Årsredovisning 2013. Myndigheten för vårdanalys

Årsredovisning 2013 Myndigheten för vårdanalys

Årsredovisning 2013 Myndigheten för vårdanalys Myndigheten för vårdanalys Grafisk Design och produktion: Les Creatives Sthlm Tryck: TMG Sthlm, Stockholm 2014 ISBN: 978-91-87213-23-6

Årsredovisning 2013 Myndigheten för vårdanalys DNR.1379/2014 Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013 1 (68)

2 (68) Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013

Myndighetschefens inledning Under 2013 har Myndigheten på vårdanalys fortsatt att växa och utvecklas samtidigt som leveransen av analyser och granskningar tagit fart. Under året har myndigheten sammantaget publicerat tio rapporter samt tre publikationer i PM-serien. Omfattningen på regeringsuppdragen har ökat kraftigt och myndigheten har deleller lägesrapporterat mot sex uppdrag. Under 2013 inledde myndigheten ett utvecklat internationellt arbete. De inledda samarbetena med European Observatory on Health Systems and Policies samt Commonwealth Fund lägger en mycket god grund för det fortsatta internationella arbetet. Även WHO och Europeiska kommissionen har under året tagit kontakt och i olika sammanhang börjat efterfråga myndighetens expertis. Inriktningen på den egeninitierade verksamheten har styrts av analysplanen för 2013. De viktigare prestationerna finns beskrivna under verksamhetsområdet Analys och granskning. Omfattningen på de särskilda regeringsuppdragen ökade med över 300 procent. Myndighetens fortsatta expansion under 2013 är till stora delar en följd av den ökade volymen av dessa bidragsfinansierade uppdrag. Innan myndighetens kapacitet att hantera tillkommande uppdrag byggts ut skedde en viss undanträngning av den egeninitierade verksamheten. Uppdragsvolymen kommer att vara än större under 2014. Arbetet med att på ett målgruppsanpassat sätt kommunicera resultaten av genomförda analyser och granskningar har tagits vidare. Vi har under året fått mycket positiv återkoppling kring att vi publicerat rapporter som varit användbara på såväl nationell nivå som för landsting och kommuner för att utveckla styrningen och verksamheterna. En analys av genomslaget i redaktionella media har genomförts och visar att Vårdanalys arbete omnämns i 526 separata artiklar med 38,8 miljoner potentiella läsartillfällen under 2013. Kvaliteten i mediebevakningen bedöms som stark för myndigheten och Vårdanalys är i media främst positionerad som en källa till rapporter och som expert. Myndighetens personal är allt mer efterfrågad och deltog under året på över 100 olika seminarier och möten för att sprida resultatet av myndighetens arbete. Verksamhetsåret har också präglats av det fortsatta arbetet med att bygga upp och konsolidera myndigheten att utveckla och precisera verksamhetens inriktning, att bygga upp system och rutiner och bygga upp nätverk med omvärlden samt att rekrytera personal. Tillgången till kompetent personal och en strategisk kompetensförsörjning är även fortsättningsvis den främsta framgångsfaktorn för myndigheten. Det är mycket glädjande att myndigheten hittills lyckats väl med att attrahera mycket kompetent personal. Vid början av 2013 hade myndigheten 19 medarbetare och i början av 2014 var antalet medarbetare 29. Arbetet med att utveckla organisationen och utveckla arbetsformer och roller har också tagits vidare. Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013 3 (68)

För en myndighet med Vårdanalys uppdrag och storlek kommer det dock inte att vara möjligt att upprätthålla och utveckla en tillräcklig komptensbredd och djup inom organisationen i alla frågor. En väsentlig del av komptensförsörjningen kommer även i fullt utbyggt tillstånd att ske via tillfälliga engagemang av personal från forskningsinstitutioner och konsulter både inom landet och från utlandet. Uppbyggnaden av ett nätverk mot omvärlden är därför av central betydelse. Myndigheten har under året i dialogen med regeringskansliet fortsatt att lyfta frågan om att myndigheten saknar ett fullgott författningsmässigt stöd för att fullt ut kunna bedriva en effektiv verksamhet. Förhoppningarna står nu närmast till att den pågående myndighetsöversynen ska kunna ta frågan vidare och att det inom kort tillsätts en utredning som kan bidra till att behoven tillgodoses. Uppbyggnadsfasen är nu i princip slutförd och myndigheten står väl rustad att ta sig an sitt tredje egentliga verksamhetsår. Vi ser fram mot ett spännande och produktivt år då vi ska bli än bättre på att bidra till utvecklingen av svensk vård och omsorg till nytta för patienter, brukare och medborgare. Stockholm den 13 februari 2014 Fredrik Lennartsson Myndighetschef 4 (68) Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013

Innehåll Myndigheten för vårdanalys...9 1.1 Myndighetens uppgifter och inriktning...9 1.2 Organisation... 10 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning... 15 2.1 Redogörelse för årets viktigare prestationer...17 2.1.1 Vem har vårdvalet gynnat? (Rapport 2013:1)...17 2.1.2 Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? (Rapport 2013:2)...17 2.1.3 Centralisering med patienten i centrum (Rapport 2013:3)...19 2.1.4 Vad vill patienten veta för att välja (Rapport 2013:4)...20 2.1.5 Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning (Rapport 2013:8)... 21 2.1.6 Ur led är tiden (Rapport 2013:9)...22 2.1.7 Produktivitetsskillnader i äldreomsorgen (Rapport 2013:10)...23 2.1.8 Satsningen på Nationella Kvalitetsregister (PM 2013:1)...24 2.1.9 Kartläggning av kommunernas arbetssätt med förenklad hantering och flexibilitet i hemtjänsten (PM 2013:2)... 25 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag... 29 3.1 Redogörelse för årets viktigare prestationer... 31 3.1.1 Vad är nyttan med hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel? (Rapport 2013:5)... 31 3.1.2 Satsningen på Nationella Kvalitetsregister - Förslag på utvärderingsplan 2013-2017 (Rapport 2013:6)...33 3.1.3 Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa (Rapport 2013:7)... 33 3.1.4 Hur kan man identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården? (PM 2013:3)...34 3.2 Remisser... 35 3.3 Deltagande i statliga kommittéer och råd... 35 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer... 39 4.1 Redogörelse för årets viktigare prestationer...40 4.1.1 Analysplan 2013...40 4.1.2 Konferenser, seminarier och mässor...40 4.2 Uppföljning av Myndigheten för vårdanalys i media... 41 Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013 5 (68)

