Alkoholstatistik 2012

Alkoholstatistik 2012

Alkoholstatistik 2012

statens folkhälsoinstitut, östersund 2013, r 2013:08 isbn 978-91-7521-125-1 (pdf) isbn 978-91-7521-126-8 (print) issn 1651-8624 omslagsfoto: photos.com grafisk produktion: ab typoform tryck: strömberg, stockholm 2013

Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Summary 9 Historik 12 Tidigare publicering 12 Definitioner 13 Översikt över bestämmelser på alkoholområdet 15 Tillstånd och rättigheter för handel med alkoholdrycker samt tillverkning 15 Tillsyn 19 Inledning till diagram och tabeller 20 Översikt över diagram 20 Översikt över tabeller 21 Teckenförklaringar 23 Kommentarer till diagram och tabeller 24 Konsumtionen av alkoholdrycker 24 Detaljhandel 24 Partihandlares inhemska försäljning, införsel/import och utförsel/export samt tillverkning av alkoholdrycker 26 Servering av alkoholdrycker 28 Konsumentutgifter, statsinkomster, skattesatser och realpris 30 Diagram 33 Tabeller 39 Bilagor 64 Bilaga 1. Bortfallsbeskrivning för statistikrapport försäljning/tillverkning 64 Bilaga 2. Bortfallsbeskrivning för restaurangrapport 65 Bilaga 3. Beräkning av skatt på alkoholdrycker 66 Bilaga 4. Beskrivning av uppföljningssystemet för ANDT-strategin 69 Bilaga 5. Beskrivning av Monitorundersökningen 70 Referenser 72

alkoholstatistik 2012 5 Förord Det övergripande målet för folkhälso politiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är folkhälso politikens elva målområden som har beslutats av Sveriges riksdag. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Målområde 11 behandlar alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Statens folkhälso institut har en viktig roll kopplad till detta målområde som nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier för folkhälsa, som ansvarig myndighet för uppföljning av folkhälsopolitiken samt som central tillsynsmyndighet för alkohollagen (SFS 2010:1622) och tobakslagen (SFS 1993:581). Med syfte att ange mål och inriktning för samhällets insatser inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken) för 2011 2015 har riksdagen antagit propositionen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, även kallad ANDT-strategin (Regeringens proposition 2010/11:47). Det övergripande målet rörande alkohol i ANDT-strategin är: Ett samhälle med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol. Under det övergripande målet finns sju långsiktiga mål utan någon angiven bortre tidsgräns. Därtill finns 27 prioriterade mål för strategiperioden 2011 2015. Strategin innefattar även en tydlig struktur för uppföljning och utvärdering av målen (se Bilaga 4 för mer information). EU-medlemsländerna har mellan 2006 2012 haft en gemensam alkoholstrategi (KOM(2006) 625 slutlig Europeiska gemenskapernas kommission, 2006) som syftat till att begränsa alkoholens skadeverkningar. Strategin var inte juridiskt bindande för medlems staterna utan var tänkt att fungera som ett komplement till ländernas egna åtgärder på området. Alkoholstrategin ämnade att bidra till att koordinera och stärka medlemsländernas alkoholpolitiska insatser på ett antal nyckel områden; bl.a. skydda barn, unga och ofödda, minska trafikolyckor med alkoholinblandning, förebygga alkoholrelaterade problem bland vuxna och på arbetsplatser, stärka informations- och utbildningsinsatser samt utveckla en gemensam kunskapsbas på EU-nivå. Alkohol strategin gällde mellan 2006 2012 och det är i skrivande stund osäkert hur frågan om en framtida alkoholstrategi på EU-nivå kommer att hanteras. Syftet med den här rapporten är att ge en översiktlig bild av alkoholhanteringen i Sverige, både när det gäller omfattning och utveckling över tid. Statens folkhälsoinstitut ska enligt instruktion främja tillgången på statistik av god kvalitet inom alkohol-, narkotika och tobaksområdet (SFS 2010:1644). Statistiken ligger även till grund för kontroll, utvärdering och uppföljning på alkoholområdet. Alkoholstatistik 2012 är

6 alkoholstatistik 2012 den nionde rapporten i serien som Statens folkhälsoinstitut publicerar. Rapporten redovisar försäljning av alkoholdrycker (detaljhandel och servering), en skattning av totalkonsumtionen samt antal detaljhandelsoch serveringsställen där alkoholdrycker säljs. Dessutom redovisas tillverkning och partihandlares införsel/import samt utförsel/export. Den senaste rapporten i serien avsåg 2010. Den aktuella rapporten består av en uppdatering av statistiken för att inkludera 2011 och 2012 års uppgifter. De huvudsakliga källorna för denna statistik är de uppgifter som varje partihandlare av alkoholdrycker samt innehavare av serveringstillstånd är skyldig att lämna till Statens folkhälsoinstitut, samt de uppgifter som kommunerna lämnar om serveringstillstånd som beviljats eller upphört. Rapporten redovisar även statistik från andra källor; Systembolaget, Centrum för social vetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms Universitet, Ekonomistyrningsverket, Statistiska Centralbyrån, Skatteverket, Sveriges Bryggerier och myndighetens egen enkätundersökning Länsrapport. Rapporten har sammanställts av utredarna Jonas Nygren, Henric Fransson och Agota Puskas vid Statens folkhälsoinstitut. Professor Preben Bendtsen på Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och enhetschef Pi Högberg vid Statens folkhälsoinstitut har svarat för den vetenskapliga granskningen. Östersund i december 2013 Sarah Wamala Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

