Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

BESLUT 1 (21) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Charlotta Ryd Tel 026-171058 charlotta.ryd@lansstyrelsen.se Söderhamns Nära AB Box 94 826 22 Söderhamn Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning Anläggning: Marma avloppsreningsverk Fastighet: Myskje 6:32 N/S-koordinat: 1556634, O/V-koordinat 6795313 Koder enligt FMH: 90.10 Beslut Miljöprövningsdelegationen lämnar Söderhamn Nära AB (556439-6447) tillstånd enligt miljöbalken till drift av Marma Avloppsreningsverk samt utbyggnad av reningsverket med biologisk rening. Verksamheten begränsas till en maximal genomsnittlig veckobelastning av 2500 pe 1. Miljöprövningsdelegationen finner att miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet uppfyller de krav som ställs i 6 kapitlet miljöbalken (MB). Med stöd av 22 kap 27 MB skjuter miljöprövningsdelegationen under en prövotid upp frågan om slutliga villkor som ska gälla för bräddat obehandlat avloppsvatten på nätet och vid reningsverket. Sökande (Söderhamns Nära AB) ska under prövotiden: U1. I samråd med tillsynsmyndigheten utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa tillflödet av ovidkommande vatten till avloppsreningsverket samt minimera bräddningen av obehandlat avloppsvatten på ledningsnätet och vid avloppsreningsverket. Utredningen U1 ska redovisas till miljöprövningsdelegationen senast den 30 juni 2011. Utredningen ska bl.a. innehålla uppgifter om statusen på ledningsnätet inom verksamhetsområdet, vilka åtgärder som kan vidtas, förväntade effekter av åtgärderna samt bedömning av genomförbarhet. 1 Antalet personekvivalenter (pe) ska beräknas som kvoten mellan föroreningsbelastningen mätt som BOD 7 och den specifika föroreningsmängden 70 g BOD 7 per person och dygn.

BESLUT 2 (21) Fram till dess att miljöprövningsdelegationen beslutat annat rörande bräddning skall följande provisoriska föreskrifter gälla: P1. Hela ledningsnätet inklusive utloppsledning från verket ska fortlöpande ses över och underhållas för att så långt som möjligt förhindra bräddning av obehandlat avloppsvatten och för att begränsa tillflödet av ovidkommande vatten till avloppsreningsverket. För tillståndet gäller följande slutliga villkor: 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan karaktär att reningsanläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår för t.ex. avloppsslammet eller recipienten. Utsläpp till vatten 3. Från och med 2012-01-01 gäller att innehållet av biologiskt material mätt som biologisk syreförbrukning (BOD 7 ) inte får överstiga 10 mg/l och innehållet av totalfosfor (tot-p) inte får överstiga 0,3 mg/l i utgående behandlat avloppsvatten, som rikt- 2 och kvartalsmedelvärde. Fram till dess gäller att BOD 7 inte får överstiga 20 mg/l och tot-p inte får överstiga 0,5 mg/l i utgående behandlat avloppsvatten, som rikt- och kvartalsmedelvärde. 4. För utsläpp av behandlat avloppsvatten gäller from 2012-01-01 att innehållet av biologiskt material mätt som biologisk syreförbrukning (BOD 7 ) inte får överstiga 5,2 ton/år och innehållet av totalfosfor (tot-p) inte får överstiga 185 kg /år som gränsvärde 3. 5. Det biologiska reningssteget ska ha tagits i drift senast den 30 juni 2011. Söderhamns Nära ska meddela tillsynsmyndigheten när den nya biologiska reningsprocessen tagits i drift. 2 Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, ska föranleda de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. 3 Med gränsvärde menas ett värde som inte får överskridas.

BESLUT 3 (21) Förvaring /Hantering av avfall/farligt avfall och kemikalier 6. Förvaring av farligt avfall och kemiska produkter ska ske på tät yta som är beständig mot det som lagras och så att det skyddas mot nederbörd. Behållare ska vara märkta, ändamålsenliga, säkra och skyddade mot påkörning. Förvaringsytor ska vara försedda med sekundärt skydd så att spill, läckage eller liknande hålls kvar och kan omhändertas. Skydd mot olyckor och olägenheter 7. Vid större haveri, omfattande ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att hela eller delar av anläggningen tas ur drift skall åtgärder vidtas för att motverka vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas samt bemyndigas att föreskriva om försiktighetsmått som ska gälla då hela eller delar av anläggningen är ur drift. 8. Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. 9. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske enligt tillsynsmyndighetens anvisningar. 10. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. Näringsämnena i slammet skall om möjligt nyttiggöras. Buller 11. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet får som riktvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: dagtid vardagar (kl. 07-18) 55 db(a) nattetid (kl. 22-07) 45 db(a) övrig tid 50 db(a) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. Buller från verksamheten får ej innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. När förändringar av verksamheten som inverkar på bullerbilden äger rum ska bullerbegränsande åtgärder vidtas vid berörda anläggningar så att den sammanlagda bullernivån på sikt kan nedbringas till Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri.

