunskapscenter där man sammanställer och sprider forskning inom sitt område. Inom CFLL finns en stor samlad kompetens om lättläst som redan nu betraktas som världsledande och flera länder har utvecklat sitt arbete med lättläst efter svensk modell. Det påpekas i utredningen att CFLL är en kunskapsintensiv verksamhet med få personer som riskerar att tappa kunskap om de utsätts för stora förändringar. I det nationella kunskapscentrets uppgift ska ingå att utarbeta riktlinjer både för lättläst skrift och bilder och för lättförståelig muntlig kommunikation (lättkommunicerat) En särskild nationell logotype för lättläst och lättkommunicerat bör tas fram och kunna användas av förlag, tidningar och webbproducenter efter certifiering av kunskapscentret eller av utbildade språkkonsulter. Kunskapscentrumet ska vara en övergripande nationell resurs och ha i uppgift att samla och sprida relevant forskning om målgruppernas läs- och skrivprocess samt språkutveckling. De bör ha ett vetenskapligt råd med relevanta forskare knutna till sig. Även ett brukarråd bör inrättas för kontakter med de primära målgrupperna och deras intresseorganisationer och viktiga förmedlare. De personer som ingår i målgruppen känner oftast inte till lättläst utan informationen behöver spridas till både dessa och övriga berörda intressenter. Det nationella kunskapscentret för lättläst ska aktivt öka kunskapen och sprida kännedom om lättläst material till målgruppen och förmedlarna. Biblioteken får en viktig uppgift att öka kunskapen om lättläst och som förmedlare av lättläst både till barn, unga och vuxna och inte minst till läsombuden. 2(3)

Det nationella kunskapscentret för lättläst bör aktivt bevaka, följa och använda den teknikutveckling som berör lättläst i olika former. Centret ska i första hand inte själva driva större projekt men ska hålla sig informerade, bevaka och påverka utifrån sina målgruppers behov. Det nationella kunskapscentret för lättläst ska fortsatt ge ut tidningen 8-SIDOR. MTM:s generaldirektör ska utse en oberoende chefredaktör för tidningen. Tidningen bör i högre grad än idag inriktas mot dem som läser på nivå 1 och 2. Det nationella kunskapscentret för lättläst ska ansvara för att utveckla och anpassa, framställa och distribuera litteratur med utgångspunkt från vad som saknas på den kommersiella marknaden. Insatserna bör i första hand ta fram litteratur för vuxna i de primära målgrupperna. Handisam får uppdraget om tillsyn av tillgängligheten och kvalitén på myndigheternas samhällsinformation på lättläst. Sociala resursförvaltningens kommentarer Sociala resursförvaltningen ser, som utredningen påpekar i sin riskanalys, en fara i om flyttprocessen drar ut på tiden. Detta ses som en stor risk på grund av komplexiteten i statens beslutsprocess. Sociala resursförvaltningen befarar att detta kan medföra en tillbakagång, både kunskapsmässigt inom CFLL:s personalstyrka ett glapp i produktionen av lättläst samhällsinformation för den primära målgruppen under förändringsprocessen. Sociala resursförvaltningen ser också en risk i att sekundärgruppens behov, framförallt av nyhetsoch samhällsinformation kompliceras om CFLL riktar sin verksamhet och nyhetstidningen 8- SIDOR mot primärgruppen. Vi befarar att deras behov inte kommer att kunna tillgodoses fullt ut av den kommersiella marknaden utan menar att staten bör ta någon form av ansvar även där. Sociala resursförvaltningen anser annars att utredningens förslag i huvudsak är bra och väl genomtänkta. Genom att begränsa målgrupperna, införa certifiering och tydlig märkning av lättlästa texter och att mer aktivt arbeta med marknadsföring mot förmedlare gör man det mycket lättare för Sociala resursförvaltningens verksamheter att använda sig av CFLL produkter. Sociala resursförvaltningens bedömning är att förvaltningens verksamheter inte kommer att påverkas negativt i nämnvärd utsträckning om CFLL övergår i MTM enligt utredningens förslag. Snarare kommer CFLL funktion att bli tydligare och lättare att använda sig av i det nya nationella kunskapscentret. Malmö den 20 november På sociala resursförvaltningens vägnar: Annelie Larsson 3(3)

