Teknikens utveckling, TGTU37 HT 10 TELEFONEN TGTU 37 TEKNIKENS UTVECKLING UR ETT SAMHÄLLSPERSPEKTIV Grupp 5 Emma Lennartsson Mikaela Lindqvist Tobias Malmborg Evelina Minnemyr
Innehållsförteckning 1 TELEFONENS FÖDELSE... 3 1.1 Telefonen kommer till Sverige... 3 1.2 Telefonen i Sverige under första halvan av 1900 talet... 4 1.3 Telefonen blir mobil... 5 2 TELEFONEN UR ETT ETNOLOGISKT PERSPEKTIV... 6 3 TELEFONEN UR ETT GENUSPERSPEKTIV... 7 3.1 Kvinnotelefonen Samsung A400... 9 4 UTVECKLINGEN AV NYA MOBILTELEFONER... 9 5 AVSLUTANDE DISKUSSION... 11 6 REFERENSLISTA... 12 1
Inledning: Denna uppsats handlar om telefonens utveckling från dess barndom och relativt ringa användande till dagens multimediamaskiner som många inte klarar sig utan. Telefonen är för samtliga gruppmedlemmar en väldigt viktig del i det vardagliga sociala livet. Vi hoppas därför med denna uppsats få bredare kunskap kring hur en stor uppfinning, som när den uppfanns ansågs som en leksak, kunde utvecklas och nu vara en stor del i människans vardag. Uppsatsen inleds med ett kapitel om telefonens födelse och tekniska utveckling i Sverige, för att sedan gå över till att ta upp sociala aspekterna av telefonens användande både historiskt och i nutid. Uppsatsen avslutas med ett kapitel om telefonen ur ett genusperspektiv, utvecklingen av nya telefoner, samt en avslutande diskussion där gruppen för fram sina egna åsikter och tankar. Uppsatsen kommer inte att ta upp hela telefonens utveckling då detta skulle kräva för mycket plats av de anvisade 10 sidorna. Vikten kommer istället att ligga vid de stora milstolparna som har gjort att telefonen har utvecklats till hur den är idag. Vår teoretiska infallsvinkel kommer att lägga fokusera på telefonens utveckling sett utifrån samhället och användarna. Lite kring telefonens teknik kommer att finnas med då vi kommer att prata om hur man utvecklat telefonen till att passa olika sorters människor. Syftet är att nå en förståelse för telefonens utveckling ur både ett tekniskt samt socialt perspektiv. Frågeställningar: Vad har styrt telefonens utveckling samt användandet av den ur ett genus perspektiv? Hur har efterfrågan på telefonerna förändrats genom tiderna? Hur har telefonen förenklat våra liv och förändrat vår sociala kultur i förhållande till oss själva och andra? Vilka förstudier krävs för att utveckla en ny mobiltelefon? Arbetsmetod Efter att vi i gruppen valt ett ämne som vi tyckte skulle vara relevant till kursen, började vi med att skriva ett PM. Vi diskuterade fram ett par frågeställningar så vi hade något att utgå ifrån, vi sökte fakta och litteratur på internet och bibliotek. Vi i gruppen valde att rikta in oss på fakta sök efter olika frågeställningar så att inte den litteratur vi fick tag på svarade på samma frågeställning. Efter att ha läst in materialet vi samlat på oss började vi att sammanställa materialet. På så vis har vi arbetat oss fram till en färdig uppsatts. 2
Källdiskussion Vi har valt att använda oss olika internetkällor, böcker samt kurslitteraturen. Vi har inte utgått från någon föreläsning vi haft i kursen, även om Malin Henriksson väckte intresset kring genus. Internetkällor ses ofta som opålitliga, men efter att ha granskat de internetkällor som vi använt, ansåg vi dem som pålitliga. Tekniska museet och Nationalencyklopedins hemsidor såg vi redan från början som två pålitliga källor trotts att vi fan dem på internet. Tove Åströms examensarbeta är även den en trovärdig källa då hon angivit sina egna källor. Hennes fakta och slutsatser bygger på relevant forskning som går att kontrollera. Jan Milld är författare, debattör och har under stora delar av sitt liv varit politisktaktiv. Han driver en hemsida med olika debattinlägg. På hans hemsida finns också fakta om stort och smått, så som telefonen. Även han hänvisar till olika källor och har utdrag från annan litteratur i sina texter. Andra källor vi använt oss av har varit kapitlet: När den nya tiden ringer in, av Jan Garnt från kurslitteraturen, Världens gång teknikens utveckling. Detta kapitel ansåg vi var både intressant och relevant till innehållet i kursen och valde därför att låna boken Hallå, även den av Jan Garnert, för att kunna få fram fler intressanta teorier och fakta kring telefonen ur ett etnologisktperspektiv. 