En studie om cykelturism i Stockholm LS 1102 0284

En studie om cykelturism i Stockholm LS 1102 0284

Titel: Författare: Beställare: En studie om cykelturism i Stockholm Isabelle Petersson, Sweco Stockholms läns landsting, Tillväxt, miljö och regionplanering Kontaktperson: Ebba Larsson, Trafikverket

Förord Denna uppsats har tagits fram inom projektet SATSA II Regional cykelstrategi som finansieras med tid och kontanta medel av Trafikverket, Stockholms läns landsting, Storstockholms lokal-trafik, 14 kommuner, Länsstyrelsen samt EU:s strukturfonder. SATSA står för Samverkan för ett effektivt transportsystem i Stockholmsregionen. Ett av arbetspaketen som ingår i projektet hanterar frågan om hur turism- och rekreationscykling kan utvecklas i regionen. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka cykelturismen i Stockholm och hur den kan utvecklas. Uppsatsen är skriven av Isabelle Petersson, inom ramen för hennes examensarbete på Sweco och är en bearbetning av hennes Mastersuppsats för masterexamen i Samhällsplanering på Kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet. Louise Gustafsson och Maria Johansson, Sweco har varit handledare under arbetet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 1.2 DISPOSITION... 4 1.3 AVGRÄNSNING... 4 1.4 DEFINITIONER... 4 2. METOD... 5 2. 1 LITTERATURSTUDIE... 5 2.2 KVALITATIV ELLER KVANTITATIV METOD?... 5 2.2.1 Kvalitativ metod... 5 2.2.2 Intervjuer... 5 2.2.3 Kartor... 6 3. TURISM PLANERING OCH UTVECKLING... 7 3.1 PLANERA FÖR TURISM... 7 3.1.1 Turismutveckling... 7 3.2 TURISMEN EN VÄXANDE NÄRING... 8 3.3 HUR DEFINIERAS TURISM?... 8 3.4 TURISMENS UTVECKLING I SVERIGE... 9 4. CYKEL HUR, VAR, VEM OCH VARFÖR?... 11 4.1 CYKELN I STADEN... 11 4.1.1 Stadutvecklingstrender som gynnar cykelanvändandet... 11 4.1.2 Fördelar och nackdelar med cykeln... 12 4.2 VEM CYKLAR?... 12 4.3 EN BETEENDEFÖRÄNDRING EFTERFRÅGAS... 13 5. CYKELTURISM... 14 5.1 VAD ÄR CYKELTURISM?... 14 5.1.1 Skillnader mellan rekreationscykling och cykelturism... 15 5.2 CYKELTURISM I EUROPA... 16 5.3 HUR KAN CYKELTURISM UTVECKLAS?... 17 5.3.1 Regional samverkan för utveckling av cykelturism... 17 5.3.2 Rekreationsmöjligheter som leder till turism... 18 5.4 Amsterdam och Köpenhamn... 18 6. CYKELTURISM I SVERIGE... 19 6.1 HUR KAN CYKELTURISMEN VÄXA?... 19 6.2 EXEMPEL PÅ CYKELTURISTLEDER I SVERIGE... 19 6.3 HUR KAN CYKELTURISMEN UTVECKLAS?... 20 6.3.1 Regional samverkan efterfrågas... 20 6.3.2 Hinder för utvecklingen av cykelturism... 21 6.3.3 Multifunktionella leder... 21 7. TURISM OCH CYKEL I STOCKHOLM... 24 7.1 TURISM I STOCKHOLM... 24 7.2 STRATEGIER MED STOCKHOLMS BESÖKSNÄRING... 25 7.2.1 Vilka turister efterfrågas?... 25 7.2.2 Stockholmsstrategin 2020... 25 7.2.3 Regional utveckling... 26 1

7.3 CYKELPLANER I STOCKHOLM... 26 8. CYKELTURISM I STOCKHOLM... 28 8.1 STOCKHOLMS CYKELTURISM... 28 8.2 STOCKHOLM CITY BIKES... 30 8.3 NATUR OCH KULTURVÄRDEN I STOCKHOLM... 33 9. DISKUSSION OCH SLUTSATS... 36 9.1 SLUTSATS... 38 10. REFERENSER... 39 SKRIFTLIGA KÄLLOR... 39 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 41 MUNTLIGA KÄLLOR... 42 E-postkontakt... 42 BILAGA 1... 43 FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Fördelningen av turisternas konsumtion i Sverige 2010..9 Figur 2. Största mottagarlänen för antalet kommersiella gästnätter under 2010....10 Figur 3. Modell för hur turism och rekreationsleder kan kombineras med arbetspendlingsstråk...22 Figur 4. Cykelpassager i Stockholm..27 Figur 5. Stockholm City Bikes karta..31 Figur 6. Utlånade cyklar av Stockholm City Bikes under åren 2009 201...32 Figur 7. Användare av Stockholm City Bikes under 2011..33 Figur 8. Karta med besöksmål, naturvärden och regionala cykelstråk i Stockholmsregionen 34 Figur 9. Karta med besöksmål, naturvärden och regionala cykelstråk i Stockholm 35 2

1. INLEDNING Turismen fortsätter att växa och likaså gör intresset för cykeln. Besöksnäringen har blivit allt viktigare för Sveriges ekonomi och värdet av de utländska besökarnas konsumtion i Sverige är nu dubbelt så stor som exporten av järn och stål, samt 50 procent större än exporten av personvagnar. I och med att hela samhället numera genomsyras av begreppet hållbar utveckling har detta även fått avtryck i besöksnäringen. Exempelvis är ett av målen inom besöksnäringen i Stockholm, att Stockholm ska upplevas som en hållbar destination. Ett led i att få en hållbar destination är att utforma hållbara transportsätt både för invånare och turister. Eftersom Stockholm växer menar Stockholms översiktsplan, Promenadstaden, att det är viktigt att offentliga miljöer utformas för att höja livskvaliteten. Ett sätt att förbättra livskvaliteten enligt Promenadstaden är att förbättra möjligheterna att förflytta sig till fots eller med cykel i staden, vilket också ska vara en central utgångspunkt i planeringen. På senare år har cykeln fått ökad användning av både invånare och turister, framförallt i Europa, men även i Stockholm. Cykeln för i stort sett med sig uteslutande positiva effekter, däribland minskad klimatpåverkan, positiva hälsoeffekter, mindre trängsel, samtidigt som cykeln är betydligt mer platseffektiv än bilen. Både regering och riksdag har uttryckt en vilja att arbeta för ett ökat cyklande som bidrar till att nå målen om ett långsiktigt hållbart resande. Likaså pågår det nu en satsning av regeringen för att skapa hållbara turistdestinationer. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS menar att Stockholm har unika värden genom vildmark, skärgård och storstad, vilket borde användas och tas tillvara på. Enligt Tillväxtverket är natur och kultur i en mer förädlad form Sveriges viktigaste attraktionskraft, och bidrar till ökat resande och framgång hos andra sektorer inom besöksnäringen. Genom att kunna erbjuda natur- och kulturupplevelser med cykel i Stockholm skulle det gynna hela besöksnäringen i Stockholmsregionen. För att få fler att cykla är det därför nödvändigt att förstå vad som påverkar turisternas cykelanvändning. 1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR I Stockholm pågår nu ett arbete med att ta fram en regional cykelstrategi. Projektet är en del av SATSA II Samverkan för ett effektivt transportsystem i Stockholmsregionen. Ett av arbetspaketen som ingår i projektet hanterar frågan om hur turism- och rekreationscykling kan utvecklas i regionen. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka cykelturismen i Stockholm och hur den kan utvecklas. I och med att turism är en förutsättning för cykelturism är det centralt att förstå hur besöksnäringen ser ut. Uppsatsen kommer därför att redogöra för hur planeringen för turism går till, vad som inverkar på cykelanvändandet, och vilka mål och strategier som finns med turismen och cykeln i Stockholm. Frågorna som ska besvaras är följande: Vad efterfrågas för en utveckling av cykelturismen i Stockholm? Varför efterfrågas en utveckling av cykelturismen i Stockholm? Vilka förutsättningar och hinder finns för cykelturismen i Stockholm? 3

