Martin Wernersson 2013-03-19 Dnr 2012-0484 1(14) Ändring av detaljplaner för Område B44, skydd av kulturmiljöer i Djursholm, dp 183 Danderyds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Planbeskrivningen ska redovisa de förutsättningar och de syften planen har. Den ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd och konsekvenser av dess genomförande. Allmänna intressen som utgör grund för planen och de avvägningar som gjorts mellan olika intressen klargörs. Motiven för valda bestämmelser redovisas samt skälen till planens utformning redovisas. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår av plankartorna och planbestämmelserna. Planen upprättas av Danderyds kommun,.
2(14) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 Planens handläggning... 3 Handlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Behovsbedömning... 4 Planområdet/lägesbestämning... 4 Underlag för planarbetet... 5 GÄLLANDE PLANER OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 Planuppdrag... 5 Riksintresse... 5 Översiktsplan... 6 Uppdelning av planområdet... 6 Detaljplaner... 6 Avvägningar... 6 NULÄGESBESKRIVNING... 8 B44 Djursholms Slott... 9 Gällande detaljplan:... 9 Områdets karaktär och kulturhistoriska värden... 9 Byggnader inom området... 12 Förändringar, tilläggets innebörd... 13 ADMINISTRATIVA FRÅGOR...14 Genomförandetid... 14 Medverkande tjänstemän...14
3(14) INLEDNING Planens handläggning Detaljplanen handläggs med normalt förfarande. Se bild nedan. Som inledning till arbetet har ett program upprättats som redovisar bakgrund och förutsättningar för planläggningen. Inkomna synpunkter under programsamrådet har sammanställts och arbetas in i ett planförslag som nu skickas ut på nytt samråd. Återigen bearbetas inkomna synpunkter och eventuella ändringar arbetas in i planförslaget som därefter ställs ut. Utställningen pågår under minst fyra veckor och är sista tillfället att komma in med synpunkter. Därefter antas detaljplanen av kommunfullmäktige. Sakägare (boende i anslutning till planområdet) som har kommit in med synpunkter som inte har tillgodosetts har sedan ca tre veckor på sig att överklaga antagandebeslutet. När tiden för överklagande (prövning) gått ut och om ingen har överklagat planförslaget vinner detaljplanen laga kraft. Handlingar Till planen hör följande handlingar: Karta med tilläggsbestämmelser, i skala 1:2 000 i A1 och 1:4 000 i A3 (denna handling) Tillägg till genomförandebeskrivning Dessutom har följande handlingar upprättats: Fastighetsförteckning Behovsbedömning Samrådsredogörelse för programsamråd Planens syfte och huvuddrag Syftet med planläggningen är att pröva förutsättningarna för att stärka skyddet för kulturmiljön av riksintresse inom Djursholm. De nio områden som omfattas av planuppdraget redovisas översiktligt nedan. Områdena sammanfaller med de områden som i Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun från 2003 (nedan kallad kulturmiljöhandboken) beskrivs som bevarandeområden som samtidigt är riksintresse. I planförslaget delas områdena in på samma sätt som i kulturmiljöhandboken och får även samma rubriker. Efter
4(14) programskedet har planarbetet delats upp och varje enskilt bevarandeområde handläggs som separata ärenden. Översiktlig bild över bevarandeområdena i Djursholm. De nio gråfärgade områdena ingår i planuppdraget för att stärka skyddet av kulturmiljön i Djursholm. Efter programskedet har planarbetet delats upp och de nio områdena handläggs som enskilda planärenden. Behovsbedömning Enligt plan- och bygglagen (PBL1987:10) 5 kap 18 och miljöbalken 6 kap 11 ska en miljöbedömning upprättas om program eller planer kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Ett första ställningstagande kring förväntad miljöpåverkan görs i en så kallad behovsbedömning. Detaljplanen bedöms inte innebära sådan betydande påverkan på miljön som fordrar en miljökonsekvensbeskrivning enligt plan- och bygglagen eller miljöbedömning enligt miljöbalken. De bedömningar av miljöpåverkan och andra störningar som ändå behöver göras, redovisas i denna beskrivning. Då pågående markanvändning kommer att fortsätta är bedömningen att marken sedan tidigare har bedömts lämplig för sitt ändamål. Inget område ingår i det som beskrivs som områden med särskilda bestämmelser för mark- och vattenanvändning enligt 4 kap miljöbalken. Någon ökad risk för att överskrida miljökvalitetsnormerna bedöms inte föreligga då användningen inte kommer att ändras jämfört med dagsläget. Planområdet/lägesbestämning Bevarandeområdet B44, som omfattar bland annat omfattar Djursholms slott och kringliggande villabebyggelse, ligger centralt i Djursholm strax norr om Djursholms torg.