1 Telefonens födelse Den första telefonen konstruerades kring 1850 av italienamerikanen Antonio Meucci, men det var Alexander Graham Bell som den 14 februari 1876 lämnade in patentansökan på telefonen och det var också han som länge ansågs vara telefonens uppfinnare. Först 2002 erkände den amerikanska kongressen Antoni Meucci som telefonens uppfinnare, Bell hade troligtvis enbart kommit över Meuccis uppfinning och sökt patent för den (Tekniska museets hemsida, 2010 02 24). 1.1 Telefonen kommer till Sverige Under 1880 talet började kommersiella telefonbolag att dyka upp i Sverige, där Stockholm Bell Telefonaktiebolag blev det första på hösten 1880. Telefonen var dock vid denna tid fortfarande inte var mans egendom, det var dyrt (160 280 kronor per år) att ansluta sig till Bells nät. Uppfinning spred sig dock väldigt snabbt och 1885 hade Stockholm flest telefoner i Europa. Det började ungefär vid denna tid även dyka upp privata telefonföreningar runt om i Sverige, dessa hade ofta en liberal inställning, du betalade för vad det kostade att ansluta sig till föreningens nät. (samlaren.org, 2010). I telefonens barndom i Sverige var abonnenterna nästan uteslutande män, Stockholm Bells första telefonkatalog som gavs ut så fanns det 156 abonnenter upptagna och dessa telefoner fanns främst hos företag och de privatpersoner som fanns med var enbart män. Växeltelefonisterna däremot 3
var uteslutande kvinnor ända från Stockholm Bells bildande 1880. Växeltelefonist var ett eftertraktat yrke, och kvinnorna som sökte jobben skulle dessutom ha en bildad bakgrund då tanken var att telefonisterna skulle bemöta kunden på ett sätt som dennes sociala ställning fodrade i 1880 talets Sverige (jan millds hemsida, 2008). Telegrafverket började kring 1890 att köpa upp privata telefonbolag och byggde ledningar för att binda ihop dessa. 1918 var i princip hela Sveriges telefoni samlad hos telegrafverket (Tekniska museets hemsida, 2010). Stockholm var mycket telefontätt (Jan millds hemsida). 1.2 Telefonen i Sverige under första halvan av 1900 talet Under de första decennierna på 1900 talet handlade mycket av utvecklingen om modernisering och effektivisering. 1915 öppnade den första klaffjacksväxeln i Växjö. Telefonisten behövde inte längre återställa anropsklaffarna utan detta skedde automatiskt. På 1920 talet infördes ett nytt växelsystem, den s.k. 500 väljaren. Även telefonens utseende och funktionalitet utvecklades mycket under denna tid, på 1930 talet började telefoner att tillverkas i bakelit och på 1950 talet kom den klassiska kobratelefonen som blev mycket uppskattad internationellt för dess design. (jan millds hemsida, 2008). Växeltelefonisterna var i början uteslutande kvinnor. 4
Rikstelefon från 1894 till vänster, samt bakelittelefon från 1930 talet till höger. 1.3 Telefonen blir mobil 1956 tog Sverige i bruk världens första mobila telefonsystem, Mobiltelefonsystem A (MTA). Detta system fick inte någon större genomslagskraft då det var väldigt dyrt att både ansluta sig och att ringa med. 1981 kom så världens första helautomatiska analoga telefonsystem och föregångaren till GSM (2G) i Sverige, Nordiskt Mobiltelefonsystem (NMT). Detta system fick bättre genomslagskraft än sina föregångare och hade år 1989 330.000 anslutna kunder i Sverige. 1992 lanserades GSM (Global System for Mobile communications), detta var ett helt digitalt system och en standard som fungerade både i Europa och Nordamerika. I och med detta blev GSM det första verkliga internationella mobiltelefonsystemet. Det var också under GSM eran som mobiltelefonen gick från att enbart vara ett verktyg för att ringa till att innefatta funktioner såsom kamera, mp3 spelare, spel, kalkylator, sms etc. (jan millds hemsida, 2008). NMT telefon från Ericsson. 5