1.2 DISPOSITION Uppsatsen består av nio kapitel och kommer att disponeras följande. Den återstående delen av det inledande kapitlet behandlar avgränsningar och centrala begrepp som används. I nästkommande kapitel redogörs för vilken metod och material som har använts för uppsatsen. Kapitel tre behandlar planeringen och utvecklingen av turism, definitioner och begrepp om turism och hållbar turism, samt en beskrivning av övergripande mål med turismen och turismens utveckling i Sverige. Kapitel fyra behandlar planering och utveckling av cykeln samt orsaker till användningen av den. I kapitel fem redogörs för cykelturismens utveckling, samt tidigare studier som visar hur cykelturism skulle kunna utvecklas. I kapitel sex beskrivs Sveriges förutsättningar inom cykelturism och i kapitel sju Stockholms planering för turism och cykel. I kapitel åtta som är det näst sista kapitlet redogörs för turisternas cykelmöjligheter i Stockholm. Uppsatsen avslutas med en diskussionsdel, där syftet och frågeställningarna besvaras, och där uppsatsens olika delar knyts samman. 1.3 AVGRÄNSNING Uppsatsen är huvudsakligen en nulägesbeskrivning och avgränsas geografiskt till Stockholmsregionen, även om det görs kopplingar till cykelturism och studier utförda i andra delar av Sverige och i andra länder. Uppsatsen har utförts under en begränsad period vilket har medfört att vissa områden inom cykelturism inte kommer att behandlas, exempelvis mountainbike, cykeltävlingar eller liknande, vilket i vissa sammanhang också behandlas som cykelturism. Uppsatsen kommer endast att fokusera på hur cykeln kan användas som transportmedel för att förflytta sig med och uppleva Stockholm på. 1.4 DEFINITIONER Turism - Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften (se vidare avsnitt 3.1). Cykelturism En cykelturist i Stockholm är antingen en som cyklar på egen hand eller på en organiserad tur. En cykelturist kan vara alltifrån den som väljer att cykla några timmar under sin semester till de som cyklar under hela sin semester (se vidare avsnitt 5.1 och kapitel 8). 4

2. METOD I följande kapitel presenteras vilken metod som har använts under studiens gång, samt en beskrivning på vilka grunder metoden har valts. Vidare diskuteras även det material som har använts i uppsatsen. 2. 1 LITTERATURSTUDIE Litteraturstudien har fokuserat på att öka förståelsen kring turism och cykel, samt för att ha möjligheten att analysera vilka faktorer som inverkar på planeringen och utvecklingen av besöksnäringen och cykelanvändningen. Litteraturen har främst varit fokuserad på artiklar och böcker som behandlar destinationsutveckling, cykelturism, turism, cykel, hållbar turism och hållbar utveckling. De sökord som har använts för att finna litteratur i ämnet har varit, bicycle tourism, bike tourism, sustainability tourism, tourism development, marketing strategies, city branding, urban development och liknande. Det ska tilläggas att trots att cykelturism har ökat i både efterfrågan och utbud beskrivs den vetenskapliga forskningen om sammankopplingen av cykel och turism vara liten, då det är ett relativt nytt forskningsområde. 1 2.2 KVALITATIV ELLER KVANTITATIV METOD? Litteraturen har kompletterats med kvantitativ data i den mån det har funnits. När det gäller besöksnäringen finns det en del statistiskt material framtagen av Tillväxtverket och Stockholm Visitors Board. Däremot har fokus i det materialet främst varit av ekonomiska art, vilket inte alltid är det som eftersökts med anledning av uppsatsens syfte. Därtill ska det påpekas att det finns begränsad tillgång på kvantitativa uppgifter om cykelturism, vilket även forskare i branschen framhåller. Dessutom finns vissa problem med att jämföra statistik mellan länder då definitionerna om vad cykelturism är skiljer sig åt. I och med att det inte finns tillförlitlig kvantitativ data att tillgå och utgå ifrån, kommer en kvalitativ metod användas för den här uppsatsen. 2.2.1 Kvalitativ metod Syftet med en kvalitativ studie är att ge en djupare förståelse i ämnet, och i motsats till kvantitativa underökningar kan kvalitativa undersökningarna inte generaliseras, men ses som en bra grund för vidare forskning i ämnet. För att få information om cykelturism har intervjuer utförts med sakkunniga i frågan, så kallade informanter. 2.2.2 Intervjuer Valet av intervjupersoner motiveras utifrån att försöka skapa sig en helhetsbild av ämnet, varpå personer med olika kunskaper och intressen av cykelturism har efterfrågats. Informanterna som har intervjuats är Per Kågeson, forskare på KTH, samt konsult, som har skrivit flera rapporter om cykelturism, bland annat för Nutek (numera Tillväxtverket). Från besöksnäringen intervjuas två olika informanter, dels Dennis Bederoff från Tillväxtverket som är ansvarig för turismnäringsfrågor, dels Elisabet Elmsäter, projektledare för Stockholmsstrategin 2020 från Stockholm Visitors Board. Även Håkan Carlbom, ansvarig för Stockholm City Bikes från Stockholm stad intervjuas, liksom Tom Petersen från KTH, forskare om lånecyklar i städer. Information om Stockholm City Bikes kompletteras med e- postkontakt med Johan Sundman från Clear Channel. Ytterligare personer som intervjuas är Tommy Löfquist från Region Halland, projektsamordnare för Kattegattleden, och Patrick Leijon, från Region Skåne, projektledare för Öresundsregionen för att få information om cykelturism som planeras i Sverige. Likaså intervjuas Janet van der Meulen från Trafikverket, planerare för cykelturismvägvisning, för att undersöka hur trafikverket planerar för 1 Lamont, M (2009) s. 6-7 5