RECERINCSI(ANSLIET Remiss 2al3-10-07 Ku2O1,3/1755/KO Kulturdepartementet Enheten fdr konstaftema De pa ft e m en tsse k r ete ra te Sofi Knutas Telefon 08 405 3161 2013-10- 1 I Littldstutredningens betankande LlittlSst (SOU 2013:58) Myndigheter 1. Riksrevisionen 2. Myndigheten for handikappolirisk samordning - HANDISAM 3. H iilpmedels ins riru tet 4. Ekonomistyrningsverket 5. Statskontorer 5. Linsstyrelsen i Kronobergs Lin 7. Statens skolverk 8. Specialpedagogiska skolmyndigheten 9. Ungdomsstyrelsen I 0. Universirerskanslersimbete 1 1. Universitets- och hogskoleridet 12. Kungl. biblioteket 13. Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet 14. Gdteborgs u niversitet 15. Lunds universitet 1 6. Miilardalens hogskola 1 7. Narionellt centrum for srenska som andrasprlk, Stockholms Universitet 18. Post- och telestyrelsen 19. Konkurrensverket 20. Statens kulturrld 2 1. Myndigheren fdr kulturanalys 22. Styrelsen for Sveriges forfattarfond 23. fuksarkiver 24. Institutet for sprik och folkminnen 25. Starens medierld 26. Sriftelsen for lettlist nyhetsinformation och litteratur, Centrum for lettlest

2 27. Myndigheten for tillgingliga medier 28. Myndigheten ftir radio och tv 29. Arbetsformedlingen 30. Diskrimineringsombudsmannen Kommuner och landsting 31. Arvika kommun 32. Bergs kommun 13. Bollnls kommun 34. Borlinge kommun 35. Borkyrka kommun 36. Bistad kommun 37. Eskilstuna kommun 38. Falkenbergs kommun 39. Godands kommun 40. Goteborgs kommun 41. Herrljunga kommun 42. Jonkttpings kommun 43. Hallsbergs kommun 44. Huitsfreds kommun 45. Kungsbacka kommun 46. Lulei kommun 47.Malmo kommun 48. Olofstrrims kommun 49. Stockholms kommun 50. Soderkopings kommun 51. Sddertalje kommun 52. Timri kommun 53. Tingsryd kommun 54. Vilhelmina kommun 55. Almhuhs kommun 56. Osthammars kommun 57. Dalarnas hns landsting 58. Skine liins landsting 59. Srockholms hns landsting 60. Viisterbottens ldns landsting 61. Vistra Gijtalands ldns iandsting Organisationer, tivriga offentliga aktiirer m.fl. 62. Administration av litterera riittigheter i Sverige (ALIS) 63. Afasiforbundet 64. Arbetarnas Bildningsforbund (ABF) 65. Argasso bokforlag AB