Ekonomi... 45 5.1 Undantag från regelverket... 45 5.1.1 Jämförelsetal... 45 5.2 Indelning och prestationer... 45 5.2.1 Fördelning av gemensamma intäkter och kostnader på verksamhetsområde... 46 5.2.2 Redovisning av kostnader per prestation...46 5.3 Ändrade redovisningsprinciper för prestationer...46 Kompetens... 49 6.1 Bemanning och kompetensförsörjning...49 6.2 Kompetensutveckling...49 6.3 Arbetsmiljö och hälsa...49 6.4 Sjukfrånvaro...50 6.5 Jämställdhet och mångfald...50 Finansiell redovisning... 53 7.1 Resultaträkning... 53 7.2 Balansräkning...54 7.3 Anslagsredovisning... 55 7.4 Tilläggsredovisningar och noter... 56 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 64 Bilaga 1... 65 Underskriftsmening... 66 6 (68) Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013

Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013 7 (68)

8 (68) Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013

Myndigheten för vårdanalys Myndigheten för vårdanalys 1.1 MYNDIGHETENS UPPGIFTER OCH INRIKTNING Myndigheten för vårdanalys uppgift enligt förordningen (2010:1385) med instruktion för myndigheten för vårdanalys (instruktion) är att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård samt i gränssnittet mellan vård och omsorg. Vårdanalys ska 1. följa upp och analysera vårdens och omsorgens funktionssätt, 2. effektivitetsgranska statliga åtaganden och verksamheter, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bistå regeringen med underlag och rekommendationer för effektivisering av statlig verksamhet och styrning. Vårdanalys har även till uppgift att 1. kontinuerligt utvärdera sådan information om vården och omsorgen som lämnas till den enskilde, i fråga om informationens innehåll, kvalitet, ändamålsenlighet och tillgänglighet, 2. på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bedriva omvärldsbevakning och genomföra internationella jämförelser. Myndighetens uppgifter är, som framgår av formuleringarna, breda och öppna och rör sektorer som omfattar närmare femton procent av BNP. I den av styrelsen beslutade analysplanen för 2013 preciserades inriktningen på verksamheten med följande illustration. Vad Vårdanalys vill uppnå Skapa beslutsunderlag för framgångsrik nationell styrning av vården och omsorgen av värde för patienter, brukare och medborgare Vad Vårdanalys gör Utvärderingar av reformer och satsningar Internationella jämförelser Problemdriven analys och granskning Vårdanalys utgångspunkter Oberoende och kompetens Patient-, brukar- och medborgarperspektiv Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013 9 (68)

Myndigheten för vårdanalys Myndighetens verksamhet är enligt styrelsens beslut indelad i tre verksamhetsområden: Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Prestationsredovisning i årsredovisningen följer den indelningen. Myndigheten för vårdanalys produkter redovisas i olika serier. Vårdanalys analyser, slutsatser och rekommendationer publiceras i myndighetens rapportserie. Promemorior, metodresonemang och liknande material som utgör underlag eller stöd för myndighetens rapporter samlas i myndighetens PM-serie. De underlag som ingår i PM-serien anses vara av relevans för kunskapsbildningen på respektive ämnesområde. De kan exempelvis vara intressanta för en vidare läsarkrets men inte rymmas inom ramen för planerade eller utgivna rapporter. De kan vara mer tekniskt orienterade texter eller bidra med en fördjupning i ett ämne. 1.2 ORGANISATION Vårdanalys är en styrelsemyndighet. Inledningsvis bestod styrelsen av: Eva Lindström, styrelseordförande, Kerstin Wigzell, vice styrelseordförande, Anders Anell, styrelseledamot, och Fredrik Lennartsson, myndighetschef och styrelseledamot. Från den 1 mars 2013 entledigade regeringen Kerstin Wigzell från uppdraget att vara ledamot. Från samma datum förordnande regeringen Eva Fernvall, Mef Nilbert, Mårten Schultz och Karin Tengvald att vara ledamöter i styrelsen. Från den 16 december 2013 entledigade regeringen Mårten Schultz från styrelseuppdraget. Styrelsen har under året haft sju protokollförda sammanträden. Kopplat till myndigheten finns, i enlighet med myndighetens instruktion, ett patientråd. Patientrådet utses av styrelsen och har enligt instruktionen till uppgift att identifiera och lämna förslag på angelägna områden för analys och granskning, samt att bistå myndigheten i arbetet med att identifiera patienters, brukares och medborgares behov av information. Utöver arbetet med sina instruktionsbundna uppgifter har patientrådet under året också arbetat med att utveckla sina arbetsformer och med att bistå myndigheten med att sprida resultatet av genomförda analyser och granskningar. Patientrådet har under året haft fem protokollförda sammanträden. Förordnandena för de ledamöter i patientrådet som suttit i rådet sedan myndigheten grundandes löpte ut vid slutet av året. På styrelsemötet den 17 december 2013 beslutade därför styrelsen om att dels förordna nya ledamöter till patientrådet, dels förnya vissa ledamöters förordnanden (patientrådets tidigare och nya sammansättning framgår av bilaga 1). Myndighetens kansli har byggts upp under året och organisation, roller och arbetsformer har utvecklats. Verksamheten har under myndighetschefen varit organiserad i två enheter: Chefsjurist och stab, samt Analys och granskning. 10 (68) Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013

