Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd
2 Inledning Via insamlade uppgifter från länets vårdgivare följs tandhälsan i länet. Detta material bygger på uppgifter från 67 procent av länets barn. De små barnen kallas årligen, medan från och med skolåldern friska barn kan ha besöksintervall på cirka 18 månader. En brist med nuvarande tandhälsouppföljning är att siffrorna oftast baseras på medelvärden. Det innebär att det i medelvärdet kan döljas ett antal barn och ungdomar med dålig tandhälsa. Ett sätt att ge en tydligare bild av tandhälsan är att redovisa frekvenstabeller. Det kan även redovisas ett medelvärde av hela gruppen samt ett medelvärde för den tredjedel av ungdomarna, som har den sämsta tandhälsan. Olika tandhälsomått redovisas. Kariesfria visar på antalet barn som inte har några fyllningar eller nya hål. Nya hål sedan föregående besök på tidigare inte lagade tandytor benämns DS och ger ett mått på pågående kariessjukdom. Ett annat mått är DFT, som visar på karierade tänder och tidigare lagade tänder sammanslaget. Lagningar på tandytor, som ligger approximal, det vill säga angränsande mot granntanden, kan anses som det mått, som bäst återspeglar individens sjuklighetsgrad det så kallade DFSA-värdet. Detta värde ger en uppfattning om framtida behov och risk för nya kariesskador samt nya lagningar. På grund av svårigheten att få en gemensam syn på gradering av små kariesskador så kallade initiala skador (skador enbart i emaljen) samlar Landstinget Gävleborg ännu inte in dessa uppgifter från länets vårdgivare. Eftersom initiala skador kan återspegla en pågående kariessjukdom, som inte visas med dagens redovisningsrutiner, så finns det på sikt här ett framtida utvecklingsområde. Tidigare har tandhälsouppgifter för barn och ungdomstandvården rapporterats och sammanställts nationellt vilket gav möjligheter till årligen mellan landstingen jämförande statistik. Idag görs insatser för att förbättra tandhälsan för länets barn och då speciellt hos barn med sämre tandhälsa. Det handlar därmed om insatser, som når fram till alla barn och ungdomar. Dessa insatser bygger på en förebyggande inriktning vid alla tandvårdsbesök samt att så kallade populationsinriktade insatser sker hos mödravård, barnhälsovård och i skolor. De senaste årens uppdrag till Folktandvården AB innebär bland annat att fluorsköljningar i skolan skall ske i utvalda åldersklasser. Kariesfria barn och ungdomar Ett enkelt och bra mått för friska tänder är måttet på antalet helt kariesfria barn. I Gävleborgs län definieras kariesfria barn och ungdomar som de barn, som inte har kariesskador som går ända in i dentinet. I figuren nedan redovisas mjölktänder (primära bettet) upp till och med sex års ålder och därefter permanenta tänder. Inom Gävleborgs län insamlas ännu inte uppgifter om de så kallade initiala skadorna. Q kariesfria 2008 i % per ålder proc ent kariesfria 100 80 60 40 20 0 98 94 89 92 83 87 82 72 73 63 58 46 45 40 37 32 30 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ålder
3 Ser man på antalet kariesfria barn och ungdomar så uppvisas en skillnad avseende antalet mellan länets olika kommuner. Redan hos barn vid tre års ålder uppvisas en skillnad i tandhälsa beroende på var barnet växer upp. Skillnader med signifikansberäkning visas i separata diagram. Kariesfria kommunvis ( primära bettet upp t.o.m.6 år) 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn Bollnäs Hudiksvall 0,0 3 år 6år 12år 19år En stor utmaning är att förbättra tandhälsan hos dem som har en sämre tandhälsa. Hur tandhälsan är utspridd redovisas bäst med en frekvenskurva. DFT-måttet står för karierade och lagade tänder. Måttet visar antalet nya kariesskador samt gamla fyllningar. När man följer kurvan kan man se spridningen på antalet individer med olika antal kariesskador bland länets 19-åringar. 30,3 procent av 19-åringarna har DFT= 0. DFT 19 år Att ha skador på approximalytorna, DFS-A värdet, det vill säga de ytor som ligger mellan tänderna, ger en uppfattning om kommande behov av tandvård. Denna kommande risk av nya lagningar kan bero på svårigheter att hålla rent utmed fyllningskanten och att fyllningen ofta blir relativt stor i omfattning. Spridningen visas av frekvensfördelningen av DFS-A värdet. Över 68 procent av länets 19-åringar har inga tydliga skador på approximalytorna.