3 66. Autism- och Aspergerf6rbundet 57. Bonus Presskopia 68. Cenrrum for tillganglig information, Infomix 69. Demensforbundet 70. Folkbildningsrldet 71. Forbundet funkrionshindrade med las- och skrivsvirigheter, Dyslexiforbu ndet FMlS 22. Forbundet Sveriges Dovblinda 73. Foreningen for barn, unga och wxna med utvecklingsstorning 74. Foreningen Svenska Liromedel 75. Forfartarcenrrum Riks 76. Handikappf6rbunden (HSO) 77. Hegas AB 78. Lika Unika 79. Lirarf6rbundet 80. Lirarnas fuksforbund 8l. Mlngkuhurellt centrum 82. Nationella skolbiblioteks gruppen 83. Nordiska oberoende forlags forening (NOFF) 84. Nypon forlag AB 85. Nitverket Unga fiir Tillg,inglighet (NUFT) 86. Riksforbundet Atrenrion 87. Riksforbundet for dova, h6rselskadade och sprikstorda barn 88. Srudieforbundet Vuxenskolan 89. Svensk Biblioteksforening 90. Svenskliirarforeningen 9 1. Svenska Bokhandlarefdreningen 92. Sveriges Forfattarfiirbund 93. Svenska Forliggaref6reningen 94. Svenska Journalistforbundet 95. Sveriges Kommuner och Landsting 96. Sveriges Liinsbibliotekarier 9 7. Sveriges Leromedelsftirfattares Forbund 98. Sveriges Radio AB 99. Sveriges Television AB 100. Sveriges Tidskrifter 101. Sveriges universirets- och hogskoleforbund 102. Sveriges Utbildningsradio AB 103. Tidningsutgivarna 104. TV4 AB Remissvaren i tre exemplar (ett original) ska ha kommit in till Kulturdeparrementet, 103 33 Stockholm senast den 10 jantari 2014. Svaren bor iven slndas i \(i'ord-format per e-post till ku.remissvar@reberingskansliet.se med henvisning till diarienummer.

4 I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkrer pi forslagen eller bedomningarna i utkastet. Myndigheter under regeringen ir skyldiga att svara pl remissen. En myndighet avgdr dock pi eger ansvar om den har nigra synpunkter art redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har nigra synpunkter, ricker det att svarer ger besked om detra. For andra remissinstanser innebar remissen en inbjudan att llmna synpunkter. Expeditions- och rittschef

Lättläst Betänkande av Lättlästutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:58

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Versioner: Betänkandet utges också som Lättläst version och Daisy. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryckt av Elanders Sverige AB. Stockholm 2013 ISBN 978-91-38-23997-1 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Regeringen beslutade den 28 oktober 2012 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över statens insatser för lättläst. Översynen ska ge beslutsunderlag för eventuella reformer och prioriteringar på området. Den 25 oktober 2012 förordnade chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth direktör Göran K Johansson som särskild utredare. Kanslirådet Margareta Wiman anställdes som sekreterare fr.o.m. den 4 december 2012. Utredningen har antagit namnet Lättlästutredningen. Den 19 december 2012 förordnades som experter i utredningen departementssekreteraren Anita Carlstedt, Utbildningsdepartementet, departementssekreteraren Linus Fredriksson, Kulturdepartementet, departementssekreteraren Jacob Holm, Utbildningsdepartementet, departementssekreteraren Karin Juhlén, Socialdepartementet, departementssekreteraren Jesper Svarén, Kulturdepartementet, författaren Torbjörn Lundgren och förlagschefen Lena Maria Nordstrand. Lättlästbearbetaren Kitte Arvidsson förordnades som expert den 16 januari 2013. Jacob Holm entledigades från uppdraget den 25 februari 2013 och departementssekreteraren Mattias Ahlquist förordnades som expert samma dag. Arbetet har bedrivits i nära samråd med experter. Vi använder därför vi-form i betänkandet. Experterna har också i allt väsentligt ställt sig bakom de redovisade förslagen och övervägandena. Däremot kan särskilda uppfattningar finnas i enskildheter och beträffande formuleringar.

Utredningen överlämnar härmed betänkandet Lättläst SOU 2013:58. Uppdraget är därmed slutfört. Stockholm i augusti 2013 Göran K Johansson /Margareta Wiman

Innehåll Förkortningar... 11 Sammanfattning... 13 1 Utredningens uppdrag och arbete... 21 1.1 Utredningens uppdrag... 21 1.2 Utredningens arbete... 22 2 Utgångspunkter för lättläst... 25 2.1 Samhällspolitiska mål som grund för lättläst... 25 2.1.1 Kulturpolitik... 25 2.1.2 Funktionshinderspolitik... 27 2.1.3 Demokratipolitik... 29 2.1.4 Utbildningspolitik... 29 2.2 Några forskare om läsförståelse och lättläst... 31 2.2.1 Vad innebär det att kunna läsa?... 31 2.2.2 Vägar till läsförståelse... 31 2.2.3 Forskning om läsning och ögonrörelser... 34 2.2.4 Språkliga särdrag som inverkar på förståelsen... 34 2.2.5 Digitala dokument för personer med lässvårigheter... 35 2.3 Vad är en lättläst text?... 36 2.4 Historik... 38 2.4.1 Lättlästa böcker... 38 2.4.2 Lättlästa nyheter... 39 5

