Utvärderingsrapport Delmoment D i projektet Ökad förståelse och förmåga för att hantera händelser med farliga ämnen i Hallands län

Utvärderingsrapport Delmoment D i projektet Ökad förståelse och förmåga för att hantera händelser med farliga ämnen i Hallands län CBRNE-dag och Övning Lisbeth, Halmstad 2013-11-19 Övning Malte, Varberg 2013-11-28

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE... 4 1.3 STÖDRESURS FRÅN MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP... 4 1.4 DISPOSITION... 4 1.5 KÄLLOR OCH UPPHOVSRÄTT... 4 2 PLANERINGSPROCESSEN... 5 2.1 PLANERINGSORGANISATION... 5 2.2 PLANERINGSARBETE... 6 2.2.1 Planeringsmöten... 6 2.3 DOKUMENTATION I PLANERINGSPROCESSEN... 7 3 BESKRIVNING AV ÖVNINGARNA... 8 3.1 CBRNE-DAG... 8 3.1.1 Deltagande aktörer... 8 3.2 ÖVNING LISBETH... 9 3.2.1 Deltagande aktörer... 9 3.2.2 Scenario... 9 3.3 ÖVNING MALTE... 10 3.3.1 Deltagande aktörer... 10 3.3.2 Scenario... 10 3.4 UTVÄRDERINGSSEMINARIUM... 11 3.5 ÖVNINGARNAS RESURSÅTGÅNG... 13 4 ÖVNINGARNAS SYFTE, MÅL OCH UTVÄRDERINGSMETOD... 14 4.1 ÖVERGRIPANDE SYFTE... 14 4.1.1 CBRNE-dag... 14 4.1.2 Övning Lisbeth... 14 4.1.3 Övning Malte... 14 4.2 ÖVERGRIPANDE MÅL... 15 4.2.1 CBRNE-dag... 15 4.2.2 Övning Lisbeth... 15 4.2.3 Övning Malte... 15 4.3 EFFEKTMÅL... 16 4.4 UTVÄRDERINGSMETOD... 16 4.4.1 Enkäter... 16 4.4.2 Lokala utvärderare (LU)... 16 4.4.3 Bedömningar och utvärdering... 17 5 UTVÄRDERING... 18 5.1 PLANERING... 18 5.1.1 Aktörernas förberedelser inför övningen... 18 5.2 GENOMFÖRANDE... 18 5.2.1 CBRNE-dag... 18 5.2.2 Övning Lisbeth... 19 5.2.3 Övning Malte... 20 5.3 UTVÄRDERING... 20 5.3.1 Genomförande... 20 5.3.2 Lokala utvärderare (LU)... 20 5.3.3 Utvärderingsprotokollen... 21 5.3.4 Enkäter... 21 5.3.5 Rapportens remiss... 21 5.4 ÖVNINGENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 21 5.4.1 CBRNE-dag... 21 5.4.2 Övning Lisbeth... 22 5.4.3 Övning Malte... 24 5.4.4 Förmåga i länet... 26 2

6 FRAMTIDA ARBETE... 27 6.1 ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR HALLANDS LÄN... 27 6.2 ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR LÄNSSTYRELSEN... 27 BILAGA 1 HÄNDELSEUTVECKLING I ÖVNING MALTE... 28 BILAGA 2 UTVÄRDERING AV ÖVNING MALTE... 35 ENKÄTFRÅGOR TILL ÖVNINGSDELTAGARE MALTE (GRUPPVIS)... 35 GRUPPINDELNING... 35 ENKÄTSVAR FÖR ÖVNING MALTE... 36 BILAGA 3 UTVÄRDERING AV CBRNE-DAG... 40 ENKÄTFRÅGOR TILL BESÖKARE UNDER CBRNE-DAG (WEBBENKÄT)... 40 ENKÄTFRÅGOR TILL UTSTÄLLARE UNDER CBRNE-DAG:... 41 BILAGA 4 PLANERINGSMÅL... 42 3

1 Inledning 1.1 Bakgrund I den årliga regionala risk- och sårbarhetsanalysen för Hallands län framgår att faran för utsläpp av farliga ämnen är ett dominerande inslag i länets riskbild. Med stöd av Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap i Hallands län inledde länsstyrelsen 2011 ett treårigt projekt för att öka förståelsen och förmågan att hantera händelser med farliga ämnen. Projektet har bestått av fyra delmoment: A. Underlag för gemensam syn på risk- och sårbarhet, ansvarsfördelning och förmåga B. Kunskapshöjande utbildningsinsatser C. Dialog om gemensamma riktlinjer för farligt gods D. Samverkansövning och slutgiltig utvärdering av projektets effekt 1.2 Syfte CBRNE-dag en förevisning av teknisk utrustning och kunskapsresurser i länet (2013-11-19) Övning Lisbeth (skadeplatsövning) (2013-11-19) Övning Malte (dialogövning med utgångsläge från skadeplatsövningen) (2013-11- 28) Syftet med denna rapport är att beskriva och utvärdera projektets delmoment D. Projektet har initierats av Regionala rådet och rapporten är således en rapportering tillbaka. Rapporten fastställs i praktiken av arbetsutskottet. Den ska utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet med utveckling av både den generella krishanteringsförmågan och i förmågan att hantera händelser med kemiska utsläpp. Förhoppningen är även att andra län kan använda rapporten som stöd i sin övningsplanering. 1.3 Stödresurs från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länsstyrelsen har fått stöd i planering och utvärdering av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genom två resurspersoner, Magnus Edenmyr och Göran Krook. Dessa har deltagit på planeringsgruppens möten. MSB har stått för resurspersonernas arbetstid och omkostnader. MSB har även bekostat projektet genom Anslag 2:4 Krisberedskap. 1.4 Disposition Kapitel 2 beskriver deltagare och roller i planeringsprocessen. Kapitel 3 beskriver deltagare och scenario i övningarna samt utvärderingsseminarium och resursåtgång. Kapitel 4 beskriver övningarnas syfte, mål och utvärderingsmetod. Kapitel 5 innehåller utvärdering av övningarna utifrån genomförande, utvärdering och mål. Kapitel 6 innehåller förslag på framtida arbete som berör händelser med farliga ämnen i länet. 1.5 Källor och upphovsrätt Länsstyrelsen ansvar för all text om inget annat anges. Samtliga deltagande aktörer har fått möjlighet att lämna synpunkter på rapporten innan den har fastställts. 4