BESLUT 4 (21) Energi 12. En energiplan för Marma avloppsreningsverk skall utarbetas i samråd med tillsynsmyndigheten. Energiplanen skall t.ex. innehålla uppgifter om nuvarande energitillförsel uppdelat på olika energislag, energianvändning i olika processer, ventilation, belysning etc. samt möjligheter till energieffektiviseringar och en tidplan för dessa åtgärder. Energiplanen bör även innehålla s.k. nyckeltal så att energianvändningen kan följas. Energiplanen skall inlämnas till tillsynsmyndigheten senast 2011-06-30. Det överlåts åt tillsynsmyndigheten att, om det behövs, besluta om åtgärder avseende energiplanen. Kontroll 13. Kontroll av efterlevnad av villkor och föreskrifter samt verksamhetens påverkan på miljön ska regleras i ett kontrollprogram. Programmet ska följas och vid behov revideras. Det överlåts åt tillsynsmyndigheten att, om det behövs, besluta angående kontroll av utsläppsvillkor med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod avseende kontrollprogrammet. Särskilda upplysningar Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att meddelat tillstånd enligt miljöbalken inte befriar tillståndsinnehavaren från skyldighet att iaktta vad som föreskrivs i annan författning i fråga om anläggning eller verksamhet som avses med tillståndet. Bolaget ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön (26 kap 19 MB) samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Enligt denna är verksamhetsutövaren bl a skyldig att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö. Verksamheten omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av utsläpp till mark- och vattenrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1990:14) och rening av avloppsvatten (SNFS 1994:7). Miljöprövningsdelegationen erinrar därför om att verksamheten ska bedrivas så att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som anges i föreskriften eller föreskrift som ersätter denna uppfylls. Varje år före utgången av den 31 mars skall en miljörapport och eventuellt en köldmedierapport lämnas in till tillsynsmyndigheten enligt 26 kap 20 MB respektive 29 i förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och

BESLUT 5 (21) ämnen som bryter ned ozonskiktet. Det är den sammanlagda köldmediemängden som avgör om bolaget är skyldig att lämna köldmedierapport eller inte. Bolaget ska till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen samt utföra eller bekosta sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen (26 kap 21 och 22 MB). Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt MB ska avgift betalas årligen av den som bedriver miljöfarlig verksamhet. Bedrivs en miljöfarlig verksamhet av annan än den som meddelats tillståndet är den nye verksamhetsutövaren skyldig att snarast upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet (32 SFS 1998:899). En kopia av informationen ska skickas till länsstyrelsen. Det är förbjudet att utan anmälan enligt miljöbalken ändra en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (21 SFS 1998:899). Byte av processkemikalier är exempel på en ändring som skall anmälas till tillsynsmyndigheten. Att upphöra med verksamheten är enligt miljöprövningsdelegationens bedömning en anmälningspliktig ändring. Den som upptäcker föroreningar i mark eller vatten är skyldig att omgående rapportera detta till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten kan där så behövs ställa krav på utredningar och efterbehandlings-/avhjälpandeåtgärder med anledning av de föroreningsskador verksamheten gett upphov till (10 kap MB). Avhjälpande- och efterbehandlingsåtgärder är anmälningspliktiga (28 SFS 1998:899). I och med att detta tillståndsbeslut vinner lagakraft upphör tidigare dispensbeslut för verksamheten att gälla. Redogörelse för ärendet Tidigare beslut Statens Naturvårdsverk lämnade dispens för verksamheten den 13 oktober 1975 ( nr 99/1975, dnr 340-3748-75). Ärendets handläggning Ärendet har föregåtts av en MKB-process där samråd skett med Länsstyrelsen, bygg- och miljöavdelningen i Söderhamns kommun och närboende. Länsstyrelsen beslutade den 26 oktober 2007 (dnr 551-13267-07) att

BESLUT 6 (21) verksamheten antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 MB. Ytterligare samråd har hållits med berörda myndigheter, närboende och organisationer. Ansökan och tillhörande MKB inkom till miljöprövningsdelegationen från Söderhamn Vatten och Renhållning AB, org. nr 556229-0816, den 24 juni 2008 och kompletterades den 30 december 2008 samt 30 april 2009. Ärendet kungjordes den 30 januari 2009 i Söderhamnskuriren. Söderhamn Vatten och Renhållning AB har sedan ansökan lämnats in uppgått i Söderhamn Nära AB, org. nr 556439-6447. Myndighetsnämnden i Söderhamns kommun, Fiskeriverket och Naturvårdsverket har beretts tillfälle att yttra sig. Sökande har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som kommit in. Sökandens verksamhetsbeskrivning med miljökonsekvenser Av ansökningshandlingarna framgår bland annat följande: Lokalisering Avloppsreningsverket är beläget på fastigheten Myskje 6:32 väst-sydväst om centrala Marmaverken i Söderhamns kommun. Ett industriområde och ett skogsparti avskiljer reningsverket från närmaste bostadsområde som ligger ca 400 m från avloppsreningsverket i nordostlig riktning. I väst- sydvästlig riktning, ca 500 m från verket, finns bostadsbebyggelse med till största delen öppet vatten emellan. Området där reningsverket är beläget ligger utanför detaljplanelagt område. Den befintliga översiktplanen för kommunen anger inget uttalat användningsområde för området kring anläggningen. Utsläppspunkten ligger på 6-7 m djup ca 300 m ut från stranden i Marmen, som utgör en del av Ljusnan som mynnar i Ljusnefjärden. Verksamhetsbeskrivning Marma avloppsreningsverk tar emot avloppsvatten från samhällena Marmaverken, Bergvik, Vannsätter, Mohed och Hälsingsmo. Avloppsreningsverket är idag dimensionerat för 3 500 pe och ett flöde på 2 100 m 3 /d. Reningsverket ska i samband med ombyggnationen vid denna tillståndsansökan dimensioneras för att ta emot avloppsvatten från 2 500 pe med ett flöde på 1 800 m 3 /d. Avloppsvatten har tidigare behandlats med mekanisk och kemisk rening men verket kommer nu att kompletteras med ett biologiskt reningssteg. Det slam som verksamheten genererar transporteras efter förtjockning till Granskärs avloppsreningsverk för vidare behandling.

