Projektbeskrivning för Mälaren en sjö för miljoner (MER) etapp 1.



Relevanta dokument
"Mälaren - en sjö för miljoner" erbjudande om att delta i projekt och seminarieserie

Erbjudande att delta i projektet "Mälaren- en sjö för miljoner"

Förbundsträff, Västerås slott 2 februari, 2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Foto: Susanna Hansen

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 (13)

Mälaren - en sjö för miljoner etapp 2

VERKSAMHETSPLAN 2013 MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

»MÄLAREN Bff^W En sjö för miljoner

Bilaga 1 Version Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Ett svenskt LIFE IP för Norra Östersjöns vattendistrikt. Västerås David Liderfelt

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Mälarens vattenvårdsförbund och Mälaren en sjö för miljoner. Susanna Hansen, sekreterare Svealands kustvattenvårdsförbund 21 mars 2014

Ett svenskt LIFE IP för Norra Östersjöns vattendistrikt. Västerås David Liderfelt

Bilaga 4 f: Vattenplan förslag till disposition

VERKSAMHETSPLAN

VA-planering i brett perspektiv?

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

Deltagande i EU-projektet LIFE IP Rich Waters

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

VERKSAMHETSPLAN Foto: Tina Kyrkander MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop

Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen

Mälarens vattenvårdsförbund. Styrelsemöte i Västerås 19 oktober 2018

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering av plattformen för samverkan

Definition. Ett vattenråd är. Ett kustvattenråd är motsvarande för kusten

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

DETTA HAR HÄNT ÅR 2017 REDOVISNING AV SAMVERKAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

Bilaga 4 Mall för årsredovisning

Mälarens vattenvårdsförbund. Styrelsemöte i Stockholm 3 februari 2015

Seminarium om kommunal vattenplanering 12 april 2013 frågor som kom upp under presentationerna

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Krafttag för bättre vatten

Förslag till förändringar av medlemsavgifter i Mälarens vattenvårdsförbund med anledning av utökade behov av mätningar

PM 2012:86 RVI (Dnr /2012)

Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kungsådra

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden

Verksamhetsplan och budget 2015

.m SALA. Erbjudande om fortsatt deltagande i projektet Mälaren-en sjö för miljoner (MER)

VÅG Vattenförvaltnings Åtgärder för Gävleborgs länsstyrelse

Mälarens vattenvårdsförbund. Styrelsemöte i Strängnäs 14 februari 2017

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Vattenmyndighetens kommunikation och samverkan i distriktet. Susanna Hansen Vattenmyndigheten NÖVD 17 oktober 2013

Med vad och hur kan ett vattenråd arbeta

HANDLEDNING OM VATTENRÅD

Miljösamverkan Sverige

Va-planeringens roll i samhället

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

Möte med kontaktpersoner i Mälarens vattenvårdsförbund och Mälaren en sjö för miljoner. Västerås 8 april 2014

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

SAMRÅDSHANDLING. Arbetsprogram med tidplan för Norra Östersjöns vattendistrikt INFÖR ARBETET MED FÖRVALTNINGSPLAN

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Renare marks vårmöte 2010

Projektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen

Bilaga 2: Handboken i korthet

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Avsiktsförklaring. om etablering av. Akademin för smart specialisering

Styrelsemöte 23 nov 2016 David Liderfelt

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Varför renar vi vattnet?

VERKSAMHETSPLAN

MiljösamverkanVärmland

Mälarens vattenvårdsförbund: Medverkan i projektet Mälaren en sjö för miljoner

Bilaga 12, KF 58/2015 Sidan 1 av 11

Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status

Faktorer som styr VA-planeringen

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens planarbetsutskott PLAU 2:13 Dnr. KS 2015/

Branschorg. Vattenmynd. Kommuner LST. Ideella org. Andra mynd. Enskilda

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

VERKSAMHETSPLAN

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Transkript:

