MILJÖPARTIETS BOSTADSPLAN - Kyrkhamn-Lövsta 5000 Hässelby-Vällingby Tensta 3200 Miljöpartiets bostadsplan 3800 Spånga- Rinkeby- Kista STOCKHOLM 2030 150 000 nya bostäder 30 000 bostäder för unga och studenter 3 nya tunnelbanelinjer Orange linje, Nacka och Barkaby 7 nya naturreservat Norra Djurgården Bostäder Naturreservat Orange linje 150 000 bostäder till 2030 Norrmalm Skärholmen 50000 3000 Bromma 12800 12200 Lillsjön Hägersten-Liljeholmen Älvsjö Kungsholmen 12000 5800 6000 Årstaskogen inkl Årsta holmar 3700 Enskede- Årsta-Vantör 12900 Södermalm Östermalm Södra Djurgården Älvsjöskogen 14000 Farsta 4000 4700 Skarpnäck Fagersjö-Rågsved-Högdalstopparna
INNEHÅLL 1. Inledning 2. En modern, mänsklig och miljövnlig stad 3. Kollektivtrafik 4. En stad för unga och studenter 5. Bostadsplan 2030 5.1 ÖSTRA SÖDERORT 5.2 VÄSTERORT 5.3 INNERSTAD 5.4 VÄSTRA SÖDERORT 6. Det måste bli lättare att bygga 7. 150 000 Bostäder till 2030 150 000 nya bostäder till 2030 I den här rapporten presenterar vi i Miljöpartiet vår plan för hur Stockholms ska möta bostadsbristen och bygga 150 000 nya bostäder till 2030. Miljöpartiet vill höja blicken och ta ett långsiktigt ansvar. Vi vill till skillnad mot alliansen bygga många fler bostäder samtidigt som vi värnar stockholmarnas hälsa och säkerhet, uppfyller stockholmarnas önskemål om fler grönområden och bygga både klimatsmart och kollektivtrafiknära. Vår bostadsplan för Stockholm visar att det går. Lösningen för fler bostäder kan inte vara att man tummar på säkerheten, sänker bullerkraven, tar bort våra grönområden och riskerar stockholmarnas hälsa. Vid utvecklandet av det framtida Stockholm är det viktigt att de kvaliteter som gör Stockholm till en attraktiv stad inte byggs bort. För Miljöpartiet är det av största vikt att alla Stockholms invånare säkras god tillgång och tillgänglighet till stadens natur. Vi kompromissar inte med Stockholmarnas grönområden, parker eller naturreservat för att bygga fler bostäder, Det går att möta bägge behoven. Därför presenterar vi tillsammans med 150 000 bostäder idag också ett förslag på sju nya naturreservat. Miljöpartiet vill se en bostadspolitik där vi tar ett långsiktigt hållbart ansvar. En bostadspolitik där vi bygger 30 000 nya bostäder för unga och studenter, där vi lägger ner Bromma flygplats och bygger 50 000 nya bostäder i Bromma parkstad. Ett Stockholm där vi värnar våra grönområden, bygger kollektivtrafiknära och samtidigt ser till att stockholmarna får en ren luft att andas och inte utsätts för skadligt buller. Daniel Helldén Oppositionsborgarråd för Miljöpartiet i Stockholms stadshus
1. Inledning Stockholm växer som aldrig förr. Enligt siffror från Stockholms läns landstings enhet för Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) har befolkningen i Stockholms län de senaste fem åren ökat med 35 500 personer om året. Befolkningstillväxten väntas fortsätta öka och 2030 bedöms länet ha över 2,6 miljoner invånare. Stockholm stad och länet i stort får en allt yngre befolkning och i länet består mer än hälften av alla hushåll av enpersonshushåll. I Stockholms stad är andelen ännu högre, cirka 65 procent. Att befolkningen ökar är ett uttryck för att Stockholms län och Stockholms stad är en attraktiv region och stad att bo och verka i. Men när fler väljer att flytta hit, ställs högre krav på att det finns bostäder till alla. Utgångspunkten för Miljöpartiet i Stockholms stad är att möta en fortsatt befolkningsökning på ett hållbart sätt. Vi vill ge Stockholms invånare en hög livskvalitet med tillgång till ren luft, vatten samt en trivsam, trygg, hälsosam och vacker miljö samtidigt som det ska finnas ett varierat utbud av bostäder som möter efterfrågan som passar olika livsstilar och livsskeden. Färska siffror visar att staden för året 2013 redovisar ett högre antal påbörjade bostäder jämfört med tidigare år under mandatperioden. Miljöpartiet i Stockholms stad anser att detta är en positiv utveckling för Stockholm och regionen men anser att det är viktigt att bilda sig en långsiktig uppfattning och bedömning om var vi kan bygga för att möta en ökad bostadsefterfrågan. långsiktigt hållbar boendemiljö för alla. Så skapar vi förutsättningar för att bygga 150 000 högkvalitativa, yteffektiva och klimatsmarta bostäder. För att hushålla på stadens begränsade markresurser så måste alternativa lösningar sökas på de utmaningar Stockholm står inför. Miljöpartiets idé om en hållbar och grön stadsplanering är inriktad på att minska stadens klimatpåverkan genom att hushålla med stadens mark- och vattenresurser och genom att värna och utveckla stadens karaktär och gröna kvaliteter. I Miljöpartiets idé om en hållbar och grön stadsplanering ingår att fastställa fysiska strukturer som underlättar för människor att röra sig till fots och med cykel samt ha tillgång till ett väl utbyggt kollektivtrafiknät. Planering av nya områden ska i första hand ske på redan exploaterad mark och inriktningen inom dessa områden ska vara att bygga tät stad. Förtätningar i befintliga stadsdelar och i befintliga bostadsområden ska ske varsamt, leda till kvalitativa förbättringar, vara kollektivtrafiknära och genomföras i bred dialog med de boende. Hänsyn ska tas till platsernas unika värden och ursprungliga stadsbyggnadsideal. Utgångspunkten för alla ny bebyggelse är att den ska begränsa klimatpåverkan, bland annat genom låg energianvändning, klimatsmarta transporter och byggmetoder. Alla bostäder som byggs och markanvisas i Stockholm ska förbruka högst 45-50kWh/kvm/år exklusive hushållsel. Energikraven ska skärpas med inriktning mot nollenergihus där den tillförda energin bör komma från egna solceller eller solfångare. Denna rapport syftar till att redovisa potentialen för antalet bostäder som kan byggas i Stockholms olika stadsdelsområden utifrån Miljöpartiets stadsbyggnadspolitiska utgångspunkter. Rapporten visar hur varje enskilt stadsdelsområde kan bidra till det långsiktiga bostadsmålet om 150 000 bostäder till 2030. 2. En modern, miljövänlig och mänsklig stad Stockholm ska vara en modern, mänsklig och miljövänlig stad för alla att leva i. Staden ska möta en ökad befolkningstillväxt genom att bygga på redan exploaterad mark för att hålla en jämn och hög byggtakt som ger en