2 Planeringsprocessen 2.1 Planeringsorganisation Under projektets gång har det bildats en regional samordningsfunktion (RSF) som består av representanter från Länsstyrelsen, Försvarsmakten, Polismyndigheten i Hallands län, Region Halland och räddningstjänsten i Halland och Storgöteborg (kemkoordinatorer). Denna grupp har varit huvudansvarig för planeringen av övningarna. Förutom stödpersoner från MSB, har även en representant från Luftstridsskolan (LSS) respektive räddningstjänsten Väst deltagit. Deltagare i övningsplaneringen: Catrin Käldman, Länsstyrelsen i Hallands län Kenneth Mattsson, Länsstyrelsen i Hallands län (Övningsledare) Marcus Johansson, Länsstyrelsen i Hallands län (Utvärderingsansvarig) Gerhard Ittner, Försvarsmakten Stefan Angelborn, Försvarsmakten Ingela Karlsson, Region Halland Fredrik Arvidsson, Polismyndigheten i Hallands län Arvid Samuelsson, MSB/Räddningstjänsten Halmstad Mats Karlsson, MSB/Räddningstjänsten Storgöteborg Daniel Gillesen, Räddningstjänsten Storgöteborg Sune Berlin, Luftstridsskolan Lars-Göran Bengtsson, Räddningstjänsten Väst Ulf Wilsson, Region Halland Ann-Christin Johansson, Region Halland Magnus Edenmyr, MSB (Resursperson) Göran Krook, MSB (Resursperson) Lokala utvärderare för Övning Lisbeth: Leif Andersson, Polismyndigheten i Hallands län Lars-Göran Bengtsson, Räddningstjänsten Väst Karin Ingvarsson, Region Halland Lokala utvärderare för Övning Malte: Karin Ingvarsson, Region Halland Jens Christiansson, Räddningstjänsten Väst (utvärderare för Halmstads kommun) Berndt Karlsson, Räddningstjänsten Väst (utvärderare för Varberg, Falkenberg och Kungsbacka kommuner) Monica Fransson, Laholms kommun Marcus Johansson/Catrin Käldman, Länsstyrelsen i Hallands län Gunnar Ohlén, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 5

2.2 Planeringsarbete 2.2.1 Planeringsmöten Totalt har 10 planeringsmöten genomförts, varav ett med övningens utvärderare. Syftet med samtliga möten var att diskutera och förankra särskilda frågor samt att tydliggöra behov och uppgifter i förberedelsearbetet. 2011-09-30 Planeringsmöte 0.5: Övergripande syfte, mål och upplägg RSF beslutade i ett tidigt skede om ramarna för projektets slutövning, som istället kom att kallas startövning för länets CBRNE-arbete. Mötets resultat förankrades med styrgruppen för Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap i länet. 2012-11-09 Planeringsmöte 1: Effektmål, målgrupp och utvärdering Under det första officiella planeringsmötet diskuterades igen syfte och mål, men även långsiktigt effektmål och hur utvärderingen skulle genomföras. Målgrupper och idéer för scenario för respektive övning diskuterades också. Avisering och förfrågan till organisationer på målgruppslistan skickades ut och ett planeringsdokument formulerades efter mötet. 2013-01-24 Planeringsmöte 2: Utvärdering (delmål och indikatorer) Med stöd från MSB kunde planeringsgruppen fokusera mer på utvärdering och lämpliga delmål och indikatorer som lokala utvärderare skulle utvärdera. Scenario för övning Lisbeth fastställdes i stora drag. En stor del av mötet behövdes för att lösa praktiska frågor kring CBRNE-dag. 2013-05-16 Planeringsmöte 3: Utvärderingsfrågor och scenario Planeringen återupptogs efter att planeringsgruppen under våren också planerat en annan övning. Fortsättningsvis diskuterades målformulering och utvärdering, men även övningsscenarierna. 2013-09-06 Planeringsmöte 4: Scenario Efter redovisning av arbetsläget fokuserade mötet på scenario och vilka händelser som behövdes för att kunna uppnå målet med övningarna. Ett körschema i Excell användes för planeringen av övning Lisbeth, medan scenariot för Malte sattes in i en spelplan i Power point-format efteråt. 2013-09-16 Planeringsmöte 5: Övning Lisbeth Planeringsmöte med representanter från räddningstjänst och länsstyrelsen för att lägesrapport angående övning Lisbeth. 2013-09-30 Planeringsmöte 6: Övning Lisbeth Detta planeringsmöte syftade till att förankra upplägget och lösa de blåljusspecifika frågorna kring övning Lisbeth och CBRNE-dagen. Endast representanter från räddningstjänst, sjukvård och länsstyrelsen deltog. 2013-10-7--8 Planeringsmöte 7: Scenario och utvärdering Under detta planeringsmöte deltog även länsstyrelsens utvärderingsledare som tillsammans med MSB slutligen fastställde övningsmål och indikatorer. Övriga mötesdeltagare fortsatte arbeta med scenariot. 6

2013-10-29 Planeringsmöte 8: Provspel och praktiska förberedelser Provspel av scenariot för övning Malte utifrån de anmälda genomfördes i planeringgruppen. Praktiska förberedelser gjordes också av länsstyrelsen och Försvarsmakten. 2013-11-05 Planeringsmöte 9: Utvärdering Ett möte hölls med länsstyrelsen och samtliga lokala utvärderare både för Lisbeth och för Malte. Syftet var att gå igenom övningsupplägg och utvärderingsprotokoll. 2.3 Dokumentation i planeringsprocessen Dokument Bilagor Utkom Avisering om regional samverkansövning samt en - December 2012 dag för förevisning av resurser i Hallands län 2013 Inbjudan till övning Malte - Juni 2013 Inbjudan till CBRNE-dag - Juni 2013 Övningsbestämmelser Deltagarlista November 2013 Information till deltagare vid CBRNE-dag Program November 2013 Karta Inbjudan till utvärderingsdag Februari 2014 Remiss av utvärderingsrapport Mars 2014 7

3 Beskrivning av övningarna 3.1 CBRNE-dag CBRNE-dagen genomfördes den 19 november 2013 på Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS). Under förmiddagen pågick en utställning av teknisk utrustning och kunskapsresurser och under eftermiddagen genomfördes en förevisningsövning med räddningstjänst, polis och sjukvård ( Övning Lisbeth ). Media (Radio Halland och Hallandsposten) hade bjudits in och de bevakade dagen. 3.1.1 Deltagande aktörer Målgrupp för dagen var generellt tjänstemän med ansvar över krisberedskap och hantering av händelser med farliga ämnen vid lokala, regionala och centrala myndigheter. I inbjudan framgick det mer specifikt: I kommunerna vänder vi oss till personer med ansvar inom krisberedskap, kommunikation, räddningstjänst, vatten- och miljöfrågor samt samhällsplanering. I Region Halland vänder vi oss till förvaltningarnas stabschefer, lokal och regional krisledning (TiB, informatör m.fl.) samt ambulanssjukvården. På Polismyndigheten vänder vi oss till personer som har en operativ ledningsfunktion, såsom yttre befäl, kommenderingschef och stabschef. På Länsstyrelsen vänder vi oss till personer med ansvar inom krisberedskap, TiB, kommunikation, miljövård och djurskydd. På andra myndigheter och organisationer vänder vi oss till personer med ansvar inom krisberedskap, farliga ämnen, information m.m. Nästan 200 deltagare från följande 21 organisationer deltog under CBRNE-dagen: Båstads kommun/räddningstjänsten i Laholm Falkenbergs kommun Försvarsmakten (Militärregion Väst, Lv6, LSS, FMTS och Hemvärnet) Halmstads kommun Hylte kommun Laholms kommun Lanstinget Kronoberg Livsmedelsverket Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Markaryds kommun Polismyndigheten i Hallands län Region Halland Region Skåne Ringhals AB Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Storgöteborg Strålsäkerhetsmyndigheten Tullverket 8