Innehåll SOU 2013:58 2.4.3 Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur... 40 3 Olika målgrupper för lättläst... 43 3.1 Personer med funktionsnedsättningar... 45 3.2 Barn som håller på att lära sig läsa... 48 3.3 Personer med motoriska eller perceptuella svårigheter... 49 3.4 Invandrare som lär sig svenska... 49 3.5 Jämställdhetsperspektiv på målgrupperna... 49 3.6 Förmedlare... 50 3.6.1 Föräldrar och anhöriga... 50 3.6.2 Förskollärare, lärare och annan skolpersonal i barn- och ungdomsskolan... 51 3.6.3 Lärare och personal inom vuxenutbildningen... 52 3.6.4 Folk- och skolbibliotekarier... 52 3.6.5 Läsombud och personal inom vården... 53 3.6.6 Myndigheter... 53 3.6.7 Intresseorganisationer... 53 3.6.8 Folkhögskolor och studieförbund... 53 4 Aktörer inom lättläst... 55 4.1 Offentliga aktörer statliga... 55 4.1.1 Centrum för lättläst... 55 4.1.2 Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)... 64 4.1.3 Statens kulturråd (Kulturrådet)... 67 4.1.4 Språkrådet... 67 4.1.5 Sveriges radio (SR)... 68 4.1.6 Statens skolverk (Skolverket)... 68 4.1.7 Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)... 70 4.1.8 Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam)... 71 4.1.9 Post- och telestyrelsen (PTS)... 72 4.2 Offentliga aktörer kommunala... 73 4.2.1 Skolformer för personer med utvecklingsstörning... 73 4.2.2 Särskilda boenden... 74 4.2.3 Folkbibliotek... 74 6

SOU 2013:58 Innehåll 4.2.4 Språkkonsulter... 75 4.3 Civila samhället... 75 4.3.1 Intresseorganisationer... 75 4.3.2 Folkhögskolor... 79 4.3.3 Studieförbund... 80 4.3.4 Digidel... 80 4.4 Kommersiella aktörer... 81 4.4.1 Nyhetstidningar... 81 4.4.2 Bokförlag... 82 4.4.3 Språk- och webbrådgivare... 85 4.4.4 Digitala lärverktyg... 87 4.5 Aktörer i andra länder... 87 4.5.1 Finland... 88 4.5.2 Norge... 89 4.5.3 Spanien... 91 4.5.4 Nederländerna... 92 4.5.5 Några andra länder... 92 5 Vilka behov finns av offentligt stöd för lättläst?... 93 5.1 Vilka behov bör statens insatser för lättläst främst tillgodose?... 93 5.1.1 Inriktning för förbättring och förändring... 95 5.1.2 Avgränsning av målgrupperna för lättläst... 96 5.1.3 Nyhetsinformation... 98 5.1.4 Lättläst litteratur... 99 5.1.5 Lättlästa nyheter och böcker för skolbruk... 100 5.1.6 Nationellt kunskapscentrum... 100 5.1.7 Lättläst tjänsten/konsulter i lättläst... 101 5.1.8 Samhällsinformation... 102 5.2 Utredningens sammanfattande bedömning... 102 6 Överväganden och förslag om organisation av statens insatser för lättläst... 105 6.1 Utredningens överväganden... 105 6.2 Alternativa organisationsmodeller... 107 6.2.1 Verksamhet i stiftelseform... 107 7

