MOBILTELEFONEN ETT NYHETSMEDIUM FÖR DE SÄRSKILT NYHETSINTRESSERADE?

Mobiltelefonen ett nyhetsmedium för de särskilt nyhetsintresserade? MOBILTELEFONEN ETT NYHETSMEDIUM FÖR DE SÄRSKILT NYHETSINTRESSERADE? Oscar Westlund N yheter och mobiltelefoni är globalt spridda fenomen som utgör en integrerad del av svenskarnas vardag. Kring millennieskiftet förenades dessa två fenomen genom att funktioner som radio och internet tekniskt integrerades i mobiltelefoner. I dagsläget ger i princip alla mobiltelefoner som säljs möjlighet till internetuppkoppling. Svenskarna använder emellertid framförallt sin mobiltelefon som ett kommunikationsmedium för röstsamtal, SMS etc. (Se Bolin 2005, 2006 samt Bolins kapitel i denna volym). Användningen av mobiltelefonen för internettjänster är tämligen begränsad i Sverige (Westlund 2006a, Westlund 2007b). Detta är något som inte gäller endast svenskar, även användningen av internettjänster i andra länder är begränsad (se t. ex. Wilson 2006, Melody 2006, Bohlin et al 2004, Frattasi et al 2005). Japan utgör ett undantag, där använder fler mobiltelefonen än datorn för internet. En förklaring är att de japanska telekomoperatörerna tidigt satsade på attraktiva prismodeller och ett brett innehållsutbud för internettjänster. En annan förklaring är att japaner har en rörlig livsstil och ett stort intresse för teknik (Ito et al 2005). Nyheter är en mediegenre som sedan en lång tid återfinns i en rad olika mediekanaler. Svenskarna tar frekvent del av nyheter genom såväl traditionella medier som internet. Det svenska medieutbudet har förändrats sedan slutet av åttiotalet genom tillkomsten av reklamfinansierad radio- och tv-kanaler, dagliga gratistidningar samt internet och mobiltelefoner. Den traditionellt starka traditionen av public service och dagspress har luckrats upp genom mediernas expansion och fragmentisering. Man kan skönja klara förändringstrender i svenskarnas nyhetsvanor. Såväl strukturella som sociala förändringar har medfört att prenumererade morgontidningar och SVT tappat påtagliga publikandelar bland tonåringar och unga vuxna. Även påtagliga sociala förändringar förklarar denna nedgång (Bergström, Wadbring & Weibull 2005, Andersson, 2007; se även Westlunds kapitel om dagstidningsläsning i denna volym). Mobiltelefonen utgör en central del av ungdomars och unga vuxnas livsstil. En intressant fråga är om mobiltelefonen har blivit ett nyhetsmedium för denna, men också andra grupper i samhället. Tidigare studier har visat att det framförallt är 15-49-åringar som tar del av nyheter i mobiltelefonen. Användningen är också särskilt vanlig bland människor med regelbundna internetvanor, hög utbildning och från storstäder (Westlund 2006a). Studier av liknande mobila tjänster i andra 415

Oscar Westlund länder visar att det framförallt är tonåringar, unga vuxna och män som tagit till sig dessa (Se Westlund 2007a för en översikt). Syftet med denna artikel är att analysera svenskarnas användning av nyheter i mobiltelefonen. Först redovisas hur denna användning gestaltar sig i relation till mobilt internet, liksom hur användningen skiljer sig åt mellan olika grupper. Därefter fokuseras om specifika nyhetsvanor eller allmänt hög nyhetskonsumtion har någon betydelse för huruvida svenskarna också tar del av mobila nyheter. En hypotes utifrån diffusionsteori är att olika grupper i samhället är särskilt snabba med att ta till sig nyheter i mobiltelefonen (Rogers 2003). En annan hypotes är att också svenskarnas nyhetsvanor har ett inflytande. Mobiltelefonen som nyhetsmedium Olika medier har sin egen logik (Altheide & Snow 1979). Frågan är vad som är de karaktäristiska dragen för mobiltelefonen som nyhetsmedium. Vanligen diskuteras att ett typiskt drag för mobiltelefonen är att den erbjuder konstant tillgång oberoende av tid och rum. Flera andra nyhetsmedier är begränsade till att endast uppdateras vid specifika tider eller kunna användas vid särskilda platser. Till skillnad från exempelvis tidningar så kan mobiltelefonen användas för kontinuerlig