VIVAB Följande nio organisationer visade upp och presenterade sin tekniska utrustning och sina kunskapsresurser vid hantering av olyckor med farliga ämnen: Strålsäkerhetsmyndigheten Livsmedelsverket Tullverket Försvarsmakten (Militärregion Väst, Lv6, LSS, FMTS och Hemvärnet) Region Halland Polismyndigheten i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län Räddningstjänsten Halmstad och Räddningstjänsten Väst för RäddSam Halland Räddningstjänsten Storgöteborg Förhinder: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3.2 Övning Lisbeth Övningen var en samverkansövning med räddningstjänst, polis och sjukvård. Scenariot var en trafikolycka med farligt gods och olyckshanteringens första delar visades upp av övningsdeltagarna och momenten förklarades av även en speaker och intervjuade personer från räddningstjänst, polis och sjukvård. 3.2.1 Deltagande aktörer Aktör Målgrupp Antal övade Polismyndigheten i Hallands län Ingripande poliser och yttre befäl 9 Region Halland Sjukvårdsgrupp med utrustning 4 Räddningstjänsten Halmstad Räddningstjänsten Väst Insatsstyrka Nivå 2 (1+5, kemenhet), insatsledare och brandingenjör i beredskap, brandmän/depåmän Insatsstyrka Nivå 1 (1+4 släckbil med initial förmåga) 9 5 Totalt: 29 3.2.2 Scenario En olycka har inträffat på väg 154 i Falkenbergs kommun. En hjullastare har kört in i sidan på en farligt gods-skyltad lastbil. Även en personbil med förare och är inblandad. En medtrafikant larmar SOS Alarm och meddelar att tre personer är inblandade och att föraren till hjullastaren klivit ur bilen. Det finns flera vittnen till olyckan. Lastbilsföraren är oskadad men chockad. Föraren i personbilen är fastklämd med svåra skador men vid medvetande. Föraren till hjullastaren är skadad men kan röra sig. Personbilsföraren är fastklämd och endast lättkontaminerad. Det har skett ett läckage på den tank som hjullastaren hade med sig och en trögflytande vätska har runnit ut i diket. Två av de inblandade personerna har kontaminerats. 9

3.3 Övning Malte Övningen var en regional samverkansövning med kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda myndigheter. Den genomfördes som en dialogövning i samlingssalen på sjukhuset i Varberg. Scenariot var en fortsättning av olycksförloppet i övning Lisbeth där bakomliggande faktorer tillkom i spelet. 3.3.1 Deltagande aktörer Aktör Falkenbergs kommun Målgrupp Personer i krisledningsorganisationen; stabschef, TiB, säkerhetssamordnare, miljö och hälsa, informatörer och räddningstjänst (HILL, räddningsledarföreträdare, RCB). Antal övade/ åhörare/ utvärderare Halmstads kommun Samma som ovan 6 Kungsbacka kommun Samma som ovan 2 Räddningstjänsten Storgöteborg Samma som ovan 1/6 Laholms kommun Samma som ovan 8/0/1 Räddningstjänsten Väst Samma som ovan 4/0/2 Vivab Samma som ovan 1 Personer som har en operativ Polismyndigheten i Hallands ledningsfunktion, såsom yttre befäl, län kommenderingschef och stabschef 4/2/1 Region Halland Informatör, TiB, 1177, närsjukvården och representanter från Hallands sjukhus och ambulanssjukvården och 6/20/2 övriga Länsstyrelsen Krisberedskap, TiB, informatör och miljövård 6/7/1 Trafikverket Personer med ansvar inom krisberedskap, farliga ämnen, 4 information m.m. Militärregion Väst Samma som ovan 1/1/2 Länsstyrelsen Västra Götaland Utvärderare 0/0/1 MSB Utvärderare 0/0/2 2 Totalt: 45/30/12 3.3.2 Scenario Övningen inleddes med en film från övning Lisbeth visades med kommentarer från polis, räddningstjänst och sjukvård. Hela händelseutvecklingen i varje spelkort beskrivs i bilaga 1. Sammanfattningsvis handlade övningen om utsläpp av diesel i vattenskyddsområde, utsläpp av i början okänt ämne, som sedan indikerades som paration, på flera platser i länet samt om informationsbehov till allmänhet och media i utsläppsskandalen i Halland. 10

3.4 Utvärderingsseminarium Syftet med seminariet var att utvärdera CBRNE-dagen, övning Lisbet och Malte utifrån genomförande och övergripande mål samt att ta fram en åtgärdsplan utifrån utvärderingens resultat. Länsstyrelsen presenterade kort ett utkast till utvärderingsrapporten och därefter genomfördes gruppdiskussioner för att ta tillvara erfarenheterna för övningarna. Följande deltog i semiariet: Namn Organisation Grupp 1 Ulf Wilsson Region Halland Johan Keyser Ann-Christin Johansson Malin Fredriksson Region Halland Region Halland Region Halland Grupp 2 Leif Andersson Polismyndigheten i Hallands län Fredrik Arvidsson Arvid Samuelsson Ingela Karlsson Polismyndigheten i Hallands län Räddningstjänsten Halmstad Region Halland Grupp 3 Gudrun Edh Länsstyrelsen Catrin Käldman Marcus Johansson Jouko Westin Stefan Angelborn Stefan Frisk Länsstyrelsen Länsstyrelsen MRV MRV TLC Väg, Trafikverket Första gruppdiskussionen handlade om att se på effekterna på egen organisation utifrån frågeställningarna: Vilka effekter gav övningarna och CBRNE-dagen för egna organisationen? Har några åtgärder vidtagits i den egna organisationen sedan övningarna? Polisen svarade att de har ny rutin/övning och på långsikt arbetar de för att förändra ledningsstrukturen och rutiner för sekretess osv. Intresset för CBRNE ökat tack vare övningen. Inom räddningstjänsten upplevs det också att CBRNE-frågorna lyfts och att det är lättare att prata om CBRNE med bakgrund i övningarna då man fick en helhetsbild att jämföra med i fortsatt arbete. Region Halland tyckte att frågorna lyfts, framförallt omfattning av resurser på CBRNE-dagen och informationsgivning och larmvägar i övning Malte. Eftersom ambulansen övade enligt en ny rutin för första gången drogs viktiga lärdomar för utveckling av dessa rutiner. Inom akutsjukvården var det positivt att se helheten på skadeplats. CBRNE-frågorna har även lyfts i kris- och katastrofkommittén. Landsbygdsenheten på länsstyrelsen har kunnat använda lärdomar från övning Malte i utbildningar av lantbrukare. Trafikverket borde också varit inbjudet till CBRNE-dagen som utställare eftersom de också blir inblandade vid farlig gods-olyckor. Trafikverkets resurser och rutiner ska därför tas med i en skriftlig sammanfattning av CBRNE-dagen. 11