En grön stad Vid utvecklandet av det framtida Stockholm är det viktigt att de kvaliteter som gör Stockholm till en attraktiv stad inte byggs bort. För Miljöpartiet är det av största vikt att alla Stockholms invånare säkras god tillgång och tillgänglighet till stadens natur. Alla ska ha nära till park, grönområde eller tätortsnära skog. Naturen bidrar till en attraktiv stad, friluftsliv och barns möjlighet till lek. Stadens natur och en rik biologisk mångfald kommer att öka i betydelse när staden växer och får fler invånare. Vi vill planera en ekologiskt hållbar stad som inte bara förvaltar stadens naturoch grönområden utan även skyddar och utvecklar ekosystemen och dess biologiska värden. Naturreservat i staden Miljöpartiet vill som ett led i utvecklande och bevarande av Stockholms gröna kvalitéer inrätta sju nya naturreservat. Det är värdefulla områden som är viktiga för friluftsliv och naturvård. De behöver få ett varaktigt skydd och det är viktigt att tillräckligt stora områden skyddas för att behålla ett sammanhang med stockholmsregionens gröna kilar. Årstaskogen inklusive Årsta holmar Årstaskogen är en norrvänd sprickdalsbrant med hällmarker, välvuxen tallskog och ädellövskog belägen i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdel gränsande mot Södermalm. Skogen ett stort värde som strövområde för Stockholms södra delar. Årsta holmar, mitt i Årstaviken, har fina naturstränder med fuktlövskog och ett rikt fågelliv. För att skydda djur och natur under till exempel häckningstider vill vi stoppa planerna på en bro till Årsta holmar och istället inrätta en båtförbindelse under mindre känsliga tider. Älvsjöskogen Älvsjöskogen i Älvsjö stadsdel har en för Stockholm ovanlig vildmarkskaraktär. Det är ett mycket populärt utflyktsområde dit människor kommer för att till exempel vandra eller springa i motionsspåren. Älvsjöskogen har vetenskapliga naturvärden och karakteriseras av hällmarker med högrest tallskog, smala sprickdalar med granskog samt våtmarker. Kyrkhamn-Lövsta Området vid Mälarens strand runt Kyrkhamn och Lövsta består av ett odlingslandskap samt ett skogsområde i norr och är beläget i Hässelby-Vällingby stadsdel. Strandområdet inbjuder till promenader och bad. Upplandsleden passerar genom skogsområdet i norr. I det öppna landskapet finns även en golfbana och ett koloniområde. Kyrkhamn-Lövsta ligger i den så kallade Görvälnkilen som ansluter till Järfälla. Området har stora rekreationsvärden. Norra och Södra Djurgården Norra Djurgården i Östermalms stadsdel är av riksintresse för kulturmiljövården och innehåller en blandning av natur- och kulturpark, öppna marker och större skogspartier. Det är en del av Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga- Brunnsviken-Djurgården. Området är ett mycket välbesökt natur- och rekreationsområde. Södra Djurgården är en del av samma nationalstadspark och är ett av stadens mest välbesökta rekreationsområden. Det består i huvudsak av ett parklandskap med mycket ekar och öppna gräsytor. Områdets stora, sammanhängande ekbestånd har mycket höga naturvärden och rödlistade arter. Lillsjön Ett kultur- och naturreservat bör bildas av Lillsjön och omgivande koloniområden i Bromma stadsdel. Majroskogen-Fagersjö-Rågsved-Högdalstopparna Ett sammanhängande naturreservat i söderort, kallat Ekopark Syd, som ska innefatta sjön Magelungen och omgivande naturområden i Stockholms stad och Huddinge kommun. Rågsveds friområde beläget vid sjön Magelungen i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdel har fågelrika våtmarker och ädellövskog med stor betydelse för friluftsliv och biologisk mångfald. Fagersjöskogen är ett välbesökt strövområde med omväxlande terräng, barrskog, med inslag av ädellövskog. Området ingår i den så kallade Hanvedenkilen och är en länk till stadens mer centrala naturområden.
I
Stockholm ska ha goda möjligheter till stadsodling Stockholm ska vara ledande i arbetet med att uppmärksamma och förvalta stadsnära skogsområden. Naturvårdsplaner ska tas fram för att samordna och säkra skötseln av stadens grönområden. Viktiga spridningsvägar för växter och djur ska också stärkas och skyddas. Tillsammans med närliggande kommuner ska staden säkerställa länets större sammanhängande naturområden, Stockholmsregionens så kallade gröna kilar. Det ska finnas goda möjligheter till stadsodling i Stockholm, i parker, på kvartersgårdar och kolonilotter. I takt med att Stockholm växer vill allt fler ha egna odlingar i den nya gröna vågen, det som brukar kallas för rurbanisering. Urban odling skapar samhörighet i bostadsområden, ger fler mötesplatser och möjlighet för barn och vuxna att odla tillsammans. 