5(14) Omkring 70 fastigheter finns inom planområdet. Ett antal kommunalt ägda fastigheter finns i området, med majoriteten av fastigheterna är privatägda. Planområdets areal uppgår till drygt 28 hektar. Vissa av fastigheterna har skyddsbestämmelser i detaljplan sedan tidigare. Underlag för planarbetet En inventering av de nio områden som pekas ut som bevarandeområden av riksintresse inom Djursholm har också gjorts. Inventeringen kan på en betydligt mer detaljerad nivå visa de olika byggnadernas karaktär och utformning med tidstypiska detaljer. Samtliga fastigheter inom planområdet har fotograferats och analyserats. Jämförelser har också gjorts med tidigare inventeringar på 1970-talet, där byggnaderna har klassificerats i tre olika nivåer omistlig, värdefull och intressant. Dessa klassificeringar finns även med i kulturmiljöhandboken. Befintlig bebyggelse har jämförts med de tidigare inventeringarna för att kunna se vad som har ändrats på byggnadernas exteriör och hur förändringarna har påverkat byggnadernas kulturhistoriska värden. En del av den mer sentida bebyggelsen kan ha ett betydande kulturhistoriskt värde, trots att den saknar klassificering. För majoriteten av dessa byggnader föreslås inga särskilda skyddsbestämmelser. Däremot gäller plan- och bygglagens allmänna skydd mot förvanskning även dessa byggnader. Ett planprogram daterat 25 oktober 2011 har tagits fram och ett programsamråd skedde under hösten 2011. Planprogrammet omfattar de nio områdena som är klassificerade som bevarandeområden som även är riksintressen som ligger inom Djursholm. Ett samrådsmöte hölls den 22 november 2011 i Danderyds gymnasium, där omkring 40 personer deltog. Ett tiotal sakägare skickade under programsamrådet in skriftliga yttranden, som framgår av samrådsredogörelsen för programmet. GÄLLANDE PLANER OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Planuppdrag Kommunstyrelsen har i beslut 2011-04-14, 88, uppdragit åt byggnadsnämnden att i en detaljplaneprocess pröva möjligheten att stärka skyddet för de bevarandeområden som i kulturmiljöhandboken utpekas som bevarandeområden som även är riksintressen i Djursholm. Riksintresse Riksantikvarieämbetet har 1987 beslutat om att två större områden i Danderyd kommun ska bedömas som riksintressen för kulturmiljövården. Områdena ligger i Djursholm och Stocksund. Kommunen har i översiktsplanen från 2006 redovisat nio olika mindre områden i Djursholm som bevarandeområden som samtidigt är riksintresse. Det är dessa nio områden som omfattas av planuppdraget. Sex av de nio områdena ligger inom den avgränsning som riksantikvarieämbetet har för riksintresset för kulturmiljövården i Djursholm. Tre områden, B17, B27 och B28, ligger utanför riksantikvarieämbetets avgränsning och är formellt sett inte att betrakta som riksintressen. Även dessa områden bedöms dock vara av stor vikt att bevara och skydda mot förvanskning.