Den andra gruppdiskussionen handlade om att värdera måluppfyllnaden samt metod och utvärdering utifrån frågeställningarna: Tycker ni att övningsmålen uppnåtts för er organisation? Har övningarnas tre övergripande mål uppnåtts för länet? Har övningarnas gemensamma övergripande mål uppnåtts för länet? Vad var särskilt svårt med utvärderingen? Vad kan förbättras? Både Polisen och räddningstjänsten tyckte att övningarnas mål och egna delmål uppfylldes, samtidigt som de upptäckte en del brister som de behöver utveckla i det vardagliga arbetet. Region Halland upplevde också att övningarnas mål uppfylldes. Under CBRNE-dagen och övning Lisbeth skulle deltagandet kunna varit större på flera nivåer. Polisen och Region Halland lyfte att man kunde involverat chefer respektive politiker och personer i krisledningsorganisation och fler från akuten/sjukhusen. Kopplingen mellan Lisbeth och Malte framgick inte tydligt vilket ledde till att olika personal från ambulansen skickades till respektive övning och helhetsbilden uteblev således. Sammanfattningsvis ansågs ändå målen för CBRNE-dagen som uppfyllda då relevanta organisation deltog och alla fick se vilka resurser som finns och samtidigt skapa nya kontakter. I övning Malte hamnade en del kommuner och organisationer lite utanför, t.ex. Halmstad och Kungsbacka samt Trafikverket. En lärdom är att inte fastna vid geografiska detaljer utan beröra sak- och ansvarsfrågorna genom ett fiktivt scenario för att enkelt göra samtliga kommuner lika berörda av händelsen. En annan lärdom är att fortsättningsvis mer belysa Trafikverkets roll då man upplevde att deltagarna saknar kunskap om myndigheten och dess förmåga och roll vid trafikledning, t.ex. underlätta aktörernas informationsspridning. En mer specifik övning eller utbildning behövs för att tydliggöra rollerna bland försäkringsbolag, restvärdesledare, räddningstjänst och Trafikverket m.fl. samt ta upp frågan om prioritering mellan restvärde, miljöräddning samt kostnader för störningar i trafiken. Försvarsmakten lyfte att de har lärt sig mycket om det som övningarna syftade till genom att ingå i spelledningen. T.ex. vilka styrkor och brister som finns och var Försvarsmaktens stöd kan behövas. Denna kunskap sprids vidare via interna stabsövningar. Både länsstyrelsen och Försvarsmakten såg behov av en samverkansövning för att stärka länsstyrelsens förmåga (framförallt TiB-funktionen) att fördela resurser i samverkan med MRV och kommunerna. Den tredje gruppdiskussionen handlade om att ge förslag på fortsatt arbete utifrån frågeställningarna: Vilka åtgärder behövs i er organisation? Vilka åtgärder behöver vidtas i länet? Är övningsdeltagarnas förslag relevanta? Vilka behöver prioriteras? Åtgärdsförslagen fokuserade framförallt på gemensamma åtgärder i länet. Den regionala samordningsfunktionen (länets CBRNE-nätverk) bör bli ett permanent nätverk som ses regelbundet för att t.ex. planera utbildning och övningar samt diskutera erfarenheter från tidigare händelser. Vissa funktioner kan adjungeras in t.ex. länsveterinär. Alla behöver inte alltid vara med. Det behövs även en ökad kännedom om TiB:arna i de olika organisationerna i länet vilket kan lösas med t.ex. informationspunkt på Regionala rådet och länets samverkanswebb. Övriga förslag handlade om övning och utbildning, bl.a. en first responderutbildning för blåljusmyndigheter. Samtliga förslag redovisas i kapitel 6. 12

3.5 Övningarnas resursåtgång CBRNE-dagen och övningarna har kostat både ekonomiska och personella resurser. I tabellen nedan presenteras en grov uppskattning över övningarnas resursåtgång när det gäller tidsåtgång för gemensam planering och genomförande. Kostnader och tidsåtgång för aktörernas egna förberedelser redovisas inte. Aktivitet Tidsomfattning Förberedelser för CBRNE-dag, övning Lisbeth och övning Malte (sammanlagd mötestid) 280 h 1 Genomförande CBRNE-dag 1170 h 2 Genomförande Övning Lisbeth 70 h 3 Genomförande Övning Malte 530 h 4 Utvärdering 75 h 5 MSB resurspersoner 240 h 6 Totalt 2295 h 7 1 Beräknat på 10 möten på totalt 46 timmar där i medeltal sex personer deltog. 2 Beräknat på 195 deltagare och utställning i sex timmar. 3 Beräknat på 29 deltagare och åtta markörer och övning på två timmar. 4 Beräknat på 87 deltagare och övning på sex timmar. 5 Beräknat på 15 deltagare vid seminariet. Därutöver tillkommer planeringstid och interna utvärderingar. 6 30 dagar enligt överenskommelse. 7 Tid för Övning Lisbeth är inkluderad i CBRNE-dagen. 13

4 Övningarnas syfte, mål och utvärderingsmetod 4.1 Övergripande syfte Det övergripande syftet med övningarna är att: Tydliggöra berörda organisationers gemensamma förmåga att hantera ett plötsligt och allvarligt utsläpp av ett farligt ämne och dess konsekvenser utifrån tillgängliga resurser. Öka deltagarnas kunskap om berörda organisationers ansvar, roller och samverkansbehov. Stärka regionala nätverk och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete för att öka länets förmåga att hantera händelser med farliga ämnen. 4.1.1 CBRNE-dag Syftet med CBRNE-dagen är, utöver det övergripande syftet, att: Visa och informera om länets samlade resurser för hantering av händelser med farliga ämnen för både beslutsfattare och praktiker och ge dessa en inblick i och förståelse för området farliga ämnen. Åskådliggöra en farligt gods-olyckas skeden och hur ansvariga aktörer samverkar med varandra. Främja samverkan genom att deltagarna kan förbättra sina kontakter och skapa nya nätverk. 4.1.2 Övning Lisbeth Övning Lisbeth är en lärande övning och, utöver det övergripande syftet, syftar den till att: Visa länets samlade förmåga vid skadeplats för en, för länet, sannolik händelse med ett farligt ämne. Tydliggöra rutiner för personsanering på skadeplats för sjukvård, räddningstjänst och polis i enlighet med riktlinjerna i Personsanering på skadeplats inom Hallands län. Utveckla de berörda organisationernas förmåga att hantera händelsen i det akuta skedet. 4.1.3 Övning Malte Övning Malte är en lärande övning och, utöver det övergripande syftet, syftar den till att: Tydliggöra tidsaspekten och berörda organisationers möjligheter att agera. Tydliggöra informationsansvaret och hur information sprids mellan organisationerna och till allmänheten. Belysa brister och behov, i hantering och resurser, i respektive organisation. Tydliggöra rutiner för samverkan enligt Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Hallands län. 14