Projektbeskrivning för Mälaren en sjö för miljoner (MER) etapp 1. Uppdatering av projektbeskrivning Detta dokument är en uppdatering och en utveckling av projektbeskrivningen daterad 2012-11-23, vilket var det dokument som var underlag till kommunernas beslut om medverkan i MER. Detta dokument har tagits fram i dialog med referensgrupen till MER och fastslagits av Mälarens vattenvårdsförbunds styrelse -03-05. Sammanfattningen och bakgrund från projektbeskrivningen 2012-11-23 är bilagd sist i detta dokument. Syfte med projektet Huvudsyftet med MER är att underlätta och påskynda kommunernas åtgärdsarbete för att säkra vattenresurserna i Mälaren. Projektet syftar till att stötta kommunerna i sina processar att prioritera insatser och aktiviteter för att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten. Syftet med projektet är också att skapa samarbeten som möjliggör olika typer av finansieringsformer för åtgärdsarbetet. Projektet ska genomföra aktiviteter som bidrar till att åtgärder, projekt och planeringsunderlag mm tas fram, som innebär att god status kan nås inom Mälarens avrinningsområde. Varför behövs ett gemensamt mellankommunalt arbete? Vattendirektivets införande, med lagstadgade miljökvalitetsnormer mm, innebär att tillsyn och planering hos kommunerna ska ha ett tydligt recipientfokus. För att miljökvalitetsnormerna ska nås krävs ökad kunskap hos kommunerna om vad som behöver göras i de olika verksamheterna. Varje stuprör (till exempel hantering av dagvatten eller åtgärder inom jordbruket) kan i sig vara komplexa. Det finns därför en stor potential att hjälpa varandra genom erfarenhetsutbyten och nätverk. Kommunernas påverkan på miljökvalitetsnormerna är uppdelad på många olika verksamheter, förvaltningar och kommunala bolag. Påverkan från varje del i kommunen behöver sättas in i ett helhetsperspektiv. Exempel på olika ansvarsområden kan vara tillsyn enligt miljöbalken, ansvar för VA-frågorna samt att kommunerna på olika sätt kan vara verksamhetsutövare. Styrning och finansieringssystem skiljer sig åt mellan kommunens och samhällets olika roller i vattenarbetet. För att nå miljökvalitetsnormerna krävs också att åtgärder behöver finansieras. Det finns en stor potential att arbeta projektinriktad, både inom kommunen och i större projekt där fler kommuner deltar. 1

Hur kan ett gemensamt arbete underlätta för den enskilda kommunen? Det finns flera delar i vattenarbetet där kommunerna kan vinna på ett gemensamt arbete. Vilka aktiviteter som hjälper kommunerna framåt i arbetet är olika för kommunernas olika ansvarsområden. Erfarenheter från Mälarens vattenvårdsförbunds seminarieserie visar att tjänstemännen i kommunerna dels har behov av kunskap i olika delar av vattenarbetet och dels har svårt att lösa finansieringen av åtgärder. Finansiering och projektifiering (projektutveckling) I dagsläget avsätts inte tillräckligt med resurser från samhällets olika aktörer för att miljökvalitetsnormerna ska nås. Ett genomförande av åtgärder genom samfinansierade projekt kan vara ett sätt att öka åtgärdstakten. MER kan fungera som en kommunikationsnod för kommunala vattenförvaltningsfrågor i regionen och underlätta skapandet av projekt genom erfarenhetsutbyte. MER kan stötta/vara bollplank för mindre kommunala projekt (typ VA-planer, LOVA-projekt) och underlätta erfarenhetsutbyten mellan kommuner som driver liknande projekt. MER kan även själva söka och driva större kommunövergripande projekt med olika samfinansieringslösningar. Erfarenhetsutbyte och kunskap Alla kommuner står inför samma utmaning att ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten i sin tillsyn och planering. Arbetet behöver fördelas både mellan de olika kommunala verksamheterna, men också mellan olika föroreningskällor/miljöproblem inom ett avrinningsområde. Viss samverkan sker idag mellan de olika stuprören eller verksamhetsområdena, men den gemensamma helhetsbilden av vad som behöver göras, och av vem, för att nå miljökvalitetsnormerna saknas ofta. MER erbjuder erfarenhetsutbyten och kunskapsökning hos planerare, strateger, VAingenjörer och miljöinspektörer som specifikt inriktar sig på de ämnesområdena där tjänstemännen uttrycker svårigheter. Med sin närhet till vattenmyndigheten kan projektet bidra till att förbättra kommunikationen mellan vattenförvaltningens mål och kommunernas verklighet. 2

