och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se
Variationsrikedom Varierande substrat Avfall, restprodukter, energigrödor Varierande rötningstekniker Skala, torr/våt, en-/tvåfas, uppehållstider Varierande användning av gasen Värme, el, fordonsbränsle. Distribution Varierande miljöpåverkan Beroende på förändrad användning av växtnäring, mark och resurser
Variationen medför komplexitet Vanskligt att dra generella slutsatser om den genomsnittliga energianvändning eller miljöpåverkan av biogasproduktion Viktigt att se på enskilda biogassystem
Energibehov vid biogasproduktion Energikvot (%) 40 30 20 10 0 Fet t avsk.- slam Organiskt hushållsavfall Energikvot (%) = E E in ut Slakt eriavfall Betblast Gödsel Halm Vall Transport av substrat Transport av rötrest Hantering substrat E in = Total primärenergiinsats E ut = ens energiinnehåll Spridning av rötrest anl. - el anl. - värme Berglund & Börjesson. 2006. Assessment of energy performance in the life-cycle of biogas production. Biomass and Bioenergy 30 (3): 254-266.
- - Nuvarande intäkter, alternativt produktionskostnader, för substrat i Sverige + Energigrödor Kostnad per kwh biogas Stallgödsel Organiskt hushållsavfall Skörderester - Industriavfall, organiskt potential
Vilka bli miljöeffekterna av att introducera rötning för att producera förnybar energi och ett organiskt gödselmedel? Energi (t ex 1 kwh värme) Resurs (t ex åkermark eller avfall) Alternativa sätt att bruka resursen och tillhandahålla bränsle och växtnäring Energi Gödselmedel produktion Gödselmedel
Utsläpp av växthusgaser, personbilar GWP (g CO2-ekv/MJ motoreffekt) 800 400 0 Vall/biogas Träda/bensin Jämförelse mellan biogas och bensin Halm Kompost/ bensin Kompost/ bensin Jämförelse mellan biogas och metanol Vall/biogas Salix/metanol Åkermark Sockerbetsblast Stallgödsel Industriavfall Hushållsavfall Åkermark system: Tillägg för att få samma energiutbyte Slutanvändning, biogas Produktion av biogas Reference system: Tillägg för att få samma utbyte av gödselmedel Slutanvändning av bränslet Produktion av bränsle + extra hantering av substratet Skillnader i metanförluster från hanteringen av substraten Börjesson & Berglund. 2007. Environmental systems analysis of biogas systems Part II: The environmental impact of replacing various reference systems. Biomass and Bioenergy
Vikten av låga metanförluster Hur höga kan metanförlusterna vara innan fossila bränslen* är ett bättre alternativ? Småskalig värme Storskalig värme Småskalig kraftvärme Storskalig kraftvärme Personbilar Tunga fordon Vall 16% 15% 11% 11% 15% 11% Halm 15% 14% 10% 10% 14% 10% Sockerbetsblast 16% 15% 11% 11% 14% 11% Stallgödsel 32% 31% 28% 27% 30% 27% Industriavfall, organiskt 23% 19% 22% 19% Organiskt hushållsavfall 20% 16% 20% 16% * Jämförelse mellan biogas och olja (värmeproduktion), naturgas (kraftvärme), bensin (personbilar) respektive diesel (tunga fordon) Vid jämförelse med andra biobränsle (=metanol från Salix, eller förbränning av Salix, halm eller avfall) är utsläppen av växthusgaser högre från biogas även utan metanförluster
Övergödning, personbilar EP (g PO4-ekv/MJ motoreffekt) 2 1,5 1 0,5 0 Vall/biogas Träda/bensin Jämförelse mellan biogas och bensin Halm Kompost/ bensin Kompost/ bensin Jämförelse mellan biogas och metanol Vall/biogas Salix/metanol Åkermark Sockerbetsblast Stallgödsel Industriavfall Hushållsavfall Åkermark system: Tillägg för att få samma energiutbyte Slutanvändning, biogas Produktion av biogas Reference system: Tillägg för att få samma utbyte av gödselmedel Slutanvändning av bränslet Produktion av bränsle + extra hantering av substratet Skillnader i metanförluster från hanteringen av substraten Börjesson & Berglund. 2007. Environmental systems analysis of biogas systems Part II: The environmental impact of replacing various reference systems. Biomass and Bioenergy
När är biogas fördelaktigt ur miljösynpunkt? När biogas produceras från material som normalt inte används för energiproduktion (t ex skörderester, gödsel) eller ersätter fossila bränslen Om indirekta miljövinster tas med, t ex minskade förluster av metan eller ammoniak från hanteringen av substraten eller minskade kväveförluster från åkermark Men, andra biobränslen (t ex Salix) kan vara bättre för värmeproduktion och höga metanförluster missgynnar biogas.
Förnybar energi Avfallshantering Växtnäring