alkoholstatistik 2012 7 Sammanfattning Den totala alkoholkonsumtionen (omräknad till liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre) 2012 skattades till 9,2 liter, vilket innebar en minskning jämfört med 2011 års skattning om 9,4 liter. Sedan den höga noteringen 2004 då konsumtionen uppgick till 10,5 liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre har alkoholkonsumtionen minskat enligt den s.k. Monitorundersökningen (för mer information se Bilaga 5). Vin inklusive andra jästa alkoholdrycker och blanddrycker stod för cirka 44 procent av den alkohol som konsumerades under 2012. Starköl och folköl stod för nära 34 procent av totalkonsumtionen och spritdrycker för cirka 22 procent. Totalkonsumtionen består av både registrerad och oregistrerad alkohol. Den registrerade alkoholen utgörs av försäljning via Systembolaget, från innehavare av serveringstillstånd och detaljhandelsförsäljning av folköl samt cider (med en alkoholhalt om max 2,25 volymprocent). Den oregistrerade alkoholen består av resandeinförsel, smuggling, hemtillverkning och internethandel. Den registrerade försäljningen av alkohol i Sverige 2012 motsvarade 7,3 liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre. Senast den registrerade alkoholen uppnådde lika höga nivåer var under mitten av 1970-talet. Från mitten av 1970-talet minskade den registrerade försäljningen av alkohol fram till 1998, då den motsvarade 5,8 liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre. Efter 1998 har den registrerade försäljningen ökat. Under 2012 motsvarade skattningen av den oregistrerade alkoholen drygt 20 procent av totalkonsumtionen. Sammantaget minskade den oregistrerade alkoholen något mellan 2011 och 2012. Även om smugglingen ökade marginellt så minskade resandeinförseln så mycket att de oregistrerade delmängderna totalt sett sjönk. Jämfört med den höga noteringen 2004 hade den oregistrerade alkoholen i stort sett halverats 2012. Som del av totalkonsumtionen så uppskattades att resandeinförseln 2012 stod för 14 procent, smugglingen för 5 procent, hemtillverkningen för 1 procent och internetförsäljningen för 0,6 procent. Uttryckt i 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre motsvarade detta 1,31 liter från resande införseln, 0,48 liter från smugglingen, 0,10 liter från hemtillverkningen och 0,06 liter från internetförsäljningen. Antalet stadigvarande tillstånd gällande servering till allmänheten har ökat årligen sedan 1985 och var 369 fler vid utgången av 2012 än vid utgången av 2011. Majoriteten av dessa tillstånd avser servering av samtliga typer av alkoholdrycker. Det blir allt vanligare att kommunerna utfärdar stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten vilka inkluderar alla typer av alkoholdrycker. Tillstånd som enbart avser servering av

8 alkoholstatistik 2012 vin och andra jästa alkoholdrycker samt/eller starköl har minskat sedan mitten av 90-talet. Antalet stadig varande serveringstillstånd gällande servering till slutna sällskap ökade mellan 2011 och 2012. Vid utgången av 2012 fanns totalt 13 628 stadigvarande tillstånd gällande antingen servering till allmänheten eller till slutna sällskap. I och med att den nya alkohollagen (SFS 2010:1622) trädde i kraft 2011 introducerades tillstånd för servering gällande catering samt för att tillhandahålla provsmakning av egentillverkade alkoholdrycker. Vid utgången av 2012 fanns 474 tillstånd avseende servering i anslutning till catering och nio tillstånd för provsmakning. Sedan 2011 krävs det att den som ansöker om serveringstillstånd genom ett prov om alkohollagen visar att denne har de kunskaper som krävs för att utöva serveringsverksamhet. Varje sökande har tre försök på sig att klara kunskapsprovet per ansökan om serveringstillstånd. Av de personer som avlagt kunskapsprovet under 2012 klarade drygt hälften provet på första försöket. Andelen som godkändes vid något av de tre försökstillfällena var 94 procent av de sökande. En överblick av detaljhandeln visar att realpriserna på spritdrycker sjunkit marginellt mellan 2011 och 2012, vilket följer en utveckling av sjunkande reella priser för spritdrycker sedan år 2000. Även realpriserna på vin har sjunkit under samma period. Utvecklingen för starköl är inte lika entydig, men klart är att de reella priserna på starköl har sjunkit kraftigt sedan mitten av 90-talet. Det tillgängliga realprisindexet för folköl sträcker sig endast fr.o.m. år 2000, men även detta visar på en nergång av de reella priserna. Statens inkomster från punktskatter på alkoholdrycker uppgick 2012 till 12,3 miljarder kronor. Den totala tillverkningsvolymen av alkoholdrycker, med undantag för starköl och folköl, ökade i Sverige mellan 2011 och 2012. Ökningen är främst kopplad till en ökad produktion av vin och andra jästa alkoholdrycker. Produktionen av folköl minskade markant. I och med att den nya alkohollagen trädde i kraft är tillverkningen av alkoholdrycker inte längre tillståndspliktig. Från och med 2011 är de företag som blivit godkända som upplagshavare berättigade att tillverka alkoholdrycker. Vid utgången av 2012 fanns det 864 företag i Sverige som var godkända upplagshavare. Jämfört med 2010 och 2011 införde/importerade partihandlare i Sverige under 2012 mindre volymer spritdrycker men större volymer vin och andra jästa alkoholdrycker samt starköl. Utförseln/exporten av vin och andra jästa alkoholdrycker ökade kraftigt under samma period. För spritdrycker var det i stort sett oförändrat och starkölet minskade något. Antalet partihandlare har stadigt ökat sedan mitten av 1990-talet, då det statliga monopolet på partihandel avskaffades. Från och med 2011 så har de företag som är godkända som upplagshavare eller registrerade som varumottagare rätt att partihandla med alkoholdrycker. Vid utgången av 2012 var partihandlarna 1 269 till antalet.

alkoholstatistik 2012 9 Summary Total alcohol consumption (expressed in 100 per cent alcohol per capita 15 years or older) was estimated to 9.2 litres 2012, which means a decrease compared to 2011, when consumption was estimated to 9.4 litres. Since the peak in 2004 when consumption had risen to approximately 10.5 litres of 100 per cent alcohol per capita 15 years or older the total consumption of alcohol in Sweden has decreased according to a general population survey conducted within the so called Monitoring project. Wine including other fermented beverages than wine or beer accounted for approximately 44 per cent of the total consumption of alcohol in 2012. Strong beer and medium strength beer 1 accounted together for about 34 per cent of the consumed alcohol, and spirits for 22 per cent. The total consumption of alcohol consists of registered volumes on one hand and unregistered volumes on the other. Registered sales of alcohol to end customers consist of retail sales by Systembolaget, sales in serving and retail sales of medium strength beer and low-alcohol drinks (with an alcohol content of no more than 2.25 per cent by volume) which is sold in supermarkets, whereas unregistered alcohol consist of travellers imports, smuggling, home-production and Internet sales. In 2012 registered sales of alcohol in Sweden accounted for approximately 7.3 litres of 100 per cent alcohol per capita 15 years or older. The last time registered sales were equivalent to today was in the mid-1970s. From the mid-1970s there was a decline until 1998 when sales accounted for 5.8 litres of 100 per cent alcohol per capita 15 years or older. After 1998 the registered sales of alcohol has pointed upwards. In 2012 the estimated unregistered alcohol consumption amounted to approximately 20 per cent of the total consumption. Unregistered alcohol expressed in litres of 100 per cent alcohol per capita 15 years or older, dropped marginally between 2011 and 2012. Even though unregistered alcohol related to smuggling increased slightly, travellers imports decreased substantially, making unregistered alcohol in total decline. Compared to the peak in 2004, unregistered alcohol amounted to roughly half the levels in 2012. Travellers imports accounted for approximately 14 per cent of the total consumption of alcohol in Sweden 2012; smuggling accounted for 5 per cent, home-production for 1 per cent and Internet sales for 0.6 per cent. Expressed in terms of 100 per cent alcohol per capita 15 years or older, this renders into 1.31 litres from travellers imports, 0.48 litres from smuggling, 0.10 litres from home-production and 0.06 litres from Internet sales. 1. Medium strength beer (in Swedish folköl ) is defined as beer with an alcohol content of more than 2.25 but no more than 3.5 per cent by volume.