6(14) Översiktsplan I gällande översiktsplan för Danderyds kommun, antagen 2006, anges att kommunen avser att ta fram nya detaljplaner till skydd för kulturmiljön om den hotas. I ett pågående arbete med att aktualisera översiktsplanen kommer nya förslag på gränser för riksintresseområdena att presenteras. Dessa gränser måste dock godkännas av riksantikvarieämbetet för att förslaget ska börja gälla som avgränsning av riksintresset. Kulturmiljöhandboken för Danderyds kommun är i ursprunglig upplaga från 1991 en fördjupning av översiktsplanen. Kulturmiljöhandboken har kommit i en andra upplaga år 2003. Syftet med kulturmiljöhandboken är, liksom syftet med detta detaljplanetillägg, att bibehålla och bevara områdenas kulturhistoriska värden. Kulturmiljöhandboken är inte bindande, till skillnad från bestämmelser i en detaljplan, men fungerar som ett bra underlag för bedömning av ärenden inom bevarandeområden. Uppdelning av planområdet En uppdelning till nio mindre områden har gjorts efter programskedet. Anledningen till uppdelningen är att administrativt lättare kunna hantera planerna samt att minska risken att eventuella överklaganden i en del av områdena ska påverka övriga delar. Detta skulle i så fall kunna innebära att bygglov och marklov inom stora delar av Djursholm skulle behöva avvakta längre än nödvändigt. Detaljplaner Gällande detaljplaner inom området B44 är följande: S122, S125, S150, S174, S205, S359, S374, S377, D61, och D107. Vissa av de nyare detaljplanerna har redan ett skydd för bebyggelsen på vissa fastigheter. Avvägningar Den unika kulturmiljön i Danderyds kommun är av ett stort allmänt intresse. Stora delar av Djursholm är klassificerade som riksintresse för kulturmiljövården. Som motiv för riksintresseklassningen anges att Djurholm var landets första som förort anlagda villastad, med en individuellt utformad bebyggelse som framförallt speglar perioden 1890-1930. Som uttryck för riksintresset nämns bland annat det oregelbundna planmönstret som byggts upp kring Djursholmsbanan, stora naturtomter och stora villor där stilidealen kan följas från enkla trävillor till nationalromantik, jugend och funktionalism. Andra uttryck för riksintresset är skolor, stationer, parker och andra anläggningar för gemensamma funktioner. Mot det allmänna intresset att skydda områden av riksintresse måste enskilda intressen ställas. Det rör sig främst om fastighetsägarnas intressen av att kunna nyttja tomter och byggrätter. Principen för arbetet med detta tillägg är att de underliggande planerna ska fortsätta att gälla, vilket bland annat innebär att befintliga byggrätter är kvar. Tillägget innebär därmed inget förbud att bygga till och bygga ut, under förutsättning att det görs med stor hänsyn till de ursprungliga byggnaderna. Skyddsbestämmelser föreslås där rivningsförbud förekommer, samt krav på att renoveringar av exteriör görs med ursprungliga material, kulörer och metoder.
7(14) Inom bevarandeområdet föreslås en bestämmelse om att markens nivå närmast gatan inte får ändras. Ambitionen är att uppfyllningar och schaktningar inte ska göras där det har störst negativ påverkan på miljön. Ur allmän synpunkt bedöms marken närmast gatuområdet vara av störst betydelse, då det är gatorna som allmänheten har tillträde till. Med förslaget finns en frihet för de enskilda fastighetsägarna att i viss mån påverka marken inom tomten, samtidigt som marken närmast gatorna får ett skydd mot förändring. I planförslaget föreslås också ett förbud mot att anlägga murar och plank till en högre höjd än 50 cm längs fastighetsgräns mot gatan. Syftet med bestämmelsen är att i största möjliga mån bevara den känsla av öppna trädgårds-/naturtomter som idag finns bevarad inom området. I planförslaget finns inga planbestämmelser som reglerar byggande eller ändringar inomhus. Enligt plan- och bygglagen gäller dock samma regler om varsamhet vid renoveringar inomhus som beträffande husens exteriör.