cykelturism. För att undersöka den cykelturism som finns i Stockholm idag intervjuas dels Lennart Berg från Svenska Cykelsällskapet, dels Erik Svedin från Bike Sweden som guidar och hyr ut cyklar i Stockholm. Eftersom endast ett begränsat antal personer intervjuas kan resultatet i vissa fall endast sägas tyda på en viss riktning, och det är exempelvis svårt att veta om andra, exempelvis forskare, tjänstemän har samma uppfattning som de som har intervjuats. 2.2.3 Kartor För att ge en visuell bild av Stockholms förutsättningar för cykelturism, skapas GIS-kartor. Dessa är till för att ge en förståelse för förutsättningar för cykelturism, men också för att visa hur turismen i dag är koncentrerad, samt för att visa vilka utvecklingsmöjligheter som finns i Stockholm. 6

3. TURISM PLANERING OCH UTVECKLING Detta kapitel behandlar planering för turismen, hur turismen har utvecklats och hur den ser ut idag, samt hur den planeras att utvecklas. 3.1 PLANERA FÖR TURISM Det här avsnittet kommer ge en inblick i hur planeringen för turism har förändrats på senare år. 3.1.1 Turismutveckling Det var under 1950 60-talet som den offentliga sektorn började planera för turism. Då var det främst de ekonomiska fördelarna som dominerade planeringsdiskussionerna i och med att den sågs skapa nya arbetstillfällen och bidrog till en mer diversifierad ekonomi. Även om turismens ekonomiska fördelar fortfarande driver på planeringen, har begreppet hållbar turism fått ett allt större genomslag vid regionalutveckling och planering på senare år. Planering för hållbar turism fokuserar på en långsiktig utveckling av näringen och av en helhetssyn, där de tre elementen vid hållbar utveckling, ekologisk, ekonomisk och sociokulturell, även utgör grunden för en hållbar turism. 2 Begreppet hållbar turism började tillämpas i samband med Brundtland rapporten 1987, men idén om begreppet hade utvecklats redan tidigare. Begreppet innebär att definiera turism så att den kan möta dagens krav utan att kompromissa med nästkommande generationers behov. Hållbar turism är i stort sett samma koncept som hållbar utveckling, men görs applicerbar på turismsektorn. 3 Enligt FNs världsturistorganisation, United Nations World Tourism Organization, UNWTO, är begreppet hållbar turism applicerbar på all typ av turism och på alla destinationer. För att kunna uppnå hållbar turism krävs ett aktivt deltagande från olika aktörer och intressenter i branschen, tillsammans med stark politisk ledning. Detta behövs för att få samförstånd och bred delaktighet. Samtidigt efterfrågas större ansvar från turisterna, vilket innebär att turisterna måste bli mer medvetna om hållbarhetsfrågor. 4 Även om behovet av att ta fram strategiska planer för den ekonomiska utvecklingen på lokal, regional och nationell nivå har fått större betydelse inom planeringen, har turismen fått bredare fokus och inkluderar numera även miljöfrågor och sociokulturella frågor. Eftersom besöksnäringen tillhör flera sektorer är planeringen för den komplicerad, och det är ofta svårt att koordinera ihop alla sektorer och enheter där besöksnäringen förekommer. Turismplaneringen reflekterar och samspelar ofta med de ekonomiska, miljömässiga och sociala målen som tagits fram på nationell nivå. 5 Kommunen är en viktig aktör för att kunna utveckla turismen, då de har en signifikant roll i den fysiska planeringen av staden. Kommunen har den stora koordinerande rollen för att utveckla infrastruktur, rekreationsmöjligheter och företagandet inom besöksnäringen. Fokus på hållbar utveckling och initiativ kopplade till den har gjort att kommunens roll för den lokala turismen har stärkts, men har också skapat lokala intressekonflikter. 6 Kommunen har genom sitt planmonopol och markpolitik möjlighet att påverka staden så att den utformas på ett hållbart sätt. Dock finns det vissa svårigheter för kommunen att i praktiken driva den 2 Kauppila et al (2009) s. 425 3 Bramwell & Lane Bernard (2011) s. 413 4 UNWTO (2012) 5 Hall C M & Page J S (2006) s. 319 6 Baerenholdt et al (2004) s. 24-25 7

utvecklingen eftersom det finns andra motstående intressen som strider mot tanken om en hållbar utveckling.7 3.2 TURISMEN EN VÄXANDE NÄRING Enligt Tillväxtverket kommer besöksnäringens exportvärde att globalt fortsätta att växa med ca fem procent årligen fram till år 2020 och Sverige bedöms ha goda förutsättningar att ta del av denna ökning. 8 Enligt UNWTO har det internationella resandet ökat med 110 procent sedan 1991, och i Europa har ökningen varit nästan 80 procent. Utländsk turism till Sverige har under samma period ökat med över 120 procent. UNWTO förutspår att det internationella resandet kommer växa med 70 procent till år 2020, vilket skulle motsvara ca 1,6 miljarder resor per år. 9 Tillväxtverket som är ansvarig myndighet för turism- och besöksnäringsfrågor, samt utvecklar näringspolitiska insatser menar att turismen inte enbart bidrar till ekonomiska vinster, utan även skapar förståelse mellan människor och kulturer, vilket bidrar till att bygga broar mellan plaster och människor. I och med att turismen är tvärsektoriell skapar den inkomster för många olika företag, ger fler arbetstillfällen, samt ger förutsättningar för att utveckla en bra infrastruktur. För att Sverige ska bli en attraktiv plats och en konkurrenskraftig destination behövs ett samspel mellan många olika aktörer. Attraktiviteten ska skapas genom natur- och kulturmiljöer, evenemang, värdskap och god infrastruktur. 10 Den globala turismen står för en stor utmaning framöver då tillväxten inom näringen förväntas samspela med hållbar utveckling för miljön. För att finna miljövänliga lösningar på resande, framförallt för det internationella resandet, efterfrågas ett större samarbete och regelverk på internationell nivå, samt att det ställs hårdare krav längre ner hos branschens olika sektorer. 11 Genom att utveckla miljövänligare lösningar på besöksnäringen lokalt, regionalt, samt nationellt skulle det bidra till en hållbarare besöksnäring. Trots att andelen utländska turister de senaste åren har ökat i Sverige, är den största andelen av turisterna inhemska. VisitSweden som är Sveriges nationella turistfrämjandeorgan har till uppgift att marknadsföra svenska upplevelser, destinationer och varumärket Sverige internationellt. Med målet att bidra till att Sverige har en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktig konkurrenskraftig turistnäring som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. 12 Under 2012-2014 satsar regeringen 60 miljoner kronor på att utveckla hållbara turistdestinationer. Insatserna ska främst utveckla och stärka destinationer som har potential att växa på en internationell marknad. 13 Enligt VisitSweden har turismen i Sverige stor utvecklingspotential inom följande teman; storstadsturism, kulturturism, vinterturism, sommarturism, outdoorturism samt konferens- och incentiveresande. 14 3.3 HUR DEFINIERAS TURISM? Det finns flera olika definitioner på vad turism är. Tillväxtverket baserar sin definition på UNWTO, där en turist beskrivs på följande sätt: 7 Ullstad, E (2008) s. 43 8 VisitSweden 1 (2012) 9 Tillväxtverket (2011) s. 28-29 10 Ibid s. 5-6 11 Ibid s. 7 12 SOU (2007) s. 91 13 Regeringen (2012) 14 SOU (2007) s. 91 8

Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. 15 En turist är en person som övernattar på platsen för besöket, medan den som inte övernattar vanligtvis kallas dagsbesökare. 16 Turismen kategoriseras vanligen som inhemska, inkommande eller utgående resor, som passerar landsgränser. Landsgränser är nödvändigtvis inte enbart länder utan kan bytas ut mot region, kommun eller annat administrativt område. Det är det som konsumeras och inte vad som produceras som avgör vad turism är. 17 3.4 TURISMENS UTVECKLING I SVERIGE Besöksnäringens totala omsättning i Sverige ökade med 3,2 procent till nästan 255 miljarder under 2010. 18 Under de senaste tolv åren har den totala omsättningen ökat med nästan 70 procent i löpande priser (45 procent i fast pris). Det är inte bara antalet turister som ökar i Sverige, utan exportvärdet ökar snabbare än svensk turism i genomsnitt. Det vill säga att turisterna nu konsumerar mer i Sverige än vad de tidigare har gjort. Värdet av de utländska besökarnas konsumtion är nu dubbelt så stor som exporten av järn och stål, samt 50 procent större än exporten av personvagnar. 19 Under 2010 stod besöksnäringen för 2,9 procent av Sveriges totala BNP, omsatte 162 100 heltidsanställda och hade ett exportvärde på 254,4 miljarder. 20 Figur 1. Fördelningen av turismens konsumtion i Sverige 2010, i miljarder kronor. Källa: Tillväxtverket Fakta om svensk turism (2011) s. 11 Figur 1 visar fördelningen av turisternas konsumtion i Sverige under 2010. Siffrorna inom parantes visar förändringen i procent från 2009. Utländska besökare spenderade ca 87 miljoner i Sverige. Den största sektorn står varuhandeln för, med ca 40 procent av 15 Williams, S (2003) s. 5, UNWTO (2012) s. 5 16 Turistdelegationen (1995) s. 6 17 Tillväxtverket (2011) s. 69 18 VisitSweden 1 (2012) 19 Tillväxtverket (2011) s. 12, 19 20 VisitSweden 1 (2012) 9

konsumtionen, motsvarande 102 miljarder kronor. Konsumtionen av kultur och rekreation är en av de sektorer som omsätter minst, men samtidigt en av de sektorer som växer snabbast. Kultur och natur i en mer förädlad form är de sektorer som ökar landets attraktionskraft och bidrar till ökat resande och de andra sektorernas framgång. 21 De största besöksgrupperna i Sverige under 2010 var Norge, Tyskland och Danmark. Norge stod för den största andelen utländska besökare, med drygt 3,2 miljoner besökare. Därefter Tyskland med knappt 2,7 miljoner och sedan Danmark med knappt 1,3 miljoner besökare. Flest antal utländska gästnätter hade Stockholms län med knappt 3,5 miljoner. 22 Stockholm var den regionen som ökade mest under 2010, med 6,7 procent, se figur 2. En förklaring till denna ökning var att affärsresandet återhämtade sig efter finanskrisen. Antalet gästnätter har ökat i Stockholms län med ca 48 procent sedan 1998. 23 Figur 2. Diagrammet visar de största mottagarlänen för antalet kommersiella gästnätter under 2010, både inhemska och utländska. Källa: Tillväxtverket Fakta om svensk turism (2011) s. 34 Samhället har en avgörande inverkan på turismens möjligheter att utvecklas, vilket motiveras utifrån att samhället är ägare och förvaltare till det som uppskattas av turister, däribland nationalparker, kulturminnen och infrastruktur. Turismens utveckling påverkas också av en mängd andra orsaker såsom regelverk, beslut och förutsättningar inom olika sektorer och politikområden, samt de resurser som avsätts på nationell- och regionalnivå för att främja turismen. 24 Varken VisitSweden eller Tillväxtverket har uppgifter om hur många som cyklar under sin vistelse i Sverige. I och med det kan det förmodas att cykeln inte är ett vanligt transportsätt under semestern. Däremot finns det möjligheter för cykelturismen att utvecklas i och med att turisterna till Sverige ökar. Förutom detta ser VisitSweden utvecklingspotential i bland annat sommarturism, outdoorturism och kulturturism, samt att Sveriges attraktivitet bland annat ska skapas genom god infrastruktur, natur- och kulturvärden, vilket efterfrågas vid cykelturism. Dessutom är natur- och kulturupplevelser en av Sveriges viktigaste attraktionskraft och bidrar till andra sektorers framgång i näringen. Nästkommande kapitel kommer utreda varför cykeln är vanligare på vissa ställen än andra, samt hur staden kan utvecklas för att öka andelen cyklister. 21 Tillväxtverket (2011) s. 11-12, 24 22 VisitSweden 2 (2012) 23 Tillväxtverket (2011) s. 34 24 Ibid s. 6 10