BESLUT 7 (21) Ledningsnätet Ca 98 % av ledningsnätet inom upptagningsområdet utgörs av kombinerat system. Spillvattenledningarnas sammanlagda längd uppgår till 50 km och dagvattenledningarna till ca 5 km. Till övervägande del är ledningarna av betong, med undantag för ledningar lagda under senare tid, där PVC och PP dominerar. På ledningsnätet finns det 12 st pumpstationer varav 10 är anslutna till driftoch övervakningssystemet. Fyra av stationerna har bräddmöjligheter och ytterligare 9 möjliga bräddningspunkter finns på ledningsnätet. En saneringsplan för delar av verksamhetsområdet är framtagen 2004. Ledningsförnyelse på spillvattennätet sker i samband med ökat antal driftstörningar samt efter gjorda tv-inspektioner. Inkommande vatten och belastning till reningsverket: Idag är ca 2300 personer anslutna och i framtiden beräknas max 2500 personer att vara anslutna. I nedanstående tabell redovisas föroreningsbelastningen på inkommande vatten Belastning 2002 2003 2004 2005 2006 Medel Flöde (m 3 /år) 581 57 672 034 587 934 524 798 664 636 606 195 3 Ovidkommande vatten (%) 68 72 68 67 72 70 BOD 7 (g/pers, dygn) 50 43 57 48 51 50 P-tot (g/pers, dygn) 2,4 2,5 2,2 1,7 2,5 2,3 N-tot (g/pers, dygn) 13 23 14 11 14 15 Medeldygnsflödet till reningsverket var 2006 på 1820 m 3 /d och 2007 på 1245 m 3 /d. Medelvärdet på belastningen till reningsverket av BOD 7 var 2006 på 117 kg /dygn och 2007 på 45 kg/dygn. Belastningen av P-tot var 2006 på 5,7 kg/dygn och 2007 på 2,3 kg/dygn. Föroreningsbelastningen motsvarade ca 1700 pe 2006 och 650 pe 2007.

BESLUT 8 (21) Ingen mottagning sker av slam från enskilda slamavskiljare eller externt slam från andra avloppsreningsverk. Nuvarande behandlingssteg vid avloppsreningsverket Verket består idag av följande behandlingssteg: Inloppspumpstation (dränkbara centrifugalpumpar) Mekanisk rening (fingaller, sandfång, försedimentering) Mellanpumpstation Kemisk rening (blandningskammare där inblandning av fällningskemikalie sker, flockningskammare och slutsedimentering) Slambehandling (slamförtjockning, slamlager) Avloppsvattnet leds till anläggningen via självfallsledningar och ett antal pumpstationer. Det tas emot i en pumpstation. Två pumpar lyfter vattnet in i reningsverket genom ett fingaller där rens avskiljs. I sandfånget avskiljs sand m.m. I försedimenteringen avskiljs fasta partiklar som är av tillräcklig storlek för att kunna sjunka utan tillsatts av fällningskemikalier. Slammet som bildas skrapas till en slamficka för att sedan pumpas till slamförtjockare. Flödesmätning sker efter försedimenteringen. Vattnet lyfts sedan till en högre utgångspunkt för att sedan få självfall genom resten av reningsverket. Fällningskemikalie (AVR, aluminiumsulfat) tillsätts i den första av tre flockningsbassänger. Kemflockarna sjunker därefter till botten i slutsedimenteringen och skrapas till en slamficka vid bassängens inloppsände varvid slammet pumpas tillbaka till försedimenteringen. Det renade vattnet leds efter provtagning till recipienten. Råslam från försedimenteringen samt kemslam pumpas till två st slamförtjockare. Från den första råslamfötjockaren pumpas slammet till blandslamförtjockaren där slammet förtjockas genom omröring. Det förtjockade slammet pumpas till luftat slamlager för vidare transport till Granskärs avloppsreningsverk för avvattning. Framtida utformning Avloppsreningsverket kommer att utformas med följande reningssteg: Inloppspumpstation (dränkbara centrifugalpumpar, 4 Q dim ) Mekanisk rening (rensgaller, sandfång, försedimentering ev. med kemisk fällning) Mellanpumpstation

BESLUT 9 (21) Biosteg utformat enligt Alt A eller Alt B (aktivslam eller dränkt biobädd) Slutsedimentering ev. med kemisk fällning Slambehandling (slamförtjockning, slamlager) Biosteg enligt Alt A: Biosteget består av aktivt slam. Luftningen utgörs av källarplanets nuvarande två rum samt de tre flockningskamrarna vilka byggs om till luftningsbassäng. Dosering av fällningskemikalie sker genom förfällning. En mindre putsningsdos av fällningskemikalie doseras till slutet av luftningen. Returslampumpning sker från slutsedimenteringen till luftningens första bassäng. Biosteg enligt Alt B: Biosteg bestående av dränkt biobädd inrymd i källarplanets pumprum följt av ett litet aktivt slamsteg som inryms i de nuvarande tre flockningskamrarna. Fällnigskemikalie doseras vid slutet av aktiv slamstegets luftning. Returslampumpning sker från slutsedimenteringen till aktivt slamstegets första bassäng. Utgående vatten: Utsläppshalter och mängder från avloppsreningsverket 2002 2003 2004 2005 2006 Medel Utsläppt vatten (m 3 /år) 556 936 667 918 587 623 522 501 656 773 598 350 BOD 7 (mg/l) 10,8 9,9 9,8 11,3 10,3 10,4 BOD 7 (ton/år) 6,0 6,6 5,8 5,9 6,7 6,2 P-tot (mg/l) 0,11 0,09 0,09 0,17 0,10 0,11 P-tot (kg/år) 61 60 53 89 62 65 N-tot (mg/l) 13,7 12,0 14,4 16,5 12,7 13,9 Det biologiska reningssteget vid avloppsreningsverket förväntas att ge positiva effekter lokalt i recipienten då utsläppen av syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) beräknas reduceras avsevärt. Även kväve kommer att avskiljas till viss del i den biologiska reningen.

