Skogen och klimatet
Innehåll Skogens nyckelroll 3 Världens skogar minskar 4 Sveriges skogar ökar 6 Skogen har flera roller 8 Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9 Skogen är en del av lösningen på klimatproblemet 12 Därför är skogen viktig för klimatpolitiken 19 Skriften är författad av: Per Jerkeman, tel: 08-762 72 45, e-post: per.jerkeman@skogsindustrierna.org Jan Remröd, tel: 08-762 72 26, e-post: jan.remrod@skogsindustrierna.org Produktion: Media Express, Stockholm Tryck: Elanders Gummessons, Falköping Papper: Munken Lynx, 115 g Detta är Skogsindustrierna Branschföreningen Skogsindustrierna, har till uppgift att i Sverige och internationellt tillvarata och främja medlemsföretagens gemensamma intressen i näringspolitiska sammanhang och arbetsgivarfrågor. Medlemmar är 80 massa- och pappersföretag samt 260 sågverksföretag. Skogsindustrierna företräder sina medlemmar i kontakterna med politiker, myndigheter och andra beslutsfattare. Organisationens prioriterade områden är skogspolitik, transportpolitik, återvinningsfrågor samt miljö- och energipolitik. Dessutom skall föreningen verka för ökad träanvändning och en vidare utveckling av trä och papper som material. Viktiga frågor är också forskning och kompetensförsörjning till skogsindustrin. 2
Skogens nyckelroll Skogen är en av våra värdefullaste naturtillgångar den är råvara för träoch pappersprodukter och för energi, den har en biologisk mångfald som få andra biotoper, den ger rekreation och skönhetsupplevelser och den binder mer än 1000 miljarder ton kol. Förhållandet att den växande skogen genom fotosyntesen absorberar luftens koldioxid och omvandlar den till kolhydrater är inte minst viktigt för våra möjligheter att motverka växthuseffekten. Utsläpp av koldioxid från industri, samhälle och transporter har ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Världens skogar har den unika egenskapen att de tar upp koldioxid från luften och lagrar den både i den växande skogen och i de produkter av trä och papper som kommer från skogen. Ju mer skogarna växer och ju mer vi använder produkter från skogen desto bättre är det för klimatet. Skogen och skogsindustrin kommer därför att vara en del av lösningen på klimatfrågan. Syre Ljus Koldioxid Kolhydrater Vatten och näringsämnen I fotosyntesen absorberar träden koldioxid och bildar ved som består av fibrer och lagrad solenergi. 3
och är en av orsakerna till den ökade halten av koldioxid i atmosfären. Världens skogar minskar En gång för mycket länge sedan var jordens landyta till två tredjedelar täckt av skog. I dag återstår endast hälften. Människan har steg för steg trängt undan skogen. I takt med att jordens befolkning ökat har skogarna försvunnit. Människan har bränt skogen för att få mark att odla och huggit ner den för att få bränsle. Detta pågår än i dag och är en av orsakerna till den ökade halten av koldioxid i atmosfären. Debatten om skogsförstörelsen har mest handlat om regnskogarna. Det är kanske naturligt då regnskogen är ett fascinerande och ovärderligt ekologiskt samhälle. Av jordens cirka 30 miljoner växt- och djurarter finns mer än hälften i regnskogen. Skövlas den försvinner många av dessa arter och unika naturmiljöer går till spillo. I de virkesrika regnskogarna finns dessutom ett betydande förråd av kol bundet. Detta frigörs när skogen bränns ner eller de fällda träden förmultnar. Den orörda regnskogen lever dock i balans med atmosfären och nettoproducerar varken koldioxid eller syre. Trots den omfattande avskogningen är fortfarande en tredjedel av jordens landareal täckt av skog. 4