4. CYKEL HUR, VAR, VEM OCH VARFÖR? Sedan 1860-talet har cykeln använts som transportmedel och blev i slutet av 1800-talet ett attraktivt transportsätt. Till att börja med var cyklarna kostsamma och det var främst något för den manliga överklassen (få kvinnor använde cykeln på den tiden). Cykeln erbjöd ett nytt sätt att transportera sig på, inom, utanför och till andra städer, varefter cykeln blev ett nytt populärt färdsätt också för rekreation och turism. 25 I samband med att bilismen fick sitt genombrott kring 1920-talet tappade cykeln sin popularitet. 26 Vid samma tidpunkt började cykeln massproduceras och sjönk i pris, och blev därmed tillgänglig även för arbetarklassen. 27 På senare år har cykeln åter fått ett uppsving och flertalet nordeuropeiska länder har de senaste decennierna märkt av ett ökat cykelintresse. Cyklingen har främst ökat i Danmark, Tyskland, Schweiz och Nederländerna. 28 I Nederländerna sker 40 procent av alla lokala resor med cykel, och i Amsterdam är det 57 procent av befolkningen som använder cykeln dagligen. 29 Att cykeln har blivit populär i dessa länder visar att cykeln kan vara ett tilltalande transportsätt även i länder med bra ekonomi och hög levnadsstandard. 30 4.1 CYKELN I STADEN Trots att städerna växer och att allt fler väljer att bosätta sig i förorten, har cykeln fortsatt att växa i popularitet. Anledningar till att cykelns användning tilltar i de nordeuropeiska länderna beror på en långsiktig planering som har fokuserat på att öka säkerheten, framkomligheten och bekvämligheten för att använda cykeln. För att användningen av cykeln ska prioriteras före bilen, försvåras bilkörningen och görs till ett dyrare alternativ. Dessa åtgärder är framtagna för att minska miljöpåverkan på staden och för att minska den överdrivna bilanvändningen som finns i städerna. Åtgärderna tillgodoser även ökade krav på rörlighet och effektivisera markanvändningen i de växande städerna. Exempelvis tar cykelns vägar och parkeringar mindre yta i anspråk än bilens, vilket städer med en hög densitet efterfrågar. 31 4.1.1 Stadutvecklingstrender som gynnar cykelanvändandet Sedan 1980-talet förespråkas en förtätning av staden som modell för stadsutveckling och som en del av hållbar utveckling. Att förtätning ses som en del av hållbar utveckling beror främst på att befintliga system och infrastrukturer går att utnyttja. 32 En förtätning av staden möjliggör en effektiv kollektivtrafik då möjligheterna för olika geografiska lösningar ökar, och ger förutsättningar för att minska energianvändningen och resursutnyttjandet. 33 Kompakta städer har bättre förutsättningar än den glesbyggda staden för att få ökad andel cyklister. Detta beror på att många olika platser nås på kort tid. 34 Städerna i Sverige fortsätter att växa, och i och med att de flesta av städerna förtätas ger det även bättre möjligheter och förutsättningar till att använda cykeln som transportmedel. I större tätorter är trenden att förtäta samtidigt som det finns en vilja att minska biltrafiken och ge möjligheter för andra transportsätt. 35 Av den anledningen spelar urbanstrukturen en viktig roll för hur detta kan förverkligas. 36 25 Williams, S (2003) s.127-129 26 Lamont, M (2009) s. 5 27 Williams, S (2003) s. 127-129 28 Pucher et al (1999) s. 625-626 29 Iamsterdam 1 (2012) 30 Pucher et al (1999) s. 625-626 31 Ibid 32 Bengs, C (2005) s. 104-105 33 Ullstad, E (2008) s. 8 34 Pucher et al (1999) s. 646 35 Trafikverket (2011) s. 8 36 Gullberg et al (2007) s. 21-22 11

4.1.2 Fördelar och nackdelar med cykeln Cykeltrafiken tar endast upp en tiondel i yta jämfört med biltrafiken. I storstäderna är redan bilismen ett problem, med köer, buller och trängsel, vilket har gjort att lösningar inom kollektivtrafik, gång och cykel efterfrågas i en allt större utsträckning. 37 Att cykla för i stort sett med sig uteslutande positiva effekter, däribland minskad klimatpåverkan, positiva hälsoeffekter, mindre trängsel, och är platseffektiv. Förutom att förflytta sig till fots är cykeln det billigaste sättet att transportera sig på, vilket gynnar låginkomsttagare. Dessutom är kostnaderna för att förbättra cykelinfrastrukturen betydligt lägre än för motorfordon. 38 Däremot är cyklisten oskyddad vilket kan leda till svåra skador. Därför behöver infrastrukturen utvecklas så att cykling kan ske på ett säkert sätt, vilket främst sker genom infrastrukturförbättringar, samt drift- och underhållsarbete. Därtill är användningen av cykelhjälm den viktigaste skyddsfaktorn. Trafikverket efterfrågar att cykeln ska betraktas som ett eget trafikslag, varken som fotgängare eller som motorfordon. För att uppnå målen om ökad andel cykling krävs det att cykeln prioriteras i planeringen. Trafikverket menar att genom att skapa förutsättningar för människor att använda cykeln, bidrar det till vinster för samhället. Ett ökat cyklande bidrar också till att nå målen om långsiktigt hållbart resande. 39 4.2 VEM CYKLAR? Förutom att holländarna är frekventa cykelanvändare är även danskarna det. 55 procent av de som bor i Köpenhamn cyklar dagligen, vilket är bland den högsta siffran i världen, och ca 35 procent av invånarna arbetspendlar. 40 I Sverige är ca 12 procent av alla resor med cykel, och ca 5 procent av resorna i Stockholm. 41 I USA var andelen resor med cykel 1995 0,9 procent, varav 9 procent av dessa cykelresor är arbetspendling. Rekreationscykling uppfattas som något ungdomligt och sportigt i USA och över hälften av cykelresorna i USA är i fritids- eller rekreationssyfte. 42 I det hänseendet skiljer sig USA från Europa. Pucher et al menar att det är en attitydskillnad i användningen av cykel mellan Europa och USA. I exempelvis Danmark och Nederländerna cyklar gammal som ung, fattig som rik. Medan de som cyklar i USA anses inte ha råd med bil och därmed som fattiga om de cyklar. Eftersom cyklisterna i städerna i USA är relativt få, samtidigt som det inte finns några direkta cykelvägar uppfattas cyklisterna som att de inte hör hemma staden. Hur cykelanpassat samhället är, samt hur kulturen och vanan är för att cykla är avgörande för hur cykeln kommer användas. Om cykling betraktas som något vanligt kommer allt fler överväga att använda cykeln. Ju fler som cyklar desto mer benägna blir andra att använda cykeln, samtidigt som bilisternas respekt för cyklister ökar. 43 Enligt Pucher et al spelar inkomsten en stor roll för benägenheten att använda cykeln eller inte. Detta är en av anledningarna till att studenter använder cykeln i större utsträckning. Detta är dock något paradoxalt menar Pucher et al eftersom Tyskland, Nederländerna och Danmark är bland de rikaste länderna i världen. Även klimatet kan tyckas ha stor inverkan på cykelns användning, men Pucher et al menar att cykeln är betydligt vanligare i norra Europa än i södra, trots att de har sämre klimat. En stor del av litteraturen om cykel handlar om säkerhet och hur cyklisternas säkerhet kan förbättras. För att kunna förbättra säkerheten behövs det också en beteendeförändring, både hos cyklister och bilförare, samtidigt som det behövs en bättre infrastruktur för cykeln. 44 37 Trafikverket (2011) s. 8 38 Pucher et al. (1999) s. 625-626 39 Trafikverket (2011) s. 10-11 40 Bycykeln Köpenham (2012) 41 OBIS (2011) s. 16 42 Pucher et al (1999) s. 626-627 43 Ibid s. 646-647 44 Ibid 12