8(14) NULÄGESBESKRIVNING Gemensamt för tillägget inom de olika områdena är att det är av bevarandekaraktär. Inga utökade eller nya byggrätter medges och markanvändningen fortsätter enligt tidigare. Detta innebär att det inte är aktuellt med några genomförandefrågor eller exploateringsfrågor som kan påverka exempelvis de geotekniska förhållandena, hydrologiska förhållanden, bebyggelseområden, trafik, teknisk försörjning med mera. Inte heller hälsa och säkerhet bedöms vara något som påverkas av tillägget till detaljplanerna. Kulturmiljö Planområdet omfattas i sin helhet av bevarandeområde B44 som klassificeras som bevarandeområde som samtidigt är av riksintresse för kulturmiljövården enligt kulturmiljöhandboken. I Kulturmiljöhandboken beskrivs de olika områdenas karaktär väl och många av byggnaderna är omnämnda. Detta tillägg till befintliga detaljplaner är ett komplement till kulturmiljöhandboken och bidrar till ett starkare skydd för de kulturhistoriskt intressanta miljöerna. Gestaltning Gestaltningsfrågorna är viktiga när det gäller bebyggelse inom kulturhistoriskt intressanta områden. Planbestämmelserna lämnar tolkningsutrymmen för lovhandläggare, men viss vägledning finns i planbeskrivningen där de viktigaste karaktärsdragen för respektive område redovisas. I kulturmiljöhandboken finns mer ingående beskrivningar av områdena där gestaltningen för de olika byggnaderna och tomterna redovisas.
9(14) B44 DJURSHOLMS SLOTT De kvarter som delvis eller i sin helhet ingår i bevarandeområde B44 är Audumbla, Brisingamen, Djursholms slott, Draupner, Finn, Grotte, Jotunheim, Lidskjalf, Lodur, Lorride, Munkabo, Svitiod, Sökvabäck och Valaskjalf. Området kring Djursholms slott har sedan länge varit socknens och senare köpingens, stadens och kommunens centralpunkt och därmed värdefullt och viktigt för förståelsen av Djursholms historia. I området finns några av de äldsta villorna i Djursholm, där flera olika byggnadsstilar är representerade. B45 B44 Bevarandeområde B44 Gällande detaljplan: Området omfattar hela eller delar av detaljplanerna S122, S125, S150, S174, S205, S359, S374, S377, D61, och D107. Gällande detaljplaner anger främst bostadsändamål, företrädelsevis i form av friliggande villor. De två senast antagna detaljplanerna, D61 och D107 har skyddsbestämmelser för bebyggelsen. Områdets karaktär och kulturhistoriska värden Audumbla Inom kvarteret Audumbla finns elva fastigheter inom det utpekade bevarandeområdet. Samtliga fastigheter är bebyggda och huvudbyggnaderna är uppförda mellan 1896 och 1986. Kvarterets mark är kuperad och sluttar från den södra delen mot öster och norr. Arkitekturen är varierad och villorna har varierande fasadmaterial, taktäckningsmaterial och kulör. Gemensamt för samtliga huvudbyggnader är att de har sadeltak, varav de flesta är valmade.