4.2 Övergripande mål Det övergripande målet med övningarna är att: Deltagarna hanterar händelsen, enligt gällande regelverk 8, planer 9 och rutiner 10, i den tid som kan anses godtagbar för händelsen och i samverkan med andra aktörer. Deltagarna samordnar information till berörda när behov uppstår. Deltagarna förstår den egna organisationens roll och beroendet av samverkan med andra organisationer. Deltagarna kan reflektera över och föreslå vad som krävs för att utveckla förmågan att samverka både i egen organisation och med övriga organisationer. 4.2.1 CBRNE-dag Det övergripande målet med CBRNE-dagen är att: Deltagarna får en ökad kunskap för området farliga ämnen, dess konsekvenser och berörda organisationers roller, förmåga och resurser för att hantera händelser med farliga ämnen. Genom övning Lisbeth får deltagarna en ökad förståelse för händelser med ett farligt ämne vad gäller händelseförlopp, tidsförhållanden, resursuppbyggnad och resursbehov samt konsekvenser på människa och miljö. Deltagarna förbättrar sina kontakter och får ett ökat nätverk inom området farliga ämnen. 4.2.2 Övning Lisbeth Specifika mål för övning Lisbeth: Deltagarna vidtar åtgärder för att hantera olyckan och dess konsekvenser enligt gällande regelverk, planer och rutiner. Deltagarna samverkar effektivt för att begränsa olyckans konsekvenser. Deltagarna samordnar relevant information internt 4.2.3 Övning Malte Specifika mål för övning Malte: De deltagande organisationerna identifierar sin egen roll och ansvar i händelsen. Deltagarna vidtar åtgärder för att hantera olyckan och dess konsekvenser enligt gällande regelverk, planer och rutiner. Deltagarna samverkar effektivt för att begränsa olyckans och övriga händelsers konsekvenser. Deltagarna samordnar sin information internt och externt (till allmänhet och media) 8 De regelverk de som deltagarna har att agera efter, t.ex. lag (2003:778) om skydd mot olyckor, lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 9 Krisledningsplaner, checklistor etc. 10 Rutiner för att hantera händelsen t.ex. räddningstjänstens arbetsmetodik 15

4.3 Effektmål Övningarna har följande effektmål: Bättre förutsättningar för deltagarna att ta med sin kunskap in i egen organisation och initiera ett förbättringsarbete genom att formulera utvecklingsuppdrag som bör genomföras i egen organisation och i samverkan med andra aktörer. Förslag på utvecklingsuppdrag som bör genomföras i samverkan tas upp och prioriteras i den regionala samordningsfunktionen. Deltagarna ska kunna ta informerade och riskbaserade beslut före, under och efter en händelse. 4.4 Utvärderingsmetod Följande indata har använts i utvärderingen av övningarna: Utvärderingsprotokoll från lokala utvärderare Gruppenkät för övningsdeltagare i övning Malte Webbenkät för besökare på CBRNE-dagen Enkät till utställare på CBRNE-dagen Seminarium för utvärdering av övningarna Lisbeth och Malte Inkomna synpunkter på remiss av utvärderingsrapport 4.4.1 Enkäter Övningsledningen och LU valde att inte dela ut några enkäter till deltagarna i övning Lisbeth. Istället samlades respektive grupp (polis, sjukvård, räddningstjänst Väst och räddningstjänsten Halmstad) efter övningen för att övergripande diskutera övningen och dess lärdomar. LU kunde därefter komplettera sina utvärderingsprotokoll. Efter övning Malte delades utvärderingsenkäten ut till respektive funktion och organisation. (Enkätfrågor och -svar presenteras i bilaga 2). Dessa fyllde i enkäten tillsammans och fick sen även möjlighet att ta upp de viktigaste erfarenheterna från övningen muntligt. Svaren har sammanställts av utvärderingsledaren på länsstyrelsen. CBRNE-dagen har utvärderats genom att besökarna har svarat på en webbenkät och utställare på en enkät om CBRNE-dagens upplägg och genomförande. En del av deltagarna fick information om enkäten via kontaktpersoner och en del fick den direkt från länsstyrelsen. (Enkätfrågor presenteras i bilaga 3). Svaren finns sammanfattade i avsnitt 5.2.1.2 och 5.4.1. 4.4.2 Lokala utvärderare (LU) Övningsledningen gav lokala utvärderare uppdrag för att bedöma måluppfyllnad. Utvärderingsledarens roll var att ta fram utvärderingsprotokoll och ge stöd till LU. För övning Lisbeth har dessa bestått av en person från respektive organisation med god kunskap om den egna organisationens rutiner, men även om samverkan mellan organisationerna. LU ansvarade för utvärderingsprotokoll under övningen. Resultatet har sammanställts av utvärderingsledaren på länsstyrelsen. 16

De lokala utvärderarna för övning Malte bestod av personer från kommuner, Polismyndigheten, Region Halland, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Försvarsmakten. Dessa har en varierande bakgrund, men med den gemensamma faktorn att de har god kännedom om hur krishanteringen är tänkt att fungera. Även dessa ansvarade för utvärderingsprotokollen under övningen. Resultatet har sammanställts av övnings- och utvärderingsledare på länsstyrelsen. 4.4.3 Bedömningar och utvärdering Texterna i utvärderingskapitlet är skrivna av övnings- och utvärderingsledarna på länsstyrelsen och bygger på olika källor. Utvärdering av övningens planering är baserat på minnesanteckningar och planeringsorganisationens synpunkter. Utvärdering av övningens genomförande är baserat på enkäter, egna iakttagelser och planeringsorganisationens synpunkter. Utvärdering av övningens utvärdering är baserat på statistik, egna iakttagelser och utvärderarnas synpunkter. Utvärdering av övningens övergripande mål är baserat på observationer av lokala utvärderare, enkätsvar från övningsdeltagarna samt diskussioner och grupparbete vid utvärderingsseminariet. 17