Svedjning och röjning för att ge människor mat och livsrum är alltså den helt dominerande orsaken till att skogarna trängs undan och att skogsarealerna krymper. Endast cirka 10 procent av skogsarealens minskning orsakas av skogsbruk som levererar ved och virke. När det gäller det virke som tas tillvara är bränsleanvändningen dominerande. Hela 80 procent av det virke som avverkas i u-länderna används för uppvärmning, matlagning etc. Men även det industriellt använda virket utnyttjas i hög grad för energiproduktion. Hela 40 procent av den ved som går till massa- och papperstillverkning utnyttjas på olika sätt till energiproduktion: barken eldas, svartluten som innehåller vedens lignin bränns och en del av returpapperet går till värmeverk. Förutsatt att den industriellt använda veden kommer från uthålligt skötta skogar bidrar denna förbränning inte till växthuseffekten. Brännved 190 miljoner m 3 Industrived 1092 miljoner m 3 Avverkning i världens skogar I-länder U-länder Brännved 1563 miljoner m 3 I i-länderna är andelen brännved mycket liten, medan den dominerar i u-länderna. Industrived 424 miljoner m 3 5
Sveriges skogar ökar Sverige är i dag ett av de få områden på jorden som i förhållande till folkmängden har gott om skog. Skogsarealen i Sverige har ökat och virkesförrådet har under de senaste hundra åren fördubblats. Den samlade satsningen under 1900-talet på nya växande skogar är förmodligen den största investering i ny produktionskapacitet som svenskt näringsliv gjort. Skogen, som tidigare var i mycket dåligt skick har på nytt fyllts med träd och nästan hela skogslandskapet har fångats in i ett aktivt brukande. Svensk skog är alltså sedan länge påverkad av människan. Naturliga orörda urskogar är därför sällsynta i vårt land. Under 1860- och 1870-talen byggdes de första fabrikerna för tillverkning av pappersmassa. Ur skogsvårdens synvinkel gav detta nya möjligheter. Tidigare hade man bara avverkat genom så kallad plockhuggning och enbart grova träd hade kommit till användning i dåtidens sågverk. Genom massaindustrins framväxt fick även klena dimensioner ett ekonomiskt värde och ett modernt skogsbruk med odling, gallring och skörd blev möjlig. Samtidigt som engagemanget för skogsvården växte fram hade kunskaperna om hur skogarna borde skötas successivt utvecklats. Vid sekel- Miljoner m 3 sk* 5000 4000 3000 2000 1000 6 Prognos 0 1925 1950 1975 2000 2010 *m 3 sk=skogskubikmeter Källa: SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning och geometrik Det svenska virkesförrådet har ökat under 1900- talet och kommer att fortsätta att öka under 2000-talet.
skiftet fanns det därför en grogrund för den gröna revolution som skulle komma. Skogsvårdslagen blev startskottet för ett gigantiskt restaureringsarbete. Genom omfattande skogsodling ersattes gamla kala marker och trasiga restskogar med växande ungskogar. Bit för bit gjordes skogarna större och tätare. De fylldes med nya träd, som bättre förmådde fånga upp den inflödande solenergin. I den uppväxande skogen kom djur och växter tillbaka, och tidigare utarmade marker fick nytt liv om än annorlunda än i den gamla urskogen. Resultatet kan utläsas av de första uppskattningarna som redan i mitten av 1800-talet gjordes av tillståndet i de svenska skogarna. På 1920- talet inleddes mer sofistikerade mätningar genom Riksskogstaxeringarna, som ger god kunskap om skogarnas utveckling. Statistiken visar att tillväxten i de svenska skogarna utvecklats på ett imponerande sätt under 1900-talet: medan världens skogar minskat, så har det svenska virkesförrådet ökat under hela 1900-talet. Enligt den nya utredning ska 99 (Skoglig konsekvensanalys) som presenterades våren 2000 kommer ökningen att fortsätta under hela 2000-talet. Från en tillväxt på cirka 100 miljoner skogskubikmeter per år under senare delen av 1900-talet kommer den att vara 110 miljoner skogskubikmeter per år i början av 2000-talet och 115 i slutet av detta århundrade. Det är också därför den svenska skogen är en sänka för koldioxid. Sveriges totala virkesförråd 3 miljarder m 3 sk Tillväxt per år 100 miljoner m 5 sk Eftersom tillväxten är större än avverkningen är den svenska skogen en sänka för koldioxid. Avverkning per år 70 miljoner m 3 sk 7