10(14) Taktäckningsmaterialet är antingen rött tegel eller falsad plåt. Stående och liggande träpanel förekommer som fasadmaterial inom kvarteret, liksom putsade fasader i företrädelsevis ljusa kulörer. Huvudbyggnaderna är generellt sett placerade relativt långt från tomtgräns mot gata. Brisingamen Åtta fastigheter inom kvarteret Brisingamen ligger inom bevarandeområdet. Gemensamt för huvudbyggnaderna är att samtliga utom en har sadeltak, med varierande takbeklädnad i antingen valsad plåt eller tegelpannor. Brutna och valmade tak är vanligt inom kvarteret. Putsade fasader i ljusa kulörer är dominerande inom kvarteret. Huvudbyggnaderna är centralt placerade på tomterna eller placerade relativt långt från gatan. Djursholms slott Djursholms slott ligger centralt inom bevarandeområde B44. Inom kvarteret finns även ett äldre vattentorn och några mindre uthus nordväst om slottsbyggnaden. Slottet fick sitt nuvarande utseende under 1600-talet och har till viss del förändrats sedan dess. Idag används slottet för kommunala verksamheter. Strax väster om slottet ligger det karaktäristiska vattentornet i rött tegel. Områdena norr om slottet består av ängsmark och ett mindre, parkliknande skogsområde. Draupner Inom kvarteret Draupner finns två fastigheter som ingår i det utpekade bevarandeområdet av riksintresse, Draupner 2 och 5. Fastigheterna bebyggdes 1894 respektive 1901. Draupner 2 har en fasad med stående träpanel i röd kulör och gröna listverk. Övervåningen har fjällpanel. Taket är ett valmat sadeltak med falsad plåt. Draupner 5 har putsad fasad i ljusgul kulör. Sadeltaket är valmat och klädd med rött lertegel. Båda fastigheternas huvudbyggnader har stensockel. Finn Inom kvarteret Finn ligger två fastigheter inom det utpekade bevarandeområdet, Finn 4 och Finn 5 som bebyggdes 1909 och 1910. Taktäckningsmaterialet är rött lertegel och båda huvudbyggnaderna har putsad fasad. Finn 5 har en övervåning och vindsvåning med träpanel i mörkt timmer. Båda fastigheterna har sadeltak. Finn 4 har ett brutet och valmat sadeltak, medan Finn 5 har ett något enklare sadeltak. Huvudbyggnaden på Finn 5 är placerad relativt nära Bielkevägen och fastighetsgränsen mot Finn 4, vars huvudbyggnad är mer centralt placerad på tomten. Grotte Fem fastigheter inom kvarteret Grotte ingår i det utpekade bevarandeområdet av riksintresse. Fyra av dessa är bebyggda och en fastighet i kvarteret östligaste del är obebyggd. Huvudbyggnaderna är uppförda mellan 1903 och 1914. Gemensamt för samtliga huvudbyggnader är sadeltak. Två av byggnaderna har valmade sadeltak med falsad plåt, de två andra har brutna, icke-valmade sadeltak med rött tegel. Fasadmaterialet varierar. Putsad fasad förekommer på en huvudbyggnad, panelimiterad plåt
11(14) förekommer på en av huvudbyggnaderna medan de övriga två har liggande träpanel, varav en även har fjällpanel på övervåningen. Jotunheim Inom kvarteret Jotunheim ligger fem fastigheter som berörs av det utpekade bevarandeområdet av riksintresse. Samtliga fastigheter är bebyggda och uppförda mellan 1896 och 1966. Liksom för de flesta kvarter i detta område skiljer sig huvudbyggnadernas arkitektur inom kvarteret både vad gäller takutformning, tak- och fasadmaterial och färgsättning. Valmade sadeltak dominerar, med rött tegel eller falsad plåt. Putsade fasader dominerar, men det förekommer även fasader med liggande träpanel på övervåningen och putsad fasad på nedre våningen. Fastigheten Jotunheim 7 skiljer sig något från övriga fastigheter då huvudbyggnaden är ett suterränghus med en våning mot gatan, flackt tak och vit tegelfasad. Marken inom kvarteret är kuperad sluttar åt sydost. Lidskjalf Åtta fastigheter inom kvarteret Lidskjalf ingår