4 DFS-A 19 år Nya kariesskador på tidigare friska tandytor visas av DS-värdet. Det är nya skador, så kallade hål, som sedan föregående besök blivit så stora så att de behöver lagas. Här redovisas länets 19-åringar, där man kan konstatera att cirka 60 procent inte hade några nya hål på tidigare inte lagade tandytor. Bilden visar också att det finns ett antal individer med relativt många nya hål. DS 19 år
5 Medelvärdet av nya hål på tandytorna för varje årsgrupp redovisas genom DS-värdet för varje åldersgrupp 2008. DS 3-19 år 2008 2008 Medelvärdet av nya kariesangrepp samt tidigare lagningar i tänderna visas av DFT-värdet och redovisas för varje åldersgrupp. Det primära bettet redovisas för 3-6 år. DFT 3-19 år
6 Förändring över tid kan skattas vid jämförelse av antalet kariesfria och DFT-värdet 2005-2008* % kariesfria DFT mean 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 \ år 2008 ålder 3 97,4 97,7 97,8 98,6 - - 0,05 0,03 6 79,0 79,4 78,4 82,8 - - 0,57 0,48 12 61,6 62,0 62,1 62,8 0,83 0,80 0,79 0.78 19 27,3 29,1 28,1 30,3 2,66 2,59 2,74 2,55 *nytt uppföljningssystem startade 2007 Dessa siffror, med reservation för att de utgår från olika uppföljningssystem uppvisar medeltal med en positiv trend. Tandhälsan i länets olika kommuner Skillnader i tandhälsa mellan länets kommuner redovisas med en grafisk beskrivning av medelvärde med konfidensintervall (CI= Confidence Interval). De barn som är undersökta representerar barnen i sin respektive kommun. Det är alltid en osäkerhet i dessa skattningar. Genom att redovisa konfidensintervallet (här redovisat med ett vertikalt streck) så åskådliggörs osäkerhetsmarginalerna, som härrör från slumpmässiga fel. Om strecken överlappar varandra, så är det ingen statistisk skillnad mellan kommunerna. Om strecken inte överlappas, så kan man med fog påstå att det föreligger en statistisk skillnad. Konfidensintervallet påverkas av antalet ingående individer. Många barn per åldersgrupp minskar felmarginalen. Den fångar dock inte upp den osäkerhet som uppstår genom systematiska fel; exempelvis kan undersökares olika bedömningar och täckningsgraden ge systematiska fel.