3. Kollektivtrafik Miljöpartiets vision är att den kapacitetsstarka och klimatsmarta tunnelbanan ska vara motorn för Stockholms framtida utveckling. Miljöpartiets vision om kollektivtrafiken knyter ihop stadens befintliga områden med de planerade 150 000 bostäderna. För att Stockholms stad ska kunna möta den starka befolkningstill växten och vara en modern, hållbar och miljövänlig stad ska Stockholm ställa om till en grön stad som prioriterar gång, cykel, kollektivtrafik.resandet i Stockholms stad ska vara effektivt och klimatsmart. Det är utgångspunkten för Miljöpartiets trafikpolitik. Stockholm behöver fler linjer, nya vagnar och ny teknik som gör det attraktivt och enkelt att resa kollektivt. Resande måste vara snabbt och smidigt, både in mot city, mellan norra och södra Stockholm och mellan bostäder, knutpunkter och arbetsplatser. Vi behöver en attraktiv kollektivtrafik så att många fler väljer att resa kollektivt istället för med bil. Miljöpartiet vill bygga ut den blå tunnelbanelinjen enligt gällande planer samt bygga ut orange tunnelbanelinje som sträcker sig från Älvsjö via Liljeholmen, Fridhemsplan, Odenplan och som ska fortsätta mot Hagastaden, Solna och Mörby/Täby. Med en nordvästlig avgrening från Kungsholmen via Bromma parkstad och vidare till Solvalla skapas förutsättningar för stark kollektivtrafik till stadens viktigaste stadsutvecklingsområde. Det är avgörande för tunnelbanenätet att det centrala systemet med T-centralen avlastas för att kunna öka kapaciteten i tunnelbanan generellt. Orange linje binder ihop redan stora kollektivtrafikpunkter med varandra och har över tio knytpunkter längst med gröna, röda och blåa linjen. Förutsättningarna för att orange linje ska avlasta den befintliga tunnelbanan är därför mycket stor. Miljöpartiet vill även bygga tvärförbindelser i söderort och mellan västerort och norrort. Spårväg syd ska byggas från Flemingsberg via Kungens kurva, Skärholmen, Fruängen och Älvsjö. Därifrån ska den fortsätta som en viktig tvärförbindelse och koppla ihop spårtrafiken vid Bandhagen, Hökarängen och Skarpnäck. Spårväg syd är otroligt viktig för södra Stockholms utveckling och för att möjliggöra fler bostäder och bättre förutsättningar för tvärresor. På samma sätt ska en spårväg planeras från Vällingby via Spånga, Rinkeby, Kista och vidare mot Bergshamra. Med utbyggd och effektiv kollektivtrafik samt ett väl sammanhängande cykelnät med hög kvalitet kan vi bygga ett långsiktigt hållbart Stockholm med plats för 150 000 nya bostäder. På kommande sida redovisas Miljöpartiets kollektivtrafikförslag till 2035. Nya bostadsområden ska alltid byggas i närhet av kollektivtrafik och i anslutning till gång- och cykelvägar. I större stadsbyggnadsprojekt är det viktigt att det i ett tidigt skede initieras ett samarbete med landstinget kring kollektivtrafikförsörjningen. Genom att minska stadens ekologiska fotavtryck kan Stockholm på sikt bli en långsiktigt hållbar storstad. En utbyggd och modern kollektivtrafik är nyckeln för att bostadsbyggandet ska öka.
Kårsta L27 Arninge L28 Åkersberga/ Österskär L29 Näsbypark Tunnelbana - Tvärbana Barkarby station T11 Akalla Täby Hjulsta T10 Kista Mörby centrum T14 Husarviken Lidingö C Spånga Solvalla L22 Arenastaden Bergshamra T13 Ropsten L21 Gåshaga Sundbyberg Solna centrum Tekniska högsk. Ulvsunda Fridhemsplan Hagastaden Odenplan Hässelby strand T19 Vällingby L12 Nockeby T17 Åkeshov Brommaplan T18 Alvik L12 St. Essingen Liljeh. Hornstull T19 Gullmarsplan T-Centralen Slakthusområdet Slussen Skärmarbrink Kungsträdgården Sofia Hammarby kanal Sickla Udde S7 L22 Sickla Saltsjö-Järla T11 Nacka Forum L25 Salstsjöbaden L26 Solsidan Västberga Solberga T14 Fruängen Masmo Skärholmen/ Kungens Kurva Älvsjö T10 Hagsätra Bandhagen Hökarängen T17 Skarpnäck Huddinge T18 Farsta strand Tyresö C Norsborg T13 Tumba Flemingsberg Handen/Haninge Miljöpartiets förslag: Tunnelbana Bussbana (igång 2015, i väntan på spårväg) Spårväg Syd Spårväg Nord Övriga förslag
4. En stad för unga och studenter I tider av bostadsbrist drabbas människor som vill ta sig in på bostadsmarknaden hårdast. Till de mest drabbade räknas unga, studenter, nyinflyttade, ensamstående samt människor som inte har ekonomiska möjligheter att köpa sin bostad. Miljöpartiet vill att beredskapen för produktion av detaljplaner för bostäder ska vara fortsatt hög för att klara den framtida efterfrågan. Minst 20 procent av de nyproducerade bostäderna ska därför vara små och yteffektiva lägenheter för studenter och unga. Miljöpartiet vill till 2030 bygga och planera för 30 000 bostäder för stadens unga och studenter. En av de viktigaste anledningarna till varför vissa människor har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden är den generella bostadsbristen, att många flyttar in till storstäderna, höga inkomstkrav från fastighetsägare och bostadsbolag samt högre ställda krav från banker för att ge ett bostadslån. Till listan kan i Stockholm även läggas höga markpriser och att det i nyproduktionen byggs alldeles för få ettor, det vill säga ett rum och kök. Statistik från Sweco Eurofutures AB, som för stadens räkning tar fram kvartalsstatistik över bostadsbyggandet i Stockholm, visar att endast fem procent av de bostäder som har färdigställts i år är ettor. Om man ser över hela mandatperioden så landar siffran på 8,5 procent. För att få igång nybyggnationen av studentbostäder vill Miljöpartiet bland annat införa en villkorad statlig medfinansiering. Idag finns ett liknande investeringsstöd för nybyggnation av äldrebostäder. Boverket har utvärderat investeringsstödet till äldreboenden och menar på att reformen har gett positiva effekter på utbudet av äldreboenden. 5. Bostadsplan för Stockholm 2030 Nedan redovisas den potential för antalet bostäder som kan byggas i Stockholms olika stadsdelsområden utifrån Miljöpartiets stadsbyggnadspolitiska ramar och utgångspunkter. Rapporten visar hur varje enskilt stadsdelsområde kan bidra till det långsiktiga bostadsmålet. En specifik bostadssiffra för varje stadsdel är presenteras. Inledningsvis redovisas hur potentialen räknats fram. Tillvägagångssätt vid uppskattning av bostäder Miljöpartiet i stadshuset har i syfte att möta en ökad bostadsefterfrågan arbetat fram en bostadsplan för Stockholms stad. Arbetet har bedrivits i dialog med stadsdels- och facknämndsrepresentanter inom Miljöpartiet. Utgångspunkten har varit att i kollektivtrafiknära lägen, på industri/hamnområden, genom att beakta och undanta framtida exploateringar i viktiga naturområden samt genom att bilda nya naturreservatsområden hitta nya lägen att bygga bostäder på. För att