i det utpekade bevarandeområdet av riksintresse. Samtliga fastigheter är bebyggda och huvudbyggnaderna har uppförts mellan 1894 och 1983. Kvarteret är relativt kuperat med en högsta punkt i kvarterets mellersta och västra del. Huvudbyggnaderna är vanligen placerade centralt på fastigheterna. Liksom i många andra kvarter inom detta bevarandeområde är arkitekturen och bebyggelsen varierad. Ett gemensamt drag är att samtliga fastigheter har sadeltak, antingen enklare sadeltak, valmade tak eller toppformade sadeltak. Taktäckningsmaterialet är antingen tegel eller falsad plåt. Fasadmaterialet varierar och putsfasader i ljusa kulörer förekommer, liksom fasader med liggande träpanel. En praktfull korsvirkesvilla finns på fastigheten Lidskjalf 10. Lodur Kvarteret Lodur består av fyra fastigheter, varav tre är bebyggda. Samtliga ingår i det utpekade bevarandeområdet av riksintresse. Kvarteret sluttar svagt åt sydost, mot Auravägen. Bebyggelsen är uppförd mellan 1914 och 1920. Lodur 1 och 2 har putsade fasader, där Lodur 2 har en övervåning med brun liggande träpanel. Lodur 3 har brun fjällpanel. Sadeltaken på alla huvudbyggnader, som är täckta med rött lertegel, varierar i utformning. Lodur 1 har ett brutet tak, medan taket på Lodur 3 är valmat och obrutet. Huvudbyggnaderna är placerade relativt centralt på tomterna. Lorride Totalt elva fastigheter finns inom kvarteret Lorride, där samtliga ingår i det utpekade bevarandeområdet. Alla fastigheter inom området är bebyggda, och huvudbyggnaderna är uppförda mellan 1896 och 1987. Området är något kuperat och sluttar åt norr, mot Tulevägen. Byggnadernas arkitektur och utseende är varierat. Inom kvarteret finns byggnader med fjällpanel, puts, liggande eller stående träpanel och med antingen tegel eller falsat plåttak. Inom kvarteret är samtliga tak med ett undantag, Lorride 1, utförda som sadeltak. Huvudbyggnaderna är i de flesta fall placerade centralt på tomterna.
12(14) Munkabo Kvarteret Munkabo består av tre fastigheter, där alla ingår i bevarandeområdet av riksintresse. Alla tre fastigheter är bebyggda. Den äldsta huvudbyggnaden, på Munkabo 4, bebyggdes år 1896. På Munkabo 3 finns den yngsta huvudbyggnaden, uppförd 1987. Samtliga huvudbyggnader har putsade fasader i gul respektive vit kulör. Byggnaderna har sadeltak med antingen falsad plåt eller tegelpannor som taktäckningsmaterial. Fastigheten Munkabo 4 föreslås utgå ur planområdet då den redan i gällande detaljplan har det skydd som annars föreslås i och med detta tillägg. Svitiod Inom kvarteret Svitiod finns tre fastigheter som ingår i det utpekade bevarandeområdet, Svitiod 40, 41 och 42. Fastigheterna ligger söder om Viktor Rydbergs väg, i anslutning till skolans huvudbyggnad i kvarteret Valaskjalf. Svitiod 40 har en fasad med stående träpanel och brutet sadeltak med svart korrugerad plåt. Svitiod 41 och 42 har putsade fasader i en rosaorange kulör och tegel som taktäckningsmaterial. Sökvabäck I kvarteret Sökvabäck ligger det gamla elverket som uppfördes under slutet av 1800-talet. En arbetarbostad för anställda på elverket finns i kvarterets södra del. Fasadmaterialet på byggnaderna inom området varierar mellan rött tegel och puts i olika ljusare kulörer. Rött tegel är dominerande taktäckningsmaterial inom kvarteret. Valaskjalf Inom kvarteret Valaskjalf finns en större fastighet som berörs av bevarandeområdet, fastigheten Valaskjalf 11, där Viktor Rybergs samskola har verksamhet. Skolans huvudbyggnad är en stor, monumental byggnad i tre våningar med inredd vind. Två större flyglar som är sammankopplade med huvudbyggnaden finns på östra respektive västra sidan av huvudbyggnaden. Fasaden är putsad i brun-orange kulör och taket är