4.3 EN BETEENDEFÖRÄNDRING EFTERFRÅGAS För att få fler att använda cykeln som transportsätt behövs det en beteendeförändring, särskilt för att få turister att använda cykeln under semestern. Enligt Lumsdon finns det vissa problem med att utveckla hållbara transportalternativ för turister. För att hållbara transportsätt ska utvecklas och marknadsföras måste det finnas ett antagande om att detta är något som turisterna kommer nyttja och något som blir en del av deras resebeteende. Lumsdon menar att det är problemet för trafik- och turismplanerare. Människor i utvecklade länder har blivit allt mer beroende av bilen. Detta gör att det finns ett visst motstånd till att använda andra transportmedel än bilen. Vissa målgrupper är enligt trafikstudier svårare att förändra än andra, vilket gör att det är nödvändigt att förstå vad som kan bidra till attitydförändringar och beteenden i relation till turismtransporter. Exempelvis menar Lumsdon att det finns ca 200 miljoner cyklar och 160 miljoner bilar i Europa. I snitt används cykeln i tio procent varav fritidscyklingen uppskattas vara fyra procent av dessa. Att det finns fler cyklar än bilar visar att det finns en latent efterfrågan, och att intresset för att äga en cykel verkar vara större än att faktiskt använda den. Flera studier menar att detta till viss del beror på att det upplevs farligt att cykla i trafiken. 45 45 Lumsdon, L (2010) s. 364 13

5. CYKELTURISM Detta kapitel behandlar vad cykelturism är, hur cykelturismen ser ut i andra länder och städer, samt hur cykelturism kan utvecklas. De senaste åren har cykeln fått ett uppsving och har åter blivit ett alternativ vid rekreation, turism och fritid. I Europa har cykelförsäljningen ökat kraftigt och antalet cykelleder regionalt, nationellt och transnationellt växer i Europa, vilket har lett till ökad efterfrågan på cykelsemestrar. 46 Nya leder är framtagna för att stödja utvecklingen av rekreations- och fritidscykling, men syftar också till att stimulera till cykelturism. Motivet är att planerare och politiska beslutsfattare ska uppmärksamma de ekonomiska fördelar den här typen av cykling kan ge, speciellt på landsbygden. 47 Studier visar att det har skett en intresseökning från besöksnäringen att utveckla cykelturismen de senaste åren. Att antalet leder ökar förklaras med att cykeln är ett alternativt transportsätt och bidrar till hållbar utveckling, då cykelturism bedöms ge fördelar ur ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. 48 Enligt en forskningsstudie utförd 2003 uppskattades cykelturismens årliga tillväxtpotential till fyra procent, med en kraftigare tillväxt på längre sikt. Att tillväxten tilltar beror på att det tar tid att inse potentialen med cykelturism och tillhandhålla den infrastruktur som behövs, liksom det utbud av produkter och service som cykelturister efterfrågar. En fördubbling av cykelturismen i Europa fram till år 2015 ansågs vara realistisk. 49 Trenden verkar främst vara kopplad till efterfrågan för en aktiv semester och till en bättre folkhälsa. 50 5.1 VAD ÄR CYKELTURISM? Det finns flera olika definitioner på vad cykelturism är. Enligt Tillväxtverket är definitionen på cykelturism densamma som den för turism, det vill säga UNWTO:s definition, men med tillägget att cykling ska vara en betydande del av semestern. 51 Ritchie beskriver en rad olika definitioner på vad cykelturism är som har presenterats under åren. De olika definitionerna menar att en cykelturist antingen kan vara en som deltar eller observerar ett cykelevenemang, deltar i en organiserad cykeltur, eller som cyklar på egen hand. En cykelturist kan vara alltifrån en som väljer att cykla några timmar under sin semester till den som cyklar under hela sin semester. Ritchie väljer själv att definiera cykelturism på följande sätt: Bicycle tourism should be defined as any activities, whether cycling or non-cycling, that are undertaken by those who are on vacation for longer than 24 hours or one night, and for whom the bicycle is an integral part of this trip. 52 Simonsen & Jorgenson har valt att definiera cykelturism på ytterligare ett sätt: 46 Ritchie et al (2010) s. 410, Lamont, M (2009) s. 5 47 Lamont, M (2009) s. 5 48 Ritchie et al (2010) s. 410-411 49 Koucky, M (2007) s. 4 50 Kågeson, Per, KTH intervju 2012-02-16, Löfquist Tommy, Region Halland, intervju 2012-02-24 51 Bederoff, Dennis, Tillväxtverket, intervju 2012-02-29 52 Ritchie B W (1998) s. 569 14