beräkna en uppskattad bostadspotential har Miljöpartiet i Stockholms stad gått igenom samtliga antagna och just nu pågående planer från och med 2010 tills februari 2014 och undersökt vilka större planer och stadsutvecklingsprojekt som staden planerar framöver. I beräknandet har i stort uteslutits markanvisningar och exploateringsavtal som ännu inte lett till detaljplanering. Cirka 40 000 bostäder hanteras på något sätt redan i diverse planprocesser (lagakraftvunna planer, antagna planer och pågående planer) och ingår i bostadsräkningen. Stadens översiktsplan, Promenadstaden, som utgjort en utgångspunkt vid beräknandet av bostadspotentialen, har utvecklats och kompletterats med nya stadsutvecklingsområden. Bromma parkstad utgör för Miljöpartiets del en tung post till den framtida bostadsstocken i Stockholms stad 2030 och ingår vid uträknandet av bostadspotentialen. Antal föreslagna bostäder i stadsdelen Bromma innebär att Stockholms stads centrala utvidgning förskjutits åt nordväst. På samma sätt innebär Miljöpartiets stadsbyggnadspolitik en geografisk förskjutning av stadens framtida stadsutveckling åt syd där Miljöpartiet i bland annat Västberga industriområde förslår en ny stadsdel med plats för
tusentals nya bostäder. I genomgången av bostadspotentialen för Stockholm stad ger dessa geografiska förskjutningar utslag i antalet bostäder för varjerespektive stadsdel. r Utpekade stadsutvecklingsområden i rapporten kommer att vara föremål för framtida utredningar och fördjupningar. Det är även viktigt att påpeka att bostadspotentialen är en uppskattad siffra. Viktiga dokument vid framtagande av Miljöpartiets bostadspotential är stadens översiktsplan Promenadstaden samt rapporten Tätare Stockholm som varit ett underlag till både Rufs 2010 samt Stockholm översiktsplan. 150 000 nya bostäder i dialog Den i rapporten uppskattade bostadspotentialen för Stockholms stad fram till och med 2030 är framtagen i bred dialog med stadsdelspolitiker och facknämndsrepresentanter för Miljöpartiet. Uppdraget har varit att finna plats att bygga och planera för nya bostäder utifrån de specifika grundförutsättningar som respektive stadsdel har, genom att studera industri/hamnområden, beakta och undanta framtida exploateringar i viktiga naturområden och genom att skapa nya naturreservatsområden. Byggdiskussioner i Stockholms stadshus under 2014 Materialet från mötena har sammanfattats och arbetats in i denna rapport. Varje workshop inleddes med en genomgång av redan antagna och pågående planer i varje respektive stadsdel. På de olika mötestillfällena har Miljöpartiets stadsdelspolitiker och facknämndsrepresentanter på kartor och genom sin lokalkännedom satt ut var en framtida bebyggelse skulle kunna lokaliseras. En bostadspotential för varje respektive stadsdel är i denna rapport uträknad.
5.1 - Östra Söderort Farsta Farsta är i stadens översiktsplan Promenadstaden utpekad som en så kallad tyngdpunkt vilket innebär att stadsdelen är föremål för en mer omfattande förtätning och stadsutveckling. Farsta är idag en relativt funktionsseparerad stadsmiljö med god tillgång till service, handel, kultur, kollektivtrafik och grönområden vilket. Det moderna Farsta började planläggas redan på 1940-talet och byggdes på 1950-talets senare hälft efter Sven Markelius utarbetade idéer för Farsta. Planen har i princip samma karaktär som ABC-staden Vällingby. Bostadspotential Miljöpartiet bedömer i Farsta en relativt stor bostadspotential på grund av stadsdelens goda service, tillgången på byggbar mark och på grund av stadsdelens bebyggelsekaraktär. Staden har idag arbetat fram en omfattande plan för området. Sammantaget bedömer Miljöpartiet i stadsdelen Farsta en bostadspotential upp till 4 600 antal bostäder. Bostadsbyggandet underlättas av ökad kapacitet på grön tunnelbanelinje samt att Spårväg syd skapar en tvärförbindelse från Älvsjö och passerar Stadsdelen Hökarängen och vidare mot Skarpnäck. Med Citybanan kan kapaciteten på pendeltågen öka och ökar attraktiviteten och bytesmöjligheterna i Farsta strand. Skarpnäck Skarpnäcks stadsdelsområde omfattar bland annat stadsdelarna Hammarbyhöjden, Kärrtorp, Bagarmossen, Björkhagen, Skarpnäck och angränsar i öster mot Nacka kommun. Området började bebyggas på 1920-talet med villor i Enskededalen och småhus i Skarpnäcksgård. På 1930-talet började Hammarbyhöjden att byggas ut. Björkhagen, Kärrtorp och Bagarmossen bebyggdes på 1940-talet och 1950-talet. Skarpnäck är i stadens översiktsplan Promenadstaden utpekad som ett samband som är utvecklingsbart och som kan kopplas samman med andra delar. Staden bedriver i dag ett stort programarbete för Hammarbyhöjden och Björkhagen som möjliggör en framtida bostadsförtätning. Bostadspotential Miljöpartiet bedömer Skarpnäcks bostadspotential som måttlig. Dess skilda bebyggelseområden ger olika förtätningsmöjligheter. Sammantaget gör Miljöpartiet bedömningen att det i Skarpnäck kan byggas 4 000 bostäder. Bostadsbyggandet underlättas av ökad kapacitet på grön tunnelbanelinje samt att Spårväg syd skapar en tvärförbindelse från Älvsjö och Hökarängen med station i Skarpnäck. Farsta 4000 4600 Skarpnäck 4700