Idag är Tredje generationens mobiltelefonsystem (3G) standard i Sverige och stora delar av världen, skillnaden mot föregångaren GSM är den markant högre dataöverföringshastigheten som medger exempelvis TV i mobilen, videosamtal, GPS funktion och nedladdning av t.ex. musik direkt i mobilen. Idag ersätter i många fall mobiltelefonen den fasta telefonen i Sverige, från att ha varit en relativt dyr ägodel är mobiltelefonen idag ett reellt alternativ till den fasta telefonen med god täckning över stora delar av världen, låga minutpriser och möjligheten att alltid kunna nå och vara nåbar. För äldre personer kan detta ge en trygghet och en känsla av att om något händer kan man alltid kalla på hjälp. För de yngre generationerna (främst) är mobiltelefonen idag mycket mer än en telefon, du surfar på nätet, tar bilder med den inbyggda kameran, skriver mail, spelar spel, ser på film och lyssnar på musik bl.a. Allt detta i den apparat som från början var avsedd att enbart ringa ifrån. 2 Telefonen ur ett etnologiskt perspektiv De flesta av oss svenskar använder dagligen telefonen, vare sig det är för privatbruk, jobbrelaterat, nytta eller nöje. Telefonen har blivit en så pass central del av våra liv att vi till och med tar med oss den vart vi än går. Telefonen är en extremt stor uppfinning, men telefonen är inte bara intressant rent tekniskt sett. Hur har telefonen förenklat våra liv och förändrat vår sociala kultur i förhållande till oss själva och andra? Vi har i detta kapitel valt att studera telefonen ur ett etnologiskt perspektiv. Ordet etnologi härstammar från grekiskan ethno som betyder folk och logi, lära. Etnologi är ett begrepp som används när man studerar social kultur och folkliga traditioner (Nationalencyklopedin). Som ni läst i tidigare kapitel så kom telefonen till Sverige i slutet av 1800 talet, det var en stor uppfinning som förändrade mycket. Plötsligt kunde man ringa till varandra i stället för att ses, man behövde inte längre befinna sig i samma rum som den man talade med. Tack vara telefonen kunde man nu samtala med någon som befann sig flera kilometer bort (Världens gång teknikens utveckling). När telefonnätet lades i Sverige var det som att landet krympte, avstånd vart inte längre samma problem som tidigare. En tidigare socialkultur skulle komma att förändras. När man blickar tillbaka i tiden före telefonen så inser man vilken betydelse offentliga platser så som caféer, restauranger och barer hade för människors sociala liv. Det var på dessa platser man träffade varandra för att samtala, diskutera och knyta kontakter. Idag kan man enbart plocka upp telefonen och slå en signal till den man vill prata med, ska man mötas upp på ett café så ringer man innan för att bestämma tid och plats att mötas på. Innan telefonen så hade man inte samma möjlighet till att bestämma var och när man skulle ses, utan då spelade dessa offentliga platser en större roll. Dessa 6