Myndigheten för vårdanalys Chefsjuristen och staben svarar för juridik, ekonomi, administration och sedan maj 2013 för kommunikationsstöd. Enheten för analys och granskning svarar för att planera och genomföra egeninitierade analys och granskningsprojekt samt regeringsuppdrag. På myndigheten finns en ledningsgrupp som sammanträder varannan vecka. Ledningsgruppen har bestått av myndighetschefen, chefsjuristen/stabschefen, analyschefen, den vetenskapligt ansvariga, utvecklingsansvarig samt kommunikationsansvarig fram till och med april då den medarbetaren slutade. Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013 11 (68)

12 (68) Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013

Myndigheten för vårdanalys Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013 13 (68)

Myndigheten för vårdanalys 14 (68) Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Resultaträkning för verksamhetsområdet Analys och granskning (tkr) 2013 2012 2011 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 16 311 16 929 3 426 Intäkter av bidrag 20 0 0 Finansiella intäkter 56 53 37 Summa 16 387 16 982 3 463 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -9 286-7 918-1 109 Kostnader för lokaler -525-1 097-384 Övriga driftkostnader -6 372-7 669-1 876 Finansiella kostnader -8-12 -4 Avskrivningar och nedskrivningar -196-286 -90 Summa -16 387-16 982-3 463 Verksamhetsutfall 0 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 0 Verksamhetsområdets inriktning styrs utöver instruktionen av den analysplan och verksamhetsplan, inklusive internbudget, som läggs fast av styrelsen. I verksamhetsplanen preciserades arbetet inom de olika områdena och fastställde som mål att verksamheten under året skulle resultera i tio publicerade rapporter och promemorior sammanlagt. Inom verksamhetsområdet Analys och granskning publicerades nio rapporter och promemorior under 2013. Avvikelsen beror på att vi av kommunikationsstrategiska skäl valde att senarelägga publiceringen av rapporten Vem vill veta vad för att välja? Nedan beskrivs verksamheten och de viktigare prestationerna inom verksamhetsområdet. Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013 15 (68)

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Prestationer och kostnader per prestation (tkr) Prestationer Vem har vårdvalet gynnat? (Rapport 2013:1) Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? (Rapport 2013:2) Centralisering med patienten i centrum (Rapport 2013:3) Vad vill patienten veta för att välja? (Rapport 2013:4) Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning (Rapport 2013:8) Direkta kostnader Indirekta kostnader Totala kostnader * * * * * * 597 145 742 1 440 349 1 789 812 197 1 009 Ur led är tiden (Rapport 2013:9) 1 466 356 1 822 Produktivitetsskillnader i äldreomsorgen (Rapport 2013:10) Satsningen på Nationella kvalitetsregister (PM 2013:1) Kartläggning av kommuners arbetssätt med förenklad hantering och flexibilitet i hemtjänsten (PM 2013:2) 487 118 605 240 58 298 913 339 1 252 Summa 5 955 1 562 7 517 Genomsnittskostnad 851 223 1 074 * Styrelsen beslutade under år 2013 om en ny redovisningsprincip för prestationer som innebär att det inte längre är beslutade utan publicerade rapporter som ska kostnadsberäknas och redovisas som prestationer i årsredovisingen. Dessa rapporter beslutades i december 2012 men är publicerade under 2013. Rapporterna redovisades som prestationer i årsredovisningen och kostnadsberäknades för år 2012. De kostnadsberäknas därför inte i denna årsredovisning men nämns eftersom de publicerats 2013. Utveckling av prestationer (antal och tkr) Utveckling av prestationer 2013 2012 2011 Antal redovisade prestationer 7 7 0 Genomsnittskostnad 1 074 1 725 0 Arbetet har bedrivits enligt den av styrelsen fastlagda projektstyrningsmodellen, vars övergripande syfte är att tydliggöra roller och arbetsprocesser för att standardisera och kvalitetssäkra arbetet med projekt på myndigheten. Enligt modellen delas arbetet in i olika faser: initiering, förstudie, projektplanering, genomförande och avslut. Av verksamhetens natur följer att alla projekt som initieras inte kommer att gå vidare till avslut. Projektstyrningsmodellen skapar en ordnad process för att i olika faser ta ställning till om och hur projektet ska bedrivas vidare. 16 (68) Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning 2.1 REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER 2.1.1 Vem har vårdvalet gynnat? (Rapport 2013:1) Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) uppgift är att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och gränssnittet I en jämförande studie mellan tre landsting har Vårdanalys undersökt mellan vården hur och omsorgen. Vårdanalys upplevd har patienternas och brukarnas behov som utgångspunkt i sina granskningar. Myndigheten ska också verka för att samhällets resurser används på bästa sätt för att skapa en så god hälsa och patientupplevd kvalitet som möjligt. Syftet är att bistå vården tillgänglighet och vårdutnyttjande utvecklats efter införandet av vårdvalsreformen. och omsorgen med att förbättra kvalitet och effektivitet förbättringar som ytterst ska komma patienter, brukare och medborgare till del. En central målsättning med vårdvalsreformen inom primärvården Vem har vårdvalet 2010 gynnat? var att En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande i primärvården En central målsättning med