Välkommen till Klimakteriet!

Välkommen till Klimakteriet!

Klimakteriet då var det dags! Klimakteriet kan tas emot med både förtjusning och fasa. Vissa har längtat länge efter vad de upplever som en befrielsetid medan andra har svårt att förlika sig med bilden av sig själv som en mogen kvinna i klimakteriet. Visst kan det ligga nära till hands att drabbas av viss åldersnoja när vi inser att klimakteriet är på gång även om vi alla vet att det är något vi ska ta oss igenom förr- eller senare. Klimakteriet är en naturlig fas i livet för oss kvinnor och självklart väcker det funderingar i både stort och smått. Hormoner som åker berg-och-dalbana, kroppen som förändras... klimakteriet är inte helt olikt puberteten, men den här gången ska hormonerna ner i samma nivå som före puberteten. Vi reder ut begrepp, besvär och behandlingar på vägen dit, den fas vi kallar klimakteriet, och blickar framåt till ditt nya behagliga liv. Välkommen till klimakteriet! Ord och uttryck Klimakteriet Kallas också övergångsåldern och är den tidsperiod då vår fertilitet försvinner. Menopaus Den allra sista menstruationsblödningen. Premenopaus Tiden i klimakteriet före menopausen, här sjunker nivån av gulkroppshormon. Perimenopaus Tiden strax före- och efter menopaus då östrogenbrist inträder. Postmenopaus Åren efter menopaus, det är här de flesta klimakterierelaterade besvär uppträder. Östrogen Ett naturligt hormon i kroppen. Du är inte ensam! Bara i Sverige är just nu drygt två miljoner kvinnor i klimakteriet! 2 3

Naturen är fantastisk! Det är svårt att inte bli imponerad över människokroppen, hur allt samverkar och fungerar i en fascinerande harmoni. Någon gång i ca. 10 13-årsåldern bestämmer sig våra underverk till kroppar för att det är dags att gå in i puberteten och de följande åren genomgår vi en förvandlig som kan verka skrämmande till en början. Men trots finnar, mensvärk och hår under armarna brukar de flesta vara rätt nöjda med sitt nya jag efteråt. Sen följer åren då vi ständigt lever i en cykel som i olika delar av månaden påverkar oss på olika sätt med en varierande cocktail av hormoner. Det här är vår fertila tid och i genomsnitt föder svenska kvinnor 1,9 barn varav det första brukar komma strax före trettioårsåldern. Likt en fjärils liv genomgår vi olika faser, alla med sina för- och nackdelar. När vi kommit en bit in i 40-årsåldern börjar menscykelns regelbundenhet ändra sig. Ofta blir mensen först tätare, för att sedan bli glesare. Det är nu vi närmar oss klimakteriet! Precis som puberteten kan de följande åren verka skrämmande till en början men de flesta är nöjda med sitt nya jag efteråt. I genomsnitt varar klimakteriet i fem år och infinner sig någon gång mellan mitten av 40- och 50-årsåldern. Vi får då allt lägre nivåer av östrogen och gulkroppshormon i kroppen, tills hormonmängden stannar på en låg nivå som håller i sig resten av livet. Vissa upplever stora besvär, vissa inga alls. Hur klimakteriet blir för dig kan du få en inblick i genom att fråga din mamma, det upplevs ofta väldigt lika mellan mor och dotter. Menopaus är den sista mensen som brukar komma i början av 50-årsåldern, har du inte fått mens på ett år kan du pusta ut, då ska den inte komma tillbaka! 4 5

Redan de gamla grekerna? Nej faktiskt inte. Fram till någon gång under 1800-talet sammanföll vår livslängd ganska precis med klimakteriet, det är alltså först i modern tid vi på allvar upplever klimakteriet och åren efteråt. Kanske är det därför vår benämning klimakterie som bottnar i det gamla grekiska ordet klimakterikos betyder kritisk tidsperiod. Det är kanske trevligare med användandet av ordet klimakterium inom botaniken, det är den period då fruktens arom och konsistens utvecklas. Idag lever svenska kvinnor ca. en tredjedel av sina liv efter klimakteriet, negativa tankar om att livet lider mot sitt slut, att det roliga är över etc. är alltså totalt felaktiga. Vi är moderna kvinnor i en modern tid och vi har massor kvar att njuta av! Hormonnivå Puberteten Klimakteriet, varar i 5 år i genomsnitt Menopaus, vid 51 års ålder i genomsnitt Ålder 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 6 7

