Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar



Relevanta dokument
Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket

Det är viktigt att planera och organisera bildskärmsarbetet så att det medger egen styrning, variation av arbetsuppgifter, återhämtning och pauser.

Arbeta rätt vid bildskärmen

Belasta rätt vid bildskärmen och i den digitala miljön

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm

2. Inställningshöjder samt placering av bildskärm, tangentbord och datormus

CHECKLISTA FÖR BILDSKÄRMSARBETSPLATSER I KONTORSMILJÖ

Uppgift 14 Ergonomi. 1. Arbetsplatsanalys. Ljus. Ergonomiska riktlinjer för en optimal datorarbetsplats. Annika Lundin

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ARBETE VID BILDSKÄRM AFS 1998:5. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete vid bildskärm samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

AVSNITT I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. Artikel 1. Syfte

10 Ergonomiska tips. 3 Bordet

Skapa variation i arbetet vid datorn

Ergonomisk lathund för barn och ungdomar med synskada

ARBETE VID BILDSKÄRM. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete vid bildskärm samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

CHECKLISTA FÖR BILDSKÄRMSARBETSPLATSER I KONTORSMILJÖ

Skapa variation i arbetet vid datorn

IT, stress och arbetsmiljö

Ergonomi - Uppgift 11

IT, stress och arbetsmiljö

IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete

The wellness mouse. Ont i axlar eller nacke? Prova the wellness mouse!

Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete

bra arbetsmiljö på callcenter

Rutin för anskaffning av arbetsglasögon

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Checklista Belastningsergonomi

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Belysning på byggarbetsplatser Utdrag ur AFS 2000:42 12 Belysning skall planeras, utföras och underhållas samt undersökas och bedömas i den

Arbetsglasögon frågor & svar. företagshälsovården

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden

Belastningsskador Nej tack!

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

SA Möbler AB Telephone Sales offices Telefax Internet

ERGONOMI FÖR TANDLÄKARE

Personlig ergonomi OH-Serie

Arbetsbord Leverantör: Kinnarps

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

2(5) Fula armaturer (d.v.s. belysningsanordningar) Bländande dagsljus eller armaturer 22% 26% 18% 20% 24% 24%

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

The wellness mouse. Ont i axlar eller nacke? Prova the wellness mouse!

Företagshälsovården behövs för jobbet

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 2

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Systematiskt arbetsmiljöarbete

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ HEMTJÄNST

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt. så undviker du skador

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Ergonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ergonomi bedömningsexempel

For more information please visit

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Må bra på jobbet. Allt fler timmar spenderas framför datorn. Och allt fler får problem med värk i rygg, nacke, axlar och hand leder.

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1998:5 ARBETE VID BILDSKÄRM

Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation. Skapa ett gynnsamt arbete för kroppen

Belysning vid bildskärmsarbete, krav och rekommendationer

ARBETSMILJÖROND CHECKLISTA DATORARBETSPLATSEN. När skall det vara klart? för att det blir gjort?

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Checklista för skyddsrond

Smärta vid bildskärm. En undersökning om svenska folkets upplevelse av att arbeta vid bildskärm.

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

ARBETE VID BILDSKÄRM. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete vid bildskärm samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER

Hälsoråd för Internetstuderande

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

GALAXEN - Allmänt byggarbetsplatsen Prevention och praktisk ergonomi för ventilationsmontörer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten


GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

Vägledning om arbetsmiljöutmaningar. arbetsliv

Den fysiska arbetsmiljön

Bevakningsbranschen Värdedepå

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

KAROLINSKA INSTITUTET Universitetsförvaltningen Teknik- och planeringsavdelningen Miljöenheten Christina Hallgren

Produktkatalog mou006_1309

Protokoll för skyddsrond på, arbetsplats/avdelning Pappersbruksallen 2 Örebro VD Skyddsombud

Belasta rätt så undviker du skador

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Transkript:

Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1

Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2

Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3

Styr utan värk 4

Syna belysningen 5

Anpassa arbetsplatsen till användaren 6

Undersök synen regelbundet 7

Planera för variation 8

Buller Värme Kemiska ämnen får inte störa eller orsaka besvär 9

Besvär Utred Åtgärda 10

Rätt datorstöd för uppgiften och för användaren EFFEKTIVT FLEXIBELT ENKELT INEFFEKTIVT BEGRÄNSANDE KOMPLICERAT 11