ett brutet och valmat säteritak med svarta enkupiga takkupor. Söder om huvudbyggnadens entré finns en större grusad yta som kan sägas utgöra skolgården. Norr och öster om byggnaden sluttar terrängen kraftigt ner mot Danderydsvägen. Byggnader inom området Inom området finns ett antal byggnader som förutom sitt värde som en del av kulturmiljön även har ett egenvärde ur arkitektonisk synpunkt. Byggnaderna har delats in i tre klasser; omistliga, värdefulla och intressanta. De fastigheter vars huvudbyggnader är klassificerade som omistliga är: * Audumbla 2 * Djursholm 2:71 * Djursholms slott 1-2 * Draupner 2 * Grotte 7 * Lorride 3
13(14) * Lorride 7 * Munkabo 4 De fastigheter vars huvudbyggnader är klassificerade som värdefulla är: * Audumbla 10 * Audumbla 16 * Lidskjalf 10 * Lidskjalf 25 * Lorride 5 * Lorride 9 * Lorride 10 * Lorride 12 * Munkabo 1 * Sökvabäck 2 * Sökvabäck 5 * Valaskjalf 11 För de värdefulla och omistliga byggnaderna gäller att eventuella förändringar ska ske med stor varsamhet och hänsyn till byggnadens karaktär. Förändringar, tilläggets innebörd De flesta fastigheter inom området har fått liknande bestämmelser. Skyddsbestämmelser i form av q, q 1 och q 2, sätts tillsammans med varsamhetsbestämmelser i form av f 1, k 1 och n 1. Innebörden av bestämmelserna är att fastigheterna får ett rivningsförbud som gäller huvudbyggnaderna, krav på underhåll med befintliga material och metoder samt att komplementbyggnader och tillbyggnader ska anpassas till och underordna sig befintliga huvudbyggnader. Varsamhets- och utseendebestämmelser, k och f, föreslås också på många av fastigheterna. Dessa bestämmelser innebär att komplementbyggnader ska anpassas till befintliga huvudbyggnader, samt att tillbyggnader på befintliga huvudbyggnader ska underordna sig befintlig huvudbyggnad. Inom bevarandeområdet får inte markens nivå ändras genom exempelvis uppfyllningar eller schaktningar närmare än 6 meter från gränsen mot gatan. Ett förslag på bestämmelse om markens nivå innebär att murar och täta plank med en höjd på över 50 cm inte får anläggas i gräns mot gata. De fastigheter som bedöms ha ett lägre kulturhistoriskt värde är främst avstyckningar med nyare byggnader eller fastigheter där huvudbyggnaderna väsentligt har förändrats. Dessa fastigheter uttrycker inte i samma grad det som var typiskt för Djursholm när villastaden började anläggas, och har därför inte bedömts ha samma höga bevarandevärde. Dock påverkar fastigheterna områdets helhet. Fastigheterna saknar övriga skyddsbestämmelser som finns för de äldre fastigheterna med ursprungliga huvudbyggnader som till stor del har en välbevarad exteriör. Enligt plan- och bygglagen omfattas all bebyggelse av skydd mot förvanskning, även om inga särskilda bestämmelser finns i detaljplanen. Det innebär att byggnader ska hållas i vårdat skick så att dess utformning och tekniska egenskaper bevaras. Underhållet ska anpassas till
14(14) byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Detta gäller alltså även de byggnader som inte har fått ett stärkt och preciserat skydd i form av q, q 1 och q 2 -bestämmelser. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Tilläggets genomförandetid är 15 år. Enbart de bestämmelser som finns i detta tillägg får genomförandetid. En förlängning av underliggande planers genomförande görs inte. Se även genomförandebeskrivningen. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I arbetet med att ta fram planförslaget har följande personer deltagit: Andreas Nordström, bebyggelseantikvarie Birgitta Engstrand-Norén, bygglovarkitekt MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSKONTORET Jamal Esfahani Stadsarkitekt Martin Wernersson Planarkitekt