Målsättningar för MER etapp 1 Övergripande mål MER har på ett väsentligt sätt bidragit till att miljökvalitetsnormerna för vatten i Mälarregionen kan nås 2021. Delmål Samtliga kommuner ska ha deltagit i någon av MER s aktiviteter. Samtliga kommuner som ingår i MER ska ha ett styrdokument för sitt arbete med miljökvalitetsnormer för vatten. MER ska bidra till att åtgärdsprojekt har påbörjats av samtliga ingående kommunerna samt av Mälarens vattenvårdsförbund. MER förlängs till och med 2016, med sikte på etappvisa delprojekt fram till 2021. Kommunernas finansiering växlas upp mot extern finansiering. Projektet ska ha medfört att olika typer av nätverk mellan kommunera och andra aktörer har skapats. Exempel på ett nätverk kan vara en epost-lista som hålls uppdaterad eller ett forum på webben. Senast uppfyllt 2015 2013 Uppföljning Målen kommer att följas upp med hjälp av enkätfrågor och intervjuer i slutet på /början på 2015. 3

Aktiviteter inom MER Under kommer en rad aktivitetera att genomföras inom ramen för MER. Aktiviteterna kan främst delas in i olika typer av stödfunktioner, ett antal seminarieteman samt processer som leder fram till ansökningar om finansiering. Stödfunktioner Vattenprojektbank översikt över vattenprojekt i regionen Vattenkontaktlista förteckning över personer med specifika ansvarsområden Initiera och upprätthålla nätverk Hemsida Direktkontakt med medverkande kommuner Extern kommunikation Projektutveckling Seminarieteman Dagvatten praktiska åtgärder och juridik Förorenade områden Kommunens roller i åtgärdsarbetet inom jordbruket Förvaltningsövergripande kommunal åtgärdsplanering Bussresa åtgärder inom jordbruket Fria vandringsvägar Ansökan om finansiering Medverka i och driva processer som leder till ansökningar av medel till åtgärder, exempelvis inom ERUF Stöd för miljötekniktävlingar och innovationsupphandlingar LIFE Havs- och vattenmiljöanslag Horisont 2020 4

Organisation MER består av en styrgrupp, projektledning, politisk referensgrupp och kontaktpersoner (tjänstemän respektive politiker). Geografisk avgränsning för MER är Mälarens avrinningsområde. Styrgruppen beslutar om budgetramarna i projektet och tar strategiska beslut om verksamheten inom MER. Styrgruppen utgörs av styrelsen till Mälarens vattenvårdsförbund. Projektledaren leder arbetet i MER och finns på på förbundets kansli på Vattenmyndigheten/Länsstyrelsen i Västmanland. Referensgruppen kommer att ha regelbundna möten och fungera som bollplank för olika frågor i projektet. Särskilt viktig blir gruppen vid gränsdragningar, prioriteringar och intressekonflikter. Referensgruppens synpunkter är värdefulla för arbetsgruppens löpande arbete och utgör underlag för styrgruppen (Mälarens vattenvårdsförbunds styrelse). Vid ett möte med politiker från samtliga medverkande kommuner i Västerås 25 oktober valdes referensgrupp enligt följande: Magnus Arreflod sammankallande (Eskilstuna), Anders Svensson (Strängnäs), Christian Nordberg (Håbo), Jan Jogell (Sundbyberg), Jan Olof Halldén (Upplands-Väsby), Jan Tholerus (Smedjebacken), Pierre Cengiz Edstrand (Sigtuna). Kommunikation mellan projektledaren/kansliet sker via kontaktpersoner i kommunerna. De har ansvar för att sprida information från projektet till kommunerna. Det är viktigt att varje kommun upprättar kontaktvägar mellan de olika kommunala förvaltningarna och bolagen som berörs av projektet. De bjuds även in för att delta i träffar där projektet kommuniceras. 5

ÅTGÄRDER Kommunikation En yta på www.malaren.org kommer att utvecklas under med info om projektet. Medverkande kommuner kommer att ha tillgång till information och dokument exklusivt. Kommunikation inom kommer även att ske via mail-utskick till kontaktpersonerna samt direktkontakter med medverkande kommuner. 6