A person of any nationality, who at some stage or other during his or her holiday uses the bicycle as a mode of transportation, and to whom cycling is an important part of this holiday. Short trips to the corner shop, etc. are not included. 53 Ännu en definition på cykelturism ger den brittiska cykelorganisationen Sustrans, som förespråkar hållbara transportsätt, vilket beskrivs på följande sätt: Recreational visits, either overnight or day visits away from home, which involve leisure cycling as a fundamental and significant part of the visit. 54 Trots att cykelturism har ökat i både efterfrågan och utbud är den vetenskapliga forskningen om sammankopplingen av cykeln och turism liten. Det finns en del studier som utreder skillnader mellan turism och cykelturism, vilket har resulterat i tveksamma mätningar avseende omfattningen på marknaden av cykelturismen. För att bättre kunna definiera cykelturism, cykelturismens omfattning, dess fördelar, samt hur cykelturismen påverkar värdlandet efterfrågas tekniska verktyg. Det finns tre skäl till att ta fram statistik om cykelturism. För det första fastställs värdet och betydelsen av cykelturismen. För det andra underlättar det planering och efterfrågan på infrastruktur och tjänster. För det tredje kan marknadsstrategierna göras mer effektiva. Däremot är det svårt att jämföra den här typen av statistik mellan länder då forskningen är inkonsekvent mellan dem. Om det inte finns någon klar definition på vad en cykelturist är, är det omöjligt att mäta storleken på den, dess ekonomiska värde, samt vilka fördelar den genererar och vilka konsekvenser den ger. 55 Att det inte finns några användbara verktyg för att mäta cykelturismen på kan vara en förklaring till varför varken VisitSweden eller Tillväxtverket har några uppgifter om cykelturismen i Sverige. 5.1.1 Skillnader mellan rekreationscykling och cykelturism Som visas ovan är definitionen på cykelturism relativt vid, och frågan som man kan ställa sig är vad skiljer egentligen rekreationscykling och cykelturism åt? Ritchie menar att skillnaden mellan turism och rekreation är att personen inte är borta mer än 24 timmar från hemmet vid rekreationscykling. 56 Hall & Page väljer att beskriva skillnaden med att turism relateras i första hand till fritid och affärsresor, samt aktiviteter som hör ihop med dessa. Detta inbringar nya pengar till regionen från besökaren. Pengarna leder i sin tur till nya jobb och ger nya skatteinkomster till kommunen, vilket förbättrar ekonomin. Rekreation liknar till mångt och mycket fritidsresenärernas aktiviteter, men pengarna som spenderas går i omlopp istället för att det är nya som kommer in i systemet. Hall & Page menar dock att det inte finns några klara definitioner på vad skillnaden mellan fritid, turism och rekreation är, utan att definitionen ändras beroende på syfte och kontext. 57 Williams menar att likheterna mellan rekreation och turism är att samma områden och faciliteter används. Han menar att turism kan ses som en överdriven form av rekreation. De skillnader som han beskriver är att rekreation är mer lokalt än vad turism är. Likt Hall & Page menar Williams att en turist generellt är borta längre än vid rekreation. Vid turism uppstår det ett större socialt utbyte än vid rekreation, samt att upplevelsen som efterfrågas är mer i särklass och minnesvärd, medan detta inte är något krav vid rekreation. 58 Rekreation och 53 Simonsen P & Jorgenson B (1998) s. 20 54 Sustrans (1999) s. 1 55 Lamont, M (2009) s. 6-7 56 Ritchie (1998) s. 569 57 Hall C M & Page J S (2006) s. 4-5 58 Williams, S (2003) s. 8 15

turism sammanfaller ofta i städerna, då de till stor del använder samma platser och faciliteter, och kommer därför att integrera med varandra på många platser. 59 5.2 CYKELTURISM I EUROPA Som nämns tidigare finns det en viss problematik med att jämföra studier om cykelturism mellan länder i och med att definitionen på vad cykelturism är skiljer sig åt. De flesta forskare verkar dock vara överens om att populariteten för att cykla på semestern har ökat. 60 Uppgifter från 1998 visar att ca fyra procent av européerna cyklade på sin semester. Merparten av dessa fanns i de tysktalande länderna Tyskland, Österrike och Schweiz. I dessa länder har cykelturismen haft en längre tradition än i många andra europeiska länder, vilket medförde att ca åtta procent av befolkningen cyklade på semestern. Tillkommer gör de som uppgav att de har cyklat på sin semester, men att det inte var huvudaktiviteten, utan att det endast var en av flera aktiviteter. Sammanlagt 25 procent av tyskarna cyklade någon gång under semester. Enligt denna forskningsstudie angav även sex procent av svenskarna att de cyklade under semestern. 61 Dessa siffror kan jämföras med år 2002 där 11,6 procent av den tyska befolkningen över 14 år uppgav att de cyklade ofta eller väldigt ofta under sin semester, och där siffran ökade till nästan 15 procent år 2006. I Nederländerna där cykeln ses som en del av vardagen, men även som ett vanligt transportsätt under semestern, uppskattas andelen som cyklar på semestern vara dubbelt så många som i Tyskland. I Storbritannien finns endast uppgifter från 1999, dessa visar att cirka tre procent av befolkningen cyklade under semestern. 62 Cykelturismen i Europa omsätter över 100 miljarder kronor varje år, med störst omsättning i Tyskland och Österrike. Andra länder där cykelturismen har blivit populär är i Nederländerna, Spanien, Frankrike, Storbritannien och Danmark. De populäraste lederna för cykelturism i Europa är Donauleder, Bornholm, Moseldalen och Sea-to-Sea i Storbritannien. 63 Studier visar att en inkommande cykelturist spenderar dubbelt så mycket under sin vistelse jämfört med en rekreationscyklist. På boendet spenderas ca 30 procent, på mat 21 procent, cykelservice och utrustning 22 procent och resterande 27 procent spenderades på personliga utgifter. 64 Cykelturisten är vanligtvis medel- och höginkomsttagare och spenderar i snitt 700-1000 kr/dygn, och spenderar då mer än vad bilturisterna gör. 65 Detta visar att cykelturism inte är någon ekonomisk fråga utan att det istället beror på bland annat intresset och vanan att använda cykeln. Cykelturister har olika intressen och önskemål med sin semester och tillhör en heterogen grupp, som omfattar alla grupper i samhället, även om vissa grupper är vanligare än andra. Likt vanliga turister efterfrågar de olika typer av upplevelser, även om de som grupp efterfrågar mer äventyr än en vanlig turist. 66 Cykelturisten är någon som vill vara aktiv på semestern. 67 Majoriteten, ca 70 procent, är något äldre än 40 år. 68 59 Hall C M & Page J S (2006) s. 173 60 Koucky, M (2007) s. 3 61 Ritchie B W (1998) s. 570 62 Koucky, M (2007) s. 3-4 63 Kågeson, P (2007) s. 8-10 64 Schuett M & Holmes T (1996) s. 85-86 65 Kågeson, P (2011) 66 Schuett M & Holmes T (1996) s. 85-86 67 Löfquist Tommy, Region Halland, intervju 2012-02-24, Kågson Per, KTH, intervju 2012-02-16 68 Koucky, M (2007) s. 5 16