BESLUT 10 (21) Det framtida utsläppet av BOD 7 förväntas efter ombyggnationen att vara under 4 800 kg/år, att jämföra med dagens utsläpp om ca 6 500 kg/år. Halten kväve kan komma att reduceras med 20-30 % ned till 10-11 mg/l, vilket ger en reducerad utsläppt mängd från ca 8,5 till 6 ton/år. Den biologiska reningen kommer endast att ha marginell effekt på halten av totalfosfor. Recipienten Utsläpp av renat avloppsvatten från Marma avloppsreningsverk sker till Marmen som är en del av Ljusnan. Ljusnans avrinningsområde omfattar ca 19 816 km 2, varav 62 % utgörs av skogsmark och 1 % av åkermark. Ljusnan mynnar i Ljusnefjärden, vars innersta delar är grunda. I norra och södra delarna förekommer holmar och skär medan den centrala delen är öppen. Ljusnan har en medelvattenföring på 230 m 3 /s och normala lågvattenföring uppgår till ca 55 m 3 /s. Reningsverket ska dimensioneras för ett Q-dim på 90 m 3 /h, vilket motsvarar 0,025 m 3 /s. Det ger en utspädning vid lågvattenföring på 2200 gånger. För att bedöma vattenkvaliteten i Ljusnan har sökanden jämfört recipientundersökningarna med Naturvårdsverkets rapport 4913. Syrehaltförhållandena i Ljusnan bedöms som goda, även om förhållanden sommartid kan vara sämre. Vid enstaka provtagningar av alkaliniteten visar detta på nära neutralt vatten med klassificeringen mycket god buffertkapacitet. När det gäller halter av fosfor och kväve, hamnar Marmen i klasserna låga halter av totalfosfor och låga halter av totalkväve. Belastningen av totalfosfor och totalkväve från avloppsreningsverket utgör 0,2 respektive 0,6 % av den totala belastningen i Ljusnan. Kemikalier och avfall Den fällningskemikalie som används vid Marma avloppsreningsverk är AVR, Aluminiumsulfat. Kemikalieförbrukning: Enhet 2002 2003 2004 2005 2006 Medel ton/år 98,4 105,3 106,5 90 116,3 103 g/m 3 177 157 181 173 177 173

BESLUT 11 (21) Kemikalieförbrukningen kommer endast att påverkas i mindre omfattning av den nya processutformningen av reningsverket. Det avfall som uppkommer utgörs av rens, sand från sandfånget och slam. Den totala slamproduktionen i avloppsreningsverket har under åren 2002-2006 i snitt legat på ca 1 860 m 3 /år (ca 4 % TS). Slammet transporteras till Granskärs avloppsreningsverk ca 2-3 ggr i veckan. Sanden och renset uppgår till ca 26 ton/år och transporteras till Långtå avfallsanläggning ca 3-4 ggr per år. Slammängderna kommer efter ombyggnaden att öka något, till ca 2 400 m 3 /år, vilket är en ökning med 10-20 % och transporter kommer att ske 3-4 ggr i veckan. Mängden sand och rens kommer att minska genom tvättning/avvattning. Tvättat och avvattnat rens transporteras till förbränning. Energi och transporter Energianvändningen i form av el kommer att öka med det nya reningssteget beroende på tillkommande blåsmaskiner till det biologiska reningssteget. I samband med ombyggnationen planeras avveckling av olja för uppvärmning. Framtida uppvärmning kommer sannolikt att ske med värmepump vilket ökar elförbrukningen användningen av olja försvinner. Transporter kommer att ske i stort sett i samma omfattning som idag, med en liten ökning av slamtransporterna. Buller Transporterna till och från avloppsreningsverket kommer även efter ombyggnationen att vara den största källan till buller för de närboende. Trafiken kommer att vara i samma omfattning som idag. Blåsmaskiner till den biologiska reningen bör inte öka risken för buller till omgivningen utanför anläggningen. Blåsmaskinerna kommer däremot att innebära ökad risk för buller för de som arbetar på avloppsreningsverket. Driftstörningar De driftstörningar som kan uppkomma är bräddningar vid pumpstationer och på ledningsnätet på grund av höga flöden, samt problem med inträngande ytvatten vid högt vattenstånd i angränsande vattendrag. Även strömavbrott kan förorsaka bräddningar av avloppsvatten i pumpstationer och i reningsverket. Utsläpp till luft Ombyggnation förväntas inte generera luktolägenheter för omgivningen. Det kommer dock att finnas en ökad risk för luktstörningen från den biologiska reningen, särskilt vid eventuella driftstörningar. Verksamheten kommer att även fortsättningsvis att bedrivas inomhus vilket gör att risken för spridningar

BESLUT 12 (21) av mikroorganismer via aerosoler inte ökar. Risken för negativ påverkan är störst för personalen, medan risken för allmänheten bedöms som liten. Då eldningen av olja ska försvinna kommer utsläpp och störningar från denna att försvinna. Yrkande Bolaget yrkar på att tillstånd lämnas till fortsatt drift av avloppsreningsverket i Marma samt utbyggnad med kompletterande biologisk rening. Bolaget avser att samtidigt ändra den dimensionerande belastningen från 3 500 pe till 2 500 pe. Sökanden föreslår att följande villkor för verksamheten skall gälla angående utsläpp av syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) och fosfor (P-tot). riktvärde gränsvärde - BOD7 10 mg/l (årsmedelvärde) 5,11 ton/år (årsmedelvärde) - P-tot 0,3 mg/l (årsmedelvärde) 220 kg/år (årsmedelvärde) Föreslagna gränsvärden för utsläpp omfattar utgående renat avloppsvatten vid avloppsreningsverket. Utsläpp via bräddat avloppsvatten vid anläggningen ingår ej i föreslagna utsläppsvillkor. Yttrande Bygg- och miljönämnden ser positivt på en upprustning av verket samt komplettering med ett biologiskt reningssteg. Befintligt reningsverk är känsligt för stora flödesvariationer som kan resultera i slamflykt och oplanerade bräddningar. Vid höga vattennivåer i Marmen kan vatten komma in bakvägen via bräddavlopp på ledningsnätet, vilket inträffade år 2000 då verket stängdes under 4 dygn. Problemen vid höga vattennivåer förändras inte nämnvärt i samband med föreslagen ombyggnad. Dock förväntas antalet bräddningar vid häftiga regn och vid snösmältning kunna minskas, trots en minskad dimensionering av verket, tack vare en kartläggning av ledningsstatusen och en ambitiös saneringsplan för ledningsnätet. Detta är mycket positivt för recipienten Ljusnan. Frågan är om villkor avseende årsutsläpp av tot-p (fosfor) bör vara pådrivande för att verksamhetsutövaren ska driva en anläggning optimalt med så liten miljöpåverkan som möjligt. Enligt uppgift från sökande ligger driftmedel idag på 65 kg/år vilket ligger långt under det yrkande utsläppet på 220 kg. I handlingarna redovisas inte heller några avgörande motiv varför gränsvärdet på årsbasis avseende tot-p inte skulle kunna skärpas.