platser var mer centrala i människans sociala umgänge än de är idag, man besökte den restaurang man trodde att ens kamrater befann sig på, man gick helt enkelt dit där det var troligast att stöta på dem man ville träffa. Användandet gjorde alltså att man kunde befinna sig på två platser samtidigt, inte kroppsligt men lika väl själsligt. Att kunna närvara någonstans där man egentligen inte befann sig bidrog till stora förändringar. Att kunna förstå och hantera detta nya fenomen visade att man förstod sig på den nya kulturen som utvecklades (Garnert, Jan 2005). Det har nu passerat ett sekel sedan telefonen togs i bruk på allvar och idag är det mobiltelefonin som leder utvecklingen framåt. I dagens moderna samhälle är det lika vanligt att man ser en pensionär gå med en mobiltelefon mot örat som ett barn. Att telefonen och mobiltelefonen har gjort stor inverkan på människans sociala beteende går inte att komma ifrån. Visst kan man leva utan en mobil, men att inte vara lika kontaktbar som andra kan också bidra till att man utesluts från vissa sociala grupper (Garnert, Jan 2009). 3 Telefonen ur ett genusperspektiv Vi har tagit del av en analys som Tove Åström har genomfört på tolv olika Sony Ericsson telefoner utifrån ett genusperspektiv i sitt examensarbete vid Umeå Universitet 2003 (Kvinnliga och manliga telefoner?, En studie vid Sony Ericsson). Hon har till sin hjälp läst alla telefoners produktbeskrivningar och tolkat resultatet utifrån dem. Men hon har även använt sig av sina egna definitioner om manliga, kvinnliga och könsneutrala artefakter. Efter att ha läst beskrivningarna bedömde hon att sju stycken telefoner var könsneutrala. Därefter valde hon ut några som var inriktade till den kvinnliga målgruppen då beskrivningarna innehöll ord som känslor, handväska osv. Mobilerna i sig har inga direkta kvinnliga funktioner så manliga konsumenter skulle inte avstå från att köpa även de kvinnliga telefonerna. De mer kvinnliga mobiltelefonerna T600 och T68 Man utsåg även tre telefoner som mer manliga än de andra. Skillnaden mot de kvinnliga telefonerna så finns det mer funktioner i de manliga telefonerna. I beskrivningen använder man sig även av ord som framgång, prestation och coolt för att locka köpare. Eftersom den är väldigt liten så passar den även männen bra då man kan ha den i sin bröstficka på skjortan (Tove Åström, 2003, s 36 38). 7
Telefon Kvinnlig 50 50 De mer manliga mobiltelefonerna T100, T66 och P800. Manlig Kommentar T610 X Sofistikerad. Lättanvänd. Visuellt imponerande. Inbyggd kamera. Dela upplevelser. Färgdisplay. T310 X T310 X Eleganta linjer. Attityd. Uppmärksamhet. Personlighet. T100 X Framgång. Raffinerad. Prestera. Alltid rätt. Coolt, blåskimrande ljus. P800 X Mest välutrustade mobiltelefonen. Kamera: ta, visa, redigera bilder. Kontoret på fickan. Nöje. Synkronisera trådlöst. Många spel, ex. schack. T300 X Elegant. Ren. Distinkta linjer. Färgdisplay. Kvalitetsmaterial. Polyfoniska ringsignaler. T200 X Perfektion. Minimalism. Internet. Personlig. T600 X Smakfull. Stil. Integritet. Passar i handväskan. Handledsrem R600 X Underhållning. Nyheter. Information. Internet. Bilder, Ljudeffekter. GPRS teknologi. T68i X MMS. Bilder. Användarvänlig. Snygg design. Personlighet. Senaste mobiltekniken. T66 X Charmig. Minst och lättast. Fullspäckad med funktioner. Skicka bilder och ljud. T68 X Färgdisplay. Användarvänlig. Visa vad du känner med bilder. Personlighet. T65 X Internet. Underhållning. Nyheter. Bilder. Ljud. Foto på den som ringer. Synkronisera PC. Genuskategorisering av Sony Ericssons svenska mobiltelefoner (Åström,2003) 8
3.1 Kvinnotelefonen Samsung A400 Kvinnotelefonen Lady phone SGH A400 marknadsförs som den perfekta presenten och eftersom den är så liten ser den mer ut som ett smycke. Dess funktioner är väldigt annorlunda jämfört med männens, i den kvinnliga telefonen finns funktioner som Body mass index, kaloriberäkningstabell samt biorytm. Satsningen skedde av en manlig interaktionsdesigner, en manlig designer samt av en kvinna från företaget Product research som experimenterar med just kvinnligt och manligt i sitt telefonsortiment. Telefonen i sig utvecklades av män och deras syn på kvinnor och deras behov det