Enskede-Årsta Vantör Enskede-Årsta-Vantör är ett stadsdelsområde i söderort som bland annat omfattar Enskede gård, Gamla Enskede, Johanneshov, Stureby, Östberga och Rågsved. Årsta ingår i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde. Grunden till nuvarande bebyggelsestruktur lades på 1940- talet. Den största planeringsinsatsen i Enskede-Årsta Vantör är på Årstafältet samt i gamla Slakthusområdet. Pendeltågsstationen vid Årstaberg och tvärbanan har gjort att Årstafältet har fått ett mer centralt och attraktivt läge i centrala Stockholm. Bostadspotential I Enskede-Årsta-Vantör gör Miljöpartiet bedömningen att utbyggnadspotentialen är god. Utöver de två ovan nämnda utbyggnadsområdena förslår Miljöpartiet att Örbyleden omvandlas till stadsgata. I de delarna som berör stadsdelen genererar en sådan förändring tillsammans med andra större projekt cirka 14 000 nya bostäder. Bostadsbyggandet underlättas av ökad kapacitet på tunnelbanelinjen till Hagsätra som blir en del av blå linje med station vid Söderstaden (Slakthusområdet). Spårväg syd skapar en tvärförbindelse från Älvsjö och passerar stadsdelen Bandhagen och vidare mot Hökarängen och Skarpnäck. I Årsta ger Tvärbanan en ökad funktion i och med att den förlängs i båda riktningarna. 5.1 - Västerort Hässelby-Vällingby Vällingby är i stadens översiktsplan Promenadstaden utpekad som en så kallad tyngdpunkt vilket innebär att stadsdelen är föremål för en mer omfattande förtätning och stadsutveckling. Vällingby omvandlades på 1950- talet efter Stockholms generalplan från 1952 under ledning av arkitekten Sven Markelius. Bostadspotential I Vällingby gör Miljöpartiet bedömningen att utbyggnadspotentialen är måttlig trots ett ganska så välintegrerat gatunät, god kollektivtrafiktillgänglighet samt bra grönområden. Den potentiellt byggbara marken finns i områdets grönområden vilket gör potentialen lägre än beräknat. Hässelby är i dagsläget föremål för ett visionsarbete som har till uppgift att se över utbyggnadspotentialen. I Hässelby-Vällingby uppskattar Miljöpartiet bostadspotentialen till 4 900 bostäder. Bostadsbyggandet underlättas av att Spårväg norr ger en ny tvärförbindelse till pendeltåget vid Spånga station och vidare mot Norrort och Solna. Fler tåg än idag bör fortsätta till ändstationen Hässelby strand på grön linje. Orange linje höjer kapaciteten från Brommaplan och minskar därmed trängsel in mot innerstaden. 4900 5000 Hässelby-Vällingby 1414000 000 Enskede- Årsta-Vantör
Spånga Tensta Spånga är i stadens översiktsplan Promenadstaden utpekad som en så kallad tyngdpunkt vilket innebär att stadsdelen är föremål för en mer omfattande förtätning och stadsutveckling. Området kring Spånga station har en småskalig karaktär. För Tensta finns ingen övergripande strategi eller strukturplan likt de som staden arbetat fram i Husby och Rinkeby. I området pågår idag ett antal förtätningsprojekt. Bostadspotential Kring Spånga station finns möjlighet att komplettera med tätare bebyggelse. Mängden byggbar mark är begränsad till industrimarken i Bromsten eftersom villorna är svåra att omvandla och likaså möjligheterna att förtäta. I Tensta gör Miljöpartiet bedömningen att utbyggnadspotentialen är högre på grund av att 1960-talets stadsbyggnadsideal i Tensta har lett till ett uppbrutet nät av gångvägar och isolerade bostadsenklaver som resulterat i en stor rymlighet och mycket byggbar mark. Sammantaget uppskattar Miljöpartiet i Spånga-Tensta en bostadspotential på ca 3 800 bostäder. Bostadsbyggandet underlättas av att Citybanan ökar kapaciteten på pendeltågen och förbättrar attraktiviteten och bytesmöjligheterna i Spånga när Mälarbanan står klar. Spårväg norr ger en ny tvärförbindelse till Vällingby och norrort. Tunnelbanan kan även öka kapaciteten när utbyggnaden av blå linje är klar. Rinkeby-Kista Kista är i stadens översiktsplan Promenadstaden utpekad som en så kallad tyngdpunkt vilket innebär att stadsdelen är föremål för en mer omfattande förtätning och stadsutveckling. Kista är en stark tyngdpunkt med en stor mängd verksamheter, framför allt inom informationsteknologi. Kista är idag ett funktionsseparerat område som skulle må bra av en mer sammanhållen stadsstruktur. För Rinkeby har staden tagit fram en strukturplan som anses möjliggöra byggnation av cirka 3 200 nya bostäder. Bostadspotential Kistas fortsatta utvecklingspotential uppnås genom att blanda in bostäder i de områden som domineras av verksamheter. Miljöpartiet uppskattar i Rinkeby Kista en begränsad bostadspotential med en förtätningsinriktning mot mer funktionsintegrerade stadsdelar och genom att anlägga nya parker. Kista kan i framtiden med fördel utvecklas mot ett höghuskluster. Sammantaget uppskattar vi en framtida bostadspotential på ca 3 200 nya bostäder i Kista-Rinkeby. Bostadsbyggandet underlättas av att Spårväg norr ger en ny tvärförbindelse till Vällingby och Solna. Tunnelbanan kan även öka kapaciteten när utbyggnaden av blå linje är klar och förlängningen till Barkarby ger nya bytesmöjligheter till pendeltåget. 3800 Spånga- Tensta Rinkeby- Kista 3200
Bromma Bromma är i stadens översiktsplan Promenadstaden utpekad som en så kallad tyngdpunkt vilket innebär att stadsdelen är föremål för en mer omfattande förtätning och stadsutveckling. I och kring Bromma plan finns en relativt sammanhängande och funktionsblandad stadsstruktur med god tillgång till kollektivtrafik, stadsrum och grönområden vilket gör att Bromma idag har ett högt förtätningstryck/bebyggelsetryck. Bostadspotential Miljöpartiet uppskattar i Bromma en mycket stor bostadspotential. Både Bromma flygplats och Ulvsunda industriområde är områden som Miljöpartiet vill omvandla till nya stadsutvecklingsområden. Båda dessa områden besitter stora utbyggnadsmöjligheter för nya bostäder och för skapandet av nya parker och grönområden. I Bromma bedömer Miljöpartiet en bostadpotential som uppgår till cirka 60 000 nya bostäder. Bostadsbyggandet underlättas rejält av Orange linje till Bromma parkstad och Solvalla med bytesmöjligheter med en ny station för pendeltåget. Orange linje höjer även kapaciteten från Brommaplan och minskar därmed trängsel in mot innerstaden. Tvärbanan till Kista förbättrar tillgängligheten utterligare. Bromma flygplats utgör inte bara ett hinder för stadsutveckling i Ulvsunda, flygplatsens restriktioner medför även begränsningar i stora delar av innerstaden och andra angränsade bostadsområden i Stockholm. Miljöpartiet har tidigare arbetat fram en rapport som beskriver hur Bromma flygplats kan omvandlas till en ny stadsdel kallad Bromma parkstad med plats för 50 000 nya bostäder och 30 000 arbetsplatser. Ovan: Översiktsbild över Bromma parkstad. Nedan: Parkstrukturen i Bromma parrkstad 50000 Bromma 12800