Teknikstrul och Informationsstress 12

Får man kontrollera arbetsinsatser via datorn? 13

Arbete vid bildskärm Denna OH-serie bygger på Arbetarskyddsstyrelsens regler Arbete vid bildskärm, AFS 1998:5. OH-bilderna belyser de viktigaste punkterna och i texten hänvisar till de olika paragraferna. I detta paket ingår 13 OH-bilder, föreläsarhandledning samt ett exemplar av reglerna, AFS 1998:5. Reglerna innehåller också allmänna råd som utförligt kommenterar paragraferna. Bild 1 Arbete med datorer skapar många möjligheter men även en del problem. Besvär i nacke, axlar och armar är alltför vanliga. Psykisk belastning som kommer av stor arbetsmängd, tidspress samt brister i informationshanteringen kan orsaka stressrelaterade besvär. Därför måste arbetsgivaren noggrant utreda hur arbetet vid bildskärm kan påverka de anställda. Det är viktigt att gå igenom vilket arbete som ska utföras, hur det organiseras samt arbetsplatsens utformning. Finns det brister måste de åtgärdas. Bild 2 1 Föreskrifterna om arbete vid bildskärm gäller alla arbetsmiljöer, även för elever och arbete i till exempel hemmet, eller ute hos kund. Bild 3 2 Kontrollera att bilden på skärmen är stabil och flimmerfri. Texten på skärmen blir lättare att läsa om tecknen är stora och tydliga. Bra kontrast på skärmen mellan mörka tecken och ljus bakgrund underlättar också läsningen. Tänk på att bärbara datorer kan vara ljussvagare. Det kan också vara svårt att, från sidan, se bilden tydligt. Något som försvårar är om man är två som samtidigt arbetar vid datorn. Dessutom ökar de uppåtvända skärmarna på bärbara datorer risken för reflexer från takbelysning. Bild 4 2, 4 och 5 1

Avlasta handleder och armar på borden när tangentbordet och styrdonet, till exempel datormusen, används. Du arbetar mer avslappnat om du från början lär dig en riktig fingersättning, med ett mjukt anslag, på tangentbordet. Använd gärna kortkommandon i större utsträckning än styrdon. När styrdon används är det en fördel, och en träningssak, att kunna växla mellan höger och vänster hand. Det behövs utrymme för att arbeta med datormusen så nära kroppen som möjligt, inom axelbredds- och underarmsavstånd. Därför är smala tangentbord med separat numerisk del ofta att föredra. På en bärbar dator sitter tangentbordet ihop med skärmen. Det är ofta kompakt, höga och har ibland annorlunda tangentfunktioner än separata tangentbord. Detta begränsar möjligheterna att anpassa arbetsställningar och arbetssätt. Därför är det en fördel att koppla in ett separat tangentbord vid längre tids användning av bärbar dator. Bild 5 3 Det är viktigt med ljusa lokaler som har dagsljus och bra allmänbelysning. Störande dagsljus, till exempel starkt solljus ska kunna avskärmas. Det kan göras med gardin eller persienn. Placera bildskärmen så att ljus från fönster faller in från sidan. Speglingar och reflexer i bildskärmen kan tas bort med genomtänkt placering av bildskärm och armatur i förhållande till varandra. Allmänbelysningen bör vara avbländad. Platsbelysning kan behövas och ska i så fall vara justerbar. Bild 6 4 och 5 Att kunna arbeta med datorn utan att spänna armar, axlar, nacke och rygg är viktigt. Det måste finnas plats för att avlasta händer och underarmar när tangentbord och datormus används. Kroppsställningen behöver kunna ändras och varieras. Det är bra om man kan växla mellan att både sitta och stå. Stolen är en viktig del av arbetsplatsen. Den ska vara lätt att ställa in och inbjuda till rörligt sittande. Bordets yta ska vara tillräckligt stor så att det finns gott om plats för bildskärm, tangentbord, styrdon (till exempel datormus), arbetsmaterial och annan utrustning. Det måste finnas utrymme för flexibla lösningar. Oavsett hur väl utformad arbetsplatsen är bör du inte sitta långa pass utan ofta resa på dig och variera dina arbetsställningar. Bild 7 6 2