7 Bilden visar på skillnaderna i tandhälsa bland länets treåringar. I Ockelbo och Hofors är treåringen utan synbara hål i tänderna. DFT 3 år/kommun 3 år
8 Motsvarande bild över kariesskador för mjölktänderna på länets sexåringar visar att Sandviken har signifikant fler kariesskador än sexåringarna i Gävle och Hudiksvall. DFT 6 år/kommun 6 år
9 Hos tolvåringen är det enbart permanenta tänder. Här redovisas DFT- värdet (skador på tänderna) samt även DFS-A värdet (skador på approximalytorna). Även om dessa DFS-A staplar uppvisar varierande längd går det inte att säga att det finns några signifikanta skillnader mellan länets kommuner avseende hål på dessa tandytor. DFT 12år/kommun 12 år DFS-A 12år/kommun 12 år
10 19-åringen är på väg att lämna den organiserade barn- och ungdomstandvården Den del av tandvården, som helt finansieras av Landstinget Gävleborg. 19-åringens epidemiologiska siffror kan ses som ett tandhälsokvitto på hur barn- och ungdomstandvården lyckats i sitt uppdrag. Skillnader mellan kommunerna framgår av de grafiska bilderna. DFT 19 år/ kommun 19 år DFS-A 19-år/ kommun 19 år 19 år
11 Significat Caries Index för Gävleborgs län Genom att redovisa Significant Caries Index, SiC värdet, framkommer fördelningen av tandhälsan. I SiC-värdet beräknas medelvärdet för den mest sjuka delen, den sjukaste tredjedelen. Värdet ger därmed ett mått på de individer, som har den sämsta tandhälsan. Detta värde skall ses som ett komplement till DFT-värdet, där totala antalet barn ingår. Det finns ett stort antal barn och ungdomar med mycket fina tänder, men samtidigt har vi barn med många tandskador, det vill säga med höga DFT-värden. Vanligtvis redovisas DFT och SiC värdet för tolvåringen för att kunna göra internationella jämförelser. Gävleborgs SiC siffror för tolvåringen ligger kvar på ungefär samma nivå år från år. Målsättningen är dock att SiC-värdet skall minska. 2002-2006 är siffrorna framtagna ur ett tidigare datasystem men vi antar att det, med viss reservation, är jämförbara siffror. SiC, DFT och kariesfria 12 år 2,5 2,2 2,1 2,2 2,2 2,2 2 2,2 65,0 59,5 61,2 60,661,662,062,162,8 0,80 0,75 0,78 0,83 0,80 0,79 0,78 0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 SiC DFT Linjär (SiC) Kariesfri 2007 införs nytt datasystem Trendkurvan för SiC-värdet för tolvåringen ligger relativt stabilt liksom DFT-värdet. Trots detta förefaller det som att antalet utan manifesta skador (kariesfria) har haft en svagt ökande utveckling. Gör vi samma jämförelse för länets 19- åringar blir bilden av ökat antal kariesfria ännu tydligare och i 19-årsgruppen har SiC-värdet en klart nedåtgående trend.
12 SiC, DFT och kariesfria 19 år 6,5 30,0 21,5 23,2 26,7 27,329,1 28,1 3,01 2,99 2,79 2,66 2,59 2,74 2,55 0,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 SiC DFT Linjär (SiC) Kariesfri 2007 införs nytt datasytem Utmaningarna för kommande år är att fortsätta att sänka SiC-värdet för alla åldrar samt att arbeta för att alla barn och ungdomar kan ta del av barn och ungdomstandvård som erbjuds. Detta kan ske genom att fortsätta bedriva populationsinriktade insatser som når alla samt att via Landstingets barntandvårdssystem och länets tandvårdsvårdgivare arbeta för att barn och ungdomar kommer på erbjudna besök. Tobaksvanor Gävleborgs län Tandvården träffar regelbundet i stort sett alla barn och ungdomar och har stora möjligheter till att bedriva förebyggande folkhälsoarbete. Generella risker med tobaksbruk är allmänt känt och tandvårdspersonal ser även bland vuxna följderna av tobaksbruk. Speciellt finns starka samband mellan rökning och tandlossning. Genom att ställa återkommande frågor angående ungdomarnas tobaksbruk bidrar tandvården förhoppningsvis i arbetet med att minska tobaksanvändandet. Att ställa dessa frågor ingår i riktlinjerna för länets barn- och ungdomstandvård. Uppgifterna sammanställs på samma sätt som tandhälsodata.
13 I länet är det cirka 15 procent av de tillfrågade 19-åringarna som uppger att de röker. Rökvanor 12-19 år % Det är skillnader mellan kommunerna. I figuren påvisas dock att skillnaderna inte är signifikanta.
14 Cirka 16 procent av de tillfrågade 19-åringarna uppger att de använder snus Snusvanor 12-19 år % När det gäller bruk av snus är det signifikanta skillnader mellan vissa kommuner. När det gäller könsskillnader bland länets 19-åringar är det signifikant fler flickor som röker (18 procent flickor, 13 procent pojkar) och signifikant fler pojkar som snusar (25 procent pojkar, sju procent flickor).