5.3 - Innerstaden Centrala Stockholm har en särställning i Stockholm och Mälarregionen och fungerar på många sätt som en tillväxtmotor för hela regionen. I innerstaden finns attraktiva bostadsområden, en stor andel kultur- och nöjesutbud, en mängd olika företag och vackra och stora stadsparker. Det är viktigt att innerstaden även i framtiden kan behålla sin synnerligen stora betydelse för regionen utan att en expansiv bostadsutbyggnad äventyrar de kvaliteter som gör vår innerstad till den attraktiva innerstad den idag är. Centrala Stockholm är den klart tätaste delen i Stockholm med ett välintegrerat stadsrum. De delar som i denna rapport räknas till innerstaden är stadsdelarna Östermalm, Norrmalm, Kungsholmen samt Södermalm inklusive Hammarby sjöstad. Bostadspotential innerstaden Miljöpartiet uppskattar en god bostadspotential i Stockholms innerstad. Stora stadsutvecklingsprojekt är under byggnation i innerstadens och i innerstadens utkanter samt i industri/hamnområden varför bostadspotentialssiffran är hög till antalet. Innerstaden börjar lida brist på lågt exploaterad mark men utöver de stora just nu pågående stadsutvecklingsprojekten finns det i innerstaden Norrmalm 28 400 3700 förtätningspotential genom infillprojekt, takpåbyggnader och överdäckningar. Sammantaget uppskattar Miljöpartiet i Stockholms innerstad en bostadspotential på ca 28400. I dessa beräkningar ingår återstående byggnation i pågående stadsutvecklingsområden. Bostadsbyggandet underlättas av att Orange linje knyter ihop södra och norra Stockholm och ger en västlig länk mellan Liljeholmen och Fridhemsplan. Linjen skapar även en viktig bytesmöjlighet vid Odenplan och ger förutsättningar för bra kollektivtrafik i Hagastaden. Orange linje avlastar den redan tungt belastade tunnelbanan i innerstaden. Spårväg city ger förutsättningar för bättre kollektivtrafik i Norra Djurgårdsstaden och utbyggnaden av blå linje ger tunnelbana till östra Södermalm och Hammarby sjöstad. Citybanan ökar kapaciteten i pendeltågstrafiken där Södra station, centralen och Odenplan är viktiga målpunkter. Kapaciteten i tunnelbanan kommer även att öka generellt. Kungsholmen På Kungsholmen pågår idag stora stadsutvecklingsprojekt och en mängd mindre förtätningsprojekt. Miljöpartiet uppskattar på Kungsholmen en relativt god bostadspotential. Ett hinder för önskad stadsutveckling på Kungsholmen är Bromma flygplats som försvårar en utbyggnad på höjden. Sammantaget föreslår vi på Kungsholmen cirka 5 800 nya bostäder. Delar av västra Kungsholmen och främst Marieberg skulle med fördel kunna utvecklas till ett höghuskluster. Östermalm På Östermalm pågår idag stora stadsutvecklingsprojekt och en mängd mindre förtätningsprojekt. Det största stadsbyggnadsprojektet i Norra Djurgårdsstaden är under byggnation och beräknas vara klart 2018. Övriga delar beräknas vara klara 2030. Miljöpartiet uppskattar på Östermalm en god potential. Sammantaget uppskattar vi bostadspotentialen till 12 900, i summan räknas bostäder i just nu pågående planer i Norra Djurgårdsstaden och i Södra Värtahamnen in.
Norrmalm På Norrmalm pågår idag planerandet av Hagastaden som väntas stå klar till 2025 och som genererar ca 3 000 nya bostäder i Stockholm. Miljöpartiet uppskattar på Norrmalm en utbyggnadspotential som uppgår till 3 700 bostäder. Södermalm På Södermalm pågår idag inga större stadsutvecklingsprojekt. Hammarby sjöstad har varit det största stadsutvecklingsprojekt efter utbyggnaden av Södra stationsområdet men är i fas att färdigställas. Ett antal medelstora projekt är under byggnation idag. Miljöpartiet uppskattar på Södermalm en bostadspotential som uppgår till cirka 6 200 nya bostäder. 5.4 - Västra Söderort Skärholmen Skärholmen planerades på 1960-talet som Stockholms viktigaste centrum i sydvästra delen av ytterstaden. Centrumanläggningen har genomgått stora förändringar under senare år. Tillsammans med Kungens kurva utgör Skärholmen nordens största handelsplats. Den framtida förtätningspotentialen är dock relativt stor på grund av närheten till bland annat grönområden och kollektivtrafik. Genom att i dialog med stadsdelens invånare arbeta fram strukturplaner kan bostadspotentialen i framtiden fördubblas i stadsdelen. I dagsläget stannar dock siffran på en blygsam nivå. Bostadsbyggandet underlättas av ökad kapacitet på röd tunnelbanelinje samt att Spårväg syd skapar en tvärförbindelse från Skärholmen till Flemingsberg och Älvsjö. Genom att i dialog med stadsdelens invånare arbeta fram strukturplaner kan bostadspotentialen i framtiden fördubblas i stadsdelen. I dagsläget stannar dock siffran på en blygsam nivå. Bostadsbyggandet underlättas av ökad kapacitet på röd tunnelbanelinje samt att Spårväg syd skapar en tvärförbindelse från Skärholmen till Flemingsberg och Älvsjö. I Skärholmen finns en stor variation av bostäder med både flerfamiljshus och småhusområden. Skärholmen är i stadens översiktsplan Promenadstaden utpekad som en så kallad tyngdpunkt vilket innebär att stadsdelen är föremål för en mer omfattande förtätning och stadsutveckling. Bostadspotential Miljöpartiet uppskattar i Skärholmen en relativt måttlig bostadspotential. 1960-talets stadsbyggnadsideal har i Skärholmen lett till ett uppbrutet nät av gångvägar och isolerade bostadsenklaver som resulterat i en stor rymlighet och mycket byggbar mark. I de centrala delarna finns många hårdgjorda ytor och p-platser som är högintressanta som föremål för byggnation i kollektivtrafiknära lägen. Skärholmen har även stora kvaliteter med närhet till grönområden. 3000 Skärholmen 3000 Miljöpartiet uppskattar i Skärholmen en potential upp till 3 000 bostäder.