10 alkoholstatistik 2012 The number of restaurants permanently licensed to serve alcoholic beverages to the general public has grown yearly since 1985. By the end of 2012 there were 369 more such licences than by the end of 2011. The majority of these licences relate to the serving of all types of alcoholic beverages. It has become more common for municipalities not to restrict licences to certain types of alcoholic beverages upon issuing permanent licences for serving to the general public or to private parties. The number of serving licences restricted to the serving of wine and other fermented beverages and/or strong beer has decreased since the mid-1990s. The number of permanent licences relating to private parties 2 has increased between 2011 and 2012. By the end of 2012 there were 13,628 permanent serving-licences in Sweden, either aimed towards the general public or towards private parties. Upon the new Alcohol Act (SFS 2010:1622) coming into effect in 2011, two new types of serving-licences were introduced; catering licences and licences to provide tasting in connection to production of alcoholic beverages. By the end of 2012 there were 474 licences relating to catering and nine licences to provide tasting. As of 2011, applicants for serving licences must pass a test about the Alcohol Act (SFS 2010:1622), to prove they have the knowledge required to serve alcoholic beverages. Each applicant has three attempts to pass the test per application for a servering licence. Approximately half the applicants that have taken the test during 2012 passed it on the first attempt. The share of applicants that passed the test in any of the three attempts was 94 per cent. A comparison concerning retailing in Sweden show that the real price index of spirits decreased marginally between 2011 and 2012, following a general development relating to spirits since the year 2000. The real price index of wine has also decreased during the same period. The development concerning strong beer is not as clear, but it is noticeable that the real price index of strong beer has decreased significantly since the mid-1990s. The figures regarding medium strength beer are only available starting from the year 2000, but also suggest a decrease in real price. State revenue from excise duty on alcoholic beverages amounted to SEK 12.3 billion in 2012. The total domestic production of alcoholic beverages (excl. strong and medium strength beer) rose in Sweden between 2011 and 2012; an increase relating to the growing production of wine and other fermented beverages. Production of medium strength beer decreased significantly 2. Associations, companies and other gatherings with a limited number of members/ participants, in which the members/participants are known in advance and share a similar interest/focus besides the immediate event. If membership is granted upon entering an event or if the event has been advertised to the general public it does not qualify as a private party.

alkoholstatistik 2012 11 however. In junction with the new Alcohol Act (SFS 2010:1622) coming into effect, the production of alcoholic beverages does not longer require any licence. Since 2011, companies that have been authorised as warehousekeepers of alcoholic beverages have the right to produce the same type of beverages that their authorisation is linked to. By the end of 2012 there were 864 authorised warehousekeepers of alcoholic beverages in Sweden. Compared to 2010 and 2011, wholesalers imported smaller volumes of spirits, but larger volumes of wine, other fermented beverages and strong beer into Sweden. Export of wine and other fermented beverages rose considerably during the same time-period. Export of spirits was largely unchanged and export of strong beer decreased slightly. The number of wholesalers has increased steadily since the mid-1990s, when the State monopoly on wholesale of alcoholic beverages was abolished. As of 2011 the companies authorised as warehousekeepers or registered as consignees of alcoholic goods have the right to trade wholesale with the same types of products relating to theirs authorisation or registration. By the end of 2012 there were 1,269 wholesalers of alcoholic beverages in Sweden.

12 alkoholstatistik 2012 Historik Tidigare publicering Alkoholhanteringen i Sverige har redovisats årligen sedan 1873, med undantag för år 1994, 1999 2000, 2008 och 2011. År 1873/74 1885/86 gavs redovisningen ut under namnet Bränvins tillverkning och försäljning, och sedan dess har den haft en rad olika titlar: Bränvins tillverkning och försäljning samt hvitbetssockertillverkningen (1886/87 1902/03), Brännvins tillverkning och försäljning samt hvitbetssocker- och maltdryckstillverkningen (1903/04 1905/06), Brännvins tillverkning och försäljning samt socker- och maltdryckstillverkningen (1906/07 1910/11), Accispliktiga näringar (1911/12 1913/14), Accispliktiga näringar, Brännvinsförsäljningen (1914 1918), Accispliktiga näringar, rusdrycksförsäljningen (1919 1922) och Rusdrycksförsäljningen m.m. (1923 1966). Sedan 1967 har rapporten publicerats under titeln Alkoholstatistik. För 1967 1969 gavs alkoholstatistiken ut av dåvarande Kontrollstyrelsen, för 1970 1976 av dåvarande Riksskatteverket och för 1977 1993 av Socialstyrelsen. När Alkoholinspektionen bildades år 1995 övergick ansvaret för alkoholstatistiken till den nya myndigheten, som gav ut statistiken för 1995 1998. Den 1 juli 2001 upphörde Alkoholinspektionen som självständig myndighet, och Statens folkhälsoinstitut tog över verksamheten, inklusive ansvaret för alkoholstatistiken. Sedan 2002 har Statens folkhälsoinstitut redovisat alkoholstatistiken varje år med undantag för 2008 och 2011. Denna rapport avser därför en uppdatering som inkluderar 2011 och 2012 års uppgifter.