vårdvalsreformen inom primärvården har varit att öka tillgängligheten och vårdutnyttjandet samt att stärka patientens roll som aktör inom primärvården. Valfrihetssystem kan dock öka tillgängligheten och stärka patientens roll i vården. Tidigare studier stå i motsättning till har rättviseprincipen att visat vården ska ges efter behov. att En viktig fråga blir då att undersöka om mer vårdbehövande grupper har trängts undan till förmån för grupper med enklare behov. Kunskapen om sambandet mellan och fördelning av vården är idag bristfällig. Myndigheten för vårdanalys har därför genomfört en jämförande studie i tre landsting. Syftet är att analysera hur vårdutnyttjandet och utbud och tillgänglighet har ökat under de första åren med en valfrihetsreform. patienternas upplevda tillgänglighet utvecklats före och efter införandet Ett av vårdval för patientgrupper med olika behov. valfrihetssystem kan även stå i motsättning till rättviseprincipen - att vården ska ges efter behov. Mot denna bakgrund genomförde Vårdanalys denna studie, för att undersöka om mer vårdbehövande grupper har trängts undan till förmån för grupper med enklare behov. Resultaten visar: Rapport 2013:1 Vem har vårdvalet gynnat? En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande i primärvården vårdanalys Rapport 2013:1 Vem har vårdvalet gynnat? En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande i primärvården Rapporten Vem har vårdvalet gynnat? Det går inte att se tydliga tecken på undanträngning, mätt i absoluta tal. Alla patientgrupper, även de med stora vårdbehov, har ökat sina besök hos läkare i primärvården. Befolkningen i sin helhet har ökat antalet läkarbesök i högre utsträckning än personer med stora vårdbehov sedan vårdval infördes. Skillnader i antalet läkarbesök i primärvården kan till betydande del förklaras av att landsting och regioner har olika system för ersättning till vården. Personer med högre inkomster uppger att de är mer nöjda med utvecklingen av tillgängligheten efter införandet av vårdvalsreformen. Utifrån resultaten ger Vårdanalys rekommendationen att regeringen på både nationell och regional nivå stärker möjligheterna till uppföljning av såväl vårdens struktur och processer som av resultat inom primärvården, samt att landstingens förutsättningar för att följa upp all offentligt finansierad vård, oavsett om den drivs i offentlig eller privat regi, måste stärkas. Landstingen bör se över och hitta rätt balans i ersättningssystemen som samtidigt premierar hög produktion och jämlikhet. Studien har bland annat presenterats för Socialdepartmentet, riksdagens socialutskott, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt flera landsting. Rapporten har gett upphov till eller refererats i 54 artiklar i redaktionella media. 2.1.2 Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? (Rapport 2013:2) Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) uppgift är att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och gränssnittet mellan vården och omsorgen. Vårdanalys har patienternas och brukarnas behov som utgångspunkt i sina granskningar. Myndigheten ska också verka för att samhällets resurser används på bästa sätt för att skapa en så god hälsa och patientupplevd kvalitet som möjligt. Syftet är att bistå vården och omsorgen med att förbättra kvalitet och effektivitet Öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre lanserades 2007 förbättringar som ytterst ska komma patienter, ett brukare och instrument med syfte att driva på kvalitetsutvecklingen och öka insynen i sektorn. medborgare till del. Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Behovet av kvalitetssäkring, kvalitetsutveckling och ökad insyn har varit i fokus för debatten. Vårdanalys har gjort den första samlade, oberoende utvärderingen av öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre. och omsorgen om äldre har ökat, och om indikatorerna för att mäta resultat har förbättrats. Syftet med utvärderingen är att bedöma i vilken utsträckning de uttalade målen med öppna jämförelser har uppnåtts. Därutöver har vi analyserat om organiseringen av arbetet varit ändamålsenlig eller inte. Det uttalade målen med öppna jämförelser är: - Att kommunerna, med hjälp av jämförelserna och i samarbete med landstingen, ska kunna utveckla och följa upp kvaliteten i sin verksamhet och inspirera till lokala, regionala och nationella diskussioner om hur vården och omsorgen om äldre Vårdanalys utvärdering av Öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre Kvalitetsbrister inom vården och omsorgen om äldre har varit ett hett debattämne under senare år. Öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre lanserades 2007 som ett instrument med syfte att driva på kvalitetsutvecklingen och öka insynen i sektorn. Vårdanalys har gjort den första samlade, oberoende utvärderingen av öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre. I rapporten adresseras ett antal centrala frågor, bland annat om öppna jämförelser har lett till förbättringar av vården och omsorgen för äldre, om insynen i den gemensamt finansierade vården Rapport 2013:2 Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? vårdanalys Rapport 2013:2 Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Vårdanalys utvärdering av Öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre Rapporten Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013 17 (68)