Sänka en process som för bort ett ämne ur atmosfären eller någon annan reservoar. (Nationalencyklopedin) Förklaringen till landets goda skogstillstånd är enkel: avverkningarna har hela tiden varit lägre än tillväxten. Den icke avverkade tillväxten har hela tiden ökat på det växande virkesförrådet. Detta är kärnan i den svenska skogsvårdsidén. Den skiljer vårt skogsbruk från många andra länders. Det är också därför den svenska skogen är en sänka för koldioxid. Svenskt skogsbruk lever alltså enbart på den ränta som tillväxten utgör. Kapitalet virkesförrådet skall stå kvar i skogen och växa. Det skogliga målet har under hela 1900-talet varit att bygga upp detta producerande kapital, för att sedan kunna öka avverkningarna i takt med den stigande ränteutbetalningen i form av ökad tillväxt. Så länge denna hushållningsprincip får gälla kommer skogen aldrig att ta slut. Istället kommer de svenska skogarna att vara en ständigt producerande naturresurs. 8
Skogen har flera roller I 1994 års skogsvårdslag står det i 1: Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn även tas till andra allmänna intressen. Det är idag självklart att virkesproduktionen måste kombineras med bevarande och restaurering av biologisk mångfald och andra naturvärden. Det nya skogsbruk som utvecklats i Sverige under de senaste 20 åren har visat att det är fullt möjligt att klara ett sådant brukande. Skogscertifiering är den slutliga bekräftelsen på detta. När lagen skrevs menade man med andra allmänna intressen den roll skogen har som plats för rekreation, naturupplevelser och som inspiration. Skogen är dessutom viktig för koldioxidbalansen en roll som inte hade uppmärksammats 1994 när skogsvårdslagen skrevs. I världens skogar finns ett enormt lager kol bundet: 350 miljarder ton ovan jord och 800 miljarder ton under jord i rötter och i skogsmarkens humuslager, alltså sammanlagt 1150 miljarder ton kol. Detta betyder att det finns ett större lager kol bundet i världens skogar än det kol som finns i form av koldioxid i atmosfären (760 miljarder ton). I Europa finns 20 miljarder ton kol bundet i skogen och skogsmarken, varav 8 miljarder ton ovan jord. Den växande skogen binder alltså koldioxid och detta är en effekt av fotosyntesen: under inverkan av ljus bildar koldioxid och vatten kolhydrater och syre. En del av de bildade kolhydraterna förbrukas trädet andas och koldioxiden återbildas medan resten bygger upp trädet: det växer. Varje kubikmeter trä lagrar över 200 kg kol. Det sätt på vilket skogen brukas i Sverige avverkning av mogen skog och sedan plantering av ny växande skog är gynnsam för koldioxidbalansen. En urskog där tillväxt och förruttnelse balanserar varandra ger däremot inget positivt bidrag till koldioxidbalansen. I den svenska skogen är tillväxten som nämnts större än avverkningen. Virkesförrådet växer alltså varje år och därmed också den bundna mängden kol: den svenska skogen är en kolsänka. Och kolsänkan är stor: det årliga upptaget motsvarar utsläppen från alla transporter i Sverige och dessutom från hela basindustrins bränsleförbrukning. Det årliga upptaget motsvarar utsläppen från alla transporter i Sverige och dessutom från hela basindustrins bränsleförbrukning. 9