alkoholstatistik 2012 13 Definitioner Rapporten utgår ifrån alkohollagens (SFS 2010:1622) definitioner. När denna rapport behandlar serveringstillstånd för alkoholdrycker så ombeds läsaren vara uppmärksam på att folköl inte är tillståndspliktigt och därför behandlas i statistiken inte serveringar som enbart avser folköl. Läsaren bör även uppmärksamma att serveringstillstånd för de två alkoholslagen vin samt andra jästa alkoholdrycker i stort sett undantagslöst utfärdas som om det rörde ett alkoholslag, d.v.s. den som ansöker och beviljas serveringstillstånd för vin får också rätt att servera andra jästa alkoholdrycker. Alkoholdryck. Med alkoholdryck avses en dryck med en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent. Alkoholdrycker delas i denna lag in i spritdrycker, vin, öl och andra jästa alkoholdrycker. Spritdryck. Med spritdryck avses en alkoholdryck som innehåller sprit. Med sprit avses en vätska som framställts genom destillering eller annan kemisk process och som innehåller alkohol. Med alkohol avses etylalkohol. Vin. Med vin avses en alkoholdryck som framställts genom jäsning av druvor eller druvsaft. Till vin ska även räknas sådant vin som i framställningen har tillsatts sprit framställd av vinprodukter och som har en alkoholhalt som inte överstiger 22 volymprocent. Öl. Med öl avses en dryck som framställts genom jäsning med torkat eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne. Starköl är öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent. Folköl är öl med en alkoholhalt som överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent. Lättöl definieras inte längre i lagstiftningen. Dryck som är alkoholfri eller som har en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent benämns lättdryck. Mellanöl definieras inte längre i lagstiftningen. Mellan den 1 oktober 1965 och den 1 juli 1977 definierades öl (klass II) som en maltdryck vars alkohol halt översteg 2,25 volymprocent men inte 4,5 volymprocent. Öl vars alkoholhalt översteg 3,5 volymprocent men inte 4,5 volymprocent kallades mellanöl (klass IIB). Den 1 juli 1977 upphörde mellanölet att existera som en egen kategori i alkohollagen och öl med

14 alkoholstatistik 2012 en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent räknas därefter som starköl. När mellanöl fanns med i lagstiftningen så definierades denna utifrån viktprocent istället för volymprocent. Andra jästa alkoholdrycker. Med annan jäst alkoholdryck avses en alkoholdryck som framställts genom jäsning av frukt, bär eller andra växtdelar och som inte är vin eller öl. Exempel på andra jästa alkoholdrycker är olika former av fruktviner, cider, mjöd och saké. Lättdryck. Dryck som är alkoholfri eller som har en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent benämns lättdryck. Registrerad varumottagare. Den som avser att i Sverige yrkesmässigt ta emot varor som flyttas enligt ett uppskovsförfarande från ett annat EUland får godkännas som registrerad varumottagare. För godkännande krävs att den som ansöker om att bli godkänd är lämplig att vara registrerad varumottagare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Upplagshavare. Som upplagshavare får godkännas den som i yrkesmässig verksamhet i Sverige avser att tillverka, bearbeta eller i större omfattning lagra skattepliktiga varor, samt för yrkesmässig försäljning till näringsidkare ta emot skattepliktiga varor som flyttats enligt uppskovsförfarande, samt för försäljning till näringsidkare inom EU importera skattepliktiga varor från tredje land, eller bedriva verksamhet i exportbutik enligt lagen (SFS 1999:445) om exportbutiker.

alkoholstatistik 2012 15 Översikt över bestämmelser på alkoholområdet Den 1 januari 2011 trädde den nya alkohollagen (SFS 2010:1622) i kraft, vilken ersatte den gamla alkohollagen (SFS 1994:1738) och lagen (SFS 1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. Föreskrifter som anknyter till den nya alkohollagen finns i alkoholförordningen (SFS 2010:1636). Den nya lagstiftningen innebar förändringar av bestämmelserna gällande bl.a. definitioner, serveringstillstånd, tillverkning, marknadsföring, tillsyn och hantering av teknisk sprit. Ytterligare information om lagstiftarens intentioner med den nya lagen finns i propositionen En ny alkohollag (Regeringens proposition 2009/10:125). Tillstånd och rättigheter för handel med alkoholdrycker samt tillverkning Partihandel, tillverkning, detaljhandel och servering med spritdrycker, vin, andra jästa alkoholdrycker, starköl och folköl regleras i alkohollagen. Dock behandlas beskattning av alkoholdrycker i lagen (SFS 1994:1564) om alkoholskatt. Punktskatterna på alkoholdrycker var de samma mellan 1 januari 2008 och utgången av 2012. Partihandel med spritdrycker, vin, andra jästa alkoholdrycker och starköl får bedrivas av den som Skatteverket har godkänt som upplagshavare eller registrerat som varumottagare för sådana varor. Alkohol lagen (SFS 2010:1622) medger partihandel med alkoholdrycker till detaljhandelsbolaget (Systembolaget), annan partihandlare som har rätt att handla med motsvarande alkoholdrycker, innehavare av stadigvarande serveringstillstånd i enlighet med reglerna i 8 kapitlet i alkohollagen och till den som godkänts som skattebefriad förbrukare för användning i teknisk, industriell, medicinsk, vetenskaplig eller liknande verksamhet. Vid partihandel med spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker måste säljaren förvissa sig om att köparen har rätt att köpa in eller sälja varan vidare. Under vissa förutsättningar får privatpersoner föra in alkoholdrycker i Sverige. Detta regleras i alkohollagens 4 kapitel. Alkoholdrycker får med vissa begränsningar bl.a. föras in i Sverige av en enskild person som har fyllt 20 år om dryckerna är ämnade för denne eller dennes familjs personliga bruk. Svensk alkoholskatt och/eller tullavgift kan bli aktuell beroende på om varan förs in från ett annat EU-land eller från ett land utanför EU. Svensk alkoholskatt ska inte betalas om köparen själv transporterar varorna från ett annat EU-land, förutsatt att varorna är avsedda för