BESLUT 13 (21) Fiskeriverket anser att utsläppsvillkoren bör ersättas med begränsningsvärde och anges som månadsmedelvärde. Begränsningsvärdet bör inkludera bräddat avloppsvatten. Sökanden bör även komplettera med begränsningsvärde för totalkväve. Fiskeriverket anser vidare att sökande bör komplettera med en tydligare beskrivning av fördelar respektive nackdelar med berörda processer samt även beakta reducering av fosfor- och kväveföroreningar samt svårnedbrytbara ämnen utöver BOD 7 inför val av bästa process för biologisk rening. Fiskeriverket har i huvudsak inget att erinra om att sökanden inte installerar kväverening i detta skede. Sökanden bör utreda om dagens mynningsdjup på 6-7 m, 300 m ut, ger optimal utspädning. Utredningen bör omfatta spridningsberäkningar för att finna vid vilket djup som största utspädningen av avloppsvatten erhålls. Sökanden bör se över andra möjliga försiktighetsåtgärder i samband med bräddningar för att minimera påverkan på vattenmiljön. Ansökan bör kompletteras med en redovisning och analys av eventuella provfisken som utförts i Ljusnan/Marmen samt att sökanden införskaffar sig kunskap om fiskebestånden nedströms avloppsreningsverken. Vidare bör sökanden redovisa resultat inklusive analys av vattenkemiundersökningar utförda efter 2003. Fiskeriverket önskar att kontrollprogrammet utökas med en screening av miljögifter i utgående vatten för att utifrån detta resultat kontinuerligt övervaka relevanta föroreningar i utgående vatten samt i recipienten. Sökanden har anfört följande angående Bygg- och miljönämndens yttrande: Efter planerade åtgärder på ledningsnätet för att minska mängden ovidkommande vatten kommer egenskaperna för inkommande vatten till verket att förändras. Lägre flöden ger högre halter vilket innebär större mängder. Årsmedel gällande fosfor kommer då troligtvis att bli högre än dagens utsläpp. Sökanden har anfört följande angående Fiskeriverkets yttrande: Söderhamns Nära anser inte att utsläppsvillkoren ska ändras i enlighet med Fiskeriverkets yttrande. När det gäller val av olika processer bedöms de förslagna reningsprocesserna ha likvärdiga reningsresultat. Vid val av process kommer förutom reningsresultat även energi, ekonomi, arbetsmiljö m.m. att beaktas. Söderhamns Nära är medlem i Ljusnan Voxnan Vattenvårdsförbund, som utför recipientkontroller i bl.a. Ljusnan och kustområdet. Då belastningen av utsläpp från Marma avloppsreningsverk är försumbar anser Söderhamn Nära att ytterligare provtagning i recipienten i egen regi medför höga kostnader till liten nytta. Vid byggandet av reningsverket 1959 gjordes en omfattande undersökning som inkluderade ekolodning av Marmen. Utsläppspunkten är

BESLUT 14 (21) förlagd till den plats där en snabb utspädning av det behandlade avloppsvattnet kan förväntas. Inga förhållande har förändrats sedan dess. Söderhamns Nära kommer att aktivt arbeta för att genomföra planerade åtgärder på ledningsnätet. I miljökonsekvensbeskrivningen finns belastningsförhållanden från Marma avloppsreningsverk till recipienten samt en sammanställning av analysresultat från provtagningar utförda nedströms avloppsreningsverket 2004-2008. Miljöprövningsdelegationens motivering Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att, om föreskrivna villkor följs, kan verksamheten förenas med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande översiktsplanen. Tillstånd ska därför lämnas till verksamheten. Lokalisering Enligt 2 kap 6 MB ska en plats väljas för verksamheten som är lämplig bland annat med hänsyn till miljöbalkens mål och så att en god hushållning av markoch vattenområden uppnås (kap 3 och 4 MB). Platsen ska väljas så att ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Med hänsyn till de skyddsåtgärder som sökande åtagit sig och de villkor som ställs i detta tillståndsbeslut anser miljöprövningsdelegationen att den föreslagna lokaliseringen uppfyller kraven på plats i 2 kap 4 MB. Ansökan avser befintlig och utökad verksamhet inom fastigheten Myskje 6:32. Området ligger utanför detaljplanelagt område. Den befintliga översiktplanen anger inget uttalat användningsområde för området kring anläggningen. Området för lokaliseringen är inte av riksintresse enligt 3 eller 4 kap MB. Inte heller några andra intressen enligt 3 kap berörs. Motivering av villkor Länsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål och föreslagit en rad åtgärder för att uppnå dessa miljömål. Ett av de regionala miljömålen för Ingen övergödning innebär att de vattenburna utsläppen av fosfor år 2010 skall vara 25 % mindre än 1999. Vid uppföljning av målet visar detta på att det är långt kvar till målet är uppfyllt och att ytterligare insatser behövs. Miljöprövningsdelegationen ser positivt på att Söderhamns Nära AB förbättrar verksamheten genom att bygga ut med ett biologiskt reningssteg. Miljöprövningsdelegationen anser att bolaget behöver vidta ytterligare åtgärder för att minska mängden ovidkommande vatten samt bräddutsläpp av obehandlat avloppsvatten.