var därför den fick mycket kritik av konsumenterna eftersom de inte kan veta vad som är kvinnors behov. Det uppmärksammades också i media och man undersökte lite djupare i hur det kom sig att man valde de funktionerna som man gjorde. Ett exempel var att man hade en kaloriberäknare i den kvinnliga telefonen. Man ringde upp företaget som svarade att det var en tillfällighet att just kaloriberäkningen kom med i A400:an. Men även att man tyckte det var synd att man fokuserat mer vid funktionerna och istället glömt bort själva telefonen. Man påpekade även att funktionen kunde vara med i en telefon för män bara man hade rätt design. Samsung Lady phone SGH A400 Produktchefen för Sony Ericsson fick även han uttala sig i media och han ansåg att det är väldigt viktigt att skapa en telefon som utmärker sig annars försvinner den bara i mängden av en massa andra telefoner. Man måste skapa en telefon som har speciella funktioner och har en egen design för att den ska bli populär (Åström, 2003). 4 Utvecklingen av nya mobiltelefoner Teknologi är något som finns i vår vardag och som hela tiden utvecklas. Men för att det ska utvecklas på ett effektivt sätt måste utvecklingen följa ett visst mönster, ett mönster som ska uppfylla många människors behov. Mobiltelefonen är en typisk pryl som utvecklas konstant och för att den ska utvecklas i rätt riktning måste man veta vad människor har för olika behov. Man gör olika användartester och låter noggrant utvalda personer testa en ny produkt eller funktion som man har utvecklat och, om positivt gensvar vid användartestet, eventuellt kan komma att lanseras. Man skickar också ut 9
prototypen till olika operatörer runt om i världen för att få feedback från en bransch som faktiskt jobbar med detta och är väl insatta i industrin. Dessa tester görs i ett labb, ett så kallat professionellt institut. Lika många män som kvinnor testas och testpanelen utgörs av bekanta till personalen på institutet. Detta därför att det är viktigt att testpersonerna inte berättar för någon vad han eller hon har sett vid testet. Vid externa tester utgår man inte från intresse eller kön utan kompetens att genomföra testet. Ofta bygger en ny mobiltelefon på en äldre modells funktioner och standarder och man fokuserar på att utveckla vissa funktioner som så småningom blir en ny version eller ny modell av en mobiltelefon som funnits på marknaden innan. Beroende på vilken typ av uppgradering man ska testa riktar man sig till olika målgrupper, till exempel om man ska testa ett nytt spel kanske det är en bra idé att vända sig till de unga tonåren medan en mer teknisk funktion, som att synkronisera mobiltelefonen till datorn kanske är mer värt att testa bland människor mellan tjugo och trettiofem år. Man försöker att inte utföra dessa tester på ingenjörer då de kanske inte lägger märke till vissa enkla funktioner som ska vara snälla för alla, även de som inte känner sig så hemma i teknikens värld. Idag när man utvecklar mobiltelefoner anpassar man inte utvecklingen efter manliga och kvinnliga konsumenter utan efter en viss målgrupp med samma eller relativt liknande behov. Sedan kan det vara så att det är en övervägande del män eller kvinnor i en viss målgrupp som man riktar sig till. Om man vet att vissa grupper består till större delen kvinnor kanske man fokuserar lite extra på sådant som kvinnor tilltalas av. Det finns tre ganska stora målgrupper som man kan generalisera. En grupp kallas generation texts och utgörs av ungdomar som sms:ar mycket. En annan grupp är teknikintresserade människor som använder sig av många funktioner i sin telefon. Den tredje gruppen är de som vill använda den praktiska delen som finns i en telefon, till exempel att kunna göra vanliga samtal. Detta visar att man inte fokuserar på genus, eller könsuppdelning när man riktar sig mot en viss målgrupp utan snarare lägger man vikt på användarnas livsstilar. Man har också kommit till punkten att borste från ålder när man utvecklar mobiltelefonen eftersom vissa känner sig gamla redan när de är tjugo. Detta beror på intresset för tekniken (Åström, 2003). 10