16 alkoholstatistik 2012 köparens eller köparens familjs personliga bruk (s.k. resandeinförsel). För alkoholvaror som beställs av privatpersoner över internet och transporteras till Sverige ifrån ett annat EU-land ska svensk alkoholskatt betalas. Ansvaret för vem som ska betala den svenska alkoholskatten beror på vem som ordnar med transporten till Sverige. Om köparen ordnar med transporten (genom att anlita t.ex. ett transportföretag) ska denne betala den svenska alkoholskatten. Köparen ska då meddela Skatteverket innan transporten påbörjas och ställa säkerhet för varorna. När säljaren istället ordnar med transporten rör det sig om s.k. distansförsäljning. Då ska säljaren enligt huvudregeln betala den svenska alkoholskatten. Ifall säljaren inte ställt säkerhet för den svenska skatten gäller att den som tar emot varorna är skattskyldig för punktskatten i Sverige (Tullverket, 2013). Tillståndsplikten avskaffades 2011 för inköp av spritdrycker, vin, andra jästa alkoholdrycker och starköl. Sedan 2011 har godkända upplagshavare och registrerade varumottagare rätt att köpa dessa alkoholdrycker. Upplagshavare har rätt att både tillverka och bedriva partihandel med alkoholdrycker, medan varumottagare endast har rätt att bedriva partihandel. Ett fåtal företag är både godkända som upplagshavare och registrerade som varumottagare. Kravet på tillstånd för att införa, sälja och köpa teknisk sprit är avskaffat i och med att den gällande alkohollagen trädde i kraft. Tillstånd för handel med teknisk sprit är ersatt med en rätt att handla med varan kopplad till reglerna om godkännande som upplagshavare eller skattebefriad förbrukare enligt lagen (SFS 1994:1564) om alkoholskatt. Systembolaget AB har monopol på detaljhandel med spritdrycker, vin, starköl och annan jäst alkoholdryck. Den sistnämnda typen av alkoholdryck tillkom i lagstiftningen 2011. Det finns restriktioner kring antal försäljningsställen, öppettider och åldersgränser för inköp, vilket begränsar tillgängligheten för konsumenterna. Riktlinjerna för etablering av butiker har beslutats av Systembolagets styrelse utifrån bolagets avtal med staten. Beslutet anger att Systembolaget ska vara representerat med minst en butik i varje kommun. I övrigt gäller principen att butiker etableras i större tätorter, stadsdelar och förorter i första hand utifrån befolknings underlag. Öppettiderna sätts inom ramen för de riktlinjer som beslutats av riksdagen. De generella öppettiderna är måndag fredag kl. 10.00 18.00 och lördag kl. 10.00 13.00. Dock justeras de generella öppettiderna utifrån lokala kundbehov. Det är vanligt att stängningstiden för butiker belägna inom stadsområden och vid större köpcentrum är senare än kl. 18.00 på vardagar, samt senare än kl. 13 på lördagar. Systembolagets öppettider är i stort sett oförändrade sedan 2002 då lördagsöppet infördes. Kassapersonalen är skyldig att säkerställa att köpare av alkoholdrycker är 20 år eller äldre då försäljning till någon under 20 år är förbjuden enligt alkohollagen och straffbart. Systembolaget har som mål att alla köpare

alkoholstatistik 2012 17 som ser ut att vara under 25 år ska bli ombedda att visa legitimation. Föreligger misstanke om langning eller om köparen är märkbart påverkad av berusningsmedel så ska försäljning även nekas. Systembolaget får införa/importera alkoholdrycker, men bara för att klara sin skyldighet att expediera en enskild kunds beställning av drycker som inte finns i sortimentet. Systembolaget bedriver också detaljhandel via ombud som är lokaliserade till mindre orter där kundunderlag för att etablera en system butik bedöms vara för litet. Ombuden lagerför inga varor, utan när kunden har gjort en beställning skickas varorna till ombuden från Systembolagets två centrala varudepåer i Sundsvall och Örebro. Ombuden följer samma restriktioner för köp som Systembolaget, vilket bl.a. innebär att varorna bara säljs under samma tider som Systembolagets öppettider, att köparna måste vara minst 20 år för att handla och att de inte får vara berusade eller misstänkas för langning. Genom att varorna skickas från de centrala depåerna har kunderna tillgång till Systembolagets samlade utbud. Ombuden svarar för cirka en procent av Systembolagets omsättning. Detaljhandel med och servering av folköl får huvudsakligen bedrivas av den som har en registrerad livsmedelslokal och som säljer matvaror eller samtidigt serverar mat. Folköl säljs huvudsakligen genom dagligvaruhandeln. Sedan den 1 juli 2001 ska den som bedriver detaljhandel med folköl anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen sker. Detaljhandlaren är skyldig att utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen, samt ha ett lämpligt program för detta. Egenkontrollprogrammet ska inkludera ett dokument som bland annat beskriver vilka rutiner som ska användas vid försäljning av folköl för att se till att försäljningsbestämmelserna följs. Programmen är tänkta att fungera som en trygghet för kassapersonalen samt som ett instrument för handlaren att säkerställa att försäljningsreglerna kommer att följas. Detta kan betyda att det finns nedskrivna rutiner för att säkerställa att folköl inte säljs till påverkade personer, och hur personalen bör agera om någon som nekas köp börjar uppträda hotfullt. Det bör också finnas beredskap för att vidta åtgärder i de fall problem uppstår. Kommunerna har så snart en anmälan om försäljning inkommit ett ansvar att informera handlarna om försäljningsreglerna och om skyldigheten att utöva egenkontroll enligt det upprättade programmet. Den som bedriver detaljhandel med folköl måste också sälja matvaror i samma butik, om inte handeln bedrivs av en öl tillverkare eller av Systembolaget. Folköl får endast säljas till den som har fyllt 18 år. Kommunerna utfärdar tillstånd för att servera spritdrycker, vin, andra jästa alkoholdrycker och starköl. Endast den som bedöms vara lämplig kan få ett serveringstillstånd. Vid prövning tar kommunen bl.a. hänsyn

18 alkoholstatistik 2012 till personens kunskaper om alkohollagen samt eventuella betalningsanmärkningar och förekomster i Polismyndighetens belastningsregister. Bestämmelserna kring servering och serveringstillstånd förändrades 2011 i samband med att den nya alkohollagen trädde i kraft. Den som ansöker om serveringstillstånd ska genom ett prov om alkohollagen visa att denne har de kunskaper som krävs för att utöva serveringsverksamhet. 3 Antalet kunskapsprovsförsök som genomfördes 2012 var i genomsnitt 414 per månad. Varje sökande har tre försök på sig att klara kunskapsprovet per ansökan om serveringstillstånd. Av de personer som avlagt kunskapsprovet under 2012 klarade drygt hälften provet på första försöket. Andelen som godkändes vid något av de tre försökstillfällena (d.v.s. exklusive de som hade försök kvar) var 94 procent, vilket är en ökning med nära 8 procentenheter jämfört med 2011. I vissa fall kan den sökande beviljas undantag från kravet på att avlägga kunskapsprov. Undantagen till kravet på att genomgå kunskapsprov vid ansökan om serveringstillstånd beskrivs under 10 i Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om kunskapsprov (FHIFS 2010:7). Serveringstillståndet är förenat med krav på hur serveringen ska skötas; tillståndshavaren måste bl.a. genomföra ålderskontroller, neka servering av alkohol till personer som är märkbart påverkade, erbjuda ett varierat matutbud och respektera de tillåtna öppettiderna. Före 2011 krävdes det att tillståndshavaren skulle tillhandahålla lagad mat, men det ersattes med den vidare formuleringen lagad eller på annat sätt tillredd mat i samband med att den nya alkohollagen trädde i kraft. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande prövar om en lokal kan godkännas som livsmedelslokal och därmed får användas för detaljhandel eller servering. Tillverkning av alkoholdrycker och sprit (med tillverkning av sprit avses varje förfarande varigenom sprit framställs eller utvinns) regleras i alkohollagen. Tidigare krävdes tillstånd från Statens folkhälsoinstitut för att tillverka alkoholdrycker och sprit, men detta tillstånd är sedan 2011 ersatt med en rättighet att tillverka alkoholdrycker och sprit. Rättigheten förutsätter dock att tillverkaren är godkänd som upplagshavare eller skattebefriad förbrukare enligt bestämmelserna i lag (SFS 1994:1564) om alkoholskatt. Privatpersoner får dock utan tillstånd tillverka vin, andra jästa alkoholdrycker eller öl i hemmet för eget behov. 3. För statistik om kunskapsproven se Diagram 8.