BESLUT 15 (21) Utredning U1 och Prövotidsföreskrift P1 Det är de totala utsläppsmängderna av BOD 7 och totalfosfor som har betydelse för recipienten och att det därför viktigt att minska bräddningen vid reningsverket och på ledningsnätet. Enligt Miljöprövningsdelegationens uppfattning ska bräddning av obehandlat avloppsvatten normalt inte förekomma. Vid Marma avloppsreningsverk förekommer bräddningar årligen vid flertalet tillfället, 2008 16 st. Fiskeriverket har i sitt yttrande ansett att sökanden bör se över vilka möjligheter det finns att minska bräddningarna och dess påverkan på miljön. Miljöprövningsdelegationen anser liksom Fiskeriverket att det bräddar otillfredsställande mycket och att Söderhamns Nära AB bör utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att ytterligare minska bräddningarna. Bolaget ska därför genomföra utredningar och undersökningar för att mer noggrant fastställa vilka mängder av föroreningar som släpps ut/kan släppas ut genom bräddning vid olika flödessituationer samt vilka åtgärder som kan vidtas för att ytterligare minimera dessa utsläpp. För respektive åtgärd ska redovisas dess förväntade utsläppsminskade effekt samt uppskattad kostnad för att vidta åtgärden. Utredningen ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten och redovisas till Miljöprövningsdelegationen senast den 30 juni 2011. För att säkerställa att sökande fortsätter att vidta åtgärder för att minimera bräddningen även under utredningstiden, ska en prövotidsföreskrift föreskrivas innan Miljöprövningsdelegationen fastställer slutliga villkor i frågan. Villkor 1 och 2 Mindre ändringar av verksamheten skall anmälas till tillsynsmyndigheten. Större ombyggnader och belastning som överstiger 2500 pe kräver nytt tillstånd. Industriellt avloppsvatten eller slam som gör att reningsanläggningens funktion eller slamkvaliteten försämras bör inte tillföras anläggningen. Med industriellt avloppsvatten menas avloppsvatten som inte kommer från hushållen. Utsläpp till vatten (Villkor 3, 4 och 5) Avloppsreningsverket ska byggas om och kompletteras med ett biologiskt reningssteg efter att detta tillstånd vunnit laga kraft. Det kompletterande reningssteget kommer framför allt att påverka verkets utsläpp av organiskt material (BOD 7 ) medan utsläppet av fosfor kommer att påverkas marginellt. Miljöprövningsdelegationen anser därför att det är motiverat att föreskriva om trappstegsvillkor gällande rikt- och gränsvärden för BOD 7 och fosfor eftersom att förutsättningarna kommer att skilja sig åt innan och efter ombyggnationen. Miljöprövningsdelegationen gör bedömningen att knappt två år är en skälig tid för att bygga ut reningsverket med biologisk rening.

BESLUT 16 (21) Miljöprövningsdelegationen anser att vid fastställande av slutliga villkor, bör hänsyn tas till tillgänglig teknik, kostnader och utsläppens påverkan på miljön. Bästa tillgängliga teknik (BAT) för kommunala reningsverk motsvarar i dag utsläpp av högst 0,3 mg/l totalfosfor och 10 mg/l BOD 7 i utgående behandlat avloppsvatten. Dessa utsläppsvärden brukar föreskrivas att gälla som rikt- och månadsmedelvärden. Miljööverdomstolen har i två domar som meddelats i januari 2009 angivit att användandet av rikt- och gränsvärde som i villkor ska mönstras ut och ersättas av begränsningsvärden (motsvarande dagens gränsvärden). Miljöprövningsdelegationen har dock valt att tillämpa rikt- och gränsvärden enligt tidigare praxis i de tillstånd där samråd har hållits innan Miljööverdomstolen meddelade nämnda domar. Detta eftersom ändrad praxis för villkor ställer andra krav på vad ansökan och MKB ska innehålla vilket sökande då inte haft vetskap om och kunnat beaktat vid arbetet med ta fram ansökan och MKB. Sökande har kommit in med ansökan och MKB i juni 2008 varför Miljöprövningsdelegationen väljer att föreskriva villkor med rikt- och gränsvärden i detta tillstånd. Sökandes yrkande av utsläppsgränser för BOD 7 utsläpp av totalfosfor ligger i linje med BAT, med undantag att de föreslagna riktvärdena är årsmedelvärden istället för månadsmedelvärden. Ett riktvärde ska enligt Miljöprövningsdelegationens uppfattning spegla vad som är möjligt att klara vid normal drift. Syftet med ett riktvärde för begränsning av utsläpp är att tillse att verksamheten, utifrån vad som är möjligt att uppnå med installerad reningsteknik, bedrivs på ett sådant sätt som medför att utsläppen hålls låga. Miljöprövningsdelegationen gör bedömningen att reningsverket efter ombyggnaden vid normal drift och en skälig nivå på dosering av fällningskemikalie kan klara nivån för BAT som rikt- och kvartalsmedelvärde. Reningsverkets nuvarande driftmedel på en femårsperiod för P-tot är på 0,11 mg/l. Reningsverket har idag ett villkor på 0,5 mg/l P-tot som gränsvärde. Miljöprövningsdelegationen sänker inte detta villkor under ombyggnationsperioden, då processen kan komma att påverkas negativt under denna period. För BOD 7 finns inget aktuellt villkor. Driftmedel under en femårsperiod var 10,4 mg/l, med det högsta årsmedlet 2005 på 11,3 mg/l. Miljöprövningsdelegationen gör bedömningen att ett villkor på 20 mg/l BOD 7 som rikt- och kvartalsmedelvärde under denna period är en godtagbar nivå. Miljöprövningsdelegationen har använt sig av den maximalt genomsnittlig veckobelastning 2 500 pe (personekvivalenter) som utgångspunkt för att fastställa gränsvärden för utsläpp från anläggningen.