5 Utvärdering 5.1 Planering Genom att övningarna var en del av ett treårigt projekt har en god framförhållning och förankring varit möjlig. Två år innan övningen höjde projektets referensgrupp (idag RSF) höjde ambitionen jämfört med projektplanen, dvs. två övningar samt en CBRNE-dag genomfördes istället för bara en samverkansövning. Planeringen inleddes drygt ett år på förhand. Ett antal planeringsmål med en kvartalsvis tidsplan sattes upp i början för att tydliggöra behoven (bilaga 4). De flesta av planeringsmålen uppfylldes, dock inte vid utsatt tid, förseningarna bedöms inte ha påverkat utfallet i övningarna. En lärdom är använda en aktivitetskalender (med uppgifter och ansvar) som komplement till de större planeringsmålen. Planeringen dokumenterades i början med minnesanteckningar, men efter ett par möten användes ett planeringsdokument som kontinuerligt uppdaterades av övningsledaren. Dokumentationen spreds endast till planeringsgruppen. Det är tydligt att planeringsprocessen i en regional samverkansövning bygger på aktörernas delaktighet och engagemang. Planeringsgruppen har visat detta då övningarna krävde en stor resursåtgång med totalt tio planeringsmöten och många arbetstimmar däremellan under drygt ett år. Eftersom ett så grundligt arbete gjorts i detta projekt, med allt från uppstart av RSF och nätverksbyggande till målformulering och utvärdering, så kommer övningsplaneringen i fortsättningen att kräva en mindre resursåtgång. Former för planering av regionala samverkansövningar kan fortfarande förbättras. I planeringen av övning Malte saknades en kommunrepresentant för att få med det kommunala perspektivet ännu bättre. Sammanfattningsvis kan ökad delaktighet ge bättre scenarier och frågeställningar samtidigt som uppgifterna i förberedelsearbetet sprids. 5.1.1 Aktörernas förberedelser inför övningen Det har varit upp till varje aktör att förbereda sig själv och sina övningsdeltagare för en samverkansövning. Inget behov av gemensamma utbildningar innan övningarna identifierades. Övningsdeltagarna har inte tillfrågats i vilken omfattning de förberett sig. Övningsdeltagarna övning Lisbeth fick mer information än vanligt på plats eftersom var en förevisningsövning. Samtliga övningsdeltagare förväntas ha fått övningsbestämmelser genom sin organisations kontaktperson. Ingen utvärdering har gjorts hur många som verkligen tagit del av dokumentet. 5.2 Genomförande 5.2.1 CBRNE-dag 5.2.1.1 Deltagare Hela målgruppen i länet bestod av uppskattningsvis 300 personer. Nästan 200 personer deltog under dagen (utställare, besökare, organisatörer inräknade). Ingen registrering av besökarna gjordes på plats av länsstyrelsen så det kan inte säkerställas exakt hur många som deltog. Bland de anmälda representerar de flesta räddningstjänst, sjukvård och polis. Försvarsmakten 18

och länsstyrelser var också välrepresenterade. Planeringsgruppen hade dock förväntat sig fler deltagare från kommunerna, bland annat från miljö och hälsa samt samhällsplanering. Fördelningen mellan utställare och deltagare var ungefär 50 respektive 150 personer. 5.2.1.2 Utställning Ett antal frågor om genomförande av CBRNE-dagen ställdes i webbenkät. Svaren tyder på i stort en positiv upplevelse. Majoriteten av deltagarna tyckte att inbjudan och den information som gavs före övningen var bra eller mycket bra. I kommentarerna framgick bland annat att informationen var tydlig och kom ut i god tid. En viss otydlighet då inbjudan till två övningar skickades ut samtidigt med olika målgrupp. Försvarsmaktens lokaler var uppskattade och vagnhallarna gav goda förutsättningar för en lyckad utställning trots novemberväder. Om dagen genomförs igen ska den läggas på sensommaren. Den mesta av utrustningen kunde visas inomhus, men tyvärr fick inte alla plats på samma ställe utan delades upp på en större hall och två föreläsningssalar. Det fanns skyltar på plats och deltagarna kunde gå däremellan. Dagens upplägg och innehåll i stort uppskattades, endast fem procent har svarat mindre bra. Många kommentarer handlade dock om att dagens schema kunde ha komprimerats både när det gäller utställningen och övningen. Det blev framförallt lång väntetid innan övningen. Det kom även fram förslag att ha övning på förmiddagen så att det finns möjlighet för frågor under eftermiddagen. De flesta som svarat på enkäten saknade inte någon organisation, utrustning eller information du saknade under dagen. Det fanns önskemål om att återförsäljare visat upp nya saker inom området. Det fanns också önskan om speciella föredragningar från respektive utställare, information om larmplaner och hur resurserna avropas och en skriftlig sammanställning av alla de resurser som finns att tillgå. MSB hade fått förhinder och saknades därför. Med tanke på målgruppen så saknades flera som borde varit intresserade av utställningen. Trafikverket var en myndighet som saknades som utställare. Fem av nio utställare har svarat på enkäten. Samtliga upplevde att syfte och mål med dagen var tydligt och att dagen levde upp till förväntningarna. Bland övriga synpunkter på dagen framkom att lokalen skulle varit större så att alla utställare fått plats på samma ställe. Försvarsmakten borde visat mer kompetenser och materiel var en synpunkt. Generellt tyckte man att upplägget av dagen var bra, men övningen på eftermiddagen upplevdes något utdragen. Förslagsvis kunde demonstrationer av respektive moment fungerat bättre. När det gäller ytterligare samverkansbehov i länet så framkom inget stort behov. Blåljusorganisationerna har redan väldigt bra förståelse för varandra. Livsmedelsverket framhöll möjligheten att de kan stötta i fler aktiviteter. Det önskades fler fysiska samövningar där det tydliggörs vad som behöver förbättras konkret inom organisationen och i samverkan. 5.2.2 Övning Lisbeth 5.2.2.1 Deltagare Endast blåljusorganisationerna från länet deltog eftersom övningsscenariot visade bara det initiala skedet (resurser tillgängliga inom den första timmen från larm). Övriga organisationer 19