Innehåll SOU 2013:58 6.2.2 Uppgifter förs över till olika myndigheter, organisationer eller avknoppas... 108 6.2.3 Överföra CFLL till en myndighet... 110 6.3 Utredningens förslag om organisation av statens insatser för lättläst... 113 6.3.1 Statens insatser för lättläst överförs till MTM... 115 6.3.2 Nationellt kunskapscentrum... 116 6.3.3 Målgrupper för kunskapscentret... 119 6.3.4 Information och marknadsföring av lättläst... 121 6.3.5 Brukarråd... 122 6.3.6 Bevaka teknikutvecklingen... 122 6.3.7 Lättläst nyhetsinformation... 123 6.3.8 Lättläst litteratur... 124 6.3.9 Lättläst-tjänsten avknoppas... 125 6.3.10 Lättläst i skolan... 126 6.3.11 Samhällsinformation... 126 7 Genomförandet av förslagen... 129 7.1 Förslag till tidplan... 129 7.2 Styrelse och ledning... 130 7.3 Verksamhetsövergång... 130 7.4 Avknoppning av Lättläst-tjänsten... 131 7.5 Överföring av verksamhet till MTM... 131 7.6 Koordination och handlingsplan... 131 7.7 Riskanalys... 132 8 Kostnadsberäkningar och andra konsekvensanalyser... 135 8.1 Ekonomiska och andra konsekvenser för staten... 135 8.2 Konsekvenser för myndigheter... 136 8.3 Konsekvenser för berörda målgrupper... 136 8

SOU 2013:58 Innehåll 8.4 Konsekvenser för berörda aktörer och för små företag... 137 8.5 Konsekvenser för jämställdheten... 138 8.6 Övriga konsekvenser... 138 Bilagor Bilaga 1 2 Kommittédirektiv... 139 9

Förkortningar ADHD CFLL Dyslexiförbundet FMLS FUB IKT LIX Mnkr MTM (tidigare TPB) NCS PTS Sfi-utbildning SPSM Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Centrum för lättläst, vars formella namn är Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen) Förbundet funktionshindrade med läsoch skrivsvårigheter, Dyslexiförbundet FMLS Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Informations- och kommunikationsteknik Läsbarhetsindex Miljon(er) kronor Myndigheten för tillgängliga medier (tidigare Talboks- och punktskriftsbiblioteket) Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling vid Skolverket Post- och telestyrelsen Utbildning i svenska för invandrare Specialpedagogiska skolmyndigheten 11

Förkortningar SOU 2013:58 SWOT-analys Särvux SÖ Planeringshjälpmedel, där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn Särskild utbildning för vuxna Skolöverstyrelsen 12

Sammanfattning Utredningens uppdrag Regeringen beslutade den 25 oktober 2012 att tillsätta en särskild utredare för att göra en översyn av statens insatser på området lättläst (dir. 2012:109). Syftet är att ge ett beslutsunderlag till regeringen för eventuella reformer och prioriteringar. Det övergripande uppdraget för utredaren är att föreslå hur statens insatser för lättläst ska organiseras. Utgångspunkter för lättläst Flera politikområden behandlar frågor som berör området lättläst. De politikområden som utredningen bedömer har mål som utgör en grundval för statens insatser är kulturpolitiken, funktionshinderspolitiken, demokratipolitiken och utbildningspolitiken. Alla ska kunna delta i kulturlivet, vilket innebär att personer med funktionsnedsättning ska uppmärksammas i alla regeringsinitiativ på kulturområdet. Målen för funktionshinderspolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning blir delaktiga i samhällslivet och får jämlika levnadsvillkor. För att nå målen ska arbetet undanröja hinder för full delaktighet, förebygga och bekämpa diskriminering, samt ge alla med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Demokratipolitiken omfattar frågor om medborgarnas inflytande och delaktighet i samhället, demokrati och allmänna val samt utveckling av demokratin. Demokratin stärks av att människor har makt över sitt eget liv och sina möjligheter att påverka. De övergripande målen för utbildningen stadgar lika tillgång till utbildning och alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan 13