BESLUT 17 (21) Vid den maximala belastningen (2500 pe) och vid antagandet att den specifika föroreningsmängden är 70 g per person och dygn blir den årliga belastningen ca 64 ton BOD 7. För att sätta ett gränsvärde för dagens utsläpp har miljöprövningsdelegationen beräknat detta utifrån den reningseffekt som avloppsreningsverket idag har gällande BOD 7. För BOD 7 gäller en årlig genomsnittlig reningseffekt på 85 % vilket ger ett utsläpp på 9,6 ton BOD 7 vid kontinuerlig maximal belastning. Vid införandet av ett biologiskt reningssteg förväntas reningen av BOD 7 radikalt förbättras, ca 25 %. Detta ger ett utsläpp av 7,2 ton BOD 7. Den faktiska belastningen vid Marma av BOD i inkommande avloppsvatten är i själva verket lägre än 70 g p per person och dygn, ca 50 g p. per och dygn. Detta ger en belastning på 46 ton BOD 7 per år. Om beräkning görs enligt ovan medför det ett utsläpp för dagens situation på 6,9 och efter framtida förbättringar på 5,2 ton, vilket motsvarar det av Söderhamns Nära föreslagna gränsvärde på 5,11 ton. Vid den maximala belastningen (2500 pe) och vid antagandet att den specifika föroreningsmängden är 2,5 4 g P-tot per person och dygn blir den årliga belastningen ca 2300 kg fosfor. Gränsvärde för dagens utsläpp har beräknats utifrån samma princip som för BOD 7. För fosfor har avloppsreningsverket reningseffekt en årlig genomsnittlig reningseffekt på ca 97 % vilket ger ett utsläpp på 69 kg fosfor vid kontinuerlig maximal belastning. För enstaka år har dock reningseffekten visat sig vara lägre, under 2005 låg den på knappt 94 %. Vid ombyggnaden av verket förväntas reningen av fosfor ligga kvar på den nivån som gäller idag. Mot bakgrund av detta anser miljöprövningsdelegationen att en reningseffekt på 92 %, vilket motsvarar ett utsläpp på 184 kg fosfor per år, ger en rimlig säkerhetsmarginal vid beräkning av ett gränsvärde. Fiskeriverket föreslog i sitt yttrande att ett begränsningsvärde gällande totalkväve ska fastställas. Fiskeriverket anser vidare att det inte är motiverat utifrån recipientens status att kväverening införs. Krav på kväverening gäller främst utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggt område i havs- och kustområden från norska gränsen till och med Norrtälje kommun. Det finns idag krav enligt Naturvårdsverkets föreskrift SNFS 1990:14 på att avloppsreningsverk över 200 pe ska mäta N-tot i utgående behandlat avloppsvatten. Miljöprövningsdelegationen anser att dessa föreskrifter är tillräckliga för att kontrollera utsläppen av kväve och att det i dagsläget inte är motiverat att ställa något villkor gällande kväveutsläpp. Skulle det i framtiden visa sig vara miljömässigt motiverat på grund av exempelvis ändrade förhållande i recipienten att begränsa verkets utsläpp av kväve kan 4 Svenska Kommunförbundet och VAV, 1996: Introduktion till avloppstekniken. Medelvärdet för Marma avloppsreningsverk ligger på 2,3 g fosfor per person och dygn.

BESLUT 18 (21) Miljöprövningsdelegationen efter en ansökan om omprövning från tillsynsmyndigheten föreskriva om villkor som begränsar utsläppet av kväve. Fiskeriverket har i sitt yttrande framfört att Söderhamns Nära bör utreda om dagens utsläppspunkt ger optimal utspädning. Bolaget har i ett svar på Fiskeriverkets yttrande redogjort för sin bedömning att nuvarande utsläppspunkt ger en tillfredställande utspädning. Miljöprövningsdelegationen gör bedömningen att det i dagsläget inte finns skäl att anta att befintlig utsläppspunkt skulle medföra en otillräcklig utspädning av avloppsvattnet. Kemiska produkter och avfall (villkor 6) Miljöprövningsdelegationen anser att det kan föreligga risk för förorening av mark, luft och vatten vid hantering och förvaring av avfall och kemiska produkter. Ett villkor bör därför föreskrivas som förtydligar verksamhetsutövarens ansvar att se till att risken för utsläpp är så liten som möjligt. Villkoren innebär att verksamhetsutövaren aktivt ska identifiera, förebygga och begränsa riskerna vid förvaring, lastning, lossning, interntransport och annan hantering. Med sekundärt skydd menas anordning som säkerställer att avfallet eller den kemiska produkten kan fångas upp vid spill eller läckage, t.ex. en invallning. Som ett komplement till förebyggande åtgärder ska skyddsåtgärder vidtas som minskar konsekvenserna av ett utsläppstillbud. Det finns många olika tekniska eller administrativa sätt att konkret uppfylla villkoret. Exempel på åtgärder för att förebygga tillbud är att det finns kontrollrutiner vid kritiska hanteringsmoment, att förvaringsbehållare, invallningar och eventuella ledningar skyddas mot påkörning samt att överfyllningsskydd finns vid påfyllning av tankar. Exempel på åtgärder för att minska konsekvenserna är att saneringsmedel finns tillgängligt och att närliggande avlopp och dagvattenbrunnar skyddas. Val av skyddsåtgärder ska utformas i samråd med tillsynsmyndigheten. Villkoren angående avfalls- och kemikaliehantering reglerar snarare vad som ska uppnås än hur det ska ske. Skulle det visa sig att Söderhamns Nära inte lever upp till detta kan tillsynsmyndigheten agera genom att med stöd av 26 kapitlet miljöbalken förelägga bolaget att vidta åtgärder. Olyckor och olägenheter (villkor 7, 8, 9, och 10) Miljöprövningsdelegationen anser att det bör finnas möjlighet att under en begränsad tid överskrida verksamhetens utsläppsvillkor i samband med större haveri, underhåll eller ombyggnad i någon del av verksamheten.