uppdatering samtidigt som den integrerar text, video och ljud. Mobiltelefonen är ett portabelt multimedium som erbjuder en ständig tillgång till internet. Emellertid finns det också andra medier som erbjuder liknande attribut; exempelvis handdatorer och bärbara datorer. Liksom mobiltelefoner kan också de användas för internet och telefoni i det offentliga rummet. Det har skett en konvergens mellan såväl olika medietekniker som olika företagsaktörer. Från ett funktionellt perspektiv finns många likheter mellan mobiltelefoner och kompakta datorer. Båda medieteknikerna erbjuder såväl kommunikativa och multimediala funktioner. Medieteknikerna skiljer sig däremot åt i prestanda kring dessa aspekter eftersom deras storlek och attribut är olika. Mobiltelefonen är speciell såtillvida att den bär människor i princip alltid med sig. Det är också ett väldigt personligt medium som har expressiva funktioner. Överlag efterfrågas mobiltelefoner i ett litet format, gärna med en snygg design som uttrycker modemedvetenhet och social status (se t.ex. Ling 2004, Matsuda 2005, Katz & Sugiyama 2005, Fortunati 2005). Intresset för expressiva funktioner kan inte alltid förenas med funktionalitet. Mobiltelefonen kan upplevas alltför långsam och svåranvänd för dataöverföring. Dessa attityder grundas delvis i svenskarnas erfarenhet av internet i datorn (Westlund 2007b). Om en person nödvändigtvis vill ha en mycket liten mobiltelefon så kommer även knappsats och skärm fortsätta att vara små. Vikbara mobiltelefonmodeller kan delvis frånkomma detta dilemma, men inte helt. De aspekter som framförallt kan utvecklas är exempelvis överföringshastighet, skärmupplösning och användargränssnitt. För somliga saknar den teknologiska utvecklingen emellertid betydelse eftersom de inte känner något behov överhuvudtaget för nyheter i mobiltelefonen. 416

Mobiltelefonen ett nyhetsmedium för de särskilt nyhetsintresserade? Intresset för nyheter i mobiltelefonen påverkas av människors upplevda behov av nyheter. För somliga tillfredställs nyhetsbehovet genom de mer traditionella nyhetsmedierna. Andra har ett större behov av att ständigt kunna uppdatera sig. Dessa bedömer mobiltelefonen som potentiellt nyhetsmedium utifrån faktorer som pris, kvalité, innehållsutbud o.s.v. (Westlund 2007b). Bland unga vuxna verkar mobiltelefonen betraktas som ett komplement till övriga nyhetsmedier Den används i situationer när man inte har tillgång till andra nyhetsmedier (Westlund 2007c). Användning av mobiltelefonen för internet och nyheter SOM-undersökningen 2006 visar att bland den svenska allmänheten är det drygt nio utav tio svenskar som uttrycker att de aldrig tar del av internet eller nyheter i sin mobiltelefon. Bland dem som gör det är det endast en mindre andel som gör det regelbundet varje vecka. Tabell 1 Användning av internet och nyheter i mobiltelefonen i olika grupper Varje månad Varje vecka Dagligen Antal Nyheter Internet Nyheter Internet Nyheter Internet Nyheter Internet svar Alla 89 88 7 7 3 3 1 1 1569 Kön Man 84 84 9 9 5 5 1 2 811 Kvinna 94 92 4 6 1 2 0 0 758 Ålder 15-19 år 84 77 11 14 4 7 1 2 119 20-29 år 80 75 8 12 10 10 2 2 181 30-39 år 81 78 13 16 5 5 1 2 243 40-49 år 88 89 8 7 3 2 1 1 263 50-59 år 94 94 4 3 2 2 1 1 311 60-75 år 96 98 3 1 1 1 0 1 376 Utbildning Låg 95 95 3 3 1 2 1 1 352 Medellåg 88 86 7 9 4 4 1 1 532 Medelhög 89 89 6 6 5 5 0 1 333 Hög 86 85 10 10 3 3 2 2 330 Betalform privat kontantkort 95 93 3 5 1 2 0 1 738 privat abonnemang 84 84 10 9 5 5 2 2 664 i tjänsten 82 83 11 9 6 6 2 2 381 Källa: Riks-SOM undersökningen 2006 417