Sammanfattning SOU 2013:58 ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utredningen beskriver några forskare som har studerat läsförmåga, vägar till läsförståelse m.m. Läs- och skrivförmåga är ett vidare begrepp än läs- och skrivkunnighet och ju mer en person läser desto mer utvecklas läsförmågan. Lättlästa texter behövs, men det är viktigt att definiera vad som avses med en lättläst text. Det finns ett antal grupper med behov av att få texter anpassade till sina förutsättningar, men grupperna är sällan homogena. Olika typer av lässvårigheter som dyslexi, arbetsminnesproblem eller läsovana kräver olika typer av strategier för att förenkla en text. I utredningen redovisar vi olika beskrivningar av vad lättläst anses vara och ger några exempel. Enligt Centrum för lättläst (CFLL) kännetecknas en lättläst text av att den tar hänsyn till läsarens förutsättningar och förkunskaper, följer en logisk tanke och tidsföljd, språket har konkreta och vardagliga ord och uttryck och att den grafiska formen underlättar för läsaren att ta till sig texten. Historiken kring framväxten av lättläst beskrivs i ett avsnitt. Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation startade sin verksamhet 1987 med uppgiften att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade. Ganska snart efter att stiftelsen bildats ansåg regeringen att det var lämpligt att föra över bokutgivningen av lättlästa böcker, som tidigare hanterats av SÖ, till samma stiftelse. Målgrupper för lättläst De målgrupper som lättlästa texter och material är tänkta att vända sig till finns inte tydligt definierade och har varierat under åren. Enligt Kulturdepartementets riktlinjer för CFLL ska personer med utvecklingsstörning och vissa andra grupper med lässvårigheter tillgodoses med nyhetsinformation och litteratur. De målgrupper som omfattas av lättläst material av de olika aktörerna är oftast: personer med funktionsnedsättningar, barn som håller på att lära sig läsa, personer med motoriska eller perceptuella svårigheter och invandrare som lär sig svenska. Personer som behöver lättläst är ofta inte de som själva efterfrågar lättläst material. I stället är det personer i deras närhet som fungerar som så kallade förmedlare och som uppmärksammar dem på att det finns anpassat material. Förmedlare är t.ex. föräldrar, lärare i förskola, skola och vuxenutbildning, bibliotekarier, läsombud, personal inom vården och intresseorganisationer. 14

SOU 2013:58 Sammanfattning Aktörer inom lättläst I utredningens uppdrag ingår att identifiera och beskriva relevanta aktörer inom olika sektorer, som skulle kunna bidra till arbetet för lättläst. Aktörerna har delats in i de som är offentliga, det civila samhället och de som är kommersiella. Vi har även studerat lättläst i några andra länder. Förutom CFLL har inga andra statliga stiftelser eller myndigheter något uppdrag som gäller produktion av lättlästa nyheter eller lättläst litteratur. Flera myndigheter har dock uppdrag utifrån funktionshinderspolitiken eller kultur- och språkpolitikens mål om lättillgänglig information och allas rätt till att utveckla och tillägna sig det svenska språket. Inom utbildningspolitiken ska undervisningen bidra till att alla elever utvecklar sin läsförmåga och sitt intresse för att läsa och skriva. Utredningen beskriver statliga och kommunala aktörer och de delar av deras verksamheter som berör lättlästområdet. De aktörer som beskrivs är bl.a. CFLL, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Statens kulturråd, Språkrådet, Sveriges Radio, Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndigheten. När det gäller det civila samhället beskrivs intresseorganisationer, folkhögskolor, studieförbund och kampanjen Digidel. De kommersiella aktörer som beskrivs är nyhetstidningar, bokförlag, språk- och webbrådgivare och de som producerar digitala lärverktyg. CFLL är en föregångare i arbetet med lättlästa texter på internationell nivå. Utredningen beskriver också hur man arbetar med lättläst i några andra länder, t.ex. Finland och Norge. Behov av offentligt stöd för lättläst Staten har ett ansvar för att alla med stora svårigheter att läsa får texter som de kan tillägna sig. Staten har även ett ansvar när det gäller möjligheten till inflytande och demokrati, bl.a. genom lättläst nyhets- och samhällsinformation och att alla kan få tillgång till läsning och kulturupplevelser. Utredningen anser att de statliga medel som tilldelas för lättlästa nyheter och litteratur bör fortsatt användas för detta ändamål men även kunna utnyttjas för andra medier. De medel som avsätts för lättläst bör i första hand användas till dem som har de största behoven, där graden av lässvårigheter är 15