BESLUT 19 (21) Tillsynsmyndigheten bör ges möjlighet att föreskriva om åtgärder för detta samt ges möjlighet att medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten skall i god tid kontaktas och arbeten skall planeras så att olägenheter för omgivningen och effekterna av utsläppen av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten blir så små som möjligt. Om olägenheter uppkommer angående till exempel lukt från reningsverket, slamhanteringen eller från verksamheten i övrigt bör bolaget vidta åtgärder så att olägenheten upphör. Villkoren angående detta reglerar snarare vad som ska uppnås än hur det ska ske. Skulle det visa sig att Söderhamns Nära inte lever upp till detta kan tillsynsmyndigheten agera genom att med stöd av 26 kapitlet miljöbalken förelägga bolaget att vidta åtgärder. Reningsverket bör vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Med förberett menas att doseringsutrustning skall finnas och desinfektionsmedel skall kunna finnas på plats inom några timmar efter det att myndighet med ansvar för hälsoskyddet meddelat att desinficering behövs. Ett delmål till det nationella miljökvalitetsmålet Godbebyggd miljö anger att senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Miljöprövningsdelegationen anser därför att näringsämnen i slammet ska nyttiggöras så långt det är möjligt i enlighet med målet. Buller (villkor 11) Miljöprövningsdelegationen anser att buller från verksamheten ska begränsas så att det motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer för befintlig verksamhet. I riktlinjerna anges att tillåten bullernivå bör sänkas med 5 db(a) om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Orsaken till sänkningen är att dessa ljudtyper anses mer störande (även om de inte alltid ger en ökad ekvivalentnivå). Dessa ljudtyper har inte angetts förekomma i ansökan. Miljöprövningsdelegationen anser att sådana ej heller kan accepteras vid angivna begränsningsvärden i sådan omfattning att de medför störningar. Med förändringar av verksamheten som påverkar bullerbilden menas t.ex. nyinstallation av utrustning, renovering och rivning. Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att det är bullret från bolagets verksamhet som inte får överskrida riktvärdena och att ljudnivåerna gäller alla bostäder, inte enbart de närmaste. Med vardagar avses helgfri måndag till fredag. Helgdagsaftnar betraktas inte som helgfri dag. Energi (villkor 12) En stor del av samhällets miljöproblem kan relateras till energiproduktion eller energiförbrukning. Ansenliga delar av utsläppen av växthusgaser beror bland

BESLUT 20 (21) annat på vår användning av fossila bränslen vid transporter samt vid uppvärmning av bostäder och lokaler. I regerings proposition 2008/09:163, En sammanhållen klimat- och energipolitik, anges Sveriges nya klimat- och energimål. Målen anger bl.a. att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och energianvändningen 20 procent effektivare 2020. Detta ställer krav på att alla sektorer bidrar i detta arbete. För att de uppsatta målen ska kunna nås måste länets industrier se över möjligheten att energieffektivisera sina verksamheter, alternativt övergå till andra miljövänligare energislag i såväl processer som transporter. Miljöprövningsdelegationen anser att det är motiverat att göra en energianalys över verksamheten och sammanställa föreslagna energibesparande åtgärder i en energiplan. Utredningen ska innehålla ett förslag till energiplan med tidplan för de föreslagna åtgärderna. Miljöprövningsdelegationen att tillsynsmyndigheten ska ges möjlighet att föreskriva om ytterligare åtgärder eller villkor som kan föranledas av energiplanen. Kontroll av anläggningen (Villkor 13) Bestämmelser om utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod ska, om det finns villkor som kräver detta, alltid föreskrivas i ett tillstånd i enlighet med 22 kap 25 punkt 3 (jämför 19 kap 5 ) miljöbalken. Uppföljning av utsläppsvillkoren 3 och 4 kräver löpande kontroll. Denna bör regleras i ett kontrollprogram där såväl mätmetod, mätfrekvens som utvärderingsmetod anges. Miljöprövningsdelegationen överlåter utformningen av kontrollprogrammet till bolaget i samarbete med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet bör minst motsvara de krav som ställs i Naturvårdsverkets Föreskrift om kontroll av utsläpp till vatten och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1990:14. För de fall bolaget och tillsynsmyndigheten inte kommer överens anser miljöprövningsdelegationen att tillsynsmyndigheten bör ges rätt att besluta om fastställelse av kontrollprogrammet. Verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter är beskrivna under Särskilda upplysningar på sidan 4. Bland annat regleras kontrollen förutom i detta tillstånd även i egenkontrollförordningen som gäller parallellt med tillståndet. Frågor som screening/karakterisering av utgående avloppsvatten för att kartlägga förekomsten av miljögifter och recipientkontroll t ex fiskundersökning är sådant som vid behov också kan ingå i kontrollprogrammet.

BESLUT 21 (21) Bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen Enligt 6 kap 7 MB ska en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innehålla de uppgifter som behövs för att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på människors hälsa och miljön. Fiskeriverket har framfört att en tydligare beskrivning av de alternativa processutformningarna alternativ borde ha redovisats i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljöprövningsdelegationen gör dock bedömningen att den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen, trots att beskrivningen av alternativa biologiska reningsprocesser hade kunnat vara utförligare, motsvarar de krav som ställs i 6 kap MB. -------------------------- Detta beslut har fattats av miljöprövningsdelegationen efter föredragning av Charlotta Ryd. Upplysningar om hur man överklagar samt beslut om kungörelsedelgivning, se bilaga. Caroline Näslund Torbjörn Holmgren Bilaga: Beslut om kungörelsedelgivning och Hur man överklagar Kopia till: Myndighetsnämnden i Söderhamns kommun Naturvårdsverket Fiskeriverket Arbetsmiljöverket Aktförvararen