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning kan bli bättre och mer effektiv. Vi kallar detta för förbättringsmålet. - Att förbättra insynen i den gemensamt finansierade vården och omsorgen. Vi kallar detta för öppenhetsmålet. - Att indikatorerna ska ge en så allsidig bild som möjligt av vården och omsorgen, bland annat genom att belysa både socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvarsområden. Vi kallar detta för datakvalitetsmålet. Utvärderingens resultat kan sammanfattas i sju slutsatser: Öppna jämförelser har stärkt förutsättningarna för att förbättra kvaliteten i äldreomsorgen. Resultaten analyseras och används lokalt i allt större omfattning. Öppna jämförelser lyckas i några fall följa upp kvaliteten i vården och omsorgen om äldre som rör sig mellan kommunernas och landstingens ansvarsområden. I nuläget saknas dock ofta en tydlig mottagare för de indikatorer som speglar kvaliteten för äldre i gränssnittet mellan vård och omsorg. Detta minskar möjligheterna till förbättring avsevärt. Öppna jämförelser har medfört en ökad transparens men prestationsformen är inte lämplig för allmänhet och media. Äldreguiden som bland annat ska användas av befolkningen som underlag för val av vård- och omsorgsgivare brister i relevans och användbarhet. Utvecklingen av data avseende vård och omsorg om äldre är snabb, till stor del som följd av prestationsbaserade ersättningssystem för ökad rapportering till de nationella kvalitetsregistren som utvecklas på området, men också genom kommunernas ökade användning av data som medför kvalitetssäkring av data. Misstro mot underliggande data begränsar genomslaget för öppna jämförelser i kommunerna. Misstron gäller bland annat om rätt data rapporteras i kommunenkäten och om de olika datakällor som används mäter kvaliteten på ett riktigt sätt. Öppna jämförelser är inne i ett intensivt utvecklingsarbete. Det medför en svår balansgång mellan att å ena sidan kontinuerligt förbättra och utveckla nya indikatorer och att å andra sidan kunna följa resultaten över tid och mäta resultatet av förbättringsarbetet. Inriktningen att fortsätta fokusera på utveckling är nödvändig, men följden blir att det omedelbara värdet av jämförelserna minskar under uppbyggnadsfasen. Organisationen för öppna jämförelser fungerar relativt väl och förmår driva utvecklingen framåt. Utifrån utvärderingens resultat ger Vårdanalys följande rekommendationer: Socialstyrelsen och SKL bör intensifiera arbetet med att öka värdet av att använda jämförelserna i utvecklingsarbetet. Utveckla och säkra kvaliteten i mätningar och data inklusive brukarrapporterade utfallsmått. Regeringen, Socialstyrelsen och SKL bör stärka kommunikationsarbetet för att öka insynen och förbättra informationen för val för brukare och medborgare. Regeringen bör utreda förutsättningarna för att göra tillsynsinformation tillgänglig och användbar för brukare, anhöriga och medborgare. Regeringen, Socialstyrelsen och SKL bör stärka incitamenten för att mäta och arbeta med de äldre som utgångspunkt. 18 (68) Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Socialstyrelsen och SKL bör utreda förutsättningarna för att införa målnivåer för vissa indikatorer. Studien har bland annat presenterats för Socialdepartementet, riksdagens socialutskott, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landstings socialchefsnätverk, och på Socialchefsdagarna. Rapporten gav upphov till två artiklar i redaktionella media. 2.1.3 Centralisering med patienten i centrum (Rapport 2013:3) Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) uppgift är att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och gränssnittet mellan vården och omsorgen. Vårdanalys har patienternas En viktig organisatorisk princip i sjukvården är att vården ska ges och brukarnas behov på som utgångspunkt den i sina granskningar. nivå Myndigheten ska också verka för att samhällets resurser används på bästa sätt för att skapa en så god hälsa och patientupplevd kvalitet som möjligt. Syftet är att bistå vården och omsorgen med att förbättra kvalitet och effektivitet som ger det bästa möjliga slutresultatet för patienten, naturligtvis förbättringar som ytterst ska komma patienter, lämplig brukare och medborgare till del. Centralisering med patienten i centrum hänsyn också till effektivitet i resursanvändningen. Att fördela vårdinsatser En viktig organisatorisk princip i sjukvården till är att vården ska ges på den nivå som ger det bästa möjliga slutresultatet för patienten, naturligtvis med lämplig hänsyn också till effektivitet i resursanvändningen. Att fördela vårdinsatser till den optimala nivån kallas ofta nivåstrukturering. I den här rapporten har Vårdanalys analyserat vilka faktorer som är viktiga för patienter vid nivåstrukturering av den mest högspecialiserade vården som bedrivs som rikssjukvård. optimala nivån kallas ofta nivåstrukturering. I den här rapporten Utifrån det har Vårdanalys utvärderat i vilken mån arbetet med rikssjukvård bedrivs i enlighet med patienternas prioriteringar. Vårdanalys analyserat vilka faktorer som är viktiga för patienter vid nivåstrukturering av den mest högspecialiserade vården som bedrivs som rikssjukvård. Utifrån det har Vårdanalys utvärderat i vilken mån arbetet med rikssjukvård bedrivs i enlighet med patienternas prioriteringar. Vår utvärdering har tydligt visat att det framförallt är tre faktorer i rikssjukvården som är viktiga ur ett patientperspektiv: Rapport 2013:3 Centralisering med patienten i centrum Vårdanalys utvärdering av patientperspektivet i rikssjukvården vårdanalys Rapport 2013:3 Centralisering med patienten i centrum Vårdanalys utvärdering av patientperspektivet i rikssjukvården Rapporten Centralisering med patienten i centrum Medicinska resultat och en säker vård Att patienten får tillgång till den vård som har högsta möjliga medicinska kvalitet. Välfungerande vårdkedjor Att hela vårdkedjan beaktas i utredning och beslut och att kommunikationen mellan enheter fungerar efter det att en verksamhet centraliserats. Patientinvolvering Att patienterna får vara delaktiga i rikssjukvårdsprocessen och att deras unika kunskap om sin sjukdom och vård tas tillvara. Utifrån de faktorer som patienter värderar mest kan vi från vår utvärdering dra följande slutsatser om den nuvarande rikssjukvårdsprocessen: Nuvarande process för att definiera rikssjukvård tar för lång tid och leder sannolikt till för få beslut om koncentration Ur patienternas perspektiv bör verksamheter koncentreras som uppnår bättre medicinska resultat och ökad patientsäkerhet om de bedrivs på färre ställen. Utvärderingen tyder på att det är troligt att fler verksamheter skulle kunna koncentreras än de tolv som idag har definierats som rikssjukvård för att förbättra vårdresultaten. Det finns flera bakomliggande skäl till att så få områden bedrivs som rikssjukvård. Nomineringsprocessen är inte ändamålsenligt utformad för att föra upp alla potentiellt relevanta verksamheter till utredning. Det har delvis uppstått en stämning av konkurrens istället för samarbete mellan landsting och regioner, vilket hämmar utvecklingen. Utredningen inför beslut om rikssjukvård tar lång tid (mer än tre år). Det finns exempel på att arbetet fastnat när man ska välja sjukhus som ska få tillstånd att bedriva viss högspecialiserad vård. Detta trots att alla är överens om att en koncentration bör ske. Svårt att få fungerande vårdkedjor Välfungerande vårdkedjor är en av de viktigaste faktorerna ur ett patientperspektiv. Hela vårdkedjan, och även de organisatoriska problem som uppstår när redan etablerade vårdkedjor och kontaktnät bryts, måste därför beaktas i utredningarna om rikssjukvård. I något fall kan det finnas Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013 19 (68)