alkoholstatistik 2012 19 Tillsyn Kontrollen över alkoholhanteringen är fördelad på flera instanser. Statens folkhälsoinstitut har tillsyn över efterlevnaden av alkohollagen och anslutande föreskrifter enligt 9 kapitlet 1 i alkohollagen (SFS 2010:1622). Myndigheten har också ansvar för uppföljning och alkoholstatistik. Länsstyrelsen har ansvar för den regionala tillsynen medan polisen och kommunen har den omedelbara och operativa tillsynen enligt alkohollagen, framför allt när det gäller alkoholservering och detaljhandel med folköl. Enligt lag (SFS 1994:1564) om alkoholskatt har Skatteverket ansvar för godkännande av upplagshavare, registrerande av varumottagare och för punktskatt. Läkemedelsverket utövade t.o.m. 2010 tillsyn över teknisk sprit i enlighet med lag (SFS 1961:181) om försäljning av teknisk sprit, m.m. Enligt den nya alkohollagen har Statens folkhälsoinstitut i stället ansvar för handeln med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat, sedan 1 januari 2011. Livsmedelsverket har tillsynsansvar för Systembolagets butiker och är också den myndighet som har kontrollansvar över de av Livsmedelsverket registrerade vin- och spritanläggningarna. Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder eller motsvarande har tillsynsansvar för tillverkningen av t.ex. fruktvin, cider och starköl. Tullverket ansvarar för att partihandlare och privatpersoner i förekommande fall betalar aktuella tullar, avgifter och skatter samt följer restriktioner gällande införsel/import och utförsel/export. Myndigheten ska även bl.a. förebygga och bekämpa brottslighet som har samband med att alkoholdrycker förs över den svenska gränsen. Konsumentverket ansvarar för tillsynen av marknadsföring av alkoholdrycker.

20 alkoholstatistik 2012 Inledning till diagram och tabeller Rapporten Alkoholstatistik 2012 redovisar statistik över försäljning, totalkonsumtion, produktion, partihandlares införsel/import och utförsel/export av alkoholdrycker i Sverige samt statistik över aktörer på marknaden; detaljhandelsmonopolet och dess ombud, partihandlare, tillverkare, innehavare av serveringstillstånd och detaljhandlare av folköl. Här redovisas även omsättningen från alkoholdrycksförsäljningen, detaljhandelns realprisindex och statens skatteinkomster samt punktskatterna på alkoholdrycker. Rapporten redovisar huvudsakligen statistik på riksnivå. Där det är möjligt redovisas även statistiken fördelad på län. Översikt över diagram Diagram 1 sid 33 Den totala alkoholkonsumtionen uppdelad på registrerade och oregistrerade delmängder, omräknat till liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre. 2000 2012. Diagram 2 sid 33 Registrerad försäljning av alkoholdrycker, totalt och fördelat på dryckesslag, omräknat till liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre. 1950 2012. Diagram 3a sid 34 Olika alkoholdryckers andel av den registrerade försäljningen, beräknat på liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre. 1954, 1966, 1976, 1994, 2010 och 2012. Diagram 3b sid 35 Olika alkoholdryckers andel av den totala alkoholkonsumtionen, beräknat på liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre. 2012. Diagram 4a sid 35 Den registrerade alkoholförsäljningen fördelat på dryckesslag, omräknat till liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre. 1950 2012. Diagram 4b sid 36 Den totala alkoholkonsumtionen fördelat på dryckesslag, omräknat till liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre. 2000 2012.

alkoholstatistik 2012 21 Diagram 5 sid 36 Antal stadigvarande tillstånd att servera alkoholdrycker till allmän heten. 1985 2012. Diagram 6 sid 37 Realprisindex för spritdrycker, vin, starköl och folköl, detaljhandel. Basår = 2011. 1995 2012. Diagram 7 sid 37 Antal företag berättigade att bedriva partihandel med spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker samt att tillverka alkoholdrycker eller sprit. 1995 2012. Diagram 8 sid 38 Antal personer som påbörjat kunskapsprov om alkohollagen och deras resultat. 2011 2012. Översikt över tabeller Tabell 1a sid 39 Försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering, tusental liter. 1995 2012. Tabell 1b sid 40 Försäljning av vin och andra jästa alkoholdrycker i detaljhandel och servering, tusental liter. 1995 2012. Tabell 1c sid 41 Försäljning av starköl, folköl och lättöl i detaljhandel och servering, tusental liter. 1995 2012. Tabell 2 sid 42 Försäljning av alkoholdrycker i detaljhandel och servering, omräknat till liter per invånare 15 år och äldre, länsvis. 2012. Tabell 3 sid 43 Försäljning av alkoholdrycker i detaljhandel och servering, omräknat till liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre, länsvis. 2012. Tabell 4 sid 44 Registrerad försäljning inom detaljhandel och servering av alkoholdrycker, omräknat till liter per invånare 15 år och äldre. 1950 2012.

22 alkoholstatistik 2012 Tabell 5 sid 46 Registrerad försäljning inom detaljhandel och servering av alkoholdrycker, omräknat till liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre. 1950 2012. Tabell 6 sid 48 Alkoholkonsumtionen omräknad till liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre, uppdelad på registrerade och oregistrerade delmängder. 2000 2012. Tabell 7a sid 49 Försäljning av alkoholdrycker, miljoner kronor inkl. moms, uttryckt i löpande priser. 1995 2012. Tabell 7b sid 50 Försäljning av alkoholdrycker, kronor inkl. moms, per invånare 15 år och äldre, länsvis. 2012. Tabell 8 sid 51 Antal detaljhandelsställen och ombud för alkoholdrycker, antal kommuner med eller utan systembutiker samt antal detaljhandelsställen med folköl. 1990 2012. Tabell 9 sid 52 Antal stadigvarande tillstånd att servera alkoholdrycker till allmänheten, vid utgången av respektive år. 1992 2012. Tabell 10 sid 53 Antal stadigvarande tillstånd att servera alkoholdrycker till slutna sällskap, vid utgången av respektive år. 1992 2012. Tabell 11 sid 54 Antal stadigvarande tillstånd att servera alkoholdrycker, per 10 000 invånare 15 år och äldre, länsvis. 2012. Tabell 12 sid 55 Antal tillfälliga tillstånd att servera alkoholdrycker till allmänheten eller till slutna sällskap. 1997 2012. Tabell 13a sid 55 Tidpunkt för senaste tillåtna tid för servering av alkoholdrycker till allmänheten. Antal stadigvarande serveringar per tidpunkt. 2007 2012.