med förstärkningsresurser uppmärksammades istället genom att de fick berätta om hur dessa tillkallas och används m.m. 5.2.2.2 Övning Syfte med övningen och praktiska delar klargjordes för övningsdeltagarna inför övningen för att säkerställa att relevanta delar genomfördes för en bra förevisning. Med tanke på detta var det svårt att genomföra en realistisk övning. I stort upplevdes ändå övningen som värdefull, dels för att kemiska utsläpp inte är vanliga larm för aktörerna och dels för att övningar generellt förbättrar förmågan. Åskådarna fick genom övningen både se och få helheten i olyckshanteringen beskriven av respektive aktör, vilket för vissa inte var så mycket nytt. Vissa upplevde också övningen som något utdragen och det framkom förslag på att istället hålla demonstrationer av respektive moment. 5.2.3 Övning Malte 5.2.3.1 Deltagare De aktörer som normalt sett skulle agera för att hantera en olycka med farligt gods och scenariots efterföljande allvarliga konsekvenser deltog i övningen. Tyvärr fick Hylte kommun förhinder att delta. 5.2.3.2 Övning Övningsdeltagarna och åhörarna satt samlade i respektive organisation och fick frågor av spelledarna som följde spelkort som beskrev händelsen och som alla kunde se. Både spelledare och många av övningsdeltagarna hade vana att öva i seminarieform och erfarenhet av samma upplägg. I utvärderingssvaren framgår att övningen var lärorik och givande med bra tempo och högt i tak. Deltagare från Region Halland tyckte att spelledningen gav alla möjlighet att komma till tals, medan flera kommuner tyckte att fler aktörer skulle fått frågor. Framförallt Halmstad kommun upplevde att de inte berördes tillräckligt av scenariot. Synpunkterna på scenariot varierade. Vissa tyckte att det var bra och intressant med stor komplexitet, medan de som var insatta i ämnet tyckte att det var orealistiskt. Övningsdeltagare som saknades var SOS, POSOM och PKL samt media. 5.3 Utvärdering 5.3.1 Genomförande Länsstyrelsen har fått stöd av MSB i utformning av utvärderingen och dess metod. Detta har inneburit högre ambitionsnivå t.ex. genom att indikatorer för målen tagits fram och ökat noggrannheten i utvärderingen. Utvärderingarna är målbaserade och mäter hur övningens syfte och mål har uppnåtts. Utvärderarna har ställt målen mot genomförandet och resultatet av övningen och har beaktat både de övades insatser och övningens upplägg. 5.3.2 Lokala utvärderare (LU) Förankring av utvärderingen har skett genom lokala utvärderare. Dessa värvades genom en förfrågan till kommunerna (via säkerhetssamordnarna) och övriga deltagande organisationer. Utvärderarna fick information om upplägg och utvärderingsprotokoll och kunde ställa frågor 20

på ett förberedande möte. LU utgick således från samma utvärderingsprotokoll, men utvärderade i första hand sin egen organisation men hade i vissa fall även ansvar för flera. Synpunkter från LU har gett mer tyngd till utvärderingen. 5.3.3 Utvärderingsprotokollen Utvärderingsprotokollen utformades av utvärderingsledaren med stöd av MSB. Varje mål mättes med ett antal indikatorer, som i sin tur skulle kommenteras utifrån om indikatorn var uppnådd, vid vilken tidpunkt, om tidpunkten var godtagbar samt med kommentar. Under övning Lisbeth hade de tre lokala utvärderarna inte möjlighet att fylla i protokollet (pga. väder) utan de fyllde i det efteråt vilket kanske var en orsak till kortare kommentarer. Det var också svårt att göra en relevant bedömning då övningen till stor del var förregisserad och då tiden fick en biroll i själva scenariot. Under övning Malte fyllde de lokala utvärderarna i protokollen under övningen. Det fanns dock svårigheter med detta då övningens skeden förstås inte följde protokollets delar. Endast kortare kommentarer har gjorts. Vissa av utvärderarna har kompletterat protokollen efter övningen. En kommun upplevde sig inte berörd och hade ett litet deltagande, varför utvärderingen blev väldigt fåordig. Det krävs förändringar i utvärderingsprotokollen för att metoden ska kunna ge tillräckligt med underlag för att dra slutsatser. Digital ifyllning av protokollen är också att rekommendera för framtida övningar. 5.3.4 Enkäter Målgruppen för enkäten om CBRNE-dagen var 185 personer, men det är oklart exakt hur många som fått enkäten då den skickades ut delvis via kontaktpersoner. Länsstyrelsen har fått in 107 påbörjade svar och 76 avslutade. Svarsfrekvensen är 57 respektive 41 procent. Troligtvis finns dubbelsvar från samma person med bland dessa. Svaren gav ändå en bra indikation på hur målen uppfylldes. Det samma gäller svaren från utställarna där svarsfrekvensen på var 56 procent. 5.3.5 Rapportens remiss Rapportens remiss har skickats till samtliga deltagande organisationer vid CBRNE-dagen, övning Lisbeth och Malte (totalt 24 organisationer inklusive länsstyrelsen och MSB). Endast tre svar har inkommit. Samtliga har varit positiva och således har inga förändringar gjort i rapporten. 5.4 Övningens övergripande mål 5.4.1 CBRNE-dag Deltagarna får en ökad kunskap för området farliga ämnen, dess konsekvenser och berörda organisationers roller, förmåga och resurser för att hantera händelser med farliga ämnen. Majoriteten (ca 65 procent) av deltagarna bedömde sin kunskapsnivå om händelser med farliga ämnen som acceptabel både innan och efter CBRNE-dagen. Däremot ökade antalet med hög kunskap och antalet med låg kunskap minskade efter dagen. Endast ett fåtal bedömde att de har en mycket hög kunskap. Medelvärdet ökade från 2,15 till 2,38. Över 60 procent bedömde att CBRNE-dagen gav ökad kunskap om berörda organisationers hantering av farliga ämnen, medan 32 procent instämde delvis. Kommentarer visar att flera 21

tyckte att dagen gav en helhetsbild av CBRNE-området och resurser och förmåga på nationell, regional och lokal nivå. Det var uppskattat att få inblick i andra myndigheters organinsation och ansvar samt var de olika resurserna finns och hur de kan användas. Det framkom att flera av resurserna var både kända och okända sedan tidigare för vissa. Den breda uppslutningen av aktörer uppskattades samt att det fanns möjlighet för diskussion och kunskapsutbyte. Eftersom det fanns mycket information att ta till sig på denna dag så önskades en sammanställning över vilka resurser som finns och dess förmågor. Nästan samtliga (96 procent) instämde helt eller till viss del på frågan om CBRNE-dagen gett tillräcklig information om vilka samlade resurser som finns i samhället/länet och hur de kan användas. Bedömning av måluppfyllnad: Målet anses uppfyllt då majoriteten av deltagarna besvarade instämmande på att deras kunskap ökat och informationen varit tillräcklig. Genom övning Lisbeth får deltagarna en ökad förståelse för händelser med ett farligt ämne vad gäller händelseförlopp, tidsförhållanden, resursuppbyggnad och resursbehov samt konsekvenser på människa och miljö. På frågan om förevisningsövningen gett en ökad förståelse för händelser med ett farligt ämne vad gäller händelseförlopp, tidsförhållanden, resursuppbyggnad, resursbehov och konsekvenser på människa och miljö är svaren jämt fördelade över ja, nej, delvis (ca 70 procent svarade ja eller delvis). I en stor del av kommentarerna framkom att man hade kunskap om detta sedan tidigare, vilket är förståeligt då en stor del av deltagarna arbetar med dessa frågor. I ett fåtal kommentarer framgår det att det var ny kunskap och att övningen gav en bild över helheten och hur mycket resurser som krävs och ska samordnas. Det framkom även att man upplevde övningen som utdragen och att man inte såg och hörde tillräckligt bra. Man önskade även ett svårare och allvarligare scenario samt mer förberedelser av övningsledningen och deltagarna. En kommentar var också att övningen borde haft med saneringsfasen på ett bättre sätt. Bedömning av måluppfyllnad: Målet anses delvis uppfyllt utifrån deltagarnas svar. Deltagarna förbättrar sina kontakter och får ett ökat nätverk inom området farliga ämnen. Majoriten (70 procent) svarade att CBRNE-dagen till viss del har möjliggjort att man förbättrat sina kontakter och nätverksbyggande med andra organisationer, men 20 procent instämde inte i detta. Dagen gav möjlighet för deltagarna att träffas och ställa frågor till utställarna. Bedömning av måluppfyllnad: Målet anses delvis uppfyllt utifrån deltagarnas svar. 5.4.2 Övning Lisbeth Deltagarna vidtar åtgärder för att hantera olyckan och dess konsekvenser enligt gällande regelverk, planer och rutiner. 22