Budget Nedan redovisas budgeten utifrån de intäkter som är beslutade. Budget Mälaren - en sjö för miljoner Budget Ingående balans MER 2013 (bokad 2013) 393 225 Intäkter av avgifter för Mälaren en sjö för miljoner 593 462 Medfinansiärer (VM, MDR) 0 Mvvf 200 000 Summa intäkter 1 186 687 Ersättning anställningskostnad projektledare (David L) 670 000 Resor och omvärldsbevakning 15 000 Seminarier (konsult, stöd, lokaler, mat mm) 250 000 Förstudie BIK 20 000 Projektutveckling 50 000 Kommunikation hemsida, tryck, infospridning 70 000 Möten kostnader 15 000 Reservation för kommande kostnad för MER 2015 96 687 Summa kostnader 1 186 687 Resultat 0 Fortsättning av MER och utblick mot 2021 Under den inledande tvåårsperioden byggs det gemensamma arbetet upp. De nätverk och samverkansinitiativ som krävs för att bygga upp såväl större som mindre projekt initieras. Aktiviteter och seminarier ordnas kring nyckelfrågor i vattenarbetet och målen för MER definieras ännu tydligare. Projekt genomförs i efterföljande perioder av MER, först som pilotprojekt kring teman eller avrinningsområden, för att i nästa skede kunna skala upp åtgärdsarbetet. Fokus läggs på effektiva samverkansformer, uppskalning av kostnadseffektiva åtgärder samt miljöteknikinnovation. Erfarenheterna och strukturerna används för att förvalta vattenresurserna långsiktigt. 7

Tidplan för förlängning av MER 2015-2016 Mars Brev till kommuner i Mälarens avrinningsområde med lägesrapport samt erbjudande om medverkande till kommuner som ännu inte anslutit sig. 13 maj Mälarens vattenvårdsförbunds stämma, beslut om hur MER tas vidare. Maj/juni Utskick till kommuner i avrinningsområdet med förfrågan om fortsättning av MER. Hösten Beslut om fortsättning 8

BILAGA SAMMANFATTNING OCH BAKGRUND I PROJEKTBESKRIVNING DATERAD 2012-11-23 Sammanfattning av projektbeskrivning daterad 2012-11-23 Syftet med projektetet är att det ska underlätta och påskynda kommunernas åtgärdsarbete för att säkra vattenresurserna i Mälaren. Målet med projektet är att skapa en plattform och ett nätverk för ökat erfarenhetsutbyte mellan kommunerna samt att öka åtgärdstakten jämfört med dagens genom att kommunerna får hjälp med att prioritera vilka åtgärder som är viktigast och stöd i att söka medfinansiering för åtgärder. Projektet innebär att ett sekretariat bildas hos Mälarens vattenvårdsförbund under 2013 och, vars uppgift är att stödja och samordna kommunerna i åtgärdsarbetet. Förbundet erbjuder genom samordningen kommunerna: a. Att ha en stödjande roll i åtgärdsprojekt genom att förbundet hjälper kommunen att, utifrån sina behov, prioritera åtgärder och ta fram projektplaner och att söka finansiering för åtgärder i kommunen som gynnar Mälaren. För kommuner som inte ligger i direkt anslutning till Mälaren, innebär detta sannolikt att även de lokala vattnen får en bättre vattenkvalitet och att man därmed kommer en bit närmare målsättningen med ramdirektivet för vatten på lokal skala. Exempel på åtgärder som kan göras är förbättringar i avloppsreningsverk, inventering och åtgärdande av enskilda avlopp, tillsynskampanjer, ta fram vatten- och/eller VA-planer, anlägga våtmarker och fosforfällor på kommunägd mark samt att genomföra informationskampanjer. De flesta åtgärderna kommer sannolikt att ha koppling till miljöproblemen övergödning och miljögifter och ska gynna vattenkvaliteten i Mälaren. I kommuner i direkt anslutning till Mälaren kan projekt som rör fysisk planering och skydd av dricksvatten också vara prioriterat. b. Ett kontaktnät och en plattform för åtgärdsarbetet för Mälaren. Kontaktnätet kan delvis upprättas i samband med seminarieserien som alla kommuner bjuds in till under 2013. Kontaktnätet bör genom förbundets samordning ha ett löpande utbyte av erfarenheter genom en gemensam projektplats (hemsida eller liknande). Kontaktnätet kan också vid behov ha återkommande träffar, seminarier och utbildningsinsatser. Man kommer sannolikt att behöva samordna mindre grupper i området i undergrupper, eftersom behoven ser olika ut i olika kommuner och olika delar av Mälaren och dess avrinningsområde. c. Upprättande av en åtgärdsbank för Mälaren. Utifrån de problem och risker som finns i Mälaren kan en åtgärdslista upprättas som kommunerna delvis kan utgå ifrån vid planering av åtgärder. Samordningen innebär att goda exempel kan samlas in och lyftas fram och ett nära samarbete och dialog med Vattenmyndigheten och länsstyrelserna förutsätts för att hitta kostnadseffektiva åtgärder på rätt ställen. 9