Hägersten och Liljeholmen Liljeholmen har under flera år utvecklats från ett industri- och verksamhetsområde till en mer blandad stadsmiljö. Liljeholmen är i stadens översiktsplan Promenadstaden utpekad som ett stadsutvecklingsområde med inriktning mot en tät och blandad stad med särskild fokus på att skapa goda kopplingar till omgivande stadsdelar. Hägersten pekas i stadens översiktsplan Promenadstaden ut som ett samband som är föremål får stadsutveckling. Bostadspotential Den förtätningsprocess som idag äger rum i stadsdelen kan till del fortsätta då den i stort utgår från kompletteringsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. En översyn behövs dock. Stora delar av Liljeholmen har idag en relativt osammanhängande bebyggelse på grund av trafikleder och topografi. Bostadspotentialen är dock stor på grund av närheten till innerstaden och att det inom stadsdelen finns verksamhetsområden och trafikleder som kan omvandlas till stadsutvecklingsområden. Miljöpartiet har i Hägersten och Liljeholmen identifierat plats för ca 12 300 nya bostäder. Bostadsbyggandet underlättas av att Orange linje ökar kapaciteten och knyter ihop Liljeholmen med Älvsjö och västra innerstaden. Röd tunnelbanelinje får en ökad kapacitet samt att Spårväg syd skapar en tvärförbindelse från Fruängen till Flemingsberg, Skärholmen och Älvsjö. Tvärbanan ger även en ökad funktion i och med att den förlängs i båda riktningarna. Älvsjö Älvsjö är i stadens översiktsplan Promenadstaden utpekad som en så kallad tyngdpunkt vilket innebär att stadsdelen är föremål för en mer omfattande förtätning och stadsutveckling. Bebyggelsen i Älvsjö består idag av mestadels villabebyggelse och tätheten är låg. Ny bebyggelse har tillkommit i och kring Älvsjö station. Bostadspotential Bostadspotentialen i Älvsjö bedömer vi är relativt stort på grund av att Älvsjö har god kollektivtrafikförsörjning och är geografiskt närbeläget till den centrala kärnan. Tillgången på tydliga stadsrum och grönområden är begränsad. Enligt stadens översiktsplan kan en mer sammanhållen stadsmiljö uppnås genom att minska barriärer från starkt trafikerade vägar och spår i området. Miljöpartiet har i Älvsjö uppskattat utrymmet för cirka 12 000 nya bostäder till 2030. Bostadsbyggandet underlättas av att Orange linje ökar kapaciteten och knyter ihop Älvsjö med Liljeholmen och västra innerstaden. Spårväg syd ger goda tvärförbindelser från Älvsjö både mot Skärholmen och mot Skarpnäck. Citybanan ökar kapaciteten på pendeltågen och sammantaget blir Älvsjö en stark nod för kollektivtrafiken i södra Stockholm. 1212200 300 Hägersten-Liljeholmen 1212000 Älvsjö
6. Det måste bli lättare att bygga För Miljöpartiet är en av de viktigaste utgångspunkterna i ett växande Stockholm att bedriva en stadsplanering som är långsiktigt hållbar och som fastställer strukturer som underlättar för stadens invånare att göra klimatsmarta val. Vi vill verka för att möta en fortsatt befolkningsökning genom att ge Stockholms invånare en hög livskvalitet med tillgång till ren luft, vatten samt en trivsam, trygg, hälsosam och vacker miljö samtidigt som det ska finnas ett varierat utbud av bostäder som möter efterfrågan som passar olika livsstilar och livsskede. Stockholms framtida utveckling och bostadsexpansion ska ske i kollektivtrafiknära lägen, utan att exploatera viktiga grön- och naturområden och i dialog med stadens invånare. Det, menar vi, är den absolut viktigaste framgångsfaktorn för ett förverkligande av potentialen 150 000 nya bostäder till 2030. Staden ska styra markanvändningen Det är viktigt att staden styr hur och vad marken ska användas till. Staden ska driva en aktiv markplanering och göra långsiktiga och sunda avvägningar om hur stadens mark ska upplåtas, endast ekonomiska faktorer ska inte vara vägledande. Via tydliga markanvisningar och spelregler ska staden se till att ny bebyggelse är energisnål, klimatsmart och att det byggs med en jämn fördelning mellan hyresrätter och bostadsrätter. Alla bostäder som markanvisas i Stockholm ska förbruka högst 45-50kWh/ kvm/år exklusive hushållsel. Energikraven ska skärpas med inriktning mot nollenergihus där den tillförda energin bör komma från egna solceller eller solfångare. För att främja en bostadsbebyggelse och en stadsutveckling som är tilltalande och som ger mervärden för Stockholms invånare är det viktigt att staden uppmuntrar de bostadsbolag som garanterar ny spännande arkitektur av hög kvalitet. För att främja en utvecklad, kvalitativ och varierad bebyggelse är det viktigt att staden inte markanvisar för stora områden till enskilda byggaktörer. Det är också viktigt att detaljplaneringen i högre grad föregår markanvisningar. På mark som staden inte äger ska staden verka för en utveckling som är långsiktig hållbar och inte endast fokuserar på ekonomiska och kortsiktiga aspekter. Miljöpartiet vill även att staden skall ställa tidskrav på markanvisningar. Det är inte konstruktivt att staden ligger på detaljplaner som vunnit laga kraft och där bostadsbyggandet inte kommit igång. I ett växande Stockholm spelar de kommunala bostadsbolagen en mycket viktig roll. Miljöpartiet vill att staden genom förändrade ägardirektiv uppdrar de till kommunala bostadsbolagen att bygga fler nya bostäder. Låga parkeringstal Miljöpartiet vill att parkeringstalet vid nybyggnation ska vara inom intervallet 0,1-0,3 och bero på lokalisering och bebyggelsetyp. Genom ett lågt P-tal sänker vi inte bara byggkostnaderna utan spar även värdefull byggbar mark då parkeringar i flera fall är byggda i gatuplan. För många typer av bostäder, till exempel student- och ungdomsbostäder, behövs endast de parkeringsplatser som krävs ur tillgänglighetssynpunkt. Ett lågt parkeringstal går att stimulera fram om byggföretag, istället för att bygga dyra parkeringsplatser, anordnar platser för bilpool och betalar månadsavgiften för de boende under de första åren. På så viss sänks kostnaderna för både byggföretaget och de boende. Stimulera mindre byggaktörer Små och medelstora byggföretag ska få bättre förutsättningar att få tillgång till mark och transparensen i markanvisningarna bör öka. Normer och regler för byggande är viktigt bland annat för att värna kultur- och naturvärden, för att stimulera energieffektivisering samt för att tillgänglighetsanpassa boenden. Noggrant byggande med god kvalitet är också viktigt för ekonomisk långsiktighet då kortsiktiga besparingar inte sällan straffar sig kostnadsmässigt i längden. Miljöpartiet vill modernisera regelsystemen och skapa fler möjligheter för smarta lösningar. Denna modernisering ska alltså sikta på tydliggöranden och samordning. Smarta lösningar som skapar bostäder som fler har råd med kan