Klimatfrågan och Kyotoprotokollet Koldioxidhalten i atmosfären har ökat markant under det senaste århundradet samtidigt som jordens medeltemperatur ökat. Forskarna anser att det finns ett samband: koldioxiden i atmosfären fungerar som glaset i ett växthus den hindrar utstrålningen av värme från jordytan. Anledningen till att koldioxidhalten ökat är flera, men den viktigaste är förbränning av fossila bränslen. Det fossila kol- och oljelager som under många miljoner år bildats i jordskorpan håller människan på att elda upp under ett par hundra år. Utsläppen av koldioxid är så stora att de inte kan tas upp av den växande biomassan. Under perioden 1850 till 1998 har omkring 270 miljarder ton kol släppts ut i atmosfären i form av koldioxid i huvudsak genom förbränning av fossila bränslen. Ungefär hälften så mycket har under samma period släppts ut genom att skogar bränts ner. Effekten har blivit att koldioxidhalten i atmosfären ökat med 30 procent. Det betyder att 43 procent av utsläppen finns kvar i atmosfären medan resten 230 miljarder ton kol tagits upp till ungefär lika delar av haven och av växande biomassa, främst skogar. Den årliga koldioxidbalansen i världen uttryckt i miljarder ton kol ser ut så här: Utsläpp: Förbränning av fossila bränslen 6.3 Avskogning i tropikerna 1.6 Summa 7.9 Upptag: Hav och sjöar 2.3 Ökad biomassa 2.3 I atmosfären 3.3 Summa 7.9 (Dessa siffror liksom övriga siffror i detta avsnitt är hämtade ur FN-organet IPCCs rapport från maj 2000.) 10
Det är alltså nettotillskottet till atmosfären på 3.3 miljarder ton kol som är problemet. Mot denna bakgrund är det knappast förvånande att FNs ramkonvention från Rio 1992 har som övergripande mål att halten av växthusgaser skall stabiliseras på en nivå som är ofarlig för klimatsystemet. Sveriges riksdag beslöt därefter att utsläppen av koldioxid år 2000 skall stabiliseras på 1990 års nivå för att sedan minska. 1997 upprättades Kyotoprotokollet som satte kvantitativa mål för hur mycket utsläppen skulle minska, vilket för industriländernas del betyder att minskningen skall vara 5.2 procent jämfört med 1990. Åtagandet gäller för medelvärdet av utsläppen 2008 2012. För EU-ländernas del blev åtagandet en minskning med 8 procent och efter förhandlingar inom EU blev Sveriges åtagande en ökning med 4 procent. Bakgrunden till detta är framför allt att Sverige minskat sina utsläpp under perioden 1970 1990 med 45 procent. Hur sänkor kommer att behandlas i Kyotoprotokollet är ännu ej fastlagt i detalj. Både Riokonventionen och Kyotoprotokollet talar om en helhetssyn där både minskade utsläpp och ökade upptag i sänkor skall främjas, men hur detta än kommer att ske har skogarna och hur de sköts en stor roll att spela när det gäller klimatet och klimatpolitiken. Både Riokonventionen och Kyotoprotokollet talar om en helhetssyn där både minskade utsläpp och ökade upptag i sänkor skall främjas, ppm 360 350 340 330 320 310 300 290 Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med 30 procent sedan början av 1900-talet. (ppm=parts per million) 280 270 1700 1800 1900 2000 11
Skogen är en del av lösningen på klimatproblemet På vilka sätt kan då skogen spela en roll i klimatpolitiken. Ser man det internationellt är kanske den viktigaste åtgärden att minska avskogningen i tropikerna. Ser man det ur ett svenskt eller europeiskt perspektiv är följande områden viktigast: utveckla skogssänkan stimulera användningen av trä- och pappersprodukter ersätta fossilbaserade produkter med träbaserade ersätta fossila bränslen med biobränsle Utveckla skogssänkan Enligt Naturvårdsverkets rapportering som görs enligt klimatkonventionens metod var skogssänkan i Sverige 28 miljoner ton koldioxid år 1998. Siffran är baserad på skogstillväxten och de aktuella avverkningarna och omfattar inte skogsmarken. År 1997 var siffran 32 miljoner ton och den varierar år från år framför allt beroende på variationer i avverkningarna. 