Oscar Westlund Resultatet kan uppfattas som att användningen av olika specialfunktioner är en sällan-aktivitet; något man gör av nyfikenhet eller i situationer som inte uppstår särskilt ofta. Från jämförelsen i tabell 1 framgår tydligt att användningen av internet endast är något högre än användningen av nyheter. En slutsats är att fastän man kan använda internet till ett flertal olika saker så används det av de flesta för att ta del av just nyheter. Såväl andelen användare som frekvensen i användning är högre bland män än bland kvinnor. Även åldern har en betydelsefull inverkan, exempelvis använder var fjärde person i åldern 20-29 år internet i mobilen, och tolv procent gör så minst någon gång per vecka. Även 30-39 och 15-19 åringar tillhör de relativt sett mer regelbundna användarna. Bland dem som passerat femtioårssträcket är användningen avsevärt mer begränsad, men också mer fokuserad på nyheter. Beträffande utbildning är de lågutbildade de mindre frekventa användarna. Även om de högutbildade är mest regelbundna användare så särskiljer de sig inte avsevärt från de medelutbildade. När det gäller egenskaper som är knutna till mobiltelefonen som sådan visar det sig att användningen av nät- och nyhetstjänster är mer vanlig bland dem som har ett abonnemang än dem som använder kontantkort. Tidigare studier visar att det finns en osäkerhet kring kostnaderna för användning av internet och nyheter i mobiltelefonen (Westlund 2007b). Dessutom är de mobiltelefoner som säljs med kontantkort vanligen mindre avancerade. Även svenskarnas inkomster är relaterade till användningen av mobiltelefonen. Bland hushåll med en årlig bruttoinkomst om mer än 500.000 kr finns flest regelbundna användare. Men användningen är också hög bland dem som tjänar mindre än 100.000 per år. Det handlar alltså inte om ett enkelt samband där en ökad inkomst medför att fler människor använder dessa tjänster. Snarare är det så att det i huvudsak är två skilda grupper som tagit till sig multimedia tjänster. Utifrån tidigare forskning verkar det troligt att det är affärsmän med hög inkomst och ungdomar samt unga vuxna med en lägre inkomst (Rogers 2003, Bergström 2005). Nilsson visar att det framförallt är yngre människor med hög inkomst som byter mobiltelefon ofta (se Åsa Nilssons kapitel i denna volym). Det medför att de står sig bättre tekniskt rustade för att faktiskt använda sådana funktioner. Nyhetsvanornas inverkan på användningen av nyheter i mobiltelefonen. En omfattande användning av nyheter i ett nyhetsmedium har traditionellt sett vanligen inneburit omfattande nyhetsanvändning också i andra medier (Weibull, 1983 s 332ff). I dagens mångfacetterade medielandskap håller detta emellertid på att förändras. Exempelvis har det visat sig att unga vuxna i Göteborg minskat sin användning av prenumererade morgontidningar och riksnyheter på tv till förmån för gratistidningar och nätnyheter (Westlund 2007d). Frågan är vilken påverkan människors användning av nyhetsmedier har för användningen av nyheter i mobiltelefonen. 418

Mobiltelefonen ett nyhetsmedium för de särskilt nyhetsintresserade? Från tabell 2 kan vi se att 18 procent av dem som regelbundet tar del av nyheter på internet också använder mobiltelefonen som nyhetsmedium. Bland dem som mer sällan eller aldrig gör så är andelen däremot endast fem procent. Det är en skillnad på tretton procentenheter mellan dessa grupper. Min slutsats är att människor med etablerade nätnyhetsvanor i större utsträckning än andra tagit för vana att uppdatera sig om nyhetsflödet med hjälp av mobiltelefonen. En förklaring kan vara att man blivit van vid ett selektivt och interaktivt sätt att ta del av det dagliga nyhetsflödet. Dessa personer har genom sina nätnyhetsvanor utvecklat dels en kompetens och dels ett behov för denna form av nyhetskonsumtion. Tabell 2 Andel användare av nyheter i mobiltelefonen beroende på hur ofta man använder andra nyhetsmedier (procent) Användning av nyhetsmedier Låg Medel Hög Balansmått Nätnyheter 5 11 18 13 Gratistidning 9 12 17 8 Nyheter på Text-TV 8 14 16 8 Tv3 Update 10 19 14 4 Kvällstidning 10 10 14 4 Privat lokalradio 10 13 13 3 Nyheterna i TV4 10 12 11 1 Morgontidning 13 7 11-2 Ekonyheterna i riksradion 11 13 10-1 Aktuellt/Rapport i SVT 14 13 9-5 Lokala nyheter i TV4 10 13 9-1 Nyhetsmorgon TV4 10 16 9-1 Lokalnyheter i radions P4 12 11 9-3 Regionala nyheter i SVT 12 14 8-4 SVT morgonnyheter 11 15 8-3 Kommentar: Med användning av nyheter i mobiltelefonen avses dem som