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning en motsättning som behöver hanteras mellan bättre medicinsk kvalitet och fungerande vårdkedjor. Att säkra välfungerande vårdkedjor och ett gott samarbete mellan rikssjukvårdsenheter och hemmalandstingen är ett viktigt utvecklingsområde. För lite och ingen systematik i patientinvolveringen Patienterna har unik kunskap om och erfarenhet av sin sjukdom och önskar dessutom bli mer involverade i arbetet med rikssjukvården. Idag fungerar patientföreningarna som remissinstans. Sannolikt skulle patienternas erfarenheter och kunskap kunna komma till nytta i högre grad och på andra sätt under utredningsarbetet. Socialstyrelsen har föreslagit att nomineringen ska öppnas för att fler aktörer ska kunna ge förslag på verksamheter som bör utredas för rikssjukvård. Det skulle kunna öka patienternas inflytande, men även övriga steg i processen skulle kunna förbättras med hjälp av patienternas kunskap. Mot bakgrund av våra resultat riktar Vårdanalys följande rekommendationer: Socialstyrelsen bör utarbeta ett mer analytiskt grundat tillvägagångssätt för att systematiskt identifiera verksamheter som bör bedrivas som rikssjukvård. Socialstyrelsen bör stärka utredningskapaciteten inom rikssjukvårdsverksamheten, bland annat med utökad medicinsk- och hälso- och sjukvårdskompetens. Socialstyrelsen bör intensifiera uppföljningen av rikssjukvården. Socialstyrelsen bör involvera patienter på ett tydligare sätt i arbetet med rikssjukvården. Socialstyrelsen bör ta en mer aktiv roll för att säkerställa välfungerande vårdkedjor för rikssjukvårdsområden. Regeringen bör närmare följa upp utvecklingen av rikssjukvården. Studien har bland annat presenterats för Socialdepartmentet, Rikssjukvårdsnämnden och på ett seminarium med huvudintressenter och patientföreträdare i Almedalen. Studien gav upphov till tre artiklar i redaktionella media. är att ur upp och gränssnittet ienternas nskningar. surser lsa och istå vården tivitet kare och ngen att erbjuda vårdval i primärllmänhet har tillräcklig information för v en enkätundersökning tagit reda på a förmedla informationen. Resultaten er med dagens vårdvalsinformation r det svårt att välja. I rapporten nformationen kan förbättras utifrån Rapport 2013:4 Vad vill patienten veta för att välja? Vårdanalys utvärdering av vårdvalsinformation vårdanalys Rapport 2013:4 Vad vill patienten veta för att välja? Vårdanalys utvärdering av vårdvalsinformation 2.1.4 Vad vill patienten veta för att välja (Rapport 2013:4) Sedan 2010 är landstingen skyldiga att erbjuda vårdval i primärvården. En omdiskuterad fråga har varit om allmänheten har tillräcklig information för att göra medvetna val av vårdcentral. Därför har Vårdanalys tagit reda på vad allmänheten vill veta för att välja och vilka brister de ser med dagens vårdvalsinformation. Vårdanalys har i denna studie frågat över 3300 personer om hur de väljer och vilken information de vill ha för att välja vårdcentral. Studien innehåller även en omfattande litteraturgenomgång kring patienters användning av vårdvalsinformation. Några av studiens slutsatser är: Rapporten Vad vill patienten veta för att välja Det finns ett brett folkligt stöd för att välja och kännedomen om möjligheten att välja är stor. Allmänhetens val av vårdcentral baseras främst på geografisk närhet, väntetider och personalens bemötande. Betydligt färre har grundat sitt val på medicinsk kvalitet och vilket vårdutbud som vårdcentralerna erbjuder. Samtidigt finns det endast en begränsad mängd offentligt redovisad information om medicinska resultat. 20 (68) Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Patienterna har hittat merparten av informationen de sökt efter. Men de saknar bland annat uppgifter om möjligheten att träffa samma läkare och om vårdcentralens hygien och renlighet. För att kvalitetskonkurrens i vårdvalet ska fungera är det viktigt att allmänheten kan jämföra vårdcentralernas skillnader och likheter i kvalitet och utbud. Men många tycker inte att informationen gör det möjligt att jämföra vårdcentralerna. Utifrån resultaten rekommenderar Vårdanalys att landstingen bör utveckla jämförbarheten i informationen och att de ser till att innehållet möter patienternas förväntningar. Landstingen har högt förtroende som avsändare av vårdvalsinformation men kan behöva tydliggöra sin roll ännu mer. Studien har bland annat presenterats för Socialdepartmentet, Sveriges Kommuner och Landsting vårdvalsnätverk och på ett seminarium med huvudintressenter och patientföreträdare i Almedalen. Studien har gett upphov till 147 artiklar i redaktionella media. 2.1.5 Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning (Rapport 2013:8) Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) uppgift är att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och gränssnittet mellan vården och omsorgen. Vårdanalys har patienternas och brukarnas behov som utgångspunkt i sina granskningar. Myndigheten ska också verka för att samhällets resurser används på bästa för att skapa en så god hälsa och patientupplevd kvalitet som möjligt. Syftet är att bistå vården och omsorgen med att förbättra kvalitet och effektivitet Statlig styrning av vård och omsorg genom prestationsbaserad ersättning förbättringar som ytterst ska komma patienter, användes första gången i sjukskrivningsmiljarden 2006. År 2013 finns det sex utpekade brukare och medborgare till del. Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning ersättning är omdebatterad. Samtidigt har styrning med prestationsbaserad ersättning ökat i omfattning. Idag används det på sex områden (1) patientsäkerhet, (2) psykisk ohälsa, (3) mest sjuka äldre, (4) rehabilitering, (5) överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting tillgänglighet och (6) sjukskrivning och omfattar (SKL) cirka 5,3 miljarder kronor. sidoeffekter i vården och omsorgen. Vi föreslår hur dagens användning kan förbättras och har tagit fram en tanke modell för hur styrmedlet kan utvecklas med prestationsbaserad ersättning som totalt omfattar ca 5,3 miljarder kronor. (1) för att åstadkomma förbättringar på prioriterade områden, (2) för att Vårdanalys rapport innehåller en första genomgång och analys av styrmedlets konstruktion och tillämpning samt identifierar risker och utvecklingsmöjligheter. Områdena inom vård och omsorg där prestationsbaserad ersättning används är: Effekterna av statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad I denna första studie på området analyserar vi ut maningar, risker och utvecklingsmöjligheter med styrmedlet. Syftet är att bidra med idéer om hur styrningen kan utvecklas för att öka satsningarnas måluppfyllnad och minska risken för negativa åstadkomma en mer jämlik vård över landet och (3) för att stimulera innovation. Rapport 2013:8 Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning vårdanalys Rapport 2013:8 Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning Patientsäkerhetssatsningen (525 mkr) Rehabiliteringsgarantin (1000 mkr) Sjukskrivningsmiljarden (1000 mkr) Mest sjuka äldre (1115,5 mkr) Psykisk ohälsa (687,5 mkr) Kömiljarden (1000 mkr) Rapporten Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning Rapporten visar att: Överenskommelser med prestationsbaserad ersättning har blivit ett allt vanligare sätt för staten att styra vården och omsorgen - men trots att det är frivilligt att delta måste huvudmännen anpassa strukturer, processer och resultat för att få ta del av de statliga resurserna. Styrning med prestationsbaserad ersättning kan få kraftfulla effekter i vård och omsorg men med dagens utformning finns risker för att satsningarnas mål inte nås på ett effektivt sätt, att oönskade sidoeffekter uppstår och att den lokala anpassningsförmågan minskar. Flera risker går att undvika om regeringen tar ett samlat grepp på styrningen med prestationsbaserad ersättning, exempelvis genom att göra processen för utformning, genomförande och avslut mer lika mellan satsningarna. Regeringen bör också utveckla arbetet med hur kraven i satsningarna utformas. Exempelvis Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013 21 (68)