Bakgrund Kommunerna i Mälarens avrinningsområde erbjöds i mars i år att gå med i projektet Mälaren en sjö för miljoner. Runt 20 kommuner svarade på erbjudandet och de allra flesta var positiva till inriktningen i projektet, men ville ha en konkretisering av vad det innebär innan man tar ställning till att bidra till finansieringen. Tre kommuner har redan beslutat om att delta och delfinansiera projektet 2013 och. En ansökan om medfinansiering från Havs- och vattenmyndigheten gjordes i november 2011. Under våren kom besked från Havs- och vattenmyndigheten om att någon finansiering för projektet inte skulle beviljas och därmed ändrades förutsättningarna för projektet. Beskrivningen av projektet har därför uppdaterats och i viss mån konkretiserats till föreliggande version och erbjudandet om deltagande riktas nu igen till kommunerna. Utmaningarna för Mälarens vattenkvalitet blir allt större. Vi behöver hitta gemensamma, framkomliga vägar för att komma till rätta med de miljöproblem som idag finns och hotar Mälaren. Påverkanstrycket på sjön är stort idag och ökar kontinuerligt genom den stora inflyttningen i Mälardalen. Övergödning, fysisk påverkan, miljögifter och förekomst av främmande arter är miljö-problem som vi som kommuner, myndigheter och organisationer har ett gemensamt ansvar att åtgärda. Kommunerna har genom Vattenmyndighetens åtgärdsprogram fått ett stort ansvar i detta arbete. 2015/2021 ska god ekologisk status/potential och god kemisk status vara uppnådd i Mälarens olika bassänger enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Idag har bara tre av nio av Mälarens bassänger nått målet. Det finns 62 kommuner som helt eller delvis ligger inom Mälarens avrinningsområde (se figur), dvs det område som har tillrinning till sjön. Även kommuner som ligger långt ifrån Mälaren har utsläpp som så småningom når Mälaren och slutligen även Östersjön. Därför måste samordning ske inom hela avrinningsområdet för att komma tillrätta med problemen i Mälaren och utanförliggande kustområde. Några kommuner påpekade i sina svar till vattenvårdsförbundet att samarbete med andra kommuner redan pågår. Det är mycket positivt att så är fallet och vi tror också att det finns pågående samarbete i många kommuner som går att lyfta fram som goda exempel. I projektet Mälaren en sjö för miljoner är Mälarens olika bassänger i fokus och vi kommer att utgå ifrån de behov som finns där, men förbundet vill gärna hitta bra former för samarbete med vattenorganisationerna i de tillrinnande åarna. I Mälarens närområde saknas dock i stor utsträckning samordning av åtgärdsarbetet och så är fallet också i flera av de tillrinnande åarna. 10

Mälarens avrinningsområde och kommuner inom detta 2015/2021 ska god ekologisk status/potential och god kemisk status vara uppnådd i Mälarens olika delar. Vattenmyndighetens åtgärdsprogram riktar sig till centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner och pekar på viktiga områden som man behöver arbeta ytterligare med. För kommunerna, som har ett proportionellt stort ansvar när det gäller genomförande av åtgärder, krävs ett omfattande samarbete över de administrativa gränserna eftersom Mälarens gränser och påverkansområden inte sammanfaller med kommunernas och länens. Betinget i Mälaren är stort och såväl övergödning som förekomst av främmande arter, miljögifter och fysisk påverkan är miljöproblem som förekommer i de olika delarna. Påverkanstrycket på sjön är stort idag och ökar kontinuerligt genom den stora inflyttningen i Mälardalen. Mälarens vattenvårdsförbund bildades 1998 och har hittills i första hand haft fokus på miljöövervakning och undersökningar. Men vattenarbetet är alltmer på väg in i en åtgärdsfas där det finns behov av bland annat mellankommunal samverkan och samarbete i gemensamma projekt. För att tillgodose detta behov, skulle Mälarens vattenvårdsförbund kunna ges en samordnande och stödjande roll i det kommunala åtgärdsarbetet i och i anslutning till Mälaren. Genom projektet kan också det interna samarbetet mellan politikerna och tjänstemännen inom kommunerna komma att stärkas. Den utökade rollen för Mälarens vattenvårdsförbund innebär inte att ansvaret för att genomföra åtgärder fråntas kommunerna eller minskar hos desamma. Ansvaret att genomföra åtgärder ligger fortfarande på respektive organisation. 11