Klimakteriet varför då? Vi hamnar i klimakteriet för att mängden östrogen minskar och gulkroppshormonerna helt upphör att produceras. Det beror i sin tur på att ägganlagen tagit slut. Mängden ägganlag är som högst när vi fortfarade ligger i våra mödrars magar, runt vecka 20. Vid födseln har anlagen minskat något, då har vi en miljon stycken vilket hunnit halveras till puberteten. Bara ca. 600 kommer att mogna till befruktningsdugliga ägg, resten tillbakabildas gradvis och i klimakteriet tar de helt slut. Då kan inte längre äggstockarna reagera på de hormoner som tidigare stimulerat ägganlagen att mogna och slutar därför tillverka hormoner. De kvinnliga hormonerna Östrogen och gulkroppshormon påverkar alla våra organ, i synnerhet livmodern, underlivet, brösten, skelettet och hjärnan. Därför är det inte konstigt att vi märker av de sjunkande hormonnivåerna i klimakteriet på olika sätt och kan få besvär som är relaterade till det. Vanliga klimakteriebesvär Oregelbundna blödningar Värmevallningar och svettningar Humörsvängningar Sömnproblem Torra slemhinnor Urinvägsinfektioner Längre bak i broschyren kan du läsa mer om de olika besvären och hur du kan få hjälp att lindra dem. Besvär som kvarstår efter klimakteriet Problem med torra slemhinnor drabbar ungefär hälften av kvinnorna under och/eller efter klimakteriet. Dessa besvär beror på låga östrogennivåer och går inte över efter klimakteriet (mer om detta kan du läsa på sidan 16). Likaså är benskörhet något som påverkas av låga östrogennivåer, det är inte något som brukar vara ett problem under klimakteriet men benmassan försämras gradvis med åldern och kan bli ett bekymmer längre fram i livet. 8 9

Männen då? Män genomgår inte ett klimakterie på samma sätt som kvinnor men många män genomgår trots allt förändringar, både fysiskt och psykiskt, som är kopplade till sjunkande nivåer av manligt könshormon. Tillståndet kallas ibland Andropaus eller PADAM (Partial Androgen Deficiency in the Aging Male). Livet i klimakteriet Att klimakteriet sammanfaller med en tid i livet då vi kanske har tonårsbarn hemma eller barn som flyttar hemifrån gör att det kan upplevas tyngre än det borde. Förändringar är ju en naturlig källa till tankar och funderingar. Att vissa mår dåligt och drabbas av diverse besvär i klimakteriet är ingen hemlighet, hur mycket och hur länge är individuellt men på de följande sidorna ska vi gå igenom några vanliga bekymmer och hur du kan lindra dem. Anhörig till en kvinna i klimakteriet Många anhöriga märker ingenting men vissa kvinnor påverkas mycket i klimakteriet och kan av de anhöriga upplevas som väldigt personlighetsförändrade. Det är också vanligt med nedstämdhet och depressioner, att känna viss oro som anhörig är alltså helt befogat. Prata med dina anhöriga så de vet hur du mår och vad som händer och se till att du och dina jämnåriga väninnor tar hand om varandra. Du är förmodligen inte ensam om dina besvär och stöd från kvinnor i samma situation kan vara ovärderligt! Klimakteriehäxa hur bemöter jag det? Det är aldrig roligt att bli retad för saker man inte kan rå för eller påverka. Om du tar illa vid dig är det viktigt att påpeka det och reda ut det oavsett om det är med ett barn, en partner, kollega eller vän. Fråga sakligt vad personen menar, betyder påståendet att han eller hon tycker du är arg, ledsen eller kanske annorlunda än förut? Eller är det bara ett uttryck för att försöka såra dig? Kanske bottnar kritiken exempelvis i att han eller hon tycker du varit onödigt hård i ditt agerande och då är det den saken som bör diskuteras utan att koppla det till klimakteriet. Om ni däremot kommer fram till att klimakteriet faktiskt påverkar dig negativt var inte rädd att erkänna det och söka hjälp för det. Och be gärna om viss förståelse om du upplever att du har det besvärligt, vi måste alla få lov att må sämre i perioder. 10 11

Oregelbundna blödningar Det första som brukar hända när kvinnor kommer in i klimakteriet är att mensen förändras. Den brukar bli oregelbunden, mer sparsam eller rikare än förut. Hur den förändras skiljer mycket från kvinna till kvinna. Det är besvärligt att inte kunna förutse hur mycket- och när man kommer att blöda, i synnerhet om du haft en väldigt regelbunden cykel förut. Anledningen till de oregelbundna blödningarna beror på att gulkroppshormonet minskar i kroppen. Så småningom upphör mensen helt (menopaus) vilket brukar ske runt 51 års ålder. Om du inte fått mens på ett år ska du kunna andas ut, då har du passerat menopaus! Men om du trots allt får en blödning mer än ett år efter den föregående bör du ta kontakt med din läkare för att utesluta att du drabbats av någon sjukdom. Svettningar och värmevallningar Ca. 72 % av kvinnorna i klimakteriet drabbas av svettningar och värmevallningar. Vissa beskriver det som en våg av värme som sprids från bröstet och uppåt och det kan göra att man blir röd i ansiktet och svettas. Längden varierar mycket men det vanligaste är att den varar i ca 2 3 minuter. Det kan vara en tröst att veta att även om det känns obehagligt för dig brukar omgivningen sällan märka det på dig. För vissa stör det nattsömnen med kraftiga värmevallningar och blöta sängkläder. Det finns även de som drabbas av kylvallningar som upplevs som frossa. Vissa drabbas av värmevallningar flera gånger om dagen, vissa någon gång per vecka, det är väldigt individuellt. Det är östrogenet i kroppen som sätter vår naturliga termostat ur spel i klimakteriet. Besvären brukar gå över efter klimakteriet men innan dess finns det vissa saker du kan göra för att underlätta. Välj kläder och sängkläder som är av naturmaterial som andas, motionera och undvik rökning och stress. Om du upplever mycket besvär kan du diskutera behandling med din läkare. Läs mer om behandlingsalternativ i- och efter klimakteriet på sida 19. 12 13