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning bör de krav som ställs på landstingen i större utsträckning utgå från det enskilda landstingets utveckling inom ett område istället för fasta nivåer för alla landsting. Det kan göra att både de som redan innan satsningen har goda resultat och de som har mindre goda resultat får starkare incitament till förbättring. Prestationsbaserade ersättningsmodeller bör utformas utifrån ett övergripande syfte Vårdanalys presenterar också en modell för hur prestationsbaserad ersättning kan användas mer målinriktat för att antingen förbättra nationellt prioriterade områden, för att åstadkomma en mer jämlik vård över hela landet eller för att stimulera innovation. Rapporten har bland annat presenterats på Socialdepartmentet och för Landstingsdirektörsföreningen. Rapporten har gett upphov till fyra artiklar i redaktionella media. ppgift är att ur tiv följa upp och n och gränssnittet ar patienternas ina granskningar. llets resurser od hälsa och r att bistå vården h effektivitet ter, brukare och v användning nnat med läkare,. Trots det anser både Frågan om huruvida iskuterats från och till och sammanhållen danalys har därför gsområden för en tens. I rapporten rtsatta arbetet på Rapport 2013:9 Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens vårdanalys Rapport 2013:9 Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Rapporten Ur led är tiden 2.1.6 Ur led är tiden (Rapport 2013:9) Sverige är ett av de länder inom OECD som har flest antal läkare per tusen invånare, men antalet läkarbesök per invånare och år är få. Trots det utmärker sig Sverige i internationella jämförande studier som ett av de länder med sämst resultat när det gäller patienters och läkares upplevelse av hur mycket tid som ägnas till patienterna. Det har under många år förts en diskussion om hur läkares tid och kompetens används, men det har saknats en sammanhållen analys av frågan ur ett medborgarperspektiv. Vårdanalys har därför genomfört en samlad oberoende analys av frågan för att identifiera huvudsakliga utvecklingsområden och utmaningar för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens. Vårdanalys bedömning är att det finns en betydande potential att använda läkares tid och kompetens på ett mer effektivt sätt än idag. Vi identifierar fyra utvecklingsområden: Prioritera mellan administrativa krav. Det behövs en prioritering där värdet av vissa administrativa krav utreds och förtydligas. Det handlar både om patientrelaterad administration och om krav på mätning, redovisning och uppföljning. Förbättra it-stöden. Förbättrade it-stöd kan frigöra tid för läkare och annan personal. Läkare arbetar idag i it-system som inte upplevs användarvänliga och stödjande i arbetet i tillräcklig utsträckning. Läkare hanterar också många olika it-system, som inte alltid är kompatibla med varandra. Utveckla arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper. Läkare skulle kunna ägna mer tid till patienter, och till mer avancerat patientarbete, om andra yrkesgrupper övertog arbetsuppgifter som inte kräver läkarkompetens. Det handlar om vissa administrativa uppgifter och viss vård och behandling som läkare utför som skulle kunna överlåtas till annan personal. Optimera bemanningen utifrån patienternas behov. Genom att i högra grad anpassa bemanningen efter patientströmmarna kan läkares tid användas mer effektivt. Idag planeras inte alltid läkares arbetstider efter en analys av patienternas behov, och möjligheterna till en effektiv bemanning inom nuvarande regler och avtal tillvaratas inte alltid. 22 (68) Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Studien är en analys av frågan på övergripande nivå. Nästa steg i arbetet är att ta denna kunskap vidare genom fortsatt arbete på både nationell, regional och lokal nivå. Regeringen har efter denna studies genomförande beslutat att inrätta en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården för vars arbete rapporten Ur led är tiden är en viktig utgångspunkt. Flera landsting och regioner har igångsatt ett utvecklingsarbete för att arbeta med frågeställningarna som väckts i rapporten. Studien har bland annat presenterats för Socialdepartmentet, Landstingsdirektörsföreningen, Sveriges Kommuner och Landstings hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverk, Sveriges läkarförbund samt på ett seminarium på den Medicinska riksstämman. Studien har gett upphov till 174 artiklar i redaktionella media. 2.1.7 Produktivitetsskillnader i äldreomsorgen (Rapport 2013:10) Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) uppgift är att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och gränssnittet mellan vården och omsorgen. Vårdanalys har patienternas Sverige har internationellt sett höga kostnader för äldreomsorgen (cirka fyra procent av BNP). Kostnaderna förväntas därtill öka till följd av en åldrande och brukarnas behov som utgångspunkt i sina granskningar. Myndigheten ska också verka för att samhällets resurser används på bästa sätt för att skapa en så god hälsa och patientupplevd kvalitet som möjligt. Syftet är att bistå vården och omsorgen med att förbättra kvalitet och effektivitet förbättringar som ytterst befolkning. ska komma patienter, brukare och medborgare till del. Produktivitetsskillnader i äldreomsorgen Det finns idag flera tecken på att den mängd resurser som läggs på Variationer, förklaringsfaktorer och utvecklingsbehov i Tidigare studier av resursutnyttjandet inom svensk äldreomsorg visar att det mellan kommunerna funnits stora kostnads- och produktivitetsvariationer inom äldreomsorgen. Vårdanalys har därför, utifrån aktuell data, genomfört en studie av skillnader i produktivitet inom äldreomsorgen. Studien belyser också vilka faktorer som kan olika kommuner varierar kraftigt. Samtidigt är uppföljningen och rapporteringen av påverka produktiviteten. Resultaten visar att det finns betydande skillnader i äldreomsorgens produktivitet mellan kommunerna. En del av skillnaderna kan spåras till olikheter i geografiska förutsättningar och omsorgsbehov bland de äldre i kommunerna, men även till olika organisatoriska vägval. Studien pekar även på en rad brister i beskrivningen av insatserna inom äldreomsorgen. Dessa brister gör vad som utförs inom omsorgen begränsad, vilket gör det generellt svårt att följa upp, det generellt svårare att jämföra och mäta svensk äldreomsorg. jämföra och mäta resultaten i svensk äldreomsorg. För att omsorgen ska möta de samlade behoven hos äldre är det viktigt att resurserna används på ett effektivt sätt. Vårdanalys har därför genomfört en studie av skillnader i produktivitet inom äldreomsorgen mellan kommunerna och undersökt vilka faktorer som kan förklara skillnaderna. Några av rapportens resultat: Rapport 2013:10 Produktivitetsskillnader i äldreomsorgen Variationer, förklaringsfaktorer och utvecklingsbehov vårdanalys Rapport 2013:10 Produktivitetsskillnader i äldreomsorgen Variationer, förklaringsfaktorer och utvecklingsbehov Rapporten Produktivitetsskillnader i äldreomsorgen Det finns stora skillnader i äldreomsorgens produktivitet mellan kommunerna. Produktiviteten hos ett fåtal kommuner sticker ut. Analyserna indikerar att finns stora möjligheter att på bred front öka produktiviteten inom sektorn. En del av dessa skillnader kan spåras till strukturella bakgrundsfaktorer som inte kommunerna själva kan påverka. Till exempel geografiska förutsättningar och skillnader i omsorgsbehov. Eftersom det statliga kostnadsutjämningssystemet har till uppgift att utjämna dessa skillnader är det viktigt att löpande övervaka hur väl det fungerar inom äldreomsorgen. I rapporten justeras kommunernas kostnader för de skillnader som ska hanteras av det statliga kostnadsutjämningssystemet. Trots det ser vi fortfarande skillnader i dessa faktorer mellan kommunerna. Studien finner inget samband mellan produktivitet och brukarnas nöjdhet. Men indexet för brukarnöjdhet är ett övergripande och relativt grovt mått. Det går därmed inte att utesluta ett samband mellan produktivitet och kvalitet, men detta behöver undersökas vidare. Detta visar även på ett behov av att förbättra och utveckla metoder för att mäta brukarnas uppfattning av äldreomsorgens kvalitet ur olika dimensioner. Beskrivande data av äldreomsorgens prestationer är bristfällig. Uppgifterna om olika prestationsmått består endast av övergripande beskrivningar av alla de insatser som utförs inom äldreomsorgen. Det största problemet är att beskrivningarna av insatser inom äldreomsorgen inte tar hänsyn till skillnader i omsorgs- Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013 23 (68)