Alla (dock inte elever och studerande vid universitet, högskolor och annan yrkesinriktad utbildning) som arbetar vid bildskärm mer än en timme om dagen ska genomgå synundersökning. Behövs speciella arbetsglasögon ska arbetsgivaren tillhandahålla dem. Om man nyligen har fått en synundersökning genom annan arbetsgivares försorg behöver en ny undersökning göras endast om det finns nya eller förändrade synkrav i bildskärmsarbetet. Bild 8 7 och 8 Arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat får normalt inte förekomma. Planera arbetet så att det ger variation, stimulans, handlingsutrymme och möjlighet till pauser. Låsta arbetsställningar, vid till exempel intensivt och ensidigt upprepat tangentbordsarbete, kan efter en tid ge besvär och värk som kan bero på att musklerna spänns hela tiden. Starkt styrt eller bundet arbete i mentalt/psykiskt avseende karaktäriseras bland annat av monotona och enahanda arbetsuppgifter med litet utrymme för kreativt tänkande, problemlösning etc. Den som arbetar har små möjligheter att själv lägga upp sitt arbete och planera sin tid, få återhämtning och pauser i arbetet. Sådana arbeten kan orsaka stressreaktioner och ohälsa. Arbetsgivaren ska undersöka arbetsmiljön vid bildskärmsarbete, både fysiskt och psykiskt, med avseende på de ohälsorisker som kan finnas. Arbetsgivaren ska åtgärda brister och minimera riskkällor i syfte att människor ska må bra när de arbetar vid bildskärm. Om man trots åtgärder får besvär ska det vara möjligt att växla till andra mindre ansträngande arbetsuppgifter eller få tillräckliga pauser så att besvär inte uppstår. Bild 9 9 Tröttande och störande buller kan dämpas genom att utrustningen byggs in, placeras avskilt eller akustiken i rummet förbättras. Överbelasta inte rummet med för många apparater. Elektrisk utrustning avger värme. Överskottsvärme behöver kunna avlägsnas utan att man utsätts för obehag, till exempel drag. Kemiska ämnen kan avges vid uppvärmning/användning, framförallt från ny utrustning. Emissionen känns igen som en plastlukt och kan upplevas besvärande, speciellt av personer som är överkänsliga. Att bränna av utrustningen, det vill säga låta den gå på full effekt dygnet runt under en tid i en välventilerad lokal kan hjälpa. Bild 10 9 3

Trots mycket omfattande forskning har inga samband mellan datorutrustningen, bildskärmsarbete och graviditetsstörningar kunna påvisas. Så kallad elöverkänslighet beror sannolikt på en kombination av flera faktorer. Om elektriska och magnetiska fält ingår bland dessa är oklart, upprepade försök har inte kunnat påvisa en sådan inverkan. Andra faktorer som kan bidra är till exempel allergier, ljuskänslighet, varierat ljus ( flimmer ), kemiska ämnen, individberoende faktorer och arbetsorganisation. Bild 11 10 Det är viktigt att utforma, välja och köpa system och programvara med utgångspunkt från användarnas behov samt verksamhetens och arbetsuppgifternas krav. Ge därför användarna möjlighet att medverka vid val av programvara och system. Värdera programvara/system vad gäller positiva och negativa arbetsmiljöeffekter. Arbetsgivaren ska se till att de anställda har de kunskaper som krävs för arbetet. Om kunskaperna är otillräckliga ska arbetsgivaren se till att de får de kunskaper som saknas. Bild 12 10 Psykiska påfrestningar och stressrelaterade besvär kan också uppstå till följd av arbetssituationen. Förlängda svarstider och oplanerade systemavbrott kan ofta upplevas som belastande. Användandet av Internet, intranät, elektronisk post, meddelandesystem med mera har kraftigt ökat möjligheterna att ta emot och söka information. Att få e-post när man är mitt uppe i en arbetsuppgift kan vara störande. Om man känner att informationsflödet inte är hanterbart det svämmar över blir det en stressfaktor. Bild 13 10 Kvantitativ och kvalitativ kontroll av arbetstagarnas arbetsinsatser via datorsystemet får inte förekomma utan dennes vetskap. Det är inte heller förenat med god arbetsmiljö att utnyttja datortekniken så att uppgifter om en anställd används på ett sätt som kränker den personliga integriteten. 4