30 miljoner ton koldioxid motsvarar 8 miljoner ton kol. Upptaget i skogsmarken är enligt Naturvårdsverkets uppskattning 18 miljoner ton koldioxid eller 5 miljoner ton kol. Sammanlagt motsvarar detta nästan hela de fossila utsläppen i Sverige (57 miljoner ton koldioxid 1998 enl. Naturvårdsverket). Det finns också andra siffror. I den av Skogsstyrelsen nyligen genomförda Skoglig Konsekvensanalys 99 påpekar man att tidigare analyser av lagerökningen i skogen kan ha varit överskattade på grund av felaktiga antaganden om biomassan i grenar och rötter. Istället för 7 10 miljoner ton kol per år under 80- och 90-talen kanske rätta värdet är 5 7 miljoner ton. Det finns också beräkningar baserade på direkta mätningar av koldioxidflödet i skogen som visar att skogssänkan, marken inräknad, under 90-talet varit 30 32 miljoner ton kol årligen och alltså nästan dubbelt så stor som de totala utsläppen från fossila bränslen. Antingen skogssänkan är dubbelt så stor eller hälften så stor som de fossila utsläppen i Sverige måste den utnyttjas i den svenska klimatpoliti- 12
ken. Dels måste vi lära oss mer om hur sänkan påverkas av skogsskötselmetoder osv och här pågår forskning för att kunna utveckla den ännu mer, dels måste principen få politisk acceptens och det internationella regelverket utformas så att uppbyggnad av kollager i skogarna gynnas. Det är i Kyotoprotokollets paragrafer 3.3 och 3.4 som skogssänkan definieras, men den ursprungliga definitionen omfattar en mycket liten del av den verkliga skogssänkan. Det är främst tropiska plantageskogar som räknas som sänkor, men i IPCCs omfattande forskningsrapport visas på alternativa synsätt och beräkningsmetoder. Det är angeläget att de sänkor som är följden av det uthålliga skogsbruk som bedrivs i Sverige också blir en del av beräkningsunderlaget. Naturligtvis måste ett krav vara att mätningen och beräkningen av skogstillväxten sker på ett invändningsfritt sätt. Förutom effekten av den storskaliga skogshushållningsstrategin finns på den enskilda beståndsnivån en rad olika åtgärder att vidta för att stimulera såväl ökad tillväxt och kolbindning som minskad avgång av koldioxid. Trädslagsval och markberedning är viktiga frågor. Allt detta måste idag rymmas inom begreppet uthålligt skogsbruk och främjas genom utveckling av de nationella och internationella regelverken och konventionerna. Det är angeläget att de sänkor som är följden av det uthålliga skogsbruk som bedrivs i Sverige också blir en del av beräkningsunderlaget. Stimulera användningen av trä och papper Det är stora mängder kol som binds i trähus och träkonstruktioner och icke oväsentliga mängder även i den ökande volym papper som cirkulerar i samhället. Synen att det lagrade kolet försvinner när skogen avverkas är därför grovt felaktig många skogsprodukter finns kvar i kretsloppet under lång tid. Skogen är en sänka för koldioxid eftersom tillväxten är större än avverkningen. Detta är riktigt, men är egentligen ett för snävt synsätt. I sänkeberäkningen antas då att det avverkade virket omgående återbildas till koldioxid, men så är inte fallet i verkligheten. Trähuset och träbron lagrar sitt kol under decennier, i boken kanske det lagras i 10 år, medan det 13