Sammanfattning SOU 2013:58 störst och gruppens storlek bidrar till att kommersiella drivkrafter saknas för att tillgodose deras behov. Utredningen har valt att peka ut primära och sekundära målgrupper. De primära målgrupperna är: Personer med utvecklingsstörning. Personer med andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad. Personer med demenssjukdom. De sekundära målgrupperna är: Personer med enklare former av läs- och skrivsvårigheter. Personer som nyligen invandrat till Sverige och som inte kan svenska på grundläggande nivå. Personer som är mycket läsovana. Utredningen anser att statens ansvar för de primära målgruppernas behov av lättläst material, både litteratur och nyhetsinformation är mer omfattande. Det gäller tillgången till olika slags lättläst material, medier och uttryckssätt. De statliga medlen ska i första hand öka de primära målgruppernas tillgänglighet och användas för deras behov. För de sekundära målgrupperna finns fler privata företag som tillgodoser deras behov. Här ska staten endast producera material i den mån det finns ett behov som marknaden inte tillgodoser. Utredningen vill även peka på de statliga myndigheternas uppdrag att ge samhällsinformation och att det bör följas upp på ett tydligare sätt. Utredningens förslag Det offentliga stödet bör främst inriktas på ett nationellt kunskapscentrum och nyhetsinformation, samhällsinformation och litteratur för de primära målgrupperna. Statens insatser för lättläst överförs till MTM Utredningen föreslår att statens stöd till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur ska avvecklas och medlen och verksamheten överförs till MTM. Kravet på tillgänglighet i språk 16

SOU 2013:58 Sammanfattning och kommunikation för personer med funktionsnedsättning och uppdraget om lättläst måste tydliggöras. Insatserna för lättläst ska avgränsas när det gäller målgrupper och i förhållande till andra texter som är lätta att läsa eller klarspråk. Syftet med insatserna för lättläst ska vara att: ge information till de primära målgrupperna om vad man som medborgare behöver känna till för att kunna ingå i och bidra till ett demokratiskt samhälle, ge tillgång till och sprida kultur för att ge möjlighet till att på ett djupare sätt vara delaktig i och få förståelse för samhället, och utveckla tilltron till det egna språket för att kunna kommunicera och utveckla den egna identiteten. Nationellt kunskapscentrum Statens insatser för lättläst ska inrättas som ett nationellt kunskapscentrum inom MTM. Tolkningen av lättläst ska utgå från ett vidgat textbegrepp och även gälla olika slags kommunikation. Uppdraget ska vara övergripande, kunskapsinriktat och stödjande för alla som producerar och utvecklar lättläst material av olika slag. Det innebär att ansvarsområdet vidgas till att bli en tillgång för dem som är verksamma inom lättläst. Det nationella kunskapscentret ska utforma gemensamma nationella riktlinjer för lättläst och samarbeta med aktörerna inom lättlästområdet nationellt och internationellt. Centret ska sammanställa och sprida relevant forskning om läsande m.m. och som stöd för detta inrätta ett vetenskapligt råd. Målgrupper På ett övergripande plan ska kunskapscentrets arbete riktas mot alla som behöver lättläst men alltid i första hand mot de primära målgrupperna. När det gäller produktion av material bör det alltid först noga övervägas om det inte finns andra utförare på marknaden som tillgodoser behoven. De begränsade resurserna måste i första hand riktas till dem som bäst behöver dem. Om även andra grupper vill använda materialet ska det naturligtvis inte finnas några hinder för detta. Produktionen ska utgå från de definierade målgruppernas behov medan det ska vara öppet för vem som helst att köpa produkterna. 17