stimuleras genom både regelförenklingar och kreativitet. Ett sätt att minska ytorna i enskilda lägenheter är att arbeta mer med gemensamhetsutrymmen i flerbostadshus. 150 000 bostäder i dialog Majoriteten av de bostäder som Miljöpartiet föreslår är föremål för framtida utredningar. För Miljöpartiets del innebär detta att de ska arbetas fram och lokaliseras i dialog med stadens invånare i övergripande dokument och planer. Detta är ett konstruktivt sätt som Miljöpartiet inte bara tror minskar antalet överklaganden utan även genererar bättre planer, bättre bostäder och bättre boendemiljöer. All stadsplanering ska utgå från en helhetssyn som förutom ett övergripande klimatperspektiv även innebär att Stockholms framtida utveckling skapas i dialog med dess invånare. Barnperspektivet ska uppmärksammas mer i planprocessen och staden måste utveckla metoder för att inkludera barn och deras tankar kring framtidens Stockholm. Välförankrade planer genom dialog är en nödvändighet, särskilt när många intressen kolliderar om ett begränsat markutrymme. 7. 150 000 bostäder till 2030 Miljöpartiet bedömer att det i Stockholms stad finns en utbyggnadspotential som uppgår till 150 000 bostäder till och med 2030. Av dessa är 30 000 bostäder öronmärkta för stadens unga och studenter. Bostäderna är geografiskt fördelade över hela Stockholms stad. Samtliga stadsdelar har förtätningsmöjligheter men stora skillnader finns mellan stadsdelarna. Miljöpartiet bedömer att den största utbyggnadspotentialen finns i Bromma, Hägersten-Liljeholmen samt i Enskede-Årsta Vantör. Miljöpartiet uppskattar även en relativt hög bostadspotential i Skärholmen och Tensta. Antalet bostäder skulle i framtiden i dessa stadsdelar kunna fördubblas men inte utan att övergripande planer tas fram i dialog med de boende. Miljöpartiets förslag på Stockholms framtida bostadsutveckling i stadsdelen Bromma innebär att Stockholms stads centrala utvidgning förskjutits åt nordväst. På samma sätt innebär Miljöpartiets stadsbyggnadspolitik en geografisk förskjutning av stadens framtida stadsutveckling åt syd där Miljöpartiet i bland annat södra delen av Västberga industriområde förslår en ny stadsdel med plats för tusentals nya bostäder. Utifrån genomgången av bostadspotentialen för Stockholm stad till och med 2030 ger dessa geografiska förskjutningar utslag i antalet bostäder för varje respektive stadsdel. Det är i detta skede inte möjligt att exakt peka ut var inom en stadsdel de tillkommande bostäderna kommer att byggas. Det går inte heller att fullt ut göra en exakt uppskattning av antalet bostäder till och med 2030. Till 2030 kan mycket komma att förändras men i dagsläget gör Miljöpartiet bedömningen att det är fullt realistiskt att möta den kraftiga inflytning som idag sker till Stockholm. Det finns gott om plats att bygga nya bostäder på men inte på bekostnad av stadens grön- och naturområden. Miljöpartiet är av den bestämda åsikten att det är möjligt att bygga 150 000 nya bostäder och samtidigt skapa nya grönområden och nya naturreservat. Det är viktigt att Stockholm även i framtiden behåller och utvecklar de kvaliteter som gör Stockholm till den attraktiva stad Stockholm är idag. I det framtida Stockholm spelar staden en avgörande roll. Hur och vad marken inom staden ska användas till måste bestämmas genom ett proaktivt förhållningssätt och i dialog med stadens invånare. Attraktiva bostadsområden kan och bör byggas utanför innerstadens absoluta närhet. Det är en fråga om vilja och om att arbeta med ambitionen att göra idag mindre attraktiva stadsdelar mer attraktiva. Det måste också vara en utav stadens viktigaste uppgifter att bygga bostäder till alla i Stockholm. Idag har stadens många unga och studenter en väldigt besvärlig situation varför Miljöpartiet i denna rapport förslår att 20 procent, det vill säga 30 000 bostäder, öronmärkts för stadens unga och studenter. För Miljöpartiets del är det därför en självklarhet att lägga ner Bromma flygplats. Marken där flygplasten idag huserar är inte förenlig med vad vi anser vara en resurseffektiv markanvändning. Flygverksamheten försvårar på grund av bland annat buller även den generella bostadsutbyggnaden av Stockholm i stort och bidrar till ett omänskligare och mer förorenat Stockholm.
Rinkeby- Kista 3200 STOCKHOLM 2030 150 000 nya bostäder 30 000 bostäder för unga och studenter 3800 5000 Hässelby-Vällingby Spånga- Tensta Bostäder 50000 Bromma 12800 Kungsholmen 5800 Norrmalm 3700 12900 Östermalm 3000 12200 Hägersten-Liljeholmen 12000 6000 14000 Södermalm Skärholmen Älvsjö 4000 Enskede- Årsta-Vantör Farsta 4700 Skarpnäck
Kyrkhamn-Lövsta 5000 Hässelby-Vällingby 3800 Spånga- Tensta 3200 Rinkeby- Kista STOCKHOLM 2030 150 000 nya bostäder 30 000 bostäder för unga och studenter 3 nya tunnelbanelinjer Orange linje, Nacka och Barkaby 7 nya naturreservat Norra Djurgården Bostäder Naturreservat Orange linje 50000 3000 Bromma 12800 12200 Lillsjön Kungsholmen Hägersten-Liljeholmen 12000 5800 Norrmalm 6000 Årstaskogen inkl Årsta holmar 3700 Enskede- Årsta-Vantör 12900 Södermalm Östermalm Södra Djurgården Skärholmen Älvsjö Älvsjöskogen 14000 Farsta 4000 4700 Skarpnäck Fagersjö-Rågsved-Högdalstopparna
Läs mer på www.mp.se/stockholm