alkoholstatistik 2012 23 Tabell 13b sid 56 Tidpunkt för senaste tillåtna tid för servering av alkoholdrycker till allmänheten. Antal stadigvarande serveringar per tidpunkt, länsvis. 2012. Tabell 14 sid 57 Försäljning av olika varuslag vid serveringsställen för alkoholdrycker, miljoner kronor inkl. moms, uttryckt i löpande priser. 1995 2012. Tabell 15 sid 58 Konsumentutgifter för alkoholdrycker, miljoner kronor inkl. moms, uttryckt i löpande priser. 1995 2012. Tabell 16 sid 59 Statens inkomster av alkoholhantering, miljoner kronor, uttryckt i löpande priser. 1995 2012. Tabell 17 sid 60 Skatteklasser och skattesatser på alkoholdrycker, kronor. 1995 2012. Tabell 18 sid 61 Realprisindex för spritdrycker, vin, starköl och folköl i detaljhandel. Basår 2011 = 100. 1995 2012. Tabell 19 sid 61 Tillverkning av alkoholdrycker, miljontal liter. 1995 2012. Tabell 20 sid 62 Partihandlarnas införsel/import och utförsel/export av spritdrycker, vin och andra jästa alkoholdrycker samt starköl, tusental liter. 1995 2012. Tabell 21 sid 63 Antal berättiganden att bedriva partihandel med spritdrycker, vin och andra jästa alkoholdrycker samt starköl eller att tillverka sprit, vid utgången av respektive år. 1995 2012. Teckenförklaringar.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att anges.. Uppgift kan ej förekomma.

24 alkoholstatistik 2012 Kommentarer till diagram och tabeller Konsumtionen av alkoholdrycker De skattningar av totalkonsumtionen som presenteras i denna rapport har genomförts av Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms Universitet, inom den s.k. Monitorundersökningen 4. Monitorundersökningen har presenterat skattningar över volymen av oregistrerad alkohol (oregistrerade delmängder) baserat på månatliga telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval om 1 500 svenskar i ålder 16 80 år. Genom att kombinera uppgifter om de registrerade delmängderna och skattningen över de oregistrerade delmängderna kan en skattning av totalkonsumtionen genomföras. För mer information se Bilaga 5 samt rapporten Tal om alkohol 2012 (Ramstedt, Lindell, & Raninen, 2013). Data avseende 2009 2012 har påverkats något av att SoRAD ändrat beräkningssätt för att skatta volymerna för oregistrerad alkohol. Den reviderade metoden ger något högre värden för de oregistrerade delmängderna och därmed även för totalkonsumtionen. Den totala alkoholkonsumtionen skattades för 2012 till 9,2 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, vilket innebar en minskning jämfört med 2011 års skattning om 9,4 liter (se Diagram 1 och Tabell 6). Totalkonsumtionen har stadigt minskat sedan den höga noteringen 2004 då konsumtionen uppgick till 10,5 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Vin, andra jästa alkoholdrycker och blanddrycker bidrog tillsammans till 44 procent av totalkonsumtionen under 2012, starköl till 28 procent, folköl till 6 procent och spritdrycker till 22 procent (se Diagram 3b). Detaljhandel Systembolaget AB har monopol på detaljhandeln 5 med spritdrycker, vin, starköl och annan jäst alkoholdryck. Denna försäljning sker dels i systembutiker, dels via ombud i mindre orter där det inte finns någon butik. År 2012 fanns 421 systembutiker och 503 ombud i Sverige (se Tabell 8). Uppgifterna om försäljningsvolymer och omsättning, samt antal systembutiker och ombud har hämtats från Systembolaget AB. Försäljningsvolymer av folköl och lättöl har hämtats från Sveriges Bryggerier. Upp gifter om antalet detaljhandelställen med folköl har hämtats från 4. Alkoholkonsumtionen mäts löpande genom den s.k. Monitorundersökningen som bedrivits av Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms Universitet. Undersökningen har övergått till Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning (CAN). 5. Detaljhandel avser främst försäljning riktad mot konsumenter med varor som kan köpas enskilt. Till skillnad från serveringsförsäljning så avses inte i samband med detaljhandel att varorna ska konsumeras i anslutning till försäljningsstället. Detaljhandeln med alkoholdrycker i Sverige avser främst Systembolagets försäljning.

alkoholstatistik 2012 25 länsstyrelserna för år 1990 1993 och direkt från kommunerna för år 1998 2012. Detaljhandelsförsäljningen uttryckt i liter respektive liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre har beräknats genom att kombinera Systembolagets redovisade försäljningsvolymer med Statistiska Centralbyråns uppgifter om befolkningsmängd per 31 december respektive år. Försäljningsvolymer av alkoholdryck i detaljhandeln (Tabell 1a 1c) Försäljningen av spritdrycker inom detaljhandeln har minskat mellan 2011 och 2012. Det beror främst på att försäljningen av spritdrycker med en alkoholhalt över 2,25 och högst 22 volymprocent (där bl.a. alkoläsk ingår) har sjunkit tydligt jämfört med år 2011. För vin och andra jästa alkoholdrycker har försäljningen ökat årligen sedan 2004, medan starkölsförsäljningen ligger kvar på ungefär samma nivå som den gjorde 2011. Folkölsför säljningen har minskat de senaste åren, med undantag för 2011. Lättölsförsäljningen sjunker sedan flera år tillbaka. Detaljhandelsförsäljningen av alkohol per invånare 15 år och äldre (Tabell 2 5 och Diagram 2 4) Detaljhandelsförsäljningen av spritdrycker per invånare 15 år och äldre (uttryckt i liter alkoholdryck samt liter 100 % alkohol) uppdelad på länsnivå har i jämförelse med år 2010 minskat för majoriteten av länen. Jämtland och Värmland har den högsta noterade försäljningen uttryckt per invånare. En förklaring till detta kan vara gränshandeln mot Norge. Även för vin och andra jästa alkoholdrycker har Jämtland den högsta noterade detaljhandelsförsäljningen per invånare följt av Gotland och Värmland. Majoriteten av länen har även ökat sin försäljningsvolym jämfört med 2011. Även när det gäller detaljhandelsförsäljningen av starköl per invånare ligger Jämtland högst följt av Värmland. Sedan 2010 så har den nationella registrerade försäljningen (d.v.s. detaljhandelsförsäljningen och serveringen sammantaget, uttryckt i liter alkoholdryck per invånare 15 år och äldre) av spritdrycker minskat med en halv liter, medan vin och andra jästa alkoholdrycker har ökat något (se Tabell 4). Starkölsförsäljningen uttryckt i liter alkoholdryck per invånare 15 år och äldre är i stort sett oförändrad sedan 2010. Omräknat till liter 100 % alkohol så är de registrerade försäljningsnivåerna stabila de senaste åren, med undantag för vin inklusive andra jästa alkoholdrycker som visar tecken på att öka. Den registrerade försäljningen av vin inklusive andra jästa alkoholdrycker uttryckt i liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre har inte sjunkit på årsbasis sedan 1995.