använder det någon gång per månad. Med Hög-användare av nyheter avses minst 5-7 dagar per vecka för alla etermedier samt den prenumererade morgontidningen. För nätnyheter, gratistidningar och kvällstidningar avses minst 3 dagar i veckan. Med Medel-användare avses användning 1-2 dagar per vecka och för Låg-användare avses användning mer sällan. Balansmåttet innebär att andelen Låg-användare subtraherats från andelen Hög-användare inom varje enskilt medium. Antal svar: Bland Hög-användare inom de olika kategorierna av nyhetsmedier varierar antalet svar mellan 224 och 1344. Bland Medel-användare varierar antalet svar mellan 145 och 714. För Låg-användare varierar antalet mellan 37 och 839. Det är för Tv3 Update som antalet svar är 37 bland Låg-användare respektive 145 bland Medelanvändare. Med undantag för Tv3 Update är det lägsta antalet svar på 160 respektive 254. 419

Oscar Westlund Även användare av gratistidningar och text-tv är mer benägna att använda sin mobiltelefon för nyheter. Mobiltelefonen kan vara ett komplement eller substitut till gratistidningen för nyhetsläsning vid kollektivtrafiken. Att ta del av nyheter via text-tv handlar om att göra individuella och selektiva val av nyheter i ett kontinuerligt uppdaterat nyhetsflöde. En annan slutsats från tabell 2 är att användningen av mobiltelefonen som nyhetsmedium är högre bland regelbundna användare av underhållningsrelaterade nyhetsmedier. Det märks explicit genom kvällstidningar och privat lokalradio. Resultatet för Tv3 Update bör tolkas med försiktighet p.g.a. ett litet antal svarspersoner. Därutöver vet vi att nättidningsanvändningen i viss mån representerar en underhållningsinriktad nyhetskonsumtion eftersom den till stor del representeras av besök på kvällstidningarnas sajter. För flertalet övriga nyhetsmedier framgår inte lika tydliga mönster men resultaten pekar mot att somliga nyhetsmedier är förknippade med en liten användning av nyheter i mobiltelefonen. Detta märks tydligt bland exempelvis de regelbundna tittarna av Aktuellt/Rapport. En viktig bakomliggande förklaringsfaktor är givetvis ålder. Något förenklat kan man säga att nätnyheter, text-tv och gratistidningar framförallt används av människor i åldern 20-39 år. För gratistidningar får vi också räkna in tonåringar. Aktuellt/Rapport och morgontidningar däremot har sin tunnaste mediepublik just bland tonåringar och unga vuxna. Tabell 3 Användning av nyheter i mobiltelefonen beroende på sammanslagen nyhetsanvändning (procent) Använder nyheter i mobiltelefonen Låg 91 6 3 Medellåg 89 7 3 Medelhög 90 7 4 Hög 86 8 6 Antal svar 1332 103 64 Kommentar: Ett index har skapats där det beräknas för varje individ om denne är Hög (3), Medel (2) eller Låg-användare (1) av samtliga enskilda nyhetsmedier som presenterades i tabell 2. Samtliga värden har adderats och ger ett möjligt utfall på 15-45 poäng. Därefter har det gjorts en fyrdeling utifrån fördelningen för att skapa fyra lika stora grupper. Som låg-användare räknas dem som faller inom 15-23. Som Medellåg räknas 24-26, som Medelhög 27-29 och som Hög infattas 30-45. Ingen viktning av de olika nyhetsmedierna har gjorts. En slutsats är alltså att nyhetskonsumtion av särskilda nyhetsmedier visar tydliga samband med användningen av nyheter i mobiltelefonen. Frågan är om även generell nyhetskonsumtion visar liknande samband. Resultaten från tabell 3 pekar 420

Mobiltelefonen ett nyhetsmedium för de särskilt nyhetsintresserade? mot att högkonsumenter av nyheter i allmänhet är mer benägna att ta del av nyheter i mobiltelefonen. Hypotesen om att hög nyhetskonsumtion stimulerar användning av nyheter i mobiltelefonen får alltså viss bekräftelse. Emellertid är sambandet inte lika framträdande som påverkan från specifika enskilda nyhetsmedier. Det finns flera förklaringar till att den samlade nyhetsanvändningen inte ger ett kraftigt utslag på användningen av nyheter i mobiltelefonen. En viktig aspekt är att människors teknik- och nyhetsintressen sannolikt slår ut varandra. Ungdomar och unga vuxna har i