5 Avslutande diskussion Telefonen har utan tvivel förändrat människans syn på omvärlden, tid och rum definieras inte på samma sätt idag som för hundra år sedan. Att kontakta någon som befinner sig på andra sidan av jorden tar idag endast några sekunder, något som tog veckor med post innan telefonens utveckling. Men att telefonen uppfanns var ingen slump, att kunna kommunicera med varandra på avstånd var något som flera pionjärer inom området arbetade med att uppnå. Telefonen är en statussymbol, det var den även för hundra år sedan. Det var enbart stora företag eller rika affärsmän som hade tillgång till och råd med telefonen. Idag har de flesta tillgång till en telefon, så väl fast telefoni som mobil. Skillnaden är bara att statusen ligger i vilken modell man har, hur snygg den är och hur många funktioner som finns. Telefonen var i första hand tänkt att användas inom företagsbranschen men telefonens popularitet och allmänna intresse växte sig snabbt allt större och större. Telefonen underlättade inte bara, den skapade också jobb i form av växeltelefonister. Ur ett genusperspektiv kan man se att telefonen skapades för männen men det var kvinnorna som arbetade med att koppla alla samtal. Men att vara växeltelefonist hade en högstatus bland de arbeten som utfördes av kvinnor. I takt med utvecklingen så försvann yrket, idag är det inte längre någon som behöver sitta på en station och koppla samtalen, utan allt detta sker automatiskt. Man kan se i undersökningen av Sony Ericssons mobiltelefoner att de flesta gjordes till män och att telefonen som utvecklades för kvinnan blev en besvikelse. Att man valde att ha funktioner som body mass index (BMI), samt kaloriberäknare gjorde att man fokuserade mer på det än på mobilen i sig. Det största problemet var att det var just män som hade skapat en telefon avsedd för kvinnor utan vetskap om vad som egentligen efterfrågades av de kvinnor som telefonen avsåg att säljas till. Att det sedan dess inte har kommit någon speciell telefon för kvinnor är förmodligen ingen slump. Idag utvecklar man istället telefonerna utifrån en viss målgrupp med liknande behov, något vi tycker är bättre. Idag kan t.ex. äldre människor som har svårt att se och trycka på de små knapparna använda sig av en telefon eftersom telefonerna utvecklats och blivit mycket enklare. Telefonerna har blivit fler och idag kan man köpa en telefon med många eller med få funktioner, om man vill ha en liten eller stor, avancerad eller enkel osv. Det finns så många att välja mellan att man som konsument kan bli lite förvirrad över vilken modell som egentligen uppfyller ens behov bäst. 11
6 Referenslista Litteratur: Garnert Jan, 2009. När den nya tiden ringer in, i Gyberg Per, Hallström Jonas(red.): Världens gång teknikens utveckling.s.255 272. Lund: Studentlitteratur Garnert Jan, 2005. Vad är en telefon? Kroppen, närvaron och närheten s.135 138, Hallå! Åström Tove 2003. Kvinnliga och manliga telefoner?, En studie vid Sony Ericsson. s. 30 31, 36 38, Umeå Universitet. Tillgänglig: http://cid.nada.kth.se/pdf/260 exjobbtove.pdf 2010 09 22 Internet: Jan Milld, privat hemsida 2008 01 05 Tillgänglig: http://www.janmilld.se/historia/6/telefon.html#1 2010 09 22 Nationalencyklopedins hemsida, Tillgänglig: http://www.ne.se/school/lang/etnologi 2010 09 24 Peter du Rietz, Tekniska museets hemsida, 2010 02 24. Tillgänglig: http://www.tekniskamuseet.se/1/389.html 2010 09 28 Samlaren.org: s hemsida, 1996. Tillgänglig: www.samlaren.org 2010 09 28 12