Humör och depressioner För vissa är klimakteriet en besvärlig tid och det brukar vara mycket som påverkar livet förutom de sjunkande hormonnivåerna i kroppen. Det kan vara förändringar på jobbet eller barn som flyttar hemifrån. Det är inte ovanligt med humörsvängningar och depressioner. Den senaste forskningen bekräftar att den minskande östrogenproduktionen inte sällan bidrar till problemen även om depressioner oavsett kan öka med stigande ålder både för kvinnor och män. Riskerna att drabbas är större om du tidigare lidit av depression, ångest eller stressrelaterad sjukdom. Kroppen i förändring Fettet omfördelar sig i klimakteriet och det blir lättare att lägga på sig vikt för många. Se upp med extrakilon i synnerhet på magen eftersom det finns en koppling till hjärta-kärlsjukdom. Som om risken för extra mängd fett i kroppen inte vore nog så blir det dessutom svårare för oss att bygga muskler. Det är inte ovanligt med ryggbesvär på grund av för lite muskler, var noggrann med att träna mycket och äta klokt. Det är viktigt att prata med dina anhöriga om du upplever problem och känner du dig nedstämd och deprimerad ska du inte vara rädd att söka läkarhjälp. Vanliga symtom på depression är minskad energi, trötthet och koncentrationssvårigheter. En vanlig behandling brukar vara en kombination av östrogen och antidepressiva medel. 14 15

Torra slemhinnor och urinvägsinfektioner I och efter klimakteriet drabbas nästan hälften av alla kvinnor av problem i underlivet på grund av att östrogenhalterna är för låga, det kallas vaginal atrofi. Slemhinnorna i urinröret och slidan blir tunnare och skörare och kan ge klåda, sveda, infektioner i underlivet, smärta och upprepade urinvägsinfektioner. Det är vanligt med besvär vid vardagliga aktiviteter som cykling och det kan vara smärtsamt vid samlag. Vissa kvinnor drabbas även av inkontinens. Till skillnad från exempelvis värmevallningar som försvinner efter klimakteriet brukar problemen med torra slemhinnor kvarstå. Problemen brukar lyckligtvis vara lätta att behandla med hjälp av att behandla underlivet med östrogen. Många tycker att det är svårt att prata om den här typen av besvär, men för läkaren är det ett vanligt förekommande ärende och det är värt besväret för dig att ta upp problemen det finns behandlingar som kan hjälpa dig, både receptbelagda och receptfria på apoteket! 16 17

Kunskap! Det bästa sättet att hantera oro och frågor är att skaffa sig kunskap, var därför inte rädd att prata med din läkare om du har frågor som rör klimakteriet och behandlingar av klimakterierelaterade besvär. Ju mer kunskap du har, desto större är sannolikheten att komma till rätta med dina eventuella besvär! Vi som skrivit den här broschyren kommer från läkemedelsföretaget Novo Nordisk som är specialiserade bland annat på hormonbehandlingar i och efter klimakteriet. Det finns hjälp att få! Det finns ingen anledning att låta klimakteriella besvär överskugga din tillvaro. Eftersom de flesta problemen i klimakteriet beror på sjunkande nivåer av östrogen brukar en vanlig lösning vara att tillsätta just östrogen. Östrogenbehandling går att få i tablettform, det finns även östrogenbehandlingar som appliceras i underlivet om det är där du upplever besvär. Vid östrogenbehandlingar som påverkar hela kroppen förekommer biverkningar som ömhet i brösten, illamående och huvudvärk, de brukar dock försvinna efter en tid. Om du endast har besvär i underlivet så rekommenderas en östrogenbehandling som har minimal påverkan på resten av kroppen. Det brukar inte rekommenderas att behandla hela kroppen med östrogen längre än fem år, lokal östrogenbehandling kan du däremot fortsätta längre med om du behöver det men alltid i samråd med läkare. 18 19

Lyckligtvis är tiden förbi då klimakteriet var ett tabubelagt och genant ämne tur det för i den här broschyren lyfter vi på varenda sten! Allt för att du ska få ett så bra klimakterie som möjligt, full av kunskap gällande vad som händer i din kropp och vad du kan göra åt eventuella besvär som kan drabba dig. Välkommen till klimakteriet! Fler broschyrer kan beställas på www.vagifem.se Mer information kan du få av din läkare eller sjuksköterska. Det går också bra att kontakta sjukvårdsupplysningen på telefonnummer 1177 eller www.1177.se. SE/VF/0414/0020a Januari 2015 Novo Nordisk Scandinavia AB Box 505 87, SE-202 15 Malmö www.novonordisk.se