Målet utvärderades mot gemensamma åtgärder som behövs för att hantera en olycka. Vid framkörning verifierades en gemensam talgrupp (av övningstekniska skäl var den redan förberedd). Första polispatrull på plats gjorde en vindruterapportering och första bedömning av läget på olycksplatsen omgående när de anlände. Denna rapport uppfattades av bara av räddningstjänsten. Av övningstekniska skäl (SOS inte deltog i övningen) lämnade ambulanssjukvården inte någon vindruterapportering enligt rutin. Samtliga organisationer vidtog omedelbara åtgärder enligt respektive organisations rutiner. Polisen var först på plats och tog en första kontakt med de drabbade och spärrade av området samt begärde förstärkning. Räddningstjänsten gjorde en zonindelning och anvisade till saneringsplats. Sjukvården följde fastlagda rutiner med omedelbar kontakt både mellan respektive organisationer samt bakåt i sin egen organisation, resurser togs fram och användes. Någon minut efter att samtliga hade anlänt togs en inledande kontakt mellan organisationerna för kort genomgång. Räddningsledare anvisade ledningsplats. Detta borde, enligt räddningstjänstens utvärderare, gjorts vid ledningsfordonet för bättre struktur på informationen. Sjukvårdens utvärderare hade svårt att följa denna indikator på grund av övningstekniska förhållanden. Frågan om sjukvården deltog kvarstår och gäller för resterande indikatorer i detta avsnitt. Informationsinhämtning påbörjades av räddningstjänsten om vilket ämne det gällde och hur det kunde hota människor och miljö. Det är oklart om övrig väsentlig information inhämtades. Dialog fördes mellan PIC och RL dock utan att uppgifter om det läckande ämnets art framkom. Sjukvården fick tidigt information från räddningstjänsten att vätskan var giftig men den inte var identifierad. Den initiala informationssamordningen gjordes av räddningstjänsten genom att förmedla fakta de kände till om ämnet i olyckan. Räddningsledaren med stöd av bakre stab på HILL påbörjade arbetet med att identifiera ämnets egenskaper och toxicitet. Detta kunde enligt polisens utvärderare snabbare kommuniceras till övriga deltagare. Bedömning av måluppfyllnad: Samtliga moment berördes av övningsdeltagarna i någon mån. Målet kan ses som uppfyllt då deltagarna löste uppgiften. Information saknas för att göra en bedömning av måluppfyllnad både vad gäller hantering i tillräcklig omfattning och tidsaspekt. Deltagarna samverkar effektivt för att begränsa olyckans konsekvenser. Detta mål som fokuserade på räddningsledare, PIC och sjukvårdsledare har varit svårt att bedöma och det saknas underlag för bedömning av följande indikatorer: bidrar till uppdatering och analys av lägesbilden genom informationsutbyte använder den gemensamma lägesbilden för att fatta beslut i egen organisation för att begränsa olyckans konsekvenser återrapporterar bakåt i sina organisationer (samt SOS och trafikinformation) förtydligar och samordnar arbetsuppgifterna mellan organisationerna identifierar resursbehov identifierar behov av ytterligare samverkansparter som behövs för att hantera händelsen vidtar de åtgärder som krävs utifrån det identifierade behovet 23

Räddningstjänstens utvärderare bedömde att uppdatering av lägesbild genom informationsutbyte inte genomfördes fullt ut, då det borde gjorts med större tydlighet och bättre ordergivning. Räddningstjänsten kommunicerade dock zonindelning till övriga. När det gäller ytterligare resursbehov och samverkansparter och åtgärder utifrån det identifierade behovet så var det troligtvis så att övningsdeltagarna hann komma till detta skede pga. övningen avbröts. Bedömning av måluppfyllnad: Målet kan ses som uppfyllt då deltagarna löste uppgiften. Information saknas dock för att göra en bedömning av måluppfyllnad både vad gäller hantering i tillräcklig omfattning och tidsaspekt. Deltagarna samordnar relevant information internt Det framkom inte om inriktning och lägesbild kommuniceras internt hos räddningstjänsten och sjukvården. Polisens utvärderare bedömde att polisen använde den gemensamma lägesbilden för beslut i den egna organisationen, men poängterade dock att det måste gå snabbare med att identifiera ämnet och hur farligt det är. Det framkom inte heller om deltagarna identifierade informationsbehov och -resurser. Bedömning av måluppfyllnad: Målet kan ses som uppfyllt då deltagarna löste uppgiften. Information saknas för att göra en bedömning av måluppfyllnad både vad gäller hantering i tillräcklig omfattning och tidsaspekt. 5.4.3 Övning Malte De deltagande organisationerna identifierar sin egen roll och ansvar i händelsen. Deltagarna vidtar åtgärder för att hantera olyckan och dess konsekvenser enligt gällande regelverk, planer och rutiner. Övningsdeltagarna från samtliga organisationer bedömde att de var berörda av händelsen, men i varierande grad. Inledningsvis hade blåljusorganisationerna en tydlig roll som hanterades enligt plan. En första lägesbild skapades på skadeplats, däremot fanns det senare svårigheter att skapa en helhetsbild då flera parallella händelser pågick. Trafikverket och Polismyndigheten utgick från sina planer, medan det är oklart om Region Halland och övriga deltagare utgick från sina. Räddningstjänsten spred information internt genom att Vivabs jour och miljö och hälsa kontaktades, vilket kan vara svårt efter kontorstid då miljö och hälsa inte har jour. Externa aktörer som kontaktades var Trafikledningscentralen, men varken Länsstyrelsen trots risk för spridning till vattentäkt eller 1177 trots att de kan behöva information för att möta de samtal de får om trafikolyckor. En bedömning hur länge händelsen förväntades pågå kom inte upp, medan resurser och informationsbehov diskuterades i berörda organisationer, t.ex. behov av indikering från räddningstjänsten Storgöteborg. Åtgärder för att klara uthållighet fokuserades i första hand på stöd med information. Sammanfattningsvis handlar det inom en timme om en olycka med endast lokala konsekvenser (tre personer skadade och risk för vattentäkt). Blåljusorganisationerna har en bra samverkan på olycksplats. Information bakåt fungerar för polis genom VB och inom räddningstjänst genom stabschef, men inom sjukvården är rutinerna för informationsspridning 24