Hela systemet är en sänka. i toalettpapperet snabbt återförs till naturen. I tidningar och wellpapp cirkulerar kolet flera gånger genom retursystemet och lagras därför längre än vad annars skulle vara fallet. På så sätt fördröjs återföringen av koldioxid till atmosfären. Den slutsats man kan dra av bilden här intill är att ju mera vi får skogen att växa och ju mera skogsbaserade produkter vi använder desto mer koldioxid kan systemet ta in från atmosfären och lagra upp. Systemet tar idag och under överskådlig tid upp mer koldioxid än det släpper ut till atmosfären. Hela systemet är en sänka. Användningen av papper och trä ger naturligtvis också den ekonomiska förutsättningen för att kunna bedriva ett aktivt skogsbruk kanske framför allt därför är det bra ur klimatsynpunkt att använda mer tidningar, böcker och wellpapplådor även fast dessa produkter inte lagrar kolet under så lång tid. Ersätta fossilbaserade produkter Fossilbaserade produkter betyder i det här sammanhanget både produkter som är tillverkade av fossila råvaror som till exempel plaster och produkter som är mycket energikrävande vid tillverkningen som till exempel av aluminium, stål eller betong. I Norge har man räknat fram vad användning av olika material i byggnadskonstruktioner betyder ur koldioxidsynpunkt. Siffrorna anger emissionen av koldioxid i kg vid tillverkning av materialen räknat per kvadratmeter byggyta. Limträ 1.5 Trä 1.4 Stål (skrotbaserat) 5.2 Stål (malmbaserat) 19.3 Betong 11.1 (Källa: Norsk Treteknisk Institutt och Norsk Byggforskningsinstitutt) 14
Förbränning och förmultning Upptag Träkonstruktioner Pappersprodukter Återvinning Upptag Förbränning och transporter Skogen har en avgörande betydelse för koldioxidbalansen. Träden fångar upp enorma mängder koldioxid ur luften. Med hjälp av solens energi och fotosyntesen omvandlas koldioxiden till syre och kolhydrater. Kolhydraterna blir byggstenar för trädens tillväxt och på så sätt lagras kol i den växande skogen. Avverkat virke blir trä- och pappersprodukter där det lagrade kolet finns kvar. Särskilt trähus är viktiga eftersom de binder koldioxid under lång tid. När skogsprodukterna slutligen bränns eller förmultnar frigörs koldioxid som fångas upp av träden och återförs i kretsloppet. I Sverige växer skogen mer än den avverkas och därför ökar kollagret i skogen år för år. På så sätt absorberar skogen mer koldioxid än som ingår i det biologiska kretsloppet. Denna årliga lagerökning är lika stor som utsläppen från alla transporter i Sverige och från hela basindustrins förbrukning av fossila bränslen. 15
I samma undersökning har man också tittat på vilken effekten blir om man använder en kubikmeter trä på olika sätt. Resultaten visar hur stor minskning av koldioxidutsläppen blir uttryckt i kg koldioxid om man använder en kubikmeter trä i stället för alternativen. Som energikälla i stället för kol 700 Som energikälla i stället för olja 600 I stället för lättklinkers i hus 800 I byggkonstruktioner i stället för stål 500 I fönster i stället för aluminium 1 200 Materialval bör på ett helt nytt sätt bli en naturlig del av framtidens klimatpolitik. Det är alltså betydande minskningar i utsläpp som kan uppnås på detta sätt. Dessutom, som en extra bonus, fungerar träkonstruktionen som ett kollager under sin livstid och när den tjänat ut blir den biobränsle till exempel rivningsvirke och kan sålunda ge ytterligare emissionsminskningar. Potentialen för vad substitution med trä kan betyda är inte utredd, men det är angeläget att detta görs. Materialval bör på ett helt nytt sätt bli en naturlig del av framtidens klimatpolitik. Substitution med biobaserade material är i princip samma sak som substitution med biobränslen och ger samma snabba effekt. Ersätta fossila bränslen När biobränslen från skogen eldas frigörs den lagrade solenergin och den koldioxid som bundits vid fotosyntesen återgår till atmosfären. Denna koldioxid innebär sålunda inget extra tillskott till atmosfären och bidrar 16