Paketresorna står för ca 10-20 procent av cykelturismens cykelresor. Utbudet kan troligen motsvara hur efterfrågan till viss del ser ut och kan ses som ett ungefärligt mått. I Tyskland marknadsförs totalt 24 procent av cykelresorna i Europa, därefter kommer Österrike (16 procent), Italien (13 procent), Frankrike (9 procent), Schweiz (8 procent) och Nederländerna (6 procent). Sveriges andel är endast en procent av de cykelresor som marknadsförs i Europa. 69 Det har dock blivit allt vanligare att arrangera sin egen cykelresa och inte köpa färdiga paketresor. 5.3 HUR KAN CYKELTURISM UTVECKLAS? I länder där cykeln används i stor utsträckning till vardags är även andelen cykelturister högre. Eftersom cykling på semestern ses som ett hållbart alternativ och för med sig många fördelar, är frågan hur man kan stimulera till cykling på semestern? Hur kan andelen cykelturister öka och hur ska planeringen och utvecklingen gå till? Nedan ges två forskningsexempel på hur cykelturism har utvecklats i USA och Spanien för att stimulera till ökad cykling, samtidigt som det har bidragit till en attraktivare destination. 5.3.1 Regional samverkan för utveckling av cykelturism I delstaten New York i USA har en forskningsgrupp följt aktörerna i en samverkansform under utvecklandet av en ny regional cykelturismplan. Syftet med projektet var att visa för kommunerna vilka ekonomiska vinster cykelturism kan generera, samt att lyfta frågan om att ta fram cykelplaner för att kunna utveckla cykelvänliga samhällen som en del i att kunna marknadsföra hela regionen som en cykeldestination. Att utveckla en regional plan för cykelturismen skulle på så sätt stärka ekonomin i de rurala områdena, vilket ger ekonomiska fördelar för den lokala ekonomin. Detta gäller framförallt entreprenörer inom restaurang- och hotellbranschen, cykelentreprenörer och för detaljhandeln. 70 I regionen fanns redan ett välutvecklat cykelnät och det befintliga cykelnätet var populärt hos cyklisterna. Till stor del fanns även den service och de natur- och kulturupplevelser som efterfrågas av cykelturister, samt olika övernattningsmöjligheter däribland hotell, bed and breakfast och campingar, samt service i form av restauranger och cykelaffärer. För att kunna utveckla en regional plan för cykelturism beslöt samverkansgruppen att göra en inventering av cykelleder, service och faciliteter som fanns i regionen, en sammanställning av GISunderlag, samt granska lokala, regionala och nationella cykelplaner och program. Gruppen beslöt att utföra en ekonomisk analys av cyklingen i regionen, liksom att utveckla en översiktsplan med tillhörande kartor och göra en strategisk analys och rekommendationer för hur marknadsföringen av cyklingen i regionen kan gå till. För att lyckas med dessa uppgifter sattes en expertgrupp ihop inom områdena; cykling, turismplanering, GIS, och marknadsföring med både privata och offentliga aktörer. Resultatet visade att en cykelkarta var av stort intresse, då den attraherar nya cyklister till området. Cyklisterna efterfrågade främst rurala områden, med höga naturvärden, med historiska platser i en varierad terräng och en god skyltning. I och med att fransktalande kanadensare besökte detta område efterfrågades information även på franska. Resultatet visade att för att få en dynamisk och fungerande besöksnäring krävs en regional marknadsföring och en multifunktionell destination. För att attrahera cyklister till regionen sågs cykelkartor, event och artiklar i tidskrifter som det mest effektiva för marknadsföring, medan hög kvalitet av cykelvägar, boende, och natur- och kulturupplevelser bidrog till en bra upplevelse. Resultatet visade att strategierna för marknadsföring främst borde vara inriktad på 69 Koucky, M (2007) s. 6-7 70 Schuett M & Holmes T (1996) s. 84-86 17

perceptionen av regionen och naturmiljön. De primära preferenserna hos cyklisterna är framförallt natur, historia och kultur. 71 Det studien visade var att det krävs ett samarbete som till viss del skiljer sig ifrån besöksnäringens vanliga arbetssätt. Nya nätverk och samarbetsformer behöver arbetas fram, där bland annat cykelorganisationer och cykelentreprenörer behöver vara en del av samarbetet. Cykelkartor och cykelevent behövs för att kunna marknadsföra regionen som en cykeldestination. Att använda sig av lokala entreprenörer för att utveckla cykelturismen är dels bättre ur marknadsföringssynpunkt i och med att de kan regionen bättre, dels genererar det till ekonomiska intäkter. 72 5.3.2 Rekreationsmöjligheter som leder till turism Ytterligare ett sätt att bidra till ökad cykling, och till en destinationsutveckling har visat sig vara att skapa multifunktionella leder. I en studie genomförd i Spanien av Mundet & Coenders har naturleder för vandring, cykling och ridning studerats. Studien visar att det optimala är att använda övergivna banvallar. Dessa är både väldränerade och preparerade, samtidigt som de är utformade med mjuka kurvor och höjdskillnader som möjliggör för multifunktionell användning. I och med att banvallarna en gång har anlagts så att de binder ihop olika städer är de optimala för cykelturism, dessutom går dessa ofta i en bilfri miljö, och i ett historiskt landskap. Förutom att de kan användas för rekreation och turism visar studien att lederna även fungerar för vardags- och pendlingsresor, vilket bidrar till minskad klimatpåverkan. Lederna motiveras utifrån att de gynnar folkhälsan och bidrar därmed till samhällsekonomiska fördelar på lokalnivå, liksom nationell. Utöver att lederna gynnar den ekonomiska utvecklingen, ökar de även områdets attraktivitet, vilket i sin tur påverkar bostadspriserna. Lederna förbättrar tillgängligheten till natur- och djurliv, samt främjar kulturarvet, och skapar platser för människor att mötas på. Dessa leder ses därför som ett viktigt element vid destinationsutveckling. 73 Studien pekar på att turismen har blivit mer hållbar, samt att intresset för cykelturism har ökat. Likaså visar studien att genom att tillgängliggöra natur och kulturvärden via leder bidrar det till en attraktivare destination. 5.4 Amsterdam och Köpenhamn Under år 2010 var det 5,3 miljoner turister som besökte Amsterdam och sammanlagt gav det 9,7 miljoner kommersiella gästnätter, varav 21 procent stod holländarna själva för. 74 Amsterdam har för andra året i rad blivit utsedd till världens cykelvänligaste stad enligt Virgin Travel. I Amsterdam är det olika privata aktörer som hyr ut cyklar till turister, vilka beskrivs finnas överallt i staden. 75 Köpenhamn är den näst största besöksdestinationen i Norden efter Stockholm, och hade 7,2 miljoner kommersiella gästnätter år 2010. I och med att 55 procent av invånarna cyklar dagligen framställs Köpenhamn som en cykelvänlig stad. Staden försöker även aktivt att få turisterna att använda cykeln under sin vistelse genom att erbjuda den så kallade Bycykeln, vilka har funnits i Köpenhamn sedan 1995. 2008 vann Bycykeln priset för Best low carbon transport & technology av Virgin Travel Responisble Tourism Award. Motiveringen var att 2000 gratiscyklar fanns till förfogande för både invånare och turister, ett initiativ som både bidrar till minskade koldioxidutsläpp och ökad motion. 76 71 Schuett M & Holmes T (1996) s. 89-91 72 Ibid s. 91 73 Mundet L & Coenders G (2010) s. 658-659 74 Go Amsterdam 1 (2012) 75 Go Amsterdam 2 (2012) 76 Virgin Holidays (2011) 18