flera svenska sammanhang varit tidiga med att anamma ny medieteknik (Bergström 2005, Westlund 2006a, Ohlsson 2007). Samtidigt använder människor i dessa åldersgrupper mindre regelbundet ett brett utbud av nyhetsmedier, vilket däremot pensionärer gör. Dessa har dock sina egna etablerade nyhetsvanor samt en mer avvaktande attityd till att ta till sig ny medieteknik. Slutsatsen är således att nyhetsintresse endast hjälper som en delförklaring till att förstå vilka som tar till sig mobiltelefonen som nyhetsmedium. En annan förklaring handlar rimligen om människors intresse för teknik. De tidiga accepterarna har vanligen en mer positiv inställning till förändringar och att ta till sig ny teknik (Rogers 2003, Ohlsson 2007). Figur 1 Användning av nyheter i mobiltelefonen bland män mellan 15 och 49 år i några utvalda grupper 2006 (procent) Samtliga män 15-49 år (354) Abonnemangskunder (250) Nätnyhetsläsare (213) Gratistidningsläsare (108) Nättidning- och gratistidningsläsare (75) Nättidning- och gratistidningsläsare med mobilabonnemang (58) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kommentar: Antal svar anges inom parentes. För de specifika grupperna baseras samtliga urval på män i åldern 15-49 år. Med regelbunden användning av nätnyheter respektive gratistidningar avses minst 3 dagar i veckan. 421

Oscar Westlund I artikeln har identifierats ett antal olika faktorer som hjälper att identifiera vilka människor det är som använder mobiltelefonen för nyheter. I figur 1 jämförs allmänheten med olika grupper som alla har den gemensamma nämnaren att de är män i åldern 15-49 år. I analysen jämförs hur stor andel som är användare beroende på läsning av nätnyheter och gratistidningar. Ett annat kriterium är huruvida man har ett mobiltelefonabonnemang eller kontantkort. Det framgår tydligt att användningen är högre bland män 15-49 år än övriga svenska befolkningen. Vid en närmare analys av denna grupp ser vi att andelen mobila nyhetsanvändare ökar bland dem som har ett abonnemang istället för kontantkort. Även bland män 15-49 år som regelbundet tar del av nätnyheter eller läser gratistidningar ökar andelen. Bland dessa grupper är det omkring sju utav tio som använder mobiltelefonen för nyheter någon gång per månad. Ungefär hälften av användarna brukar den rentav minst någon gång per vecka. En analys av de män 15-49 år som regelbundet tar del av nätnyheter och gratistidningar bör göras med försiktighet eftersom antalet svar är lågt. Resultaten pekar emellertid mot att mobil nyhetsanvändning bland människor inom detta segment är särskilt vanligt förekommande. Avslutande diskussion Spridningen av avancerade mobiltelefoner i Sverige får med internationella mått betraktas som mycket högt. Emellertid är användningen av dessa för internet och nyheter mer begränsad. I artikeln framkommer emellertid tydligt att spridningen faktiskt är ganska bred i somliga grupper. De tidiga accepterarna för detta mediefenomen är framförallt män i åldern 20-39 år med hög utbildning och abonnemang. De har en inkomst som antingen är klart över eller under genomsnittet. Till viss del är de storkonsumenter av nyheter, men framförallt är det bland användare av nätnyheter, gratistidningar och Text-Tv som vi finner de mobila nyhetsanvändarna. Resultaten speglar att de tidiga accepterarna av dessa tre nyhetsmedier kommer från liknande grupper som de mobila nyhetsanvändarna. Det speglar emellertid också det faktum att dessa nyhetsmedier har gemensamma nämnare; att de är snabbt uppdaterade och att individen i stor grad gör aktiva val i sökandet efter nyheter. Likaså kan dessa nyheter uppfattas som gratis, man betalar sällan för att ta del av dem. Det man betalar för är snarare distributionen; TV-licensen, internetuppkopplingen och trafikavgifter i mobiltelefonen. Till skillnad från nätnyheter, Text-TV och gratistidningar uppfattas inte mobiltelefonen som gratis. Kan detta resultat tolkas som att det bland denna grupp av ungdomar och unga vuxna som ibland kallas för gratisgenerationen, finns människor som aktivt tar steget mot att betala för sin nyhetskonsumtion? 422