26 alkoholstatistik 2012 Hushållens kostnader för alkohol köpt i detaljhandeln (Tabell 7a 7b och 15) Uttryckt i kronor har den totala detaljhandelsförsäljningen av spritdrycker minskat något sedan 2011. Under samma period har detaljhandelsförsäljningen av vin och andra jästa alkoholdrycker samt starköl ökat. Den sammanslagna detaljhandelsförsäljningen av alla alkoholdrycker uttryckt i löpande priser har stigit de senaste åren. Gällande försäljningssiffrorna uttryckta i kronor per invånare 15 år och äldre uppdelade per län är det Jämtland som har den högsta noteringen för samtliga alkoholdrycksslag. En förklaring till detta kan vara gränshandeln mot Norge. Andelen av hushållens totala utgifter 6 som går till alkoholdrycker har minskat något mellan 2011 och 2012. Denna andel, som 2012 utgjorde 2,9 procent, har legat kring tre procent sedan 1995. Partihandlares inhemska försäljning, införsel/import och utförsel/export samt tillverkning av alkoholdrycker (Diagram 2 4, 7 och Tabell 1, 4 5, 19 21) 1995 upphävdes ensamrätten för dåvarande statligt ägda Vin & Sprit AB att importera spritdrycker, vin och starköl samt att bedriva partihandel med spritdrycker, vin och importerad starköl. Numera får sådan verksamhet bedrivas av alla som Skatteverket har godkänt som upplagshavare eller registrerat som varumottagare. Rätten till partihandel gäller endast den dryck som omfattas av godkännandet eller registreringen. Uppgifter om partihandelns volymer, uppdelad på försäljning inom Sverige, införsel/import, utförsel/export och tillverkning, begärs in årligen av Statens folkhälsoinstitut genom rapporten Statistikrapport försäljning/tillverkning från de företag som under någon gång under året godkänts som upplagshavare eller registrerats som varumottagare för alkoholdrycker. Observera att data över sålda volymer nationellt inom servering utgår ifrån de uppgifter som registrerade varumottagare och godkända upplagshavare har uppgivit att man sålt till innehavare av serveringstillstånd. Dessa uppgifter ingår i beräkningarna av total registrerad försäljning och totalkonsumtion (se Diagram 2 4 samt Tabell 1, 4 6). Under perioden 2009 2012 har bortfallet ökat marginellt (för en utförligare bortfallsbeskrivning av statistikrapport försäljning/tillverkning se Bilaga 1). 6. För mer information se Hushållens konsumtionsutgifter (ENS95) efter ändamål COICOP (Statistiska Centralbyrån, 2013).

alkoholstatistik 2012 27 Försäljning av alkohol från partihandlare till serveringar (Tabell 1a 1c) Spritdrycksförsäljningen från partihandlare till serveringar har totalt sett minskat mellan 2011 och 2012. Minskningen består i att försäljningen av spritdrycker med en alkoholhalt över 2,25 men högst 22 volymprocent sjunkit med 18 procent jämfört med år 2011. Försäljningen av starkare spritdrycker har dock ökat något. Försäljningen av vin och andra jästa alkoholdrycker till serveringstillståndsinnehavare minskade även mellan 2011 och 2012, kopplat till att drycker med en alkoholhalt över 7 men mindre än 15 volymprocent inom dessa alkoholslag sjunkit med 15 procent jämfört med år 2011. Starkölsserveringen ökade något 2012, vilket den gjort årligen efter 2009. Statistik över tillverkning och införsel/import samt utförsel/export (Tabell 19 21 och Diagram 7) Gällande 2012 års inhemska tillverkning av alkoholdrycker är det vin och andra jästa alkoholdrycker som utmärker sig genom att fortsätta öka i omfattning (se Tabell 19). Mellan 2011 och 2012 hade tillverkningen av vin och andra jästa alkoholdrycker ökat med över 14 procent, och uppgick 2012 till 133 miljoner liter. Folkölstillverkningen minskade med 17 procent jämfört med 2011. Den inhemska tillverkningen av spritdrycker och starköl var i stort sett oförändrad mellan 2011 och 2012. Tillverkningen av alkoholdrycker samt sprit reglerades fram t.o.m. 2010 i den förra alkohollagen (SFS 1994:1738). Då krävdes tillstånd från Statens folkhälsoinstitut för att tillverka alkoholdrycker samt för att tillverka sprit. Den sökandes lämplighet prövades på liknande sätt som vid ansökan om serveringstillstånd, vilket bl.a. innebar att övervägandet baserades på eventuella betalningsanmärkningar och förekomster i belastningsregistret samt huruvida sökanden hade tillräckliga kunskaper om alkohollagen. Sedan 2011 är tillståndet att tillverka sprit och alkoholdrycker ersatt med en rättighet att tillverka dessa produkttyper. Denna rättighet förutsätter ett godkännande som upplagshavare eller skattebefriad förbrukare enligt bestämmelserna i lagen (SFS 1994:1564) om alkoholskatt. Partihandelns totala införsel/import av alkoholdrycker fortsatte sammantaget att öka 2012 gentemot tidigare år; vin inklusive andra jästa alkoholdrycker och starköl har ökat markant, medan införsel/import av spritdrycker har minskat. Vin och andra jästa alkoholdrycker står för merparten av införseln/importen. Även partihandelns utförsel/export av alkoholdrycker fortsätter att öka mellan 2011 och 2012, för alla alkoholslag utom starköl. Spritdrycker är det alkoholslag som Sverige exporterar mest av, men vin och andra jästa alkoholdrycker står för den största relativa ökningen jämfört med 2011 (se Tabell 20).