alltså inte till växthuseffekten. Biobränslen från skogen är inte bara ved utan främst alla lutar och rest- och avfallsprodukter från skogen, industrin och sophanteringen. Sverige använder redan idag betydande mängder biobränslen: av Sveriges totala bränslebehov på nästan 300 TWh svarar biobränslen för över 90 TWh eller drygt 30 procent. Olja 168 TWh Gas 9 Kol 25 Biobränslen 92 Summa 294 Användningen av biobränsle fördelar sig på följande sortiment: Returlutar 34 TWh Trädbränslen 33 Pellets, briketter 4 Avfall 5 Torv 3 Beckolja 2 Helved 11 Summa 92 Skogsindustrin är den klart största aktören när det gäller biobränslen. Volymer och utvecklingspotential är direkt kopplade till avverkningsnivån och skogsindustrins utveckling. Returlutarna liksom beckoljan kommer från massatillverkningen och används i de egna processerna; trädbränslen är dels grenar och toppar vid avverkningar, dels bark, flis och spån som faller som biprodukter vid tillverkning av massa och sågade trävaror; avfall är huvudsakligen hushållsavfall, som naturligtvis också innehåller en del pappersavfall; helved är den ved som skogsägare och andra själva hämtar i skogen. 17
Massa- och pappersbruk 36% massa och papper 23% energi 16% flis Sågverk och skivindustri 20% trävaror 46% sågtimmer 8% bark och spån 46% massaved Värmeproduktion 16% energi 8% brännved Det finns en betydande potential för ytterligare användning av biobränsle. 18 Det är alltså en mycket stor del av skogsråvaran som används som bränsle: Enligt bilden är det ju nästan 40 procent av det avverkade rundvirke som går till industrin som på olika sätt blir bränsle och detta utöver trädbränslen av grenar och toppar som tas om hand på annat sätt vid avverkningen. Det finns en betydande potential för ytterligare användning av biobränsle. Framför allt kan en större andel av de grenar och toppar som faller vid avverkning utnyttjas, men då krävs sannolikt en återföring av aska för att inte skogsmarken skall utarmas på vissa mineraler. Kanske kan därmed dagens uttag av trädbränslen fördubblas, men här går sannolikt gränsen för vad som är biologiskt lämpligt och ekonomiskt möjligt att hämta ur skogen.
Därför är skogen viktig i klimatpolitiken Skogsskövlingen i olika delar av världen har varit en bidragande orsak till den ökade koldioxidhalten i atmosfären. Trots detta lagras enorma volymer kol i världens skogar ett lager som genom ett uthålligt skogsbruk kan ökas ytterligare. För att maximalt utnyttja denna möjlighet måste de nationella och internationella regelverkan utformas så att en utveckling i denna riktning stimuleras. Att stimulera uppbyggnad av sänkor skulle vara en kraftfull och kostnadseffektiv åtgärd i klimatpolitiken. Naturligtvis ersätter den inte åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen utan kompletterar dem. För att nå det långsiktiga målet att stabilisera koldioxidhalten i atmosfären krävs att alla medel används. I denna helhetssyn där minskning av emissioner och upptag i skogssänkor är lika viktiga ingår också de skogsindustriella produkterna. Användning av produkter av trä och papper bör därför stimuleras, eftersom sådana produkter ger upphov till mindre emissioner vid tillverkningen än de flesta andra produkter och också lagrar koldioxid. Slutsatsen är således uppenbar: skogen och skogsindustrin är en del av lösningen på klimatproblemet. Ju mer skogarna växer och ju mer produkter från skogen vi använder desto bättre för klimatet. Naturligtvis ersätter den inte åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen utan kompletterar dem. 19
Box 16006, 103 21 Stockholm Telefon: 08-762 72 60 Telefax: 08-611 71 22 Internet: www.skogsindustrierna.org