Mobiltelefonen ett nyhetsmedium för de särskilt nyhetsintresserade? Referenser Altheide, L David & Snow, P Robert (1979) Media logic, Beverly Hills, Sage Andersson, Ulrika (2007) Fokus på unga vuxna sociala förändringar och växande medietubud skapar nya medievanor bland unga, Arbetsrapport nr 46, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet. Bergström, Annika (2005) Nyhetsvanor.nu, Avhandling vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG) Bergström, Wadbring & Weibull (2005) Nypressat, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG) Bohlin, Erik, Lindmark, Sven, Björkdahl, Joakim, Weber, Arnd, Wingert Bernd, Ballon, Pieter (2004) The future of mobile communications in the EU: Assessing the potential of 4G, European Commission Bolin, Göran (2005) Stabila mobila trender, i Lyckan kommer lyckan går, i S Holmberg & L Weibull (red), SOM-nr 36, Kungälv Bolin, Göran (2006) Makten över tekniken eller teknikens makt? i Du stora nya värld, Holmberg S & Weibull, L (red), Kungälv Frattasi, Simone., Frank, F.Fitzek, & Ramjee, Prasad. (2005) A look into the 4G crystal ball. In R.Glitho., A. Karmouch., & S. Pierre (red) Intelligence in communication systems (pp 281-290). Springer Fortunati, Leopoldina (2005) Mobile telephone and the presentation of self i Rich, Ling & Per, Pedersen, Mobile communications; re-negotiation of the social sphere, London, Springer Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (2006) Du stora nya värld? I Sören Holmberg & Lennart Weibull (red) Du stora nya värld, SOM-institutet, Göteborgs Universitet Ito, Mizuko (2005) Introduction, i Mizuko, Ito, Daisuke, Okabe & Misa, Matsuda (red) Personal, portable, pedestrian: mobile phones in Japanese life, Cambridge, MIT Press Katz, James E & Sugiyama, Satomi (2005) Mobile phones as fashion statements: the co-creation of mobile communication s public meaning, i Rich, Ling & Per, Pedersen, Mobile communications; re-negotiation of the social sphere, London, Springer Ling, Rich (2004) The mobile connection: the cell phone s impact on society, Morgan Kaufmann, San Francisco Matsuda, Misa (2005) Discourses of Keitai in Japan i Mizuko, Ito, Daisuke, Okabe & Misa, Matsuda (red) Personal, portable, pedestrian: mobile phones in Japanese life, Cambridge, MIT Press Melody, William (2006) The mobile revolution hype, hope and reality, Keynote presentation at 3 rd International CICT conference: Mobile and wireless content, services and networks. Short-term and long-term development trends, DTU, Lyngby, Denmark, 30 November to 1 December 2006 423

Oscar Westlund Ohlsson, Jonas (2007) Göteborgsakademiker 2006 medieinnehav och medieanvändning bland unga högutbildade, Arbetsrapport 48, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet. Rogers, M Everett (2003) The diffusion of innovations, Free Press, New York Weibull, Lennart (1983) Tidningsläsning I Sverige. Stockholm, Publica. Westlund, Oscar (2006a), Beyond time and space Sweden and their Mobile Internet News Users (MINU), Paper presenterat vid Association of Internet Researchers sjunde (AOIR 7.0) konferens; Internet convergences i Brisbane, Australien 27-30 september 2006 Westlund, Oscar (2007a), Mobiltelefonianvändning en forskningsöversikt, Arbetsrapport 47, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet. Westlund, Oscar (2007b), Mobiltelefonen som multimedium och nyhetsmedium, Arbetsrapport 50, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet. Westlund, Oscar (2007c), Internet and news in mobile devices attitudes towards adoption among young adults, I Gerard Goggin & Larissa Hjorth (red) Proceedings Mobile Medie Conference 2007, The University of Sydney Westlund, Oscar (2007d), Nyheter bland unga vuxna i Göteborg, I Nilsson Lennart (red) Det våras för regionen, Göteborgs Universitet Wilson, Jason (2006) 3G to Web 2.0? Can mobile telephony become an architecture of participation?, Convergence, Vol 12 (2), pp 229-242, Sage, London 424