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning behov. Den faktiska resursinsatsen bland kommunerna kan skilja väsentligt. Det är därför viktigt att utveckla mått som viktar insatserna efter omsorgsbehov och som möjliggör jämförelser via en enhetlig nationell standard. För att öka kunskapen om äldreomsorgens resultat bör även en sammanhållen och långsiktig strategi för systematiska jämförelser av äldreomsorgen tas fram. Studien har bland annat presenterats på Socialdepartementet och för företrädare för Finansdepartmentet. Studien har gett upphov till en nyhetsartikel. PM 2013:1 Satsningen på Nationella Kvalitetsregister Tidiga iakttagelser av läget i satsningen 2013 Promemorian Satsningen på Nationella Kvalitetsregister 2.1.8 Satsningen på Nationella Kvalitetsregister (PM 2013:1) Vårdanalys har i ett uppdrag av regeringen tagit fram en utvärderingsplan för statens och SKL:s miljardsatsning på Nationella Kvalitetsregister. Vårdanalys gjorde en förstudie om satsningen i arbetet med utvärderingsplanen under våren 2013. Utifrån förstudien presenteras några tidiga observationer och reflektioner om satsningen i denna promemoria. I promemorian lyfter vi särskilt att förutsättningarna för kvalitetsarbete och forskning varierar stort mellan olika register. För exempelvis svårdefinierade diagnoser och kroniska sjukdomar verkar det vara svårare att skapa väl fungerande register. Vi har också identifierat att satsningens många och ibland otydliga syften och mål kan ge dåliga förutsättningar för att styra satsningen mot konkreta resultat. Beslut om satsningens medel involverar också flera grupper med många representanter. Det är oklart hur den omfattande beslutsstrukturen påverkar satsningens möjligheter att nå resultat. Vi problematiserar också om professionerna och registerinnehållet styrs för mycket mot alla mål för satsningen. En risk är att det skapas incitament att lägga till variabler som inte bedöms som nödvändiga av registerhållarna för syftet med deras register. Styrning av innehållet kan också leda till onödig likriktning av registren. Och sist men inte minst lyfter vi att någon borde genomföra djupare analyser av: Patientnyttan av register möjligheter och risker med att använda register i styrningen av vården registrens roll i ett större sammanhang av vårddata som journalsystem, beslutsstöd och hälsodataregister för att säkerställa att satsningens resurser används på ett effektivt sätt. Studien har bland annat presenterats på Socialdepartmentet och på ett seminarium på Kvalitetsregisterkonferensen. Studien har gett upphov till en nyhetsartikel, men också positivt hänvisats till ett antal gånger i den debatt som uppstod i Dagens Medicin efter Riksrevisionens rapport om medicinska kvalitetsregister. 24 (68